Projektansökan/Projektplan PIL:s riktade projekt

Transkript

1 <Johan Lundin> Sida: 1 (9) Projektansökan/Projektplan PIL:s riktade projekt <Syftet med projektansökan är att utgöra underlag för bedömning av huruvida det bör: startas ett projekt eller förlänga ett pågående projekt, samt om förslaget ska få del av utvecklingsmedel för universitetsgemensamma utvecklingsprojekt.> <Syftet med projektplanen är att utgöra underlag för planering av ett riktat utvecklingsprojekt finansierat från Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL). Instruktioner Skilj på Effektmål och Projektmål när du skriver projektansökan/projektplan. Effektmål är den nytta eller de effekter i verksamheten som projektets resultat ska möjliggöra. Projektmål beskriver vilket resultat projektet ska leverera, samt vid vilken tid och till vilken kostnad detta ska ske. Projektmålen är till för att möjliggöra effektmålen.

2 <Johan Lundin> Sida: 2 (9) 1 Projektets namn NUDEL II 2 Bakgrund Den 16:e juni 2010 beslutade PILs styrgrupp att ge i uppdrag till enheten att genomföra det interna projektet NUDEL. Johan Lundin fick uppdrag som projektledare och satte samman en projektgrupp om tre personer (Johan, Linda Nordström och Lars Svensson). Högskolan Väst beslutade också att avsätta tid för deltagande i ett parallellt projekt vilket innebär att Pia Svanberg (då HV) anslöt projektgruppen. Hösten 2010 valdes också projektet ut som ett särskilt samverkansprojekt mellan högskolorna. Projektet delades i två delprojekt där det första inriktade sig på att genomföra en inventering av lärares IT-användning i studentinteraktion och delprojekt två inriktade sig på design och utveckling för att möta de utmaningar som identifierades i del ett. Delprojekt 1 resulterade i en inventering av ITs användning i interaktionen mellan lärare och studenter. Denna var baserad på en kvantitativ studie och på en kvalitativ fördjupningsstudie där ett urval av lärare intervjuades med inriktning på hur man använder distansinriktad IKT som en del i högre utbildning. Utfallet från delprojekt ett har varit mycket gott och de resultat som framkommit har mottagits med stort intresse både inom och utanför de båda lärosätena. Vi har för första gången en bra bild av hur lärare använder IT och hur de ser på denna användning. Detta är en förutsättning för att kunna styra verksamheten och fatta väl grundade beslut kring satsningar. Bilden vi fick av lärarnas användning var på många sätt mer positiv än vad som hade förväntats. Mer om resultaten finns att läsa i den rapport som presenterades hösten 2011 och i de publikationer som har gjorts kopplat till projektresultaten. Det som inte studien visar, och som är synnerligen intressant i ljuset av den stora förändring vi ser inom området högskoleutbildning och IT, är hur användning och attityder förändras. Studien ger en ögonblicksbild, men för att utvärdera genomförda satsningar och för att kunna skapa nya så behöver vi veta hur detta förändras över tid. Vi föreslår därför för PIL att man nyttjar enkätinstrumentet återkommande för att fånga förändringar i användningen av, och attityden till IT hos den undervisande personalen. Ett sådant material blir en resurs för att planera och utvärdera effekter av nya system, teknikutveckling, kompetenshöjande utbildningar och satsningar med fokus på lärares användning av IT. 3 Målgrupp Målgruppen för projektets resultat är de enheter som arbetar strategiskt och utvecklingsinriktat med undervisning inom universitetet. Erfarenheterna från NUDEL1 pekar på att intresse finns dels på rektorsnivå, men också på fakulteter och institutioner. Vi ser också hur resultaten är av intresse för stödjande funktioner i verksamheten som IT-ledning, GUL och PIL.

3 <Johan Lundin> Sida: 3 (9) 4 Problemställning och syfte Projektets syftar till att återkommande inventera IT användning i undervisning, samt att identifiera och beskriva de utmaningar som högskolan, den lokala organisationen, läraren och studenterna möter i dessa praktiker. Information om lärares teknikanvändning och attityder till teknikanvändning i undervisning har efterfrågats av flera grupper. Institutioner och fakulteter har visat intresse för hur det faktiska läget ser ut hos den egna personalen. Detta är viktigt när man planerar insatser och förändringsarbete på institutionen, men också för förståelsen av den pedagogiska verksamheten. Vid både GU och HV har respektive ansvarig enhet för lärplattformar sett innehållet som ett underlag för fortsatt utvecklings- och stödarbete. Vid GU har resultaten utgjort underlag i arbetet med Vision Vid GU har IT-ledning också tagit emot resultatet som underlag i planering av framtida support. Även för PILs egna verksamhet är det centralt att planering av stöd och aktiviteter inom området IT och lärande grundas i reella bilder av verksamheten, snarare än antaganden om användning, mognad och attityder. I presentationer av NUDELs första enkätresultat så har många av dessa grupper pekat på att ITanvändningen är i stor förändring nu. Många lärare fortbildar sig och genomför utvecklingsprojekt inom området. GUL har börjat etableras inom organisationen och i praktisk undervisning. Parallellt med detta sker en teknikutveckling generellt och även kopplat till högre utbildning. För att förstå hur högskolan förhåller sig till, och deltar i denna förändring så efterfrågas en uppföljning. Det skulle bli ett sätt att värdera och se effekter av de aktiviteter och insatser om genomförs. Utöver den lokala nyttan vid de två lärosätena så har projektet kontaktats av flera andra lärosäten som vill nyttja enkäten, och önskat dela information för att skapa en nationell överblick. 5 Effektmål i verksamheten Att genomföra en ny enkätomgång utgör en förutsättning för väl grundade beslut om satsningar för att öka lärares kompetens i användningen av IT i undervisning. Det blir ett stöd för IT-funktioner för att bättre anpassa sig till den reella användning som finns och de behov som artikuleras av lärare. En uppföljning ger också möjlighet att utvärdera genomförda förändringar och aktiviteter. Allt detta sammantaget skapar möjligheter till en ökad kvalitet i undervisningen samt klok och mer välriktad resursanvändning i arbetet med att utveckla lärares kompetens och IT-bruk. Vissa enheter har också efterfrågat lokal information som underlag i planerat förändringsarbete. 6 Viktning av projektförslagets verksamhetsnytta < Markera med ett X ett av följande tre områden som stämmer in bäst på projektförslaget.> Viktning : Ekonomi Effektivitet x Kvalitet

4 <Johan Lundin> Sida: 4 (9) 7 Beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund < Beskriv om/hur projektet vilar på beprövad erfarenhet och/ eller om/hur projektet vilar på vetenskaplig grund (ca 500 ord alt. en A4-sida). 8 Underlag Diskussionen kring användningen av informationsteknologi (IT) i högre utbildning har under de senaste åren ofta gett oss en bild av läraren som skeptisk till teknik, mindre kompetent i sin användning och tillhörande en annan teknikgeneration än de elever och studenter hon möter i sitt arbete. Högskolan, och läraren är utsatt för press att förändras. I diskussionen kring teknikanvändning i undervisningen är det ofta en snabbare och mer kvalificerad användning av teknik i undervisningen som efterfrågas. Generellt så vet vi väldigt lite om hur digitaliserade utbildningspraktiken egentligen ser ut, och den befintliga forskningen på området har främst fokuserat mätningar av lärares och studenters ängslighet kring sin IT-användning (se till exempel Yagi, 2002; McInerney et al., 1994). Oavsett eventuella positiva eller negativa konsekvenser för lärandet, så finns det ett stort värde i att förstå den faktiska användningen av teknik. Den tillgängliga bilden idag, i synnerhet när det gäller högskolan, baseras på småskaliga och experimentella studier. Ett viktigt bidrag, som vi menar att NUDEL I ger och NUDEL II kommer att ge, är en utvecklad och nyanserad bild av adoption och användning av IT. De dominerande teorierna på området är i huvudsak inriktade på användande av helt ny teknik, snarare än vad som händer med teknik som under en längre tid kommit att bli en del av dagliga arbetspraktiker. Etablerade teoribildningar är till exempel TAM (Davis, 1989) och UTAUT (Venkatesh et al., 2003). I dessa är utgångspunkten att individer och grupper fattar beslut om en teknologi skall användas eller avvisas på basis av hur lättanvänd och användbar den upplevs. Ur ett utbildningsperspektiv blir förklaringskraften begränsad, främst av två skäl. 1) det är för endimensionellt att tänka kring användning av IT-verktyg som ett binärt val. Inom högskolan handlar det snarare om i vilken grad, hur breda och innovativa vi är i vår användning. 2) det handlar inte enbart om individuella val, i synnerhet när det gäller verksamhetsgemensamma system som lärplattformar eller epostsystem. Inköp och IT-satsningar beslutas på ledningsnivå, och inte sällan förutsätts användning som en del av tjänsten, eller ses som obligatoriska inslag i utbildningen. Ett huvudintryck från NUDEL I är att lärare över tid utvecklar ett teknikbruk som är anpassat till de konkreta förutsättningarna i arbetet. Lärarrollen är stadd i förändring och orsaken till att mycket av tekniken inte används till mer innehållsliga, eller vad man skulle kalla pedagogiska aktiviteter, är med största sannolikhet att administration är en allt större del av vad det innebär att vara lärare i allmänhet, och i högre utbildning i synnerhet. I allt väsentligt så krävs det ett kontinuerligt arbete för att ständigt förhålla sig till och hantera de förändringar i yrket som relaterar till teknikutveckling. Resultaten har också konsekvenser för stödjande verksamhet för lärarna bör ta utgångspunkt i en bild av verksamheten med IT som en viktig del, men satsningar som fokuserar IT avskärmat från den övriga verksamheten riskerar att få oönskade och oförutsägbara konsekvenser. Den största utmaningen är nu att skapa visioner och målsättningar för en önskad utbildningspraktik. Risken är annars att detta sker helt oplanerat och utan underlag av god kvalitet, och istället styrs av strukturella, tekniska och ekonomiska hänsynstaganden. Referenser:

5 <Johan Lundin> Sida: 5 (9) Yaghi, Hussein M. (2002) Correlates of computing confidence among teachers in an international setting. Computers in the Schools, 19(1-2), McInerney, V., McInerney, D. M. & Sinclair, K. E. (1994) Student teachers, computer anxiety and computer experience, Journal of Educational Computing Research, 11(1), Venkatesh, V., Morris, M. G., Davis, G. B., & Davis, F. D. (2003). User acceptance of information technology: Toward a unified view. MIS Quarterly, 27(3), Davis, F. D. (1989). Perceived usefulness, perceived ease of use, and user acceptance of information technology. MIS Quarterly, Se även: Lundin, J., Nordström, L., Svanberg, P., & Svensson, L. (2011). NUDEL - Nätburen undervisning, distanspedagogik och e-lärande. Rapport delprojekt 1. PIL-rapport 2011:04. Nordström, L., Svanberg, P., Lundin, J. & Svensson, L. (2011) Developing Metrics for analyzing IT-supported Student-Teacher Interaction in Higher Education. Short paper presented at SITE 2011, Nashville, US. Nordström, L., Svanberg, P., Lundin, J. & Svensson, L. (2011). Developing metrics for analyzing IT supported student-teacher interaction in higher education. Selected Papers of the 34th IRIS seminar. Lundin, J., Svensson, L., Nordström, L. & Svanberg, P. (forthcoming 2012). Att använda IT mycket: Att använda mycket IT en studie av lärares teknikanvändning. I Inte utan min dator Pedagog i uppkopplad miljö - Förhållningssätt och perspektiv (eds. Lantz, A. & Säljö, R.). 9 Kontaktpersoner Johan Lundin (johan.lundin@gu.se), Lars Svensson (lars.svensson@hv.se) 10 Projektmål och ansvar om projektet startas <Beskriv projektets mål. Projektmålen beskriver de resultat projektet förväntas leverera, samt vid vilken tid och till vilken kostnad detta är tänkt att ske.> 10.1 Resultat Projektet ska resultera i en inventering av IT stödda utbildningspraktiker. Denna ska vara baserad på en kvantitativ studie som skapar överblick. Denna inventering ska tillsammans med tidigare inventeringar skapa utrymme för att identifiera trender och förändringar över tid i hur undervisande personal använder IT i sin interaktion med studenter. Avgränsning: Projektet kommer inte att inrikta sig på IT i utbildning inom andra fält än användning av IT för medierad studentinteraktion. Detta är iofs också intressant men skulle kräva en utveckling av enkätinstrumentet Start och sluttidpunkt Projektet är planerat att starta och avslutas

6 <Johan Lundin> Sida: 6 (9) 10.3 Projektbudget <Ange kostnaden för att genomföra projektet. Projektbudget beskrivs även i Bilaga 1. För din information, se även PIL:s interna projekthemsida under ekonomifakta: > 10.4 Projektbeställare/projektägare Projektbeställare är PIL. Styrgruppen föreslås bestå av Bengt Petersson och Magnus Bergquist. Projektledare Johan Lundin Personella resurser Projektet föreslås bemannas av Lars Svensson och Johan Lundin, samt en tredje person som kommer att genomföra det praktiska arbetet med enkäten. 11 Ansvar för projektledning Det finns riktlinjer och dokumentation kring PIL:s projektverksamhet och projektets genomförande, som projektledningen har att ta del av och utföra, t ex att delta i projektledarmöten, regelbundet lämna in statusrapporter med stöd av malldokument, lämna in en slutrapport skriven i PIL:s rapportmall, presentera projektet vid projektkonferenser etc. Ovanstående rapporterings- och deltagandeansvar beräknas i Bilaga 1. Se även PIL:s projekthemsidas interna sidor: samt 12 Ansvar efter projektets slut 12.1 Förvaltning av projektets resultat Projektets resultat kommer att distribueras och presenteras för relevanta intressenter inom och utom GU. Förvaltandet av den samlade datan, samt rapporter görs av PIL Överlämnande och realisering av projektet till drift i verksamheten Ansvar fördelas enligt linjen i organisationen. Några andra befogenheter har projektet svårt att utlova Ekonomi efter projektets slut - Ansvarig för projektplan/projektledare: Datum

7 <Johan Lundin> Sida: 7 (9) Projektbeställare/projektägare tillstyrker: Datum Prefekt/Verksamhetsansvarig eller motsv.

8 <Projektets namn> <Ansvarig för projektet/projektledare> Sida: 8 (9) <åååå-mm-dd> Bilaga 1, 1(2) Projektbudget & Lönekostnader för Utvecklingsprojektet (dubbelklicka i fälten på respektive sida, så kommer en Excelfil upp) Projektbudget & Lönekostnader för Utvecklingsprojektet Projektets namn: Ansvarig för projektet/projektledare: Projektbudget upprättad datum: Projektbudget Godkänd av projektbeställare/ägare: Projektbudget totalt samt fördelat över år Instruktioner: Se även PIL:s Interna projekthems Ekonomifakta: Som lokalt internt arbetsmaterial oc att sammanställa projektbudget ink lönekostnader etc., finns GU:s ordi kalkylmallar. Dessa finns att hämta Portalen, under Kalkylmallar: Projektbudget År Projektbudget i kr/år År År År År År PIL:s projektledares rapporterings- och deltagandeansvar 16 arbetstimmar/projekt och år Totalbudget i kr 0

9 <Projektets namn> <Ansvarig för projektet/projektledare> Sida: 9 (9) <åååå-mm-dd> Bilaga 1, 2(2) Projektbudget & Lönekostnader för Utvecklingsprojektet Projektets namn: Ansvarig för projektet/projektledare: Projektbudget upprättad datum: Projektbudget godkänd av projektbeställare/ägare: Projektbudget totalt samt fördelat över år Instruktioner: Se även PIL:s Interna projekthem Ekonomifakta: Som lokalt internt arbetsmaterial o att sammanställa projektbudget in lönekostnader etc., finns GU:s ord kalkylmallar. Dessa finns att hämt Portalen, under Kalkylmallar: Projektbudget År Projektbudget i kr/år År År År År År PIL:s projektledares rapporterings- och deltagandeansvar motsvarar minst 16 arbetstimmar/projekt och år