Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT)

Transkript

1 KURSPLAN LIT120, LIT220 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KOMMENTARDEL till Inriktningen Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) 1. Förklaring av centrala begrepp Inriktningen tar sin utgångspunkt i de förändrade villkor för lärande som framväxten av moderna informationsteknologier (IT) för med sig. Ett grundantagande är att kognition och lärande inte kan förstås utan de kulturella redskap som utvecklats och använts under historiens gång. Införandet av skriftspråket innebar en omfördelning av kunskap från människa till artefakt, vilket radikalt förändrade vilka kunskaper som var nödvändiga för att kunna agera på ett kunnigt sätt i vardag och arbete. På ett liknande sätt innebär digitalt baserade teknologier, och tillgång till i det närmaste obegränsade mängder av information, att barn och unga behöver utveckla nya kompetenser för att bli delaktiga i samhälle och yrkesliv. Den alltmer utbredda användningen av IT kan också innebära att sociala klyftor i samhället ökar genom ojämlik tillgång till teknologin. Skolan har därför en viktig roll för att förbereda alla elever för det framväxande IT samhället och motverka att den så kallade digitala klyftan fördjupas. I undervisning erbjuder IT nya möjligheter för kollaborativt lärande och innebär att ett undervisningsinnehåll kan representeras och förstås på varierade sätt. Därmed förbättras också förutsättningarna för interaktivitet och för ett aktivt utforskande. Ytterligare en aspekt är att IT innebär en kulturell förändring som genomsyrar såväl samhället och dess institutioner som barns och ungas vardag. De elever som kommer till skolan idag har utvecklat vanor och kompetenser som bör plockas upp och tas tillvara i undervisningen. Ett exempel är att många barn och unga skriver i mycket större omfattning än tidigare och på ett sätt som inte sällan är influerat av relativt nya digitalt baserade medier. 2. Preciseringar av innehållsliga aspekter A. PROFESSIONALISM, GENUSPERSPEKTIV OCH VÄRDEGRUND I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Lärarstudenterna introduceras redan från start till utbildningens gemensamma lär Sidan N av R =

2 plattform och till grundläggande funktioner i de bärbara datorer som tillhandahålls. I plattformen finns all information om utbildningen och den används för interaktion mellan studenter och lärare, dokumentation, utvärdering, inlämning av uppgifter etc. En daglig användning av denna infrastruktur ses som en nödvändig förutsättning för att studenterna själva ska skaffa sig den förtrogenhet som krävs för att kunna använda IT i sin kommande profession för administration, samarbete och som redskap för elevers lärande. Inriktningen inleds med en analys av vetenskapligt, retoriskt och praxisorienterade texter. Avsikten är att lägga grunden för ett kritiskt och reflekterat förhållningssätt till IT som samhällsfenomen och som redskap i undervisning. Genom att fokusera på skillnader mellan exempelvis teorier/forskningsresultat och mer politiska/ideologiska dokument förväntas studenterna kunna orientera sig på ett självständigt sätt både i analys av IT användning som i tillämpning av IT baserade applikationer som redskap i undervisningssammanhang. En koppling mellan teoretiska perspektiv på IT och lärande och tillämpning av IT är viktig för att förstå hur IT förändrar förutsättningarna för lärandets innehåll och form för att kunna stödja produktiva och flexibla lärprocesser. En central aspekt är att på ett reflekterat sätt kunna nyttja IT för att stödja samarbete och kommunikation. En annan är att kunna värdera och använda lämplig form av IT stöd i förhållande till undervisningens innehåll och mål. För att kunna nyttja IT utifrån elevers kunskap och erfarenheter samt för att kunna hantera såväl de möjligheter som de problem och etiska dilemman som kan uppstå när nya medier tas i bruk krävs kunskaper om hur nya digitalt baserade medier genomsyrar samhällsutvecklingen och hur detta avspeglas i barns och ungas vardag. Men barn och unga behöver också nya kompetenser. Framförallt behöver de lärarstöd för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och förmåga att skilja mellan olika typer av texter och deras relevans för skola och vardagsliv. Det innebär att elever bland annat behöver lära sig att använda IT för informationssökning och för olika former av dokumentation av såväl ämnesövergripande projekt som de egna lärandeprocesserna. Detta område ingår därför som ett innehåll i sig, något som lärarstudenterna själva måste kunna behärska, men också som ett didaktiskt innehåll, något som de ska kunna undervisa om. För att utveckla en lärarprofession med specifika kompetenser om IT i lärande och undervisning krävs också förtrogenhet med tekniken i sig, att exempelvis kunna installera programvaror och att avhjälpa enklare fel. Det kräver också färdigheter i att skapa och använda multimodala representationer som bild, ljud och video för att stödja såväl elevers individuella utveckling som samarbete inom grundläggande kunskapsområden. För att själva kunna använda specifika tillämpningar av IT och stödja en kollegial utveckling krävs att lärarstudenterna skaffar sig en grundläggande förståelse för hur alternativa representationsformer kan utgöra ett stöd för elever med annan etnisk bakgrund och elever i behov av särskilt stöd. Implementation av IT i skolan som institution är en komplex process. Nya teknologier Sidan O av R =

