Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Transkript

1

2

3

4

5 Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från 2013 Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

6 Med pedagogisk meriteringsmodell avses "en modell för hur lärare kan meritera sig inom lärosätet baserat på pedagogisk skicklighet". Begreppet pedagogisk portfölj inkluderar beteckningar som pedagogisk meritportfölj, meriteringsportfölj, portfolio samt CV-mallar som inkluderar pedagogiska meriter. Begreppet anställningsordning används för de rutiner, inklusive kompletterande dokumentation, som används för rekrytering och befordran av lärare och forskare vid lärosätet.

7 Webbenkät, kompletterad med information från lärosätenas websidor och korrespondens med respondenter via och telefon. Flera frågor återkommer från tidigare inventering (2013). Internationell utblick. Inventering av pedagogiska karriärvägar på Sveriges högskolor och universitet PEDAGOGISK UTVECKLING OCH INTERAKTIVT LÄR GÖTEBORGS UNIVERSITET PIL-RAPPORT 2013:04 Åsa Ryegård

8

9 Målgruppen för enkäten var samtliga lärosäten för högre utbildning i Sverige: 31 med statlig huvudman 4 med enskild huvudman, har egen FoUtb 10 med enskild huvudman, utan egen FoUtb Dessa 35 lärosäten utgör fokusgruppen i kartläggningen Svarsfrekvens totalt 96 % (43 av 45) Svarsfrekvens inom fokusgruppen 100 %

10 1. allt fler lärosäten inför pedagogiska meriteringsmodeller 2. modellerna kan delas in i två kategorier: pedagogiska meriteringsmöjligheter inom lärosätets befordringsstruktur särskilda pedagogiska meriteringsmodeller 3. webbaserade portföljer accepteras vid flera lärosäten 4. externa sakkunniga används i allt högre grad 5. krav börjar ställas på de sakkunnigas bedömarkompetens 6. de befordrade och utnämnda lärarnas kompetens börjar efterfrågas och nyttjas på olika sätt

11 Knappt hälften (49 %) av alla lärosäten i Sverige har idag en pedagogisk meriteringsmodell (22 av 45). Vid 9 lärosäten är den integrerad i befordringsstrukturen Vid 15 lärosäten finns en särskild meriteringsmodell KI och MDH har två modeller, en av vardera LU och HJ har fakultetsspecifika modeller 63 % av lärosätena i fokusgruppen har en pedagogisk meriteringsmodell (22 av 35). Ytterligare 8 lärosäten (+ 2 utanför fokusgruppen) har planer på att utveckla en pedagogisk meriteringsmodell.

12 Några lärosäten har fler än en modell: Lunds universitet (4), Mälardalens högskola (2) och KI (2).

13 Pedagogiska meriteringsmöjligheter inom lärosätets befordringsstruktur* Särskilda pedagogiska meriteringsmodeller, ett eller två steg Biträdande professor Docent Lektor Excellent lärare Excellent lärare Adjunkt Meriterad lärare *bedömning baserad främst på pedagogisk skicklighet

14 Adjunkt Förste adjunkt Senior adjunkt Lektor Chalmers tekniska högskola Högskolan Väst Mälardalens högskola Blekinge tekniska högskola Malmö högskola Docent Karolinska institutet Hälsohögskolan Jönköping Handelshögskolan Stockholm Biträdande professor Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet

15 Göteborgs universitet Uppsala universitet Lunds universitet Örebro universitet SLU KI Mälardalens högskola Lunds universitet Umeå universitet Högskolan Kristianstad Högskolan Halmstad Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Karlstads universitet Södertörn Högskolan Skövde (3) En nivå Två nivåer

16 Excellent lärare Excellent lärare Excellent teaching practitioner, ETP (Lund) Ledamot av KI:s pedagogiska akademi (KI) Särskilt meriterad lärare (Örebro) Meriterad lärare Basnivå (Skövde) En nivå Två nivåer

17 Den pedagogiskt skickliga läraren förväntas, utöver mycket goda ämneskunskaper: ha omfattande undervisningserfarenhet uppvisa pedagogisk utveckling över tid ha ämnesdidaktisk- och högskolepedagogisk kunskap ha fokus på studenternas lärande ha ett kritiskt/reflekterande förhållningssätt till sin undervisning samverka med studenter, kollegor, andra lärosäten och omgivande samhället utöva pedagogiskt ledarskap i olika roller

