Validering av högskolepedagogisk kompetens

Transkript

1 Validering av högskolepedagogisk kompetens Ett av behörighetskraven vid anställning som lektor respektive adjunkt vid en högskola är att den sökande ska ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. 1 Sveriges Universitets- och högskoleförbund (SUHF) har tagit fram målbeskrivningar för en högskolepedagogisk utbildning som ska underlätta en lärosätesgemensam syn på vad det aktuella behörighetskravet innebär, samt skapa försäkran om att en högskolepedagogisk utbildning erkänd vid ett lärosäte även ska godkännas vid andra. 2 Vid vår högskola har Rektor beslutat, att såväl mål och omfattning för Högskolan Dalarnas behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildning ska fastställas i enlighet med SUHF:s rekommendationer. 3 Sålunda erbjuds alla anställda lärare att genomgå en särskild kurs, Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning 4, 15 hp, vars förväntade studieresultat sammanfaller med de mål som SUHF tagit fram. Kursen består av två moment: Läraren och uppdraget, 6 hp samt Studenten och lärandet, 9 hp. Detta dokument är avsett för lärare som ej genomgått Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, 15 hp, och som ej heller genomgått högskolepedagogisk utbildning om motsvarande omfattning vid annat lärosäte. Motsvarande kunskaper Den som inte genomgått den högskolepedagogiska utbildningen kan på annat sätt ha förvärvat motsvarande kunskaper, så att målen i kursen helt eller delvis är uppfyllda. Som lärare vid Högskolan Dalarna har du rätt att begära en prövning av dina kunskaper i förhållande till dessa kursmål, oavsett på vilket sätt du förvärvat dina kunskaper. Denna prövning kallar vi validering av reell kompetens och kan leda till att du får tillgodoräkna dig hela, eller delar av, den högskolepedagogiska utbildningen. Lärare med tidigare högskolepedagogiska studier Tidigare högskolepedagogiska studier kan i vissa fall komma ifråga för tillgodoräknande. Lärare som har omfattande undervisningserfarenhet från högskolenivå, och som dessutom har utbildning som kan ge viss tillgodoräkning, kan ansöka om att få sin reella kompetens bedömd genom en valideringsprocess och på så sätt uppnå motsvarande kunskaper om 15 hp. Nedan följer några exempel på utbildningar som helt eller delvis kan tillgodoräknas till Högskolan Dalarnas högskolepedagogiska utbildning: - Utbildningar med SUHF:s mål - Högskolepedagogisk utbildning med annan kursplan, eller läst vid annat lärosäte, tillgodoräknas helt med antal uppnådda hp upp till 15 hp - Näraliggande kurser/utbildningar 1 Högskoleförordning (1993:100), 4 kap., 7.2 och Rekommendationer om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande (SUHF ) 3 Rektors beslut Dnr DUC 2010/453/100 4 Kurskod PE3004 1

