Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan

Transkript

1 Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan Susanne Thulin Högskolan Kristianstad Forskarskola, Barndom, Lärande, Ämnesdidaktik (FoBa) Sverige susanne.thulin@hkr.se 1

2 Varför ekologi i förskolan? En ökad medvetenhet om att utbildning för en hållbar framtid spelar en viktig roll i en livslång lärandeprocess Ett exempel: Kunskap om ekologiska processer som rör förutsättningar för liv, växande, erfarenhet av mångfald och olika organismer Förskolan har en nyckelroll i barns lärande om ekologiska fenomen Ett exempel: Att synliggöra ekologiska fenomen i vardagen Levande organismer och ekologi kan vara ett sätt att uppmärksamma naturvetenskap i förskolan Ett exempel: Att diskutera förutsättningar för liv och växande (motsats till det icke-levande). (Helldén, G. 2005; Helldén, G. & Helldén, S. 2008) susanne.thulin@hkr.se 2

3 Varför detta intresse? En förändrad läroplan Ökad betoning på olika innehållsområden ett sådant är Naturvetenskap (Ministry of Education and Science, 1998; rev. 2010). Forskning om barns lärande Barn ses som aktiva i sitt eget lärande Barn utvecklas genom erfarenheter och i kommunikation med omgivningen. (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003, 2008) susanne.thulin@hkr.se 3

4 Bakgrund Det behövs en diskussion om vad en förändrad läroplan kan innebära. Nya frågor på agendan: Vilka pedagogiska konsekvenser får läroplanen för förskolans verksamhet och lärares agerande? Vad är ett relevant innehåll? Hur kan läraren agera didaktiskt? (Persson, 2008; Pramling Samuelsson et al., 2008; Thulin, 2006) 4

5 Livet med Livet i stubben susanne.thulin@hkr.se 5

6 Syfte Att beskriva, analysera och diskutera hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen (här ekologiska fenomen). Fokus på: Vad man talar om (lärandets objekt) Hur man talar (lärandets akt) (Marton, m.fl. 2004; Pramling Samuelsson &Asplund Carlsson, 2003) susanne.thulin@hkr.se 6

7 Förskolan 21 barn (3-6 år) Sex barn ej svenska som modersmål 3 lärare Video observation (aktiviteter naturvetenskap) Temaarbete om Livet i stubben susanne.thulin@hkr.se 7

8 Analys Ett fenomenografiskt angreppssätt: Fokus på variationer av sätt att erfara ett fenomen Utvecklingspedagogik Barn är aktiva i sin kunskapsutveckling, Betydelsen av att ta tillvara barns perspektiv, Betydelsen av metareflekterande dialoger, (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003) Fokus på den verbala kommunikationen Observationer har analyserats med fokus på lärandets vadaspekt,(lärandets objekt) och lärandets hur-aspekt (Lärandets akt). (Marton & Booth, 1997; Marton, F. & Amy, B. M. Tsui (red.), 2004 susanne.thulin@hkr.se 8

9 Resultat - Lärandets objekt - Livet i stubben Tema Stubben Stubben i sig själv: Stubbe som begrepp/vem bor i stubben?/ Varför blir det stubbar? Att göra en stubbe: Att planera/nya material introduceras/stubben som fenomen Tema Löv Lärandets objekt: Löv som löv Löv som föda Tema Djuren i stubben Djurs villkor: Gråsuggans föda/vatten/luft Födans väg: Små svarta prickar/gråsuggan i en näringskedja Djurs utseende: Djurens byggnad/djurens storlek/djurens benämningar Djurs beteende: Må bra i betydelsen Att ha vad man behöver/att visa känslor och att roa sig susanne.thulin@hkr.se 9

10 Resultat exempel Tema stubben Läraren: Jag tror det är en stubbe. Vet du vad en stubbe är? Lisa: Ja Elvin: Detta är en stubbe (pekar på en stubbe). Läraren: Vad är en stubbe (tar ut stubben från säcken)? Chris: Ett trasigt träd. Eddie: Om man hugger ner ett träd så kan det finnas en liten bit kvar. Det kan man kalla stubbe. 10

11 Resultat exempel Tema löv som löv Lövet har legat i en burk några dagar. Läraren: Lisa: Läraren: (lägger lövet på bordet) Var det den här färgen förut? Den var lite grön (Lyfter upp lövet och kollar). Har den ändrat färg? Varför har det blivit brun färg då, varför är de inte gröna? susanne.thulin@hkr.se 11

12 Resultat exempel Tema Löv som föda Läraren och ett barn tittar nära på några löv. Läraren: Fia: Vilket tror du de (gråsuggorna) tyckte om? Detta (pekar på ett löv). Läraren: Varför tror du de tycker mer om detta än de andra? 12