18 Ett fast lönepåslag ges vid 14 lärosäten Ny lön sätts i samband med lönesamtal vid 8 lärosäten Belöning även till institutionen vid 4 lärosäten Nio lärosäten belönar genom tillgång till nätverk och särskilda uppdrag

19 KAU, excellent lärare ej beslutat ännu Annan titel Excellent Meriterad HiG HH SLU DU Hkr KAU MdH UmU UU ORU HiS LU* KI HHS * LU varierar mellan fakulteterna, 1000 kr 1500/2000 kr.

20 Fastställt lönepåslag Individuellt lönepåslag Inget lönepåslag Meriteringsmöjlighet inom anställningsordning Karolinska institutet (docent) Handelshögskolan Stockholm (associate professor) Luleå tekniska universitet (bitr prof) Chalmers (univ lektor, bitr prof) BTH (förste univ adjunkt, bitr prof) Högskolan Jönköping (docent) Mälardalens högskola (univ lektor) Malmö högskola (senior adjunkt) Högskolan Väst (förste univ adjunkt) Särskild pedagogisk meriteringsmodell, en nivå Särskild pedagogisk meriteringsmodell, två nivåer Excellent lärare Annan titel SLU Örebro universitet Uppsala universitet Göteborgs universitet Lunds tekniska, medicinsks samt naturvetenskapliga fakulteter Karolinska institutet (pedagogiska akademin) * Fastställt lönepåslag enbart för excellent nivå Högskolan Kristianstad Umeå universitet Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Dalarna Karlstads universitet Mälardalens högskola* Högskolan Skövde* (tre nivåer) Samhällsvetenskaplig fak, LU Södertörns högskola

21 Pedagogiska portföljer används vid 70 % av alla lärosäten i Sverige. Alla lärosäten som har meriteringsmodeller har någon form av instruktioner för hur portföljer ska sammanställas, ibland inkluderade i en CV-mall. De flesta av de som har meriteringsmodeller (82 %) har även någon form av instruktioner för hur den pedagogiska skickligheten ska bedömas. Ja, hybridportföljer Ja, webbportföljer Nej Vet ej

22 Interna bedömare 13% En kombination av interna och externa bedömare 33% Externa bedömare 54% Vanligast med externa bedömare, eller en kombination av interna och externa bedömare.

23 vetenskaplig kompetens inom samma ämnesområde som den sökande högskolepedagogisk eller ämnesdidaktisk kompetens erfarenhet av eller utbildning i bedömning av pedagogisk skicklighet själv antagen till/utnämnd i en pedagogisk meriteringsmodell

24 Minst 530 personer utnämnda eller befordrade hittills Minst 800 har ansökt Flest vid Lunds universitet Få antagna till modeller som är integrerade i lärosätenas befordringsstruktur Fördelningen beror dels på antal år modellen funnits, men även på lärosätets storlek och intresset för pedagogisk meritering

25 Lunds universitet totalt Umeå universitet Uppsala universitet Mälardalens högskola Högskolan i Halmstad Karolinska institutet (Ped akademi) Högskolan i Skövde Örebro universitet Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet Karlstads universitet Högskolan Dalarna Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskola Högskolan i Gävle Blekinge Tekniska Högskola Luleå tekniska universitet Högskolan Väst Chalmers tekniska högskola Karolinska institutet (Ped docentur)

26 Institutionsnivå leder kollegiala samtal och samverkar med studenterna i pedagogiska utvecklingsfrågor medverkar i utbildningsplanering och pedagogisk utveckling håller seminarier där sökande till meriteringsmodellen erbjuds delta och diskutera sina pedagogiska portföljer (även på lärosätesnivå) Fakultetsnivå anlitas som expert eller rådgivare i högskolepedagogiska frågor, t ex som ledamot i organ som utser meriterade och excellenta lärare eller kandidater som nominerats till det pedagogiska priset (även på lärosätesnivå) Lärosätesnivå inbjuds hålla inspirationsföreläsningar och/eller presentationer vid interna högskolepedagogiska konferenser och symposier medverkar i högskolepedagogisk kompetensutveckling för andra lärare, exempelvis via den högskolepedagogiska utvecklingsenheten. I dagsläget inte alls, men det finns ambitioner och planer

