Högskolan Kristianstad Kristianstad Tfn Fax

Transkript

1 Sidan 1 av 5 Dnr; 715/ Enheten för lärarutbildning Bilaga 4 IKT-plan IKT-plan Lärarutbildningscentrum, Högskolan Kristianstad Inledning: Tre grundläggande utgångspunkter ligger bakom skrivandet av IKT planen, integration, progression och digital kompetens. Integration innebär att alla moment som finns upptagna i IKT-planen också skall användas inom moment i lärarutbildningen där det utgör en naturlig del, pedagogiskt/didaktiskt eller ämnesmässigt. Det skall finnas en tydlig progression inom området IKT genom hela lärarutbildningen. Digital kompetens innebär att studenterna efter genomgången lärarutbildning vid Högskolan Kristianstad skall kunna gå ut i sitt kommande yrkesliv och vara förberedda på de krav på användande och tänkande kring digital teknik som ställs på en lärare i det moderna samhället. IKT-planen för lärarutbildningarna vid Högskolan Kristianstad är skriven utifrån styrdokument och andra politiska dokument som reglerar och drar upp riktlinjer kring på vilket sätt modern informationsoch kommunikationsteknik skall användas och utvecklas inom lärarutbildningar i Sverige. Idag kopplas ofta informations- och kommunikationstekniken ihop med mediebegreppet. Därför används ibland termen MIKT (medie-, informations- och kommunikationsteknik) i stället för det traditionella IT- eller IKT-begreppet. I denna plan används dock IKT begreppet som inbegriper även medieaspekter. IKT-planen för lärarutbildningarna berör många olika områden som är sammanflätade med varandra. Planen illustreras med följande bild. Samhällsspår Det uppdrag som finns kring IKT i lärarutbildningen. Teorier kring IKT och Kompetensspår De olika kompetenser en färdig lärare behöver fördjupas under utbildningen Vetenskapsspår Studenterna introduceras successivt i tekniker som kan vara till stöd i en vetenskaplig process VFU-spår Varje VFU-period innehåller uppgifter som avspeglar de delar i IKT-planen som föregår VFU:n Program- /verktygsaspekt Möte med ett antal programvaror där kunskapen successivt fördjupas Innehållsaspekt Tekniker, program, metoder och resurser som är specifika för ett visst ämnesinnehåll Pedagogisk/ didaktisk aspekt På vilket sätt tekniken stöder lärande Högskolan Kristianstad Kristianstad Tfn Fax

2 Sidan 2 av 5 Utvecklingen av studenternas kompetens att hantera olika typer av applikationer, deras förmåga att göra pedagogiska/didaktiska analyser av tekniken och dess koppling till det direkta kursinnehållet utgör de grundläggande aspekterna. Dessa skall hela tiden ställas mot frågor om IKT i ett samhällsperspektiv, vilka kompetenser en färdig lärare behöver inom området, samt hur tekniken kan vara ett stöd i det vetenskapliga arbetet. En väsentlig del av studenternas utveckling inom området kommer att ske i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. IKT-planens genomförande Lärarutbildningen är uppbyggd kring tre olika block: det allmänna utbildningsområdet, inriktningar och specialiseringar. Planen följer detta upplägg och beskriver vilka moment som skall ingå inom varje block. IKT-planen beskriver ett innehåll och skall betraktas som ett underlag när kursplaner skrivs. Specifika mål kan inte anges i planen eftersom de olika momenten i planen skall anpassas till kursen. Syfte och mål för IKT-moment i kursen ska skrivas i relation till och utifrån kursens innehåll. Examinationen av alla IKT moment skall utgå från de olika aspekter och spår som beskrivs i den inledande figuren. Detta kan ske som en integrerad del av kurserna eller separat. Det är dock viktigt att betona utvecklingen av studenternas digitala kompetens som en helhet vilken successivt utvecklas genom hela lärarutbildningen. Eftersom studenterna läser kurserna i olika ordning måste planens innehåll också anpassas så att progressionen för den enskilde studenten blir tydlig. IKT i det allmänna utbildningsområdet Det allmänna utbildningsområdet är uppdelat i tre olika kurser. Enligt den normala studiegången läses AU1 i början av utbildningen, AU2 i mitten och AU3 mot slutet. IKT-planen bygger på att studenterna läser AU1 som första kurs i lärarutbildningen. Anpassningar kan komma att bli nödvändiga för studenter som följer en annan studieordning. AU 1 IKT inom AU1 innebär bland annat det inledande mötet med ett antal program. Här listas också vad studenten skall behärska efter AU1. Dessa kompetenser redovisas i samband med annat arbete inom kursen. Examinationen sker dock inom en delkurs. 1) Introduktion kring högskolans nätverk 6) Presentationsprogram, exempelvis 2) Introduktion kring First Class a) Att kunna göra en enkel presentation 3) Introduktion till VFU portalen och Valwebben 7) E-posthantering, exempelvis Program: a) Att kunna skicka 4) Ordbehandlingsprogram, exempelvis b) Att kunna ta emot och spara bilagor a) Att kunna skriva c) Att bifoga filer b) Att kunna infoga bilder d) Att öppna bifogade filer c) Enkel formatering 8) Webbhantering, exempelvis 5) Kalkylprogram, exempelvis a) Att kunna ta sig till en angiven adress a) Att kunna hantera programmet b) Enkel sökning b) Enkel statistik c) Hämta filer och bilder c) Diagramhantering Alla program introduceras ur ett pedagogiskt/didaktiskt perspektiv där också tekniken i undervisningen problematiseras. Det är viktigt att de kompetenser som studenterna skall besitta introduceras på ett naturligt sätt under kursens gång och bearbetas utifrån kursens innehåll.

