Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska

Transkript

1 Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Vid prövning av högskolepedagogiska meriter i förhållande till den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen gäller att dekanus informerar berörda inom fakultetsnämndsområdet om förutsättningar för prövning av högskolepedagogiska meriter samt ansvarar för att tillfälle för prövning erbjuds lärare och att prövningen sker på ett tillförlitligt sätt resultat från genomförd prövning utgör dekanus beslut om i vilken utsträckning den prövade lärarens högskolepedagogiska meriter motsvarar den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen beslutet ska dokumenteras på en för ändamålet utformad blankett ( uppgifterna från prövningen av de högskolepedagogiska meriterna överförs till PAsystemet PALASSO där sammanställningar av resultat görs handläggningsordningen gäller fr.o.m och tillsvidare revidering av handläggningsordningen ska ske senast

2 Anvisningar Prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Ett universitetsgemensamt arbetssätt för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter infördes vid Göteborgs universitet den 1 juli 2009 och i enlighet med rektors beslut (RS , 22). Dessa anvisningar beskriver hur prövning och beslut avseende högskolepedagogiska meriter ska handläggas i förhållande till den lärosätesgemensamma behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen. Nationella villkor och förutsättningar I högskoleförordningen (SFS 1993:100) (HF) framgick tidsperioden att högskolepedagogisk utbildning, eller motsvarande, utgör krav för behörighet att inneha anställning som lärare vid högskolan. Kravet på högskolepedagogisk utbildning finns inte längre kvar i högskoleförordningen fr.o.m Det är därmed lärosätets ansvar att fatta lokalt beslut i denna fråga. På nationell nivå beslutade Sveriges universitets- och högskoleförbund att anta rekommendationer avseende förkunskaper, mål och omfattning för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt att om målen anses uppfyllda för enskild lärare vid ett lärosäte så ska de erkännas också vid andra lärosäten (SUHF, ). Med anledning av ändringar i högskoleförfattningarna rörande anställningar som lärare i högskolan fastställde SUHF en lista med rekommendationer (SUHF, ). Listan består av fem punkter. Bland annat rekommenderar SUHF sina medlemmar "att säkerställa att alla lärare skall ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller bedömts ha förvärvat motsvarande kunskaper snarast möjligt efter det att de erhållit tillsvidareanställning". Behörighetsgivande högskolepedagogik vid Göteborgs universitet Den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen riktar sig till lärare och doktorander vid Göteborgs universitet. Sedan år 2008 erbjuds en lärosätesgemensam behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, omfattande 15 hp. Den inledande baskursen (HPE101) är gemensam för alla undervisande lärare vid universitetet. Den andra kursen (HPE102) har en områdesspecifik inriktning och vänder sig till lärare som arbetar med likartat innehåll och sätt att undervisa. Den tredje kursen (HPE103) utgörs av ett självständigt arbete där ett avgränsat moment i en utbildning eller en viss problematik i undervisningens fokuseras. Prövning och erkännande av meriter I anslutning till anställning av lärare ställs krav på högskolepedagogisk utbildning i enlighet med gällande anställningsordning vid Göteborgs universitet. Doktorander som undervisar ska minst ha genomgått den inledande kursen (HPE101, 5 hp) eller motsvarande i enlighet med rektors beslut. Prövning av de högskolepedagogiska meriterna gäller såväl ny- 1

3 anställda lärare samt anställda lärare som inte genomgått högskolepedagogisk utbildning, 15 hp eller motsvarande. Handläggningsordningen avser inte bedömning av pedagogisk skicklighet, utan gäller endast prövning om läraren har motsvarande kunskaper som den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen ger. Högskolepedagogisk utbildning likställs inte med lärarexamen. De lagar och förordningar som gäller för högre utbildning vid en statlig myndighet skiljer sig från regelverket för allmänna skolväsendet med kommunala och privata huvudmän. De vuxenpedagogiska förutsättningar som undervisning vid universitetets forskningsanknutna utbildning innebär, ställer krav på särskilda kunskaper i högskolepedagogik. Information om prövning Dekanus informerar lärarna inom fakultetsnämndsområdet om möjligheten till och villkoren för prövning av högskolepedagogiska meriter. Genomförande av prövning Prövning av högskolepedagogiska meriter kan ske på flera sätt. Nedan redovisas tre rekommenderade tillvägagångssätt för att nå enhetlighet och transparens. 1. Meriter värderas utifrån schabloner (jfr bilaga 1). 2. Meriter värderas gentemot specifika lärandemål i de lärosätesgemensamma behörighetsgivande högskolepedagogiska kurserna vid Göteborgs universitet (jfr bilaga 2). 3. Meriter värderas gentemot de nationellt överenskomna målen för behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens (jfr bilaga 3). Dekanus ansvarar för att tillfälle till prövning erbjuds lärare och att prövningen sker på ett tillförlitligt sätt, bl.a. så att jäv kan undvikas vid bedömning. Efter överenskommelse med dekanus kan PIL-enheten sörja för att prövningen genomförs. Beslut efter genomförd prövning Resultat från genomförd prövning utgör arbetsgivarens beslut om i vilken utsträckning den prövade lärarens högskolepedagogiska meriter motsvarar den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen. Erkännandets giltighet Beslutet utgör inte resultat från examination i högskolepedagogisk utbildning. Erkännandets giltighet ska ses i förhållande till de krav på anställda lärares och doktoranders högskolepedagogiska kompetens som arbetsgivaren vid Göteborgs universitet ställer. Erkännandets giltighet därutöver kan inte säkerställas. Beslut som fattats av dekanus i enlighet med tidigare handläggningsordning ( , Dnr G /09), och som dokumenterats i PALASSO, behöver inte omprövas. Dokumentation Vid prövning av högskolepedagogiska meriter ska blanketten för högskolepedagogiska meriter ifyllas och signeras av både den som ansvarat för prövningen och den som prövats. 1 Till blanketten ska den sökande bifoga ett underlag i form av en skriftlig pedagogisk meritportfölj där det framgår hur meriterna motsvarar de uppställda kraven. 2 1 Bilaga 4, Blankett för inrapportering av högskolepedagogiska meriter i PALASSO 2 Bilaga 5, Exempel på aspekter som kan ingå i en pedagogisk meritportfölj

4 Uppgifterna på blanketten från prövningen av de högskolepedagogiska meriterna överförs till PALASSO. Handläggare vid personalavdelningen är behjälplig vid den administrativa hanteringen av uppgifterna. Uppdatering av uppgifter Om en prefekt eller en lärare finner att de högskolepedagogiska meriterna förändrats kan dekanus besluta om förnyad prövning. De uppgifter som tidigare sparats i PALASSO ska uppdateras i anslutning till den förnyade prövningen. Information om handläggningsordningen PIL-enheten informerar om handläggningsordningen och dess tillämpning. Personalavdelningen informerar om den administrativa hanteringen av uppgifterna i PAsystemet PALASSO

5 Bilaga 1 Schablon för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Behörighetsgivande högskolepedagogisk kurs Motsvaras av HPE101 Högskolepedagogisk kurs 5p alt 7,5hp 3 HPE102 Betydande erfarenhet från framtagning av kursplaner (Bolognaanpassade), utformning av varierade undervisnings- och examinationsformer HPE103 Programansvar, studierektorsuppdrag och pedagogiskt utvecklingsarbete på program- och institutionsnivå eller motsvarande HPE101 + HPE102 + HPE103 Högskolepedagogiska kurser 10p alternativt 5p+5p alternativt 7,5hp+7,5hp 3 Lärarexamen motsvarar inte behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning

6 Bilaga 2 Lärandemål i den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen Lärandemål Behörighetsgivande högskolepedagogik 1, Behörighetsgivande högskolepedagogik 2, Behörighetsgivande högskolepedagogik 3, Baskurs, 5 hp (HPE101) Områdesspecifik pedagogik, 5 hp (HPE102) Självständigt arbete, 5 hp (HPE103) Kunskap och förståelse Beskriva studenters lärande i högre utbildning utifrån teori och forskning med utbildningsvetenskaplig relevans. Redogöra för pedagogiska argument som ligger till grund för några vanligt förekommande undervisningsformer i högre utbildning Reflektera över de nutida förhärskande utbildningsvetenskapliga perspektiven i ljuset av ett historiskt perspektiv på pedagogisk teori och forskning Redogöra för innebörden i lärandemålsstyrd undervisning Redogöra för olika undervisnings- och examinationsformer som används inom kunskapsområdet Diskutera betydelsen av studenters lärande på vetenskaplig grund i relation till en avgränsad del inom högre utbildning Kritiskt granska olika former för bedömning och examination Diskutera uppbyggnad av och innehåll i en pedagogisk meritportfölj för lärare vid högskolan Diskutera kursvärderingars betydelse för pedagogisk utveckling Utifrån lagar och förordningar med relevans för högre utbildning samt lokala styrdokument vid lärosätet, diskutera förutsättningar för lärares pedagogiska arbete Färdighet och förmåga Formulera en pedagogisk eller didaktisk frågeställning samt i anslutning till denna visa förmåga att omsätta utbildningsvetenskapliga kunskaper i en resonerande framställning Kommunicera och samarbeta med hjälp av digitala verktyg och diskutera hur dessa inverkar på lärande i högre utbildning Formulera lärandemål, planera undervisning och utforma olika examinationer satta i relation till dessa mål Motivera val av undervisningsformer och pedagogiska verktyg samt diskutera dessa i förhållande till aktuella lärandeteorier På ett självständigt sätt utforma ett dokument som behandlar en avgränsad del i grundutbildningen Använda pedagogisk terminologi vid analys av lärande och undervisning Värderingsförmåga och förhållningssätt Visa ett reflekterande förhållningssätt till den egna lärarrollen och studenters lärande Problematisera högskolans värdegrundsfrågor, bl.a. etik och likabehandling Problematisera för- och nackdelar med olika uppläggning av undervisning utifrån lärandeteori och områdesspecifika förutsättningar Problematisera förekommande undervisning inom det egna kunskapsfältet utifrån lärandeteori och områdesspecifika förutsättningar Visa ett reflekterande förhållningssätt till utformning av undervisning i högre utbildning Revidering av kursmålen förekommer. Senaste versionen kan hämtas här:

7 Bilaga 3 Nationellt överenskomna utgångspunkter för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning I den öppna högskolan, (prop. 2001/2002:15) framlades för första gången förslag om pedagogisk utbildning, motsvarande 10p, av högskolans lärare. År 2003 infördes krav på pedagogisk utbildning i högskolelagen och det lämnades åt lärosätena att bestämma omfattningen. Rådet för Högre Utbildning uppdrog vid denna tid åt en arbetsgrupp vid Lunds universitet, det s k Pilotprojektet, att utforma riktlinjer för en nationellt giltig utbildning för högskolelärare. Pilotprojektets förslag innebär kortfattat att: behörighetsgivande utbildning ska omfatta tio veckors heltidsstudier (15hp) utbildningen ska ligga på avancerad nivå högskolornas utbildningar ska erkännas ömsesidigt utbildningen ska ha ett antal gemensamma övergripande mål Pilotprojektets rapport gick på remiss till samtliga högskolor i slutet av I likhet med ett stort antal lärosäten, antog Göteborgs universitet Pilotprojektets förslag och skrev in i den strategiska planen att införa återkommande pedagogisk kompetensutveckling för alla lärare. Pedagogisk utbildning utgör på detta sätt ett viktigt element i lärosätets kvalitetsarbete. Målen för en sådan utbildning som har formulerats på generell nivå innefattar: kunskaper om studenters lärande i högre utbildning utifrån teori och forskning med utbildningsvetenskaplig relevans eller motsvarande utifrån relevant konstnärligt utvecklingsarbete förmåga att planera, undervisa i, examinera samt utvärdera högskoleutbildning på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet och att stödja individers och gruppers lärande ett reflekterande förhållningssätt till den egna lärarrollen och till värdegrundsfrågor, såsom vetenskaplighet, demokrati, jämställdhet och likabehandling i högre utbildning kunskaper om samhällets mål och regelverk för verksamheten inom högre utbildning förmåga att tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat/resultat av konstnärligt utvecklingsarbete som grund för utveckling av utbildningen och av den egna professionen, och redovisat ett självständigt arbete som behandlar utbildning och undervisning inom det egna kunskapsområdet relaterat till relevant utbildningsvetenskaplig teori och forskning

8 Bilaga

9 Bilaga 5 Exempel på aspekter som kan ingå i en pedagogisk meritportfölj 1. Akademiska meriter 2. Ämneskompetens 3. Undervisningserfarenhet 4. Högskolepedagogisk utbildning 5. Övriga pedagogiska utbildningsmeriter Administration och ledning av utbildning Läromedelsframställning för högre utbildning Erfarenheter från att använda digitala resurser i undervisning Erfarenheter från att undervisa på engelska Publicering inom det högskolepedagogiska området Handledning av doktorander Pedagogisk verksamhet utanför högskolan 6. Pedagogisk grundsyn på studenters lärande och lärarens ansvar 7. Särskilda erfarenheter från undervisnings- och examinationsformer 8. Beskrivning av genomförda pedagogiska utvecklingsprojekt 9. Övriga upplysningar