2 Kurser som varken har mål eller angiven omfattning i studietid eller poäng, men som har varit direkt inriktade mot att bygga upp kompetens inom högskolan, kan också komma i fråga för tillgodoräknande helt eller delvis. När deltagandet finns dokumenterat, så att omfattning och inriktning på utbildningen framgår bör exempelvis följande typer av kurser kunna tillgodoräknas som del av den högskolepedagogiska utbildningen: - Pedagogiska fortbildningskurser för lärare, anordnade av universitet/högskola - Handledarutbildning för att handleda studenter i högskolan - Ämnesdidaktiska kurser för undervisning i högskola i pedagogiskt arbete - Olika lärarutbildningar som inriktats mer eller mindre på lärande hos vuxna studerande eller särskilda kategorier av studenter, exempelvis folkhögskolelärarexamen, examen från vårdlärarutbildning före 2001 (60p) och specialpedagogexamen 60 p (avancerad nivå, efter annan lärarexamen) Andra utbildningar/examina med pedagogiskt innehåll kan generellt sett inte komma ifråga för tillgodoräknande. Exempel på sådana utbildningar är: - Äldre lärarutbildning för förskola eller skola - Lärarexamen p - Examen från personal- och arbetslivsprogram - Pedagogik 1-60 p - Vuxenpedagogik 1-60p Utbildningarna ovan ligger på grundnivå. Målen omfattar kunskaper om lärande i vid mening i andra sammanhang och för andra målgrupper än högskolans, eller innebär ämnesutbildning på grundnivå inom högskolan. Målen omfattar lärande, men inte eller sällan med en särskild inriktning på studenters lärande inom högskolan. Validering av reell kompetens Valideringsprocessen består av en skriftlig och en muntlig del. Den som önskar få hela, eller delar av, kursen tillgodoräknad måste dels skriva en reflekterande promemoria och dels genomgå en intervju. Innehållet i promemorian ska visa vilka av de förväntade studieresultaten (kursens mål), så som de är formulerade i den aktuella kursplanen, läraren anser sig uppfylla. Utgångspunkten för promemorian är de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som läraren besitter. Till promemorian ska även en CV bifogas, innehållande uppgift om relevant utbildning, dito anställningar och undervisningserfarenhet. I en efterföljande intervju ges läraren möjlighet att göra förtydliganden och svara på/resonera omkring eventuella följdfrågor från intervjuarna. Intervjun utförs enskilt med läraren och ska baseras på promemorian. Valideringsprocessen kan utmynna i något av följande fyra alternativ: - Läraren får tillgodoräkna sig kursen i sin helhet - Läraren får tillgodoräkna sig en eller flera delar av kursen - Läraren ges kompletterande uppgift(er) som ska återredovisas skriftligt och/eller muntligt, enligt intervjuarnas instruktioner 2

3 - Läraren får inte tillgodoräkna sig någon del av kursen och uppmanas istället att genomgå kursen på vanligt sätt Tillgodoräknande av del av kurs I de fall läraren får tillgodoräkna sig en del av kursen som sammanfaller med ett av kursens moment, inrapporteras tillgodoräknandet av momentet i Ladok. Om läraren får tillgodoräkna sig en del av ett moment, ska återstoden av momentet examineras i enlighet med examinationsform angiven i kursplanen. Kursens examinator ansvarar för examinationens utformning och genomförande, samt för att betygsrapporteringen efter godkänd examination även innehåller uppgift om hur stor del av momentet som tillgodoräknats, samt på vilka grunder tillgodoräknandet har skett. Beslut Beslut om tillgodoräknande formuleras och undertecknas av högskolans nämnd- och valideringssamordnare efter hörande av ämnesföreträdaren för Pedagogik. Diarieföring Lärarens skriftliga promemoria, liksom intervjuarnas underlag ska diarieföras tillsammans med beslutet. Målgrupp Ambitionen är att samtliga lärare vid Högskolan Dalarna ska uppfylla lärandemålen i kursplanen för Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning. Ett formellt krav kommer dock endast att ställas på lärare som anställs vid högskolan från och med höstterminen Eftersom genomgången högskolepedagogisk utbildning är en personlig merit, är samtliga lärare anställda vid Högskolan Dalarna välkomna att gå kursen, liksom att ansöka om validering. Lärare som genomgått högskolepedagogisk utbildning vid annat lärosäte måste genomgå valideringsprocessen enligt ovan, om den aktuella utbildningen i omfattning understiger 15 högskolepoäng. Lärare med annat modersmål än svenska Lärare med annat modersmål än svenska är inte undantagna från kravet på genomgången högskolepedagogisk utbildning. Eftersom kursen inte planeras att ges på engelska, bör emellertid dessa lärare få rimlig tid på sig att genomgå kursen/valideras gentemot de förväntade studieresultaten. 3