13 Resultat exempel Djuren i stubben Lärare och barn har bestämt att designa ett experiment, de vill veta vad gråsuggor äter. De börjar med att lägga en bit vått papper iburken. Läraren: Först, vet ni vad, vi tar ner lite vatten så det är lite vatten hos de här för att alla djur behöver ju dricka. Läraren: Nu ska vi ta reda på vad de äter och Lars: Hur? Teacher: Hur de äter. Vi skulle ju lägga löv i en, sa du och mossa i en (Läraren tar en burk som Otto håller i). Lars: Ja. Läraren: Vad kan vi mer lägga i? Lars: Jord. Läraren: Vi kan ta jord. susanne.thulin@hkr.se 13

14 Resultat exempel Djuren i stubben Hur gör gråsuggor när det är kallt? Läraren: Nu på vintern behöver ni skor eller hur. Jag undrar om gråsuggor behöver skor? Barn: Nä! Läraren: Vad gör gråsuggor för att bli varma då? Per: Stoppar in för att det ska bli varmt. Lars: Jag tror inte det, jag tror de tar in händerna i skalet. Per: Jag tror de går in i stubben. Lars: Nä, de går in i skalet. Läraren: Är det varmt där då? Lars: Jag tror de går in i skalet och värmer sig där. Lars: Som en sköldpadda gör. Läraren: Som en sköldoadda gör. Disa: Snigel Läraren: Snigel, sniglar går också in och lägger sig när de fryser. susanne.thulin@hkr.se 14

15 Resultat- exempel - Lärandets akt- Livet i stubben Antropomorfistiskt språkbruk (att tala om djur i mänskliga termer) Läraren: Det är ju snart middag, kanske han (gråsuggan) sitter där och äter? Disa: De springer nog och leker lite i sin lilla skog Läraren: De har kanske fri lek, tror ni de har en förskola de går i Per: Nä-ä! susanne.thulin@hkr.se 15

16 Resultat- exempel - Lärandets akt- Livet i stubben Antropomorfistiskt tal L: Tycker de om varandra undrar man, gråsuggan och masken? Anna: Mm. L: / / Tänk om de har blivit kompisar, här i din burk så de leker med varandra. Anna: (Tyst tittar mot burken som L håller i.) Läraren övergår till att rikta uppmärksamheten mot att det finns en pinne i burken. L: Va, är det till exempel att öva balansgång där kanske. Anna: (Tittar fnissar.) L: Har gympa kanske. /---/. Vad gör de mer om dagarna? Anna: Kanske leker lite och äter lite på löven. L: Vad gör de mer då? Anna: Det vet jag inte. susanne.thulin@hkr.se 16

17 Resultat- exempel - Lärandets akt- Livet i stubben L: Du får inte röra den, då blir den ju rädd Fia, va? Fia: Den måste ju ut. L: Ja det måste den, men då får man ju ta det försiktigt, man kanske kan prata med den. susanne.thulin@hkr.se 17

18 Diskussion Att urskilja och arbete med ett speciellt innehåll väcker olika känslor hos förskolans lärare (oro, förskola blir skola, förlorad lektid, läraren saknar kunskap ) Nya frågor: Vad kan utgöra innehåll? Hur ska man göra? susanne.thulin@hkr.se 18

19 Diskussion Resultaten visar nivåer av metareflekterande samtal: Barn och lärare samtalar på en direkt, konkret nivå; om djurs utseende, färg, form, storlek och vad de hittar i stubben Barn och lärare diskuterar på en mer generell nivå: gör sammanhang synliga ex. näringskedja, kretslopp, relationer till andra organismer Det finns inte någon kommunikation om varför, metareflektion saknas susanne.thulin@hkr.se 19

20 Diskussion Läraren är aktiv: Driver samtalet framåt Synliggör situationer och fenomen Pekar ut en uppmärksamhetsriktning Använder och gör kopplingar till barns egna erfarenheter och perspektiv Använder en reell situation (en stubbe från ett träd) som utgångspunkt. 20

21 Diskussion När ska barn introduceras för nya begrepp? Utveckling av nya begrepp behöver relateras till verkligheten, till en meningsfull situation (Vygotskij, 1986) Temat Livet i stubben erbjuder stora möjligheter att göra sådana kopplingar och öppna för utveckling och lärande av nya begrepp och förståelser, susanne.thulin@hkr.se 21

22 Men: Diskussion Lärare verkar (många gånger) hellre välja att relatera till ett Antropomorfistisk språkbruk och tala om Livet stubben i namn av människor, mänskligt beteende, av förskola och förskoleliv. Naturvetenskapen blir en scenkostym för något annat som är vikigare susanne.thulin@hkr.se 22

23 Reflektion Resultaten visar att: Barn är intresserade av ekologiska fenomen Lärare i förskolan kan behöva: Fundera över sitt uppdrag Kompetens att känna igen och stödja barns strävan att förstå naturvetenskapliga fenomen Ta barns frågor på allvar Vilket kan bli: En utgångspunkt för ett livslångs lärande och ett lärande för en hållbar framtid. susanne.thulin@hkr.se 23

24 Om man vill veta mer: Thulin, Susanne (2006).Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. vxu.se/avhandlingar Thulin, Susanne. (2010). Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. Nordisk Barnehageforskning. Vol 3, Nr 1, 2010, s susanne.thulin@hkr.se 24