Skrivutvecklande dialog och riktad respons som stöd i skrivprocessen

Transkript

1 Anette Wahlandt, Karin Rönnerman Sida: 1 (12) Projektansökan/Projektplan PIL:s riktade projekt Skrivutvecklande dialog och riktad

2 Anette Wahlandt, Karin Rönnerman Sida: 2 (12) 1 Projektets namn Skrivutvecklande dialog och riktad 2 Bakgrund Seminarier, handledningar och kollegieträffar är exempel på forum där olika typer av texter diskuteras och där dialogen ska bidra till en fördjupad förståelse av stoffet. I samspel med texten skapas perspektiv och kunskaper som så småningom gör avtryck i exempelvis uppsatser och artiklar. Skrivprocessen från idéskiss till färdig text är oftast ensam och mödosam, oavsett om man är en erfaren skribent eller inte. Trots beprövade strukturer och goda intentioner kan det vara svårt att hitta kollektiva former för dialog kring stoff, text och skrivprocess och därför är behovet av att hitta tydliga och stöttande strukturer stort. Stöttande strukturer kan skapas inom utbildningar genom att man väver in ett språkperspektiv i kurser (så som exempelvis prövats i Yrkeslärarutbildningen och PDA 109) och utvecklar en arbetsgång/struktur för textseminarier som bidrar till att synliggöra skrivprocessen från idé till färdig text, men också genom att man ger studenter och seminarielärare konkreta redskap för att i samverkan skapa utvecklande textsamtal. Dessa åtgärder kan stötta både den individuella skrivprocessen och det kollektiva lärandet. Förhållningssättet kan bidra till en utveckling av ett metaspråk för respons, men också utveckla förmågan att se text som dialog, vilket kan bidra till fördjupade samtal om text generellt. Behovet av att hitta former för dialog kring olika typer av akademisk text kommer primärt från två håll. Kursansvarig för Nordisk master i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, professor Karin Rönnerman, uttryckte under hösten 2011 ett önskemål om att i kursen Aktionsforskning som forskningsfält, PDA 109 pröva en responsmodell utvecklad av Ann-Christine Wennergren (2008). Denna responsmodell har till syfte att bidra till en förbättring av studenternas texter och uppsatser, men också utveckla förmåga att ge kvalitativ respons till andra skribenter. Dessutom finns det ett behov av att fortsätta utveckla Språkhandledningen vid Göteborgs universitet. Språkhandledningens verksamhet bygger till stor del på textsamtal med enskilda studenter. Formerna för samtalen och hur arbetsgången i själva skrivprocessen konkretiseras kan ha betydelse för hur framgångsrika studentens fortsatta studier blir. Många studenter vittnar om att mötet i början av utbildningen med en språkhandledare har stor betydelse för den fortsatta upplevelsen av skrivande inom universitetet. Under våren har det genomförts en central utvärdering av verksamheten, men också en mer lokal utvärdering på

3 Anette Wahlandt, Karin Rönnerman Sida: 3 (12) Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Några resultat har ännu inte presenterats men väntas inom kort. 3 Målgrupp Målgruppen är på kort sikt studenter som söker sig till Språkhandledningen på Utbildningsvetenskapliga fakulteten samt studenter och undervisande lärare i Nordisk master i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning samt. På längre sikt kan modellen tillämpas för textsamtal och respons i fler kurser, från grundläggande till avancerad nivå, särskilt på Utbildningsvetenskapliga fakulteten, men även inom övriga fakulteter inom Göteborgs universitet. Förhoppningen är att projektet ska bidra till att utveckla strukturer för att stötta och underlätta skrivprocessen vilket i förlängningen kan bidra till texter av högre kvalitet. Arbetet kan också bidra till att öka kompetensen hos uppsatshandledare och ge verktyg för seminarielärare att utveckla dialogen kring text och skrivande i undervisningen. Även Språkhandledningen kan utveckla sin handledningsverksamhet och på ett tydligare sätt kommunicera verksamhetens uppdrag till både studenter och lärare inom akademin. Detta kan leda till en effektivare användning av Språkhandledningens resurser och dessutom bidra till fortsatt utveckling. 4 Problemställning och syfte Kan en konkret modell för skriftlig och muntlig respons som bygger på dialog och samspel bidra till fördjupad förståelse av stoff i akademisk text? Kan förhållningssättet och arbetsgången ge redskap för utveckling av det egna skrivandet? Skrivande är en mödosam och individuell process som ofta upplevs som betungande(ask, 2006). Skrivprocessen kan underlättas (se exempelvis Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel, 2011) genom stöttning, återkommande textsamtal och ett gemensamt metaspråk kring skrivande. Projektet Skrivutvecklande dialog och riktad har därmed två syften: att utveckla en struktur och ett förhållningssätt som kan bidra till fördjupad dialog om stoff och text inom ramen för exempelvis litteraturseminarier att med utgångspunkt i dialogen utveckla en modell med tydlig arbetsgång som stöttar den individuella skrivprocessen Modellen ska under projekttiden användas och utvecklas inom Språkhandledningen på Utbildningsvetenskapliga fakulteten och i PDA 109.

4 Anette Wahlandt, Karin Rönnerman Sida: 4 (12) Arbetet ska på olika sätt dokumenteras och denna dokumentation ska sedan användas som underlag i projektrapporten men även som utgångspunkt för fortsatt utveckling och spridning. Transfererbarheten: arbetet har sin utgångspunkt och inom Språkhandledningen på Utbildningsvetenskapliga fakulteten och i kursen Nordisk master i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, men är inte bundet till en speciell kurs eller program utan kan ses som fakultetsövergripande. Utvecklingsprojektets resultat kan både vara till nytta för lärare och studenter inom Göteborgs universitet och för Språkhandledningens verksamhet vid övriga fakulteter. 5 Effektmål i verksamheten Nyttoeffekten är bred eftersom detta projekt handlar om att utveckla redskap, hitta en struktur, utveckla ett metaspråk samt en dialog för textsamtal som överskrider ämnet. Dessutom kan projektet motivera ett ökat samarbete mellan Språkhandledning och lärare på kurser och program, (så som skett i PDA 109 och Yrkeslärarutbildningen) utveckla strukturen för uppsatshandledning och tillhandahålla ett metaspråk för handledare och studenter vilket kan effektivisera och förbättra uppsatshandledningen. Den ekonomiska effekten är att arbetet på sikt kan öka antalet producerade/publicerade texter, möjliggöra en effektivare användning av Språkhandledningens resurser och bidra till ökad genomströmning av studenter. Projektet kan på sikt ge en tidsbesparing genom att handledningstillfällena blir effektivare och att studenterna utvecklar sin förmåga att ge givande respons på studiekamraternas texter vilket kan bidra till en effektivare skrivprocess. Kvalitetsförbättringar som projektet kan leda till är fördjupade litteraturseminarier, ökad kvalité på texter, nya förbättrade former för textsamtal samt att ett metaspråk kring text och skrivande utvecklas och sprids. Även Språkhandledningens verksamhet förbättras och effektiviseras. Projektet kan dessutom bidra till att utveckla former för dialog/responsarbete med hjälp av digitala verktyg vilket är särskilt betydelsefullt för distansstudenter. Effekterna uppstår i hela organisationen, de är inte knutna till någon institution eller någon fakultet. 6 Viktning av projektförslagets verksamhetsnytta Projektet nytta gäller främst kvalité med fokus på seminarier, handledning och skrivande. I förlängningen kan en förbättring inom detta område leda till ökad genomströmning av studenter samt fler publicerade uppsatser eller artiklar. Även Språkhandledningens verksamhet kan förbättras och effektiviseras eftersom

5 Anette Wahlandt, Karin Rönnerman Sida: 5 (12) denna form av textsamtal även kan underlätta i mötet med studenter inom denna verksamhet. Genom att hitta ett metaspråk kring text och respons kan språkhandledningen lättare formulera sitt uppdrag och tydliggöra verksamhetens inriktning för studenter och personal inom Göteborgs universitet. Detta arbetssätt kan också öppna upp för ett närmare samarbete mellan Språkhandledning och kurser, så som exempelvis skett inom Yrkeslärarutbildningen eller PDA 109. Viktning Ekonomi Effektivitet x Kvalitet 7 Beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund Utvecklingsprojektet utgår från ett antal teoretiska utgångspunkter av vilken den mest grundläggande är det sociokulturella perspektivet på kunskap och lärande. Eftersom kunskap enligt detta perspektiv skapas i det sociala samspelet när individer möts och interagerar med varandra (Dysthe, 2003; Säljö, 2000) får dialogen en central betydelse i lärprocessen. Enligt Bakhtins vidgade dialogbegrepp (se Dysthe, 2003 för ett utförligare resonemang) ingår även texter i denna kommunikationskedja. Detta innebär att man som läsare ska förhålla sig aktiv till texten. Tolkningen av innebörden sker i mötet med texten och kunskapen uppstår i samspelet mellan texten och läsaren. Dialogen och det sociala samspelet är delar i den stöttning (se van Lier, 2004 för ett resonemang om metaforens ursprung) som leder till kunskapsutveckling. Denna stöttning kan ta sig olika uttryck i det pedagogiska arbetet, komma från både lärare och studiekamrater och ske i mötet under seminarier eller i nätbaserade aktiviteter. Samspelet, dialogen och stöttningen är tillsammans komponenter som kan bidra till den transformativa interaktion (van Lier, 1994) som leder till fördjupad förståelse, förändring och kunskapsutveckling. Dessa tankar kan användas i resonemang kring skrivande av akademisk text. Litteraturseminarier och olika typer av handledningstillfällen syftar till att stötta skribenten och ska bidra till att utveckla skribenters förmåga att förhålla sig till text och skrivande. Det är därför viktigt är att hitta ett sätt att ha en dialog om och synliggöra skrivprocessen men också hitta sätt att involvera läsarna/respondenterna i processen. Løkensgard Hoel (2001) och Dysthe, Hertzberg och Løkensgard Hoel (2011) har bidragit med en modell av skrivprocessen i form av en texttriangel som visar på rörelsen från ide till färdig text (se bilaga 1). Det är särskilt i en av de övre nivåerna, idéfasen, som dialogen och stöttningen från respondenten kan få stor betydelse för hur skribenten förmår att utveckla sin text. Løkensgard Hoel (2001) påpekar att en för snabb nedåtglidning i texttriangeln kan påverka textens innehåll negativt eftersom överblicken när det gäller innehåll och struktur kan gå förlorad. Befinner sig textsamtalet kring frågor i texttriangelns spets är det kognitivt

6 Anette Wahlandt, Karin Rönnerman Sida: 6 (12) krävande att röra sig uppåt igen och se helheten. Därmed är det betydelsefullt att hitta verktyg som både synliggör och kommunicerar skrivprocessens faser men också bidrar till att skribent eller respondent undviker att planlöst röra sig mellan texttriangelns olika nivåer. Wennergren (2008) har arbetat fram en modell med tre nivåer för respons på texter. Modellen användes för antal år sedan under doktorandseminarier vid Luleå tekniska universitet. Syftet var att utveckla studenternas förmåga att ge kamratrespons och därmed stötta den individuella skrivprocessen, men också höja kvalitén på seminarierna. Enlig den ursprungliga modellen så ges olika typer av respons beroende på om skribenten anser att texten befinner sig på grön, röd eller svart nivå. (se bilaga 2). Skribenten har kontroll över sin text och kan kommunicera vilken nivå textens delar befinner sig på. Respondenterna får genom modellen stöd i hur och vad som ska ge respons på för att om möjligt kunna gå skribenten till mötes. Denna responsmodell kan väl kombineras med texttriangeln (Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel, 2011) eftersom den synliggör skrivprocessen och ger stöd för respons och textsamtal i de olika faserna. Under ett utprövningsarbete under vårterminen 2012 har modellen använts av lärare och studenter i kursen Aktionsforskning som forskningsfält (PDA 109) och synpunkter har på olika sätt inhämtats. Utifrån dessa har arbetet med att modifiera och utveckla modellen inletts (Bilaga 2). Den innefattar därför i dagläget ytterligare två nivåer. Dessa två nivåer kan kategoriseras i dagsläget som pre-writing eftersom de initieras innan den faktiska textproduktionen tar sin början. Den bärande tanken i den omarbetade versionen är att förhandling negotiation of meaning kan vara ett kraftfullt redskap för att stötta skribenten till att utveckla idéer och komma igång med skrivprocessen. Under våren har vi sett potentialen i modellen men också identifierat möjligheter att utifrån ovan beskrivna teoretiska perspektiv vidareutveckla arbetet kring olika typer av text, textsamtal och skrivande både under seminarier och genom nätbaserade aktiviteter. Referenser: Ask, S.(2006), Hållbara texter. Att skriva för studier och arbetsliv. Stockholm: Liber AB. Dysthe, O. Hertzberg, F. & Løkensgard Hoel, T. (2011), Skriva för att lära. Skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Dysthe, O.(2003), Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I: Olga Dysthe (red.), Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Løkensgard Hoel, T.(2001), Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Lund: Studnetlitteratur. Säljö, R. (2000), Lärande i praktiken. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

7 Anette Wahlandt, Karin Rönnerman Sida: 7 (12) van Lier, L. (2004), The Ecology and Semiotics of Language Learning. A Sociocultural Perspective. Norwell, Mass.: Kluwe Academic Publishers. van Lier, L.(1994), Language awareness, contingency, and interaction. AILA Rewiew, 1994/11, s.x-y. Wennergren, A-C. (2008), Seminarier baserade på skriftlig respons. Institutionen för musik och medier, Luleå Tekniska Universitet. 8 Underlag 1. Bilaga 1: Studieanvisning PDA 109 vt 2012 inkl. bilagor 2. Bilaga 2: Den utvecklade responsmodellen 9 Kontaktpersoner Anette Wahlandt och Karin Rönnerman 10 Projektmål och ansvar om projektet startas Resultaten som projektet ska leverera är: fördjupad kunskap och vetenskapligt förankrad förståelse kring samspelet mellan dialog, vetenskaplig text, skrivande och skrivprocess i akademisk kontext en fördjupad och vetenskapligt förankrad förståelse för mötet mellan skribent och respondent ökad kunskap kring digitala alternativ till möten för dialog, textsamtal, skrivande och respons en utvecklad, användarvänlig modell för att konkretisera skrivprocessens faser i enlighet med de teoretiska utgångspunkter som beskrivs ovan en utvecklad, användarvänlig modell för att konkretisera och rikta responsarbetet under skrivprocessen en dokumentation av textsamtal och skrivprocess i PDA 109 en avslutande utvärdering av arbetet med modellen i PDA 109 en dokumentation av arbetet med modellen inom Språkhandledningens verksamhet på Utbildningsvetenskapliga fakulteten en avslutande utvärdering av arbetet med modellen inom Språkhandledningens verksamhet på utbildningsvetenskapliga fakulteten

8 Anette Wahlandt, Karin Rönnerman Sida: 8 (12) Arbetet ska ske under tiden perioden och kostnaden för arbetet är totalt kronor Resultat Resultatet som ska skapas är pedagogisk utveckling och ett förändrat pedagogiskt arbetssätt. Projektet ska bidra till att utveckla och beskriva arbetsformer och förhållningssätt som med hjälp av dialogen fördjupar förståelsen av akademisk text och bidrar till det gemensamma lärandet under exempelvis seminarier. Projektet ska även utveckla en konkret och användarvänlig modell som bidrar till att underlätta och strukturera arbetet kring textproduktion och respons på olika nivåer inom akademin. Modellen ska i ett första skede spridas till forskare/lärare och språkhandledare på Utbildningsvetenskaplig fakulteten för att senare göras tillgänglig för fler fakulteter inom Göteborgs universitet Start och sluttidpunkt Start: Slut: Projektbudget Totalt kronor 10.4 Projektbeställare/projektägare Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Projektledning: Anette Wahlandt (universitetsadjunkt, IPS), Karin Rönnerman (professor, IPS) samt Eva Hjörne (prefekt vid IPS) 10.5 Personella resurser Personella resurser: Anette Wahlandt (50 % av en heltidstjänst) samt Karin Rönnerman (10 % av en heltidstjänst) Berörd enhet: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet samt Språkhandledningen vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.

9 Anette Wahlandt, Karin Rönnerman Sida: 9 (12) 11 Ansvar för projektledning Anette Wahlandt, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. 12 Ansvar efter projektets slut 12.1 Förvaltning av projektets resultat Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet PIL-enheten vid Göteborgs universitet Anette Wahlandt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik samt för Språkhandledningen vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten (ansvarig institution är Institutionen för pedagogik och specialpedagogik) Karin Rönnerman vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 12.2 Överlämnande och realisering av projektet till drift i verksamheten Överlämnande och realisering av projektet till drift i ordinarie verksamhet sker vid projekttidens slut genom överlämnande av rapport samt spridning inom universitetet genom seminarier och workshops för intresserade lärare/forskare. Språkhandledningen vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten kan genom ett vidgat uppdrag tillsammans med personal från Institutionen för Pedagogik och specialpedagogik ansvara för fortsatt handledning och spridning av resultat

10 Anette Wahlandt, Karin Rönnerman Sida: 10 (12) 12.3 Ekonomi efter projektets slut Arbetet med fortsatt implementering skulle kunna ske inom ramen för en vidgat uppdrag för Språkhandledningen genom en ökning, alternativt omfördelning av verksamhetens tilldelning av timmar, med exempelvis atr/år. Det fortsatta arbetet skulle även kunna ske genom en tilldelning av medel inom Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Ansvarig för projektplan/projektledare: Datum Projektbeställare/projektägare tillstyrker: Datum Prefekt/Verksamhetsansvarig eller motsv.

11 Skrivutvecklande dialog och riktad Anette Wahlandt, Karin Rönnerman Sida: 11 (12) Projektbudget & Lönekostnader för Utvecklingsprojektet (dubbelklicka i fälten på respektive sida, så kommer en Excelfil upp) Bilaga 1, 1(2) Totalbudget i kr Namn på projektdeltagare + lönekostnader (Markera Projektledare med * efter namnet) Namn Personnummer E-postadress Fakultet/Institution/enhet Månadslön Arbetstimmar i projektet Anette Wahlandt* anette.wahlandt@ped.gu.se IPS % Karin Rönnerman karin.ronnerman@ped.gu.se IPS % Totalsummor: ,6

12 Skrivutvecklande dialog och riktad Anette Wahlandt, Karin Rönnerman Sida: 12 (12) Bilaga 1, 2(2) Totalsummor: ,6