3 Sidan 3 av 5 En del studenter har redan dessa grundläggande kompetenser när de startar utbildningen. De som inte har dessa kompetenser skall erbjudas utbildning kring dessa. Studenter kan fungera som mentorer. Två fristående föreläsningar kopplas till innehållet i delkurserna. A. Kritiskt tänkande och källkritik B. Etiska frågor/copyright och juridik. Dessa föreläsningar beställs och läggs in där det passar bäst i förhållande till delkursernas innehåll. En introduktion till IKT i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen görs under AU1. En del blir i introduktionen av VFU portalen. Lärarutbildarna på högskolan ansvarar för att digital kommunikation blir en naturlig del av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Studenterna skall också uppmanas/visas på möjligheterna att föra pedagogiskt/didaktiska diskussioner med lärarutbildare och kurskamrater via digital kommunikation. AU2 Inom AU2 sker en successiv fördjupning av studentens programkompetenser med inriktning mot vad som behövs för att senare kunna skriva ett vetenskapligt examensarbete. Detta kopplas till skrivandet av poängsuppsatsen. Studenten erhåller handledning också kring dessa moment. 1) Fördjupning kring ordbehandlingsprogram, exempelvis a) Mallhantering b) Förteckningar c) Referenshantering d) Spåra ändringar e) Kopplade utskrifter 2) Fördjupning kalkylprogram, exempelvis a) Diagramhantering b) Statistikfunktioner c) Databasfunktioner 3) Vetenskapsverktyg, exempelvis a) Referenshantering b) Olika former av analysverktyg 4) Andra typer av verktyg, exempelvis a) Ljudinspelning b) Filminspelning c) Enkätverktyg d) Bildhantering Kursen ska också innehålla en fördjupning kring informationssökning och kritiskt tänkande med inriktning mot de vetenskapliga databaserna. Detta görs tillsammans med biblioteket. I delkursen som behandlar barn och ungdomskulturer skall olika digitala uttrycksformer lyftas upp. Kursen utformas på ett sådant sätt att studenterna tvingas att använda de program de fått introduktion och fördjupning kring. Frågeställningar kring IKT och pedagogik/didaktik är väsentliga i alla delkurser. Under VFU:n skall studenterna i sitt tvärvetenskapliga projektarbete planera in IKT-moment i sitt arbete med eleverna. Dokumentationen skall inbegripa användandet av IKT ur ett pedagogiskt/didaktiskt perspektiv. AU3 När studenterna börjar AU3 skall alla hjälpmedel som behövs för att kunna använda den moderna tekniken i skrivandet av examensarbete vara introducerade. Studenter som önskar handledning kring mer specifika analysverktyg skall erbjudas sådan om tillräckligt många efterfrågar detta. Under den första delen av AU3 behandlas frågor kring IKT och samhällets förändring och vilken forskning som finns kring detta. VFU portalen och hur den kan användas av nyutexaminerade lärare lyfts fram.

4 Sidan 4 av 5 IKT i inriktningarna Inriktningarna präglas dels av en fördjupning av studenternas allmänna programkompetenser dels av en styrning mot program och applikationer som är typiska för inriktningens område. 1) Introduktion av verktyg, exempelvis a) Mindmap el conceptmap program b) Statistikprogram c) Fördjupning kring kalkylprogram d) Presentationsprogrammens interaktiva delar e) Introduktion kring databaser f) Pedagogisk programvara g) Spel som pedagogiska/didaktiska verktyg 2) En god överblick över lärarresurser 3) Upphovsrättsfrågor

5 Sidan 5 av 5 Inom VFU:n lyftes också aspekter kring IKT som en del av lärararbetet som inte berör den direkta undervisningen. Exempel på detta kan vara IKT som hjälp i kontaktskapande, informationssökning och olika typer av administrativa system. Varje inriktning lägger tyngdpunkten kring program och applikationer som dels är typiska för undervisningen i skolan och dels typiska för inriktningens innehåll. Forskning inom området skall också lyftas fram. Praktiska moment där man använder tankeverktyg och specifika program skall finnas med både inom den högskoleförlagda och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. På grund av inriktningarnas olika innehåll skall det ovanstående ses som ett underlag över hur IKT-verksamheten skall organiseras. Varje inriktning skall presentera hur underlaget skall anpassas till inriktningens innehåll. Den inriktningsansvarige har ansvar för detta. Ansvarig studierektor ser till att diskutera och samordna så att likvärdig kvalitet finns i alla inriktningar. IKT i specialiseringarna Studenterna skall erbjudas specialiseringar med inriktning mot IKT. Frågor kring pedagogisk/didaktisk användning av modern informations och kommunikationsteknik skall vägas in i alla specialiseringar.