27 Hur tas de antagna lärarnas kompetens och engagemang tillvara? Institutionsnivå leder kollegiala samtal och samverkar med studenterna i pedagogiska utvecklingsfrågor medverkar i utbildningsplanering och pedagogisk utveckling håller seminarier där sökande till meriteringsmodellen erbjuds delta och diskutera sina pedagogiska portföljer (även på lärosätesnivå) Fakultetsnivå anlitas som expert eller rådgivare i högskolepedagogiska frågor, t ex som ledamot i organ som utser meriterade och excellenta lärare eller kandidater som nominerats till det pedagogiska priset (även på lärosätesnivå) Lärosätesnivå inbjuds hålla inspirationsföreläsningar och/eller presentationer vid interna högskolepedagogiska konferenser och symposier medverkar i högskolepedagogisk kompetensutveckling för andra lärare, exempelvis via den högskolepedagogiska utvecklingsenheten. I dagsläget inte alls, men det finns ambitioner och planer

28 mångfald i modeller, eller likriktning vilken pedagogisk skicklighet efterfrågas och uttrycks i kriterierna i meriteringsmodellerna nivåernas benämningar skepsis mot pedagogiska portföljer Organiserad nationell samverkan kring pedagogisk meritering skulle gynna lärosätenas arbete med både de pedagogiska meriteringsmodellerna och de ordinarie anställnings- och befordringsprocesserna.

29 Fler pedagogiska meriteringsmöjligheter integreras i anställningsordningar och befordringsstrukturen. Tex pedagogiskt spår till docent. Synkronisering mellan krav på pedagogisk skicklighet för anställning/befordran resp för utnämning i en pedagogisk meriteringsmodell. Professionalisering av sakkunniguppdraget, i vidare mening. Pedagogisk skicklighet kopplas samman med utbildningskvalitet, pedagogiska meriteringsmodeller ger tydliga signaler att skickliga lärare behövs och premieras.

30 Kartläggningen är efterfrågad De som besvarat enkäten Lärosäten som står i startgroparna Nationella högskolepedagogiska nätverk i Norden Lärosäten som pausat sina modeller inför revidering Internationellt?

31 Varför gör vi det här? Historiken bakom SUHF:s rekommendationer och Didacticums systematiska och målmedvetna kursutvecklingsarbete

32 2005 Gamla rekommendationer 2014 Översyn inleds 2016 Nya rekommendationer antas av förbundsförsamlingen 2

33 3 SUHF:s rekommendationer Utbildning vid ett lärosäte ska erkännas vid ett annat Omfattningen ska vara minst 10 veckor, motsvarande 15 hp Utbildningen ska anses vara på avancerad nivå Utbildningen ska inkludera ett självständigt arbete Deltagarna ska ha påbörjat en pedagogisk meritportfölj Övergripande mål: visa kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som grund för att arbeta professionellt som lärare inom högskolan inom sitt ämnesområde och för att medverka i högskoleutbildningens utveckling

34 4 Sju lärandemål kunna diskutera och problematisera studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet kunna använda och medverka till utveckling av fysiska och digitala lärandemiljöer för att främja gruppers och individers lärande kunna möta studenter på ett inkluderande sätt samt ha kunskap om regelverk och stöd för studenter med funktionsnedsättningar

35 5 Sju lärandemål kunna använda relevanta nationella och lokala regelverksamt diskutera samhällets mål med den högre utbildningen och det akademiska lärarskapet i relation till den egna praktiken och studenternas medverkan i utbildningen visa ett reflekterat förhållningssätt till det egna akademiska lärarskapet, relationen till studenterna, samt till den högre utbildningens värdegrund såsom demokrati, internationalisering, jämställdhet, likabehandling och hållbarhet kunna tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt relevanta resultat av forskningsom grund för utveckling av utbildningen och av den egna professionen.

36 (sep) Information om diskussioner kring kursstruktur från planeringsdag feb 2017 Uppstart av kursutvecklingsgruppen (apr) Information om SUHF Didacticums kursutbud (feb) Diskussion om relationen mellan kursutbud och anställningsordning (sep) Information om arbetet i kursutvecklingsgruppen SUHF:s rekommendationer LiU:s anställningsordning LiU hp (LoK, KEU, FoHa) LiU hp (enligt SUHF) FoHa ej i baspaketet? Hur kommer man då upp i 15 hp? Oklarheter för vissa tjänster?

37

38 Mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning (utöver de allmänna målen i 1 kap 9 högskolelagen för avancerad nivå) Den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningens övergripande mål är att deltagaren efter avslutad utbildning ska - visa kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som grund för att arbeta professionellt som lärare inom högskolan inom sitt ämnesområde och för att medverka i högskoleutbildningens utveckling. Deltagarna ska ha påbörjat en pedagogisk meritportfölj samt ha redovisat ett självständigt arbete som behandlar utbildning och undervisning inom det egna ämnesområdet relaterat till relevant utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning.

39 SUHF:s rekommenderade mål DAL (A) DEL (A) PUHU (A) PBL (G) Handledning av studenter kunna diskutera och problematisera studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan Problematisera studenters lärande inom det egna ämnesområdet Beskriva och analysera processer för lärande som sker individuellt och i grupp självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet Självständigt genomför en undervisningsinsats i en studentgrupp Redogöra för centrala teoretiska begrepp, perspektiv samt modeller som är relevanta för utbildningsdesign inom högskolepedagogik Planera, genomföra och utvärdera undervisning Tillämpa kunskap om PBL vid handledning av basgrupp Tillämpa gruppsykologiska perspektiv i det egna basgruppsarbetet Förhålla sig till kvalitetskrav i självständiga arbeten, utifrån uppsatta kriterier kunna använda och medverka till utveckling av fysiska och digitala lärandemiljöer för att främja gruppers och individers lärande Problematisera hur valet av pedagogiska verktyg påverkar studenters lärande Inom det egna ämnesområdet designa en lärmiljö, traditionell såväl som digital, i syfte att stödja studenternas lärprocess

40 kunna möta studenter på ett inkluderande sätt samt ha kunskap om regelverk och stöd för studenter med funktionsnedsättningar Designa undervisning för heterogena studentgrupper kunna använda relevanta nationella och lokala regelverk samt diskutera samhällets mål med den högre utbildningen och det akademiska lärarskapet i relation till den egna praktiken och studenternas medverkan i utbildningen Redogöra för relevanta nationella och lokala regelverk som styr utbildning Använda relevanta nationella och lokala regelverk vid design av kurser och program Reflektera över samhällets mål med högre utbildning Identifiera och tillämpa förordningar, regelverk och riktlinjer med relevans för handledning av självständiga arbeten visa ett reflekterat förhållningssätt till det egna akademiska lärarskapet, relationen till studenterna, samt till den högre utbildningens värdegrund såsom demokrati, internationalisering, jämställdhet, likabehandling och hållbarhet Redogöra för centrala teoretiska begrepp samt perspektiv inom högskolepedagogik som är relevanta inom det akademiska lärarskapet Problematisera det egna akademiska lärarskapet och dess förutsättningar Visa ett reflekterat förhållningssätt till sin egen undervisning samt till relationen till studenterna Reflektera över utvecklingen av sitt egna akademiska lärarskap Reflektera över sin roll som handledare i handledningsprocesser Visa ett reflekterat förhållningssätt till det egna akademiska lärarskapet

41 Reflektera över den högre utbildningens värdegrund utifrån jämställdhet och likabehandling och i relation till det egna lärarskapet Formulera sin egen pedagogiska grundsyn kunna tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt relevanta resultat av forskning som grund för utveckling av utbildningen och av den egna professionen. Problematisera och kritiskt granska ett eget valt högskolepedagogi skt område Identifiera och välja ut relevanta teorier och begrepp för problemområdet Föreslå ett teoretiskt förankrat förslag till pedagogisk utveckling av utbildning Muntligt och skriftligt Redogöra för olika perspektiv på handledning med stöd i aktuell högskolepedagogisk forskning

42 kommunicera egna eller andras erfarenheter samt resultat av forskning Värdera och problematisera tillämpningen av teoretiskt förankrat förslag förslag till pedagogisk utveckling av utbildning Sammanfatta de teoretiska grunderna för PBL