Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Transkript

1 Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

2 Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för att hon (Sara: nyanländ) skulle förstå ni barn? Hur gjorde ni då? Hon hörde när vi pratade. Men förstod hon dig då? Nej. Hur gjorde ni för att hon skulle förstå er? Hur gjorde ni då om ni kom Sara, kom så går vi och leker här borta. Hur talade ni om det för Sara då? Men det finns vissa språk som (.) som skratta (.) det är lika som i andra länder eller hur? Aaa. Så vi prata lika språk som i lite andra länder. Så fatta hon oss, tror jag.

3 Nyanlända barn Varit bosatta i annat land. Är nya i det svenska språket. Är nya i förskolan. Har ett annat eller flera andra modersmål än svenska.

4 Att vara ny i en språklig och kulturell miljö Är en komplicerad social process, som är individuell och unik för varje barn (Simonsson & Thorell, 2010) Att börja förskolan/skolan kan innebära en kulturell chock (Lam & Pollard, 2007) Nyanlända barn kan uppleva utanförskap och ensamhet på grund av oförmåga att kommunicera på majoritetsspråket (Kirova-Petrova, 2000)

5 Att lära nya språk är en individuell process som kan se olika ut för olika personer. Förstaspråket kan användas som bas för att utveckla flerspråkighet (Soltero- Gonzáles, 2009) Barns personligheter påverkar hur de tränar det nya språket, verbalt eller tyst i sina tankar (Cekaite, 2006) Det finns beskriver hur en del barn blir tysta i mötet med det nya språket (Björk-Willén, 2009)

6 Vad vet vi sen tidigare. Nyanlända behöver utveckla kunskaper om Kulturen inom vilket språket verkar olika språks grammatik, fonologi, pragmatik skriftsystem och en förmåga att förflytta sig mellan olika kulturella och språkliga kontext. (Gregory & Kenner, 2012; Håkansson, 2003) Hur går det till?

7 2 Nyanlända barn Sara, 3 år, engelska som förstaspråk, erhöll språkstöd på engelska Maryam, 5 år, persiska som förstaspråk, erhöll inget språkstöd på persiska

8 Förskolan En språklig, social och kulturell gemenskap Den kulturella gemenskapen är central för vem ett barn har möjlighet att bli eller vad barnet har möjlighet att utveckla (Rogoff, 2003)

9 Barns eget initierade aktiviteter, fri lek Språkliga händelser Nyanlända barn Förskolebarn Kommunikativa redskap

10 Resultat Nyanlända barn deltar genom att kombinera kommunikativa redskap. Nyanlända barn deltar på olika individuella sätt. Kamrater viktiga för nyanlända barns deltagande.

11 Saras och Maryams individuella sätt att möta en ny språklig och kulturell miljö Sara: Skuggning Språkblandning/kodväxling Maryam: Påhittat språk Röst, kropp, material Referenser till omgivande strukturer Metakommunikation

12 Skuggning 27 (13) ((Sara ler och tittar på Jesper som ligger ner på golvet. Sara lägger sig ner. Han sätter sig upp, hon sätter sig upp)) 28 Jesper: dom äter mat ((tittar på Sara)) 29 Sara: han äte ma:t, ((tittar på Jesper sen på hästarna.)) 30 Jesper: ((lägger sig ner på mage och tittar på hästarna)) 31 Sara: ((lägger sig ner och tittar på hästarna)) 32 Jesper: [blä: (.) inte hundmat, ((tittar upp på Sara som satt sig upp)) 33 Sara: [ä e hundmat ää ((tittar på Jesper)) 34 Jesper: [nä de går inte äta. ((skakar på huvudet och tittar på Sara))

13 Påhittat språk, kropp och material

14

15 Nyanlända barns förändrade deltagande Första perioden: Andra perioden: Kroppslig Verbal Verbal Kroppslig Majoritetsspråket nyckel till fullvärdigt deltagande?

16 Vad betyder resultatet för praktiken? Barn som lärare av kultur och språk Synliggör barndom av idag Inkännande för barns olika sätt att kommunicera när de är nya i ett språk och samtidigt nya i förskolan Att det sätt barn kommunicerar på förändras över tid Inkännande för normer och värderingar som skapas och upprätthålls i förskolan

17 Var börjar vi? Interkulturellt förhållningssätt att vi måste vara beredda att lära om och att lära av barnet och dess föräldrar Barnets Bästa, 2014

18 Frågor att ställa till sin egen verksamhet: Vilket/vilka språk tar form i verksamheten? I samtal, i text, i böcker, namnbilder, information till föräldrar? Vilken kultur synliggörs i verksamheten? I lekmaterial? I mat? I innehållet i verksamheten? Kan miljön berätta om vilka barn som finns just på denna specifika förskola? Vilka barn finns representerade? Vilket barn har vi utgått ifrån när viplanerat verksamheten?

19 Vidga vårt sätt att tänka om språk och kultur.

20 Estetiskt arbetssätt Ställer inte höga krav på verbal kommunikation för att kunna delta, andra förmågor viktiga (Dunn, Bundy & Woodrow, 2012; March, 2012). Ett arbete om familjekonstellationer som kan komma att handla om olikhet i hur man bor, pratar, vad man äter, etc. Ett arbete om vänskap som kan komma att handla om olikheter i språk, kulturer, och om barnens gemensamma levda dag i förskolan.

21 Mamma Mu och kråkan

22 Grodan och hans vänner

23 IT och QR-koder

24 Tack för er uppmärksamhet! Frågor?

25 Referenser: Barnets Bästa. Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande - En forskningsöversikt om nyanlända elever i skolan. Vetenskapsrådets rapportserie 6:2010. Stockholm Bunar, N. (2015). Nyanlända och lärande Mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och Kultur Björk-Willén, P. (2006). Lära och leka med flera språk. Socialt samspel i flerspråkig förskola. Linköping: Tema Barn. Björk-Willén, P. (2009). Är flerspråkiga barn i behov av särskilt stöd. I Dunn, J., Bundy, P. & Woodrow, N. (2012). Combining drama pedagogy with digital technologies to support the language learning needs of newly arrived refugee children: A classroom case study. Research Drama in Education: The Journal of Applied Theatre and Performance, 17:4, Gregory, E. & Kenner, C. (2012). Becoming Biliterate. I Hall, N., Larson, J., & Marsh, J. Handbook of early childhood literacy. Andra upplagan. London: SAGE Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Kirova-Petrova, A. (2000). Researching Young Children's Lived Experiences of Loneliness: Pedagogical Implications for Linguistically Diverse Students. The Alberta Journal of Educational Research. Vol. XLVI, No. 2, Summer 2000, Lam, S.M & Pollard, A. (2006). A conceptual framework for understanding children as agents in the transition from home to kindergarten. Early years: An international Journal of Research and Development, 26:2, Marsh, K. K. (2012). "The beat will make you be courage": The role of a secondary school music program in supporting young refugees and newly arrived immigrants in Australia. Research Studies In Music Education, 34(2), Pedagog Värmland. Rogoff, B. (2003). The Cultural Nature of Human Development. New York: Oxford University Press, Inc. Simonsson, M., & Thorell, M. (2010). Att börja på förskolan: Ett exempel på barns sociala samspelsprocesser under inskolningen. EDUCARE, 6, Skaremyr, E. (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan. Karlstad University Studies: 2014:41.