3 utmanar ofta etablerade arbetssätt. IT kan till exempel bidra till störningar och motsättningar i organisationer eller att dess potentialer inte nyttjas på ett optimalt sätt. Att kunna analysera hur IT griper in i institutioners verksamhet är därför viktigt för att i den framtida professionen kunna bidra till att IT integreras på ett sätt som är i linje med läroplanens mål. Det är också centralt för att nyttja IT som ett medel för att stödja kompetensutveckling, kollegialt samarbete, föräldramedverkan och samverkan med det omgivande samhället. Sammantaget innebär detta att lärarstudenterna förbereds för en roll som aktiva deltagare inte bara i skolan som institution, utan också som deltagare i en skola som är en central aktör i en pågående samhällsförändring. I inriktningen aktualiseras genomgående frågor om genus och värdegrund. IT som teknik förknippas ofta med stereotypier kring vad som anses kvinnligt respektive manligt. En grundläggande hållning i inriktningens kurser är att se på relationen mellan genus och teknik som socialt konstituerad, det vill säga en fokusering på hur ojämlika förhållanden uppstår i de sammanhang IT tas upp och används. Genom att reflektera över och göra dessa processer synliga är avsikten att inte ta kvinnliga och manliga stereotypier för givna, utan att förstå dessa som sociala mönster vilka kan påverkas och förändras genom en medveten pedagogik. Genom IT och en närmast obegränsade tillgång till information och material av skiftande slag förs nya kulturella företeelser vilka i sig innehåller implicita värderingar in i barns och ungas vardag. Ofta framhålls de risker som är förenade med nätbaserade kontakter, med tillgång till pornografiskt innehåll och med det våld som utmärker många spelvärldar. Hur barn och unga förhåller sig till och använder dessa möjligheter skapar dilemman som är något som lärare måste ta ställning till och skapa strategier för att hantera. Det kräver kunskaper om de nya medierna, om juridiska och etiska aspekter, men också färdighet att skapa en dialog med elever om IT i förhållande till värdegrundsfrågor. En annan viktig lärarkompetens är att kunna använda IT som utgångspunkt i undervisningen i värdegrundsfrågor, till exempel genom informationssökning och interaktiva spel som behandlar frågor om global rättvisa (så kallade serious games). Genom samarbete via webbaserade verktyg med elever i andra miljöer, nationellt och internationellt, erbjuds också tillgång till andras perspektiv, vilket ger tillfälle till reflektioner kring egna värderingar. B. INTEGRATION Innehållet i utbildningen och dess relevans för utveckling av professionen är inget som i sig är kopplat till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) eller högskoleförlagd utbildning (HFU). De senare ses framförallt som komplementära arbetsformer som ger möjlighet att koppla teoretiska resonemang till egna erfarenheter genom deltagande i de verksamheter som man utbildas för. Genom att ta del av och reflektera kring teoretiska antaganden om relationen mellan IT och lärande och skillnaden mellan vetenskaplig, retorisk och pragmatisk argumentation skapas förutsättningar för ett analytiskt förhållningssätt till IT relaterade frågor och problem i skolans verksamhet. Möjligheten till deltagande i skolans praktik är inte bara centrala för att kunna analysera situationer i praktiken och kunna agera i förhållande till dessa, utan också för att få en mer utveck Sidan P av R =

4 lad förståelse för pedagogiska grundantaganden och didaktiska överväganden. Lärande som en process av förändrat deltagande illustrerar en progression i inriktningens kurser. I den första kursen finns en strimma av fältstudier som i huvudsak innebär ett perifert deltagande som ger möjlighet till att observera och få erfarenhet av situationer. Dessa utgör i sig en grund för analys inom ramen för den högskoleförlagda utbildningen. I slutet av kurserna ingår mer sammanhållna verksamhetsförlagda perioder som karaktäriseras av ett centralt deltagande, där studenterna ingår i lärarlag och under handledning ansvarar för delar av undervisningen. Det egna ansvaret vidgas från första till andra kursen, genom att omfattningen är större i den senare och att studenterna förväntas agera mer självständigt genom att de har ett vidare kunnande om lärande, undervisning och IT. C. PROGRESSION Ordningen mellan delkurserna och kurserna är avgörande för utvecklingen mot en lärarprofession med en särskild kompetens inom lärande, undervisning och IT. Till grund för de sammanhållna verksamhetsförlagda inslagen ligger kunskaper om hur användning av IT för pedagogiska syften kan förstås och användas för att uppnå olika syften. En basal färdighet i att använda IT för administration, samarbete och lärande grundläggs redan från start av första delkursen och utgör en förutsättning för att kunna använda IT i undervisningen för exempelvis presentationer, informationssökning, projektarbeten och för att stödja elever med annan etnisk bakgrund och elever i behov av särskilt stöd. För att kunna göra detta på ett reflekterat sätt krävs dels kunskaper om teoretiska perspektiv, dels kunskaper om IT:s roll i samhällsutvecklingen och hur den utgör en del av en kulturell förändring, inte minst bland barn och unga. Genom att kontinuerligt koppla samman praktisk tillämpning med analyser baserad på teoretisk förståelse skapas grunden för en kritisk analys och tillämpning av IT. En kontinuerlig progression eftersträvas genom att repertoaren av perspektiv på IT vidgas och genom att färdigheter att nyttja IT som pedagogiskt redskap inom nya områden breddas. Progressionen i studenternas utveckling mot professionen kan se olika ut beroende på om inriktningen ligger tidigt eller sent i utbildningen. För studenter som väljer Lärande, undervisning och IT som sin första inriktning bygger den bland annat på teorier om lärande på individ, grupp och samhällsnivå som introduceras under första kursen inom allmänna utbildningsområdet (AUO). Innehållet i inriktningen utgör en fördjupning av dessa teorier och erbjuder stora möjligheter att använda dessa som redskap för analys inom ett brett kunskaps och verksamhetsområde. Innehållet i AUO utgör därför både en förutsättning för inriktningens kurser och något som kan utvecklas och fördjupas inom ett specifikt område. Under de inriktningar och delar av AUO som följer efter Lärande, undervisning och IT har studenterna specifika kompetenser som kan nyttjas för att fördjupa deras kunnande inom såväl allmändidaktik som ämnesdidaktik. För studenter som går inriktningen Lärande, undervisning och IT senare i programmet kan andra inriktningar, inte minst inom specifika skolämnen, ligga till grund för och Sidan Q av R =

5 utgöra en fördjupning av didaktiska aspekter. Det finns dock ingen motsättning mellan att läsa inriktningen sent eller tidigt i utbildningen. Snarare ger det något olika förutsättningar som kan utmynna i likvärdiga alternativ i slutändan. I och med att Lärande, undervisning och IT utgör ett eget kunskapsfält med ett brett tillämpningsområde så erbjuder det i sig kompetenser som är viktiga i den egna undervisningen. Inriktningen ger också kompetenser som utgör en viktig resurs i en kollektiv kunskapsutveckling av skolans lärarlag. Det innebär således att inriktningen å ena sidan kan bidra till en breddning och fördjupning ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv, å andra sidan att ett ämnesdidaktiskt perspektiv kan fördjupas inom ramen för inriktningen. Oavsett om inriktningen kommer sent eller tidigt i studenternas utbildning är det således rimligt att uppnå en ändamålsenlig integration av IT, didaktik och ämnesinnehåll. För de studenter som vill fördjupa sig ytterligare inom Lärande, undervisning och IT erbjuds en djupspecialisering med möjligheter att genomföra ett integrerat examensarbete. En stor del av de publikationer som finns att tillgå inom kunskapsområdet är engelskspråkiga, varför litteratur både på svenska och engelska ingår. I början används företrädesvis läroboksbaserade texter och rapporter. I senare delen av inriktningen ökar inslagen av vetenskapliga artiklar, vilka är oundgängliga för att ta del av ett relativt ungt område som utmärks av hög grad av teknologisk förändring och snabb kunskapsutveckling. Genom att studenterna redan från start kommer i kontakt med texter på engelska så är de väl förberedda för att ta till sig relativt avancerade texter i form av forskningsartiklar i senare delen. Sidan R av R =