4 Instruktioner - Validering av högskolepedagogisk kompetens Valideringsprocessen består av en skriftlig och en muntlig del. Högskolepedagogiken ska vara lärares expertområde där de ska kunna hämta legitimitet genom sitt vetenskapliga förhållningssätt. Högskolepedagogik är således alla överväganden som är knutna till högskoleundervisning och som baseras på resultat från forskning och beprövad erfarenhet. Instruktioner för den skriftliga delen, promemorian Promemorian inleds med en kort bakgrundsbeskrivning av den sökandes ämnestillhörighet, anställningsform och anställningstid vid högskolan samt undervisningserfarenheter och eventuella tidigare pedagogiska utbildningar. Utgångspunkten för promemorian är de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som den sökande besitter. Den sökande ska utifrån bilagorna 1, Undervisningsskicklighet och pedagogisk skicklighet, och 2, kursplanen för kursen Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, föra ett teoretiskt förankrat resonemang kring den pedagogiska praktikens komplexitet som grund för att arbeta professionellt som lärare inom högskolan. Bilaga 1 beskriver olika delar av det pedagogiska innehållet i lärararbetet. Du ska med hänvisning till relevant litteratur analysera och förklara hur de olika delarna i figuren förhåller sig till varandra. Ge också konkreta exempel från din egen pedagogiska praktik som stödjer ditt resonemang. Innehållet i promemorian ska ligga till grund för en bedömning av vilka mål i kursplanen du kan anses uppfylla. Promemorian ska omfatta 8-10 sidor skriven text och vara inlämnad till högskolans nämnd- och valideringssamordnare senast den 1 oktober respektive 1 mars. Uppdaterad CV ska bifogas. Instruktioner för den efterföljande intervjun I den efterföljande intervjun, som sker under senare delen av oktober november respektive mars-april, har du möjlighet att göra förtydliganden till den skrivna texten samt ge en mer personlig syn på figuren i bilaga 1. Egna reflektioner utifrån erfarenheter och kunskaper samt förslag på förbättringar av den egna pedagogiska praktiken ska komplettera den skrivna teoretiska analysen. Bedömningsgrunder Den övergripande bedömningen sker utifrån två perspektiv: dels utifrån teori (kunskaper om undervisning och lärande visade genom komplexiteten i det pedagogiska resonemanget), och dels utifrån pedagogisk praktik (förmågan att med hjälp av teoretiska kunskaper reflektera kring undervisning och lärande) samt hur väl dessa perspektiv är integrerade med varandra. Det ska framgå vilka delar eller aspekter av den egna pedagogiska praktiken du anser vara viktigast, varför eller på vilka grunder du anser det, hur de är relaterade till varandra och hur de är relaterade till en helhet. Ett reflekterande förhållningssätt innebär att det framgår vilka teorier och metoder du lutar dig emot, varför just dessa används, vilka slutsatser du kommer fram till samt hur dessa slutsatser påverkar den pedagogiska filosofin och får återverkningar på den pedagogiska praktiken. 4

5 Den skriftliga promemorian och resultatet av intervjun kan utmynna i något av följande fyra alternativ: - Läraren får tillgodoräkna sig kursen i sin helhet - Läraren får tillgodoräkna sig en eller flera delar av kursen - Läraren ges kompletterande uppgift(er) som ska återredovisas skriftligt och/eller muntligt, enligt intervjuarnas instruktioner - Läraren får inte tillgodoräkna sig någon del av kursen och uppmanas istället att genomgå kursen på vanligt sätt Bedömare Som bedömare medverkar: - Högskolepedagogisk utvecklingsledare - Ämnesföreträdare för pedagogik/kursens examinator Diarieföring och arkivering Din ansökan om validering kommer att diarieföras. Valideringsunderlaget, inklusive promemorian, kommer att arkiveras enligt gängse regler. 5

6 Bilaga 1 Studenters lärande PEDAGOGISK PRAKTIK undervisning UNDERVISNINGS- SKICKLIGHET Ramfaktorer Möjligheter PLANERING av undervisning OBSERVATION av undervisning Perspektiv på undervisning och lärande TEORI och lärande kunskaper om undervisning och lärande PEDAGOGISK SKICKLIGHET Informerad pedagogisk diskussion Högskolepedagogik Ämnesdidaktik Figur 1: Undervisningsskicklighet och pedagogisk skicklighet 6

