Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Transkript

1 STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå samt på forskarnivå. Analyserna innefattar även utvecklingen inom personalområdet och högskolans ekonomi. Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. Den genomsnittliga prestationsgraden för de studenter som var registrerade i högskolan läsåret 2012/13 var 81,4 procent, vilket är en ökning med knappt 1 procentenhet sedan läsåret 2011/12. Det är tredje läsåret i rad som prestationsgraden ökar. Det är framför allt för de inresande studenterna som prestationsgraden ökar och då främst på de generella programmen Procent / / / / / / / / /13 Kvinnor Män Total Figur 1. Prestationsgraden för samtliga studenter för läsåren 2004/ /13 fördelat på kön. Prestationsgraden är ett mått på i vilken utsträckning studenterna tar de högskolepoäng de är registrerade för ett visst läsår (för en mer detaljerad beskrivning av måttet prestationsgrad, se Utvecklingen av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /12, statistisk analys, 2014/9 och Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader, statistisk analys, 2013/2). Antalet tagna poäng följs upp för respