Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Transkript

1 LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. Läsanvisningar och reflektionsfrågor till kapitel 1-3 Inledning Patrik Svenssons bok från 2008 är ett försök att ge en vid bild av IKT i språkutbildning i Sverige. Det övergripande syftet är presentera olika områden, teknologier och diskussioner inom området. Innehållet är både tillbakablickande historiskt, framåtpekande visionärt och förankrat i nuet. Svensson är sedan många år ledare för ett Humlab vid Umeå universitet där man särskilt studerat de sociokulturella aspekterna av informationsteknik inom Humaniora. Svenssons bok får i den här kursen fungera som "inkörsport" till området IKT - lärande och undervisning i språk. Beroende på er tidigare bakgrund och erfarenheter inom området IKT kommer (delar av) innheållet att kännas mer eller mindre bekant och lättilgängligt. Det är nog oundvikligt i en sådan här kurs. Boken ger alltså en översikt och många av de användningsområden, verktyg och tillämpningar som presenteras kommer vi att återkomma till under kursens gång. Boken är inte forskningsinriktad i den meningen att den presenterar forskningsresultat i någon större utsträckning även om det förekommer. Snarare antar den ett (beprövat) erfarenhetsperspektiv där Svenssons egna erfarenheter och observationer samsas med andras. Därför behöver den här läsningen också kompletteras med empiriska studier av IKT användning och dess effekter på lärande och undervisning i språk. I de delar som är mer teoretiskt orienterade (se t ex kap 2) antar Svensson ett sociokulturellt perspektiv på lärande och lägger därmed också mycket fokus på IKT:s sociala och kommunikativa funktioner. IKT blir här ett medel för social kontakt som skapar förutsättningar för motivation, tillgång till språket och lärande. Slutligen är det viktigt att understryka att även om det finns didaktiska tips - så här kan du arbeta med IKT - så är det inte bokens huvudsyfte. Genom det breda och reflekterande anslaget i Svenssons bok kan också vissa delar läsas mer översiktligt i vårt sammanhang. Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3

2 Kapitel 1 Språkutbildning och informationsteknik Läsanvisningar: Kapitel 1 introducerar området, definierar vissa begrepp och ger en översikt av vanliga och mindre vanliga användningsområden av IKT. Kapitlet läses i sin helhet, särskilt ss På s listar Svensson olika användningsområden. Det som saknas i framställningen är en diskussion om vilka pedagogiska behov som dessa användningsområden kan förväntas fylla och vilka resurser och kompetenser som de kräver för att de skall kunna användas på ett effektivt sätt. Valet av en viss typ av IKT-resurs betingas alltså av ett antal olika faktorer - tekniska, pedagogiska och vad vi kan kalla för ramfaktorer. a) Vilka krav på kringresurser ställer de olika användningsområdena? Hur ser ramarna för IKT användning ut på din skola? Vilka initiativ skulle man behöva eller kunna ta för att förbättra situationen? b) Hur ser du på din egen tekniktröskel i förhållande till de olika områdena? c) Hur ser din egen privata användning av IKT ut i förhållande till den indelning som görs här? d) Vilka av de här användningsområdena som skulle vara intressantast att prova eller vidareutveckla i din egen undervisning? Varför? s Varför IT i språkutbildning? a) Vilka av de skäl som listas uppfattar du som mest övertygande? b) Vilka användningsområden uppfattar du som mest relevanta för de elever du arbetar med?

3 Kapitel 2 Lärande och informationsteknik Läsanvisningar: Kapitel två läses i sin helhet. Det utgör ett försök att sätta in IKT användningen i ett större pedagogiskt perspektiv. De ansatser som formuleras här (s.35) gäller boken som helhet. Översikten över IT:s olika användningsområden på s.49ff är användbar för att förstå området. s : Den kritiska diskussionen (se också kapitel 8, s ) I en bok som syftar till att presentera möjligheter och fördelar med IKT i språkundervisningen ges den kritiska diskussionen ett begränsat utrymme. Det kan vara naturligt men det är viktigt att komma ihåg att IKT-satsningar, både lokalt och nationellt, ofta har kritiserats. Så sent som hösten 2012 publicerade Skolinspektionen en rapport om IT i undervisningen som beskriver användningen av IT i några olika ämnen (bl a svenska, men inte moderna språk eller engelska) i grundskolan (olika årskurser) och gymnasiet. Resultaten i korthet Satsningar på inköp av IT-utrustning har i många fall inte åtföljts av satsningar för att utveckla användningen av IT så att det blir ett stöd i det pedagogiska arbetet och gynnar elevernas kunskapsutveckling och lärande. Ofta har man nöjt sig med att använda IT-utrustningen för att effektivisera administration, planering och organisation av skolarbetet. Skolledningen styr inte användningen av IT i undervisningen på ett aktivt sätt. Många skolor saknar övergripande strategi för användning av IT i det pedagogiska arbetet, och IT-användningen i undervisningen blir därför ofta en fråga som beror på den enskilde lärarens intresse. Lärarnas behov av kompetensutveckling för att använda IT-verktygen i det pedagogiska arbetet har inte tillgodosetts. En del skolor saknar grundläggande förutsättningar för användning av IT i undervisningen därför att de saknar, eller har föråldrad utrustning. Ett annat problem är att de saknar IT-support i det dagliga arbetet. [ Debatten om IT i skolan präglas, tyvärr, ofta av "tyckande" där teknik-profeter och teknikbelackare på ofta oklara grunder har bestämda uppfattningar åt endera hållet. Därför är Skolinspektionens rapport välkommen.

4 Reflektera över: a) Hur förhåller du dig själv till den kritiska diskussionen som Svensson för? Vilka uppfattningar delar du? Vilka tar du avstånd ifrån? Varför? s Informationsteknikens roller a) Har du redan använt IT i någon av dessa olika roller? Vilka är dina erfarenheter? b) De olika rollerna kan kopplas till olika språkinlärningsteorier. Vilken typ av inlärningssyn kan ligga bakom användningen av IT som automat? s Det konstruktivistiska lärandet Det konstruktivistiska lärandeperspektivet sätter särskilt fokus på de sociala sidorna av lärandet, lärande som en social aktivitet och lärandet i ett meningsfullt sammanhang, tillsammans med andra. På ett plan finns det beröringspunkter med det kommunikativa synsättet på språk och språkutbildning som framkommer t ex i Gemensam europeisk referensram för språk (Skolverket, 2007). Det är dock viktigt att komma ihåg att från språkinlärningsforskningen vet vi att lärande i språk också är en individuell och intern process, där individen, eleven, successivt och etappvis konstruerar en kompetens i ett nytt språk via implicita och explicita lärandeprocesser. Det är tänkbart att ett konstruktivistiskt perspektiv särskilt kan stödja förutsättningarna för de implicita lärandeprocesserna. Ett sådant konstaterande kan leda till reflektioner av typen: a) I vilket skede av elevens språkinlärning kan det konstruktivistiska lärandet tänkas passa bäst? Lite tillspetsat kan man fråga sig: Är det mer lämpligt för den mer kompetente gymnasieeleven i engelska än för nybörjareleven i tyska? b) Språkundervisning har en betydande innehållslig bredd - från kulturella aspekter till språkfärdighet på olika plan. Finns det delar av språkundervisningen där kombinationen IKT och ett konstruktivistiskt tänkande kan antas vara särskilt fruktbart? Varför? s.65 Teknikens (fysiska) plats Den fysiska miljön är viktig i all sammanhang där lärande sker. Den senaste tiden har utvecklingen gått mot att allt fler elever har egna datorer (en-till-en eller 1:1 modellen) vilket möjligen kommer att leda till att datorsalarna får en minskad betydelse. a) Har eleverna på din skola egen skoldator? Vilka är de viktigaste konsekvenserna av det? b) Hur ser ev. datorsalar ut på din skola? c) Är det möjligt att förändra? Vad krävs isåfall?

5 Kapitel 3 Digitala medier i språkutbildningen Läsanvisningar: Kapitel tre ger en överblick över digitala medier men kopplingen till det didaktiska är inte så stark. Särskilt gäller det diskussionen om elektronisk litteratur och analysen av websidor och dess avsnitt kan läsas mer översiktligt. Slutet av kapitlet behandlar wikis och bloggar och är däremot intressant och viktigt att läsa. ss Om bloggar och bloggar i språkutbildningen Man kan notera att Svensson inte i första hand för diskussionen här utifrån en behovsdiskurs utan ifrån vad man kan kalla en möjlighetsdiskurs (jmfr s. 42 och diskussionen där), dvs Svensson pekar i huvudsak på vad man tekniskt kan göra med bloggar, vilka fördelar bloggar har när det gäller enkel publicering och spridning mm a) Vilka didaktiska behov tror du att man bättre skulle kunna uppfylla med bloggar än med nuvarande pedagogiska verktyg (penna & papper alternativt vanlig ordbehandlare)?