7 Bilaga 2 KURSPLAN PE3004 Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning 15 högskolepoäng, Avancerad nivå Scholarship of Teaching in Higher Education. Qualifying Education, 15 Higher education credits 5, Graduate Level Mål Den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningens övergripande mål är att kursdeltagaren ska ha utvecklat kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som grund för att arbeta professionellt som lärare inom högskolan. Delkurs 1. Läraren och uppdraget, 6 högskolepoäng Sub-course 1. The Teacher and the Task, 6 hecs Mål och förväntade studieresultat efter genomgången delkurs: Kursdeltagaren ska ha utvecklat kunskaper om samhällets mål och regelverk för verksamheten inom högre utbildning. Detta innebär att kursdeltagaren - är medveten om att han/honarbetar vid en myndighet, dvs. kan hantera arbetsrelaterade dokument på ett korrekt sätt utifrån arkiveringslagen samt vid behov söka information i högskolelagen, högskoleförordningen och förvaltningslagen - kan argumentera och förklara hur lärosätets policy, styrdokument, mål och visioner avspeglar sig i den egna undervisningen Kursdeltagaren ska ha utvecklat ett reflekterande förhållningssätt till den egna lärarrollen och till värdegrundsfrågor såsom vetenskaplighet/konstnärlighet, demokrati, jämställdhet och likabehandling i den högre utbildningen. Det innebär att kursdeltagaren - kan reflektera över och analysera den egna lärarrollen när det gäller den högre utbildningens värdegrundsfrågor: vetenskaplighet, demokrati, jämställdhet och likabehandling - kan visa hur han/hon arbetar aktivt i linje med högskolelagens/förordningens föreskrifter genom att formulera och argumentera för sina egna pedagogiska ställningstaganden utifrån vetenskaplig eller konstnärlig grund 5 1 higher education credit motsvarar 1 ECTS 7

8 - kan problematisera och analysera begrepp såsom lärarskap, ledarskap och utveckling Kursdeltagaren ska ha utvecklat förmåga att tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling av utbildning och av den egna professionen. Det innebär att kursdeltagaren - kan redovisa och med kollegor diskutera ett självständigt arbete som behandlar läraruppdraget inom högre utbildning och undervisning Delkurs 2. Studenten och lärandet, 9 högskolepoäng Sub-course 2. The Student and the learning, 9 hecs Mål och förväntade studieresultat efter genomgången delkurs: Kursdeltagaren ska ha utvecklat kunskaper om studenters lärande i högre utbildning utifrån teori och forskning med utbildningsvetenskaplig relevans. Detta innebär att kursdeltagaren - kan analysera och diskutera studenters lärande i högre utbildning med hjälp av teorier, begrepp, metoder och utbildningsvetenskaplig forskning eller konstnärlig grund samt därur föreslå studieaktiva arbetsformer som bidrar till att studenten utvecklar förmågan till förståelse, kritiskt tänkande, självständighet och förändringsberedskap - kan påvisa yttringar av lärandet hos studenter och hos sig själv och koppla det till den litteratur, de föreläsningar och diskussioner som ingår i kursen - kan redogöra för hur kunskap om studenters lärande påverkar kursplanering och undervisning i fysiska och virtuella lärmiljöer Kursdeltagaren ska ha utvecklat förmåga att planera, undervisa i, examinera samt utvärdera forskningsanknuten högskoleutbildning inom det egna kunskapsområdet och att stödja individers och gruppers lärande. Detta innebär att kursdeltagaren - inom det egna kunskapsområdet kan formulera mål och förväntade studieresultat, planera, examinera och utvärdera undervisningen på ett sådant sätt att den i relation till utbildningsvetenskaplig teori och forskning kan förväntas stödja individers och gruppers lärande Kursdeltagaren ska ha utvecklat förmåga att tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling av utbildning och av den egna professionen. Detta innebär att kursdeltagaren - kan beskriva, analysera och diskutera egna och andras erfarenheter genom jämförelser av forskningsresultat/resultat av konstnärligt utvecklingsarbete som grund för utveckling av utbildning och av den egna professionen, dvs. Scholarship of Teaching - kan planera och genomföra, redovisa och med kollegor diskutera ett självständigt arbete som behandlar utbildning och undervisning inom det egna kunskapsområdet relaterat till utbildningsvetenskaplig teori och forskning. 8

9 Innehåll Kursen innehåller två delkurser. Delkurs 1. Läraren och uppdraget, 6 högskolepoäng Sub-course 1. The Teacher and the Task, 6 hecs Innehållet i delkursen styrs av deltagarnas egna erfarenheter och pedagogiska frågeställningar utifrån delkursens mål och förväntade studieresultat, såväl för högskolans verksamhet relevanta föreskrifter såsom lagar (högskolelag, förvaltningslag, arkiveringslag), förordningar, visions-/styr-/policydokument som juridiska frågor av vikt, (ex.vis upphovsrätt, personuppgiftslag och studenters rättsäkerhet) fokuseras. Andra fenomen som problematiseras är högskolemässighet/akademisk frihet, läraruppdraget/rollen, studentinflytande/ledarskap, genus/jämställdhet samt mångfald/likabehandling. Delkurs 2. Studenten och lärandet, 9 högskolepoäng Sub-course 2. The Student and the learning, 9 hecs Innehållet i delkursen styrs av det nuvarande kunskapsläget inom fältet och deltagarnas erfarenheter utifrån delkursens mål och förväntade studieresultat. Deltagarnas förtrogenhet med teorier, kunskap och didaktik bildar utgångspunkt för diskussioner om möjliga principer för utformning av utbildning och undervisning. Undervisningsmetoder och informationskompetens analyseras ur ett lärandeperspektiv. Områden som också behandlas är planering av kurser, lärarlagsarbete, bedömnings-/validerings- /examinationsproblematik, utvärdering samt kursutveckling där relationen mellan akademiska ämneskrav, studentkrav och arbetslivets krav utgör grund. Examinationsformer Examination sker både muntligen och skriftligen både individuellt(pm) och i par/grupp. Betyg rapporteras som två moment. Arbetsformer Kursen präglas av deltagarstyrt lärande med reflektion och bearbetning av upplevelser i relation till teoretisk förankring och sker företrädesvis i seminarieform. I delkurs två ingår auskultationer. Betyg Som betygsskala används Godkänd och Underkänd,( pass/fail). Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs examen från grundläggande högskoleutbildning, 180 högskolepoäng. Övrigt Kursen utgår ifrån Sveriges Universitets & Högskoleförbunds rekommendationer om mål för behörighetsgivande högskoleutbildning samt ömsesidigt erkännande så att bedömning gjord på ett lärosäte ska erkännas på ett annat, beslut den 17 november Ämnestillhörighet: Pedagogik Utbildningsområde: SA Fastställd: vid Utbildnings- och forskningsnämnden och Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningsområdet Reviderad , , Kursplanen gäller från och med

10 Litteratur/Literature PE3004 Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning 15 högskolepoäng, Avancerad nivå, Scholarship of Teaching in Higher Education. Qualifying Education, 15 Higher education credits, Graduate Level Delkurs 1 Bennich-Björkman, Li. (2004), Överlever den akademiska friheten? en intervjustudie av svenska forskares villkor i universitetens brytningstid. HSV s rapportserie 2004:1R ISSN X, 57 s. Bondestam, Fredrik. (2003). Könsmedveten pedagogik för universitetslärare. Uppsala Universitet. ISBN , 63 s. Högskoleverket 2001, Ribban på rätt nivå, Sju inlägg om högskolemässighet. ISBN , 68 s. Högskolan Dalarnas /Styr/policydokument Stigmar, M. (red.)(2009). Högskolepedagogik Att vara professionell som lärare i högskolan. Liber: Stockholm Stencilmaterial tillkommer Delkurs 2 * Bowden, John & Marton, Ference. (1998). The University of Learning. London: Kogan Page. ISBN , 310 s Bron, Agnieszka & Wilhelmsson, Lena. (2005). Lärprocessen i högre utbildning. Stockholm: Liber, ISBN X, 238 s. Högskoleverkets rapportserie 2004:23R. Kursvärderingar för studentinflytande och kvalitetsutveckling ISSN X, 172 s. Näslund, J. (1999). Uppsatshandledning; Många frågor och några svar. CUP: rapportserie Nr 3, Linköpings universitet. *Ramsden, Paul. (2003). Learning to Teach in Higher Education. London: Routledge Falmer, ISBN pkb, 272 s. Stigmar, M. (red.)(2009). Högskolepedagogik Att vara professionell som lärare i högskolan. Liber: Stockholm *Välj en av titlarna Stencilmaterial tillkommer 10