PILS PROJEKTKONFERENS Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen

Transkript

1 PILS PROJEKTKONFERENS Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen

2 Projektdeltagare Peter Johanson (Inst. f. globala studier) Hans Landqvist (Inst. f. svenska språket) Mikael Olsson (Inst. f. växt- och miljövetenskaper) Anne Dragemark Oscarson (Inst. f. didaktik och pedagogisk profession) Tobias Petersson (LUN:s kansli)

3 Projektets bakgrund, tidsplan och resultat Projektet initierades av LUN våren 2010 Målet med projektet är att öka den didaktiska kompetensen hos lärarutbildarna => Ökad kvalitet i lärarutbildningen Projektet skulle genomförts under våren 2011 men problem i rekryteringen av projektdeltagare ledde till försenad projektstart Projektet genomfördes under hösten 2011 Slutresultatet tre stycken kursplaner med fokus på högskoledidaktik

4 Syfte enligt ursprunliga projektplanen: Att utveckla två högskoledidaktiska fördjupningskurser om 7,5 högskolepoäng vardera. Den första kursen skulle vara en allmän högskoledidaktisk fördjupning av den befintliga kursen HPE102 med målgruppen samtliga verksamma lärare vid Göteborgs universitet. Den andra kursen skulle vara riktad mot de av GU:s lärare som medverkar inom lärarprogrammen. Kurserna övergripande mål är att stärka formell och reell didaktisk kompetensutveckling av GU:s lärarkår och förväntas därmed att bidra till en ökad utbildningskvalitet inom Göteborgs universitet i allmänhet och för lärarprogrammen i synnerhet.

5 Projektgruppens uppdrag: Att skapa två kurser i högskoledidaktik. Att komma med förslag till kursernas genomförande. Detta uppdrag kan uttolkas på tre sätt. Konkreta förslag till undervisnings- och redovisningsformer Lärares villkor för fortbildning Kursernas inplacering i en vidare kompetensutvecklingskontext (t ex ett pedagogiskt program).

6 Projektgruppens uppdrag: Konkreta förslag till undervisnings- och redovisningsformer Detta har arbetsgruppen avstått från av följande skäl: Projektgruppens erfarenhet att en kursplan alltid tolkas och ofta måste revideras av den som genomför den aktuella kursen. Lärandemålsstyrd undervisning kräver att frågor om relationen mellan lärandemål, kursinnehåll, undervisningsformer, litteratur och examinationer måste integreras på en nivå som ligger bortom arbetsgruppens möjligheter att genomföra inom ramen för projektet. Fylliga beskrivningar under Innehåll i kursplanerna som vägledning.

7 Projektgruppens uppdrag: Lärares villkor för fortbildning Avtalad rätt för lärares kompetensutveckling är 10%. 10% av heltid motsvarar cirka 170 arbetstimmar/år. En kurs om 7,5 hp omfattar cirka 200 arbetstimmar. En kurs om 5 hp motsvarar cirka 135 arbetstimmar. => Istället för två kurser om 7,5 hp utvecklades tre kurser om 5 hp. => Universitetslärare kan följa någon av kurserna inom sin årliga kompetensutvecklingstid och ändå ha viss tid över att disponera till annan fortbildning.

8 Projektgruppens uppdrag: Kursernas inplacering i en vidare kompetensutvecklingskontext Valet att utveckla tre kurser om 5 hp påverkat av HPE100-serien. Projektgruppen anser det lämpligt att de högskoledidaktiska kurserna inkorporeras i ett GU-gemensamt pedagogiskt kompetensutvecklingsprogram. I tillägg till det ursprungliga uppdraget att arbeta fram två kursplaner, utvecklades en innehållsbeskrivning och ett utkast till lärandemål för en tredje kurs som ger utrymme för ett mer omfattande självständigt arbete i linje med HPE100-serien.

9 Allmän högskoledidaktik, 5 hp (HPE X01) Lärarutbildningens dubbla didaktiska situation högskolans kunskaper och färdigheter ska transformeras till kunskaper och färdigheter i för-/skolan. Lärarutbildningen ett specialfall av den dubbla didaktiken avnämare skolan. Många utbildningar har ingen tydlig avnämare men har ändå en dubbel didaktik generiska kompetenser. Grundläggande didaktiska frågorna om hur, vad, varför, när, var, för vem etc., kopplas därmed till Bolognaprocessens betoning av användbarhet. Kursen riktar sig till alla lärare vid universitetet. Introducerar grundläggande högskoledidaktiska frågeställningar. Visar hur ett användbarhetsperspektiv kan påverka högskolelärares didaktiska överväganden.

10 Ämnesdidaktik för lärarutbildare, 5 hp (HPE X02) Progression från Allmän högskoledidaktik Specifik inriktning mot lärarutbildningen => Användbarhetsperspektivet utvecklas till frågan om samverkan mellan olika aktörer externt såväl som internt. Externa aspekter Lärarutbildningens koppling till verksamhetsförlagd utbildning Lärarutbildningens höga grad av reglering i olika styrdokument (t ex explicita skrivningar om obligatoriska perspektiv i examensordningen, förhållandet till skolans styrdokument såsom läroplaner etc).

11 Ämnesdidaktik för lärarutbildare, 5 hp (HPE X02) forts Interna aspekter Samverkan mellan olika discipliner många olika ämnesområden med olika traditioner och fokus samtidigt som man utbildar mot ett gemensamt mål; läraryrket. Samverkan mellan lärarutbildare med fokus på ämnesinnehåll och ämnesdidaktiker med ansvar för att studenternas kunskaper och färdigheter kan omsättas till skolans värld. Kursen riktar sig till lärarutbildare vid universitetet, främst kursansvariga. En målsättning med kursen är den ska initiera kontakter och närmare samarbeten mellan ämnesdidaktiker och övriga lärarutbildare.

12 Fördjupningsarbete i högskoledidaktik, 5 hp (HPE X03) Kurs 1 och 2 omfattar 10 hp, projektförslaget omfattar 15. => 5 hp kvar. Kurs 1 och 2 bygger på reflektion över den egna undervisningen men ger inte så stora möjligheter till fördjupad självständig reflektion. Kurs 3 fokuserar på det underliggande temat för kursen Ämnesdidaktik för lärarutbildare ; Lärarutbildningens dubbla vetenskapliga/konstnärliga grund där ämneskunskap och pedagogik/didaktik möts och syntetiseras. Kursen Fördjupningsarbete i högskoledidaktik ger kursdeltagarna utrymme för att reflektera över detta i sin egen undervisningspraktik. Det självständiga arbetet utformas, i likhet med HPE100-serien, så att det kan ingå i kursdeltagarens pedagogiska meritportfölj (trad. uppsats, artikel, konferenspresentation, projektansökan etc.).

13 Sammanfattning Tre kurser om 5 hp istället för två kurser om 7,5 hp Eftersträvad symmetri med HPE100-serien Kurs 1: Fokus på användbarhet Kurs 2: Fokus på samverkan Kurs 3: Fokus på lärarutbildningens dubbla vetenskapliga/konstnärliga grund Projektgruppen ger ej konkreta förslag till undervisnings- och redovisningsformer, men har skrivit förhållandevis fylliga beskrivningar under Innehåll i respektive kursplan som tillsammans med projektrapporten ska fungera som vägledning för konkret kursutveckling.

14 Återstående frågor Föreslagen betygsskala är tvågradig baserat på att: Kursen är av kompetensutvecklingskaraktär och bygger på kollegial samverkan, där kunskapsutveckling står i centrum. Bör ej riskera att uppfattas som konkurrenssituation om betyg. Omständigheterna kring villkoren för deltagande att delta skiftar stort mellan institutioner och fakulteter. Många andra universitet och högskolor använder inte poänggivande kurser för motsvarande kompetensutveckling.

15 Återstående frågor forts Progression och förkunskapskrav Kurserna är att betrakta som en fördjupning av HPE100-serien. => Komplikation: Många har ännu inte 15hp grundläggande högskolepedagogik. => Förkunskapskravet kan inverka negativt på rekrytering till kursen. Kurserna är i första hand en fördjupning av HPE102 => Ett alternativ är att bara ha HPE101 och HPE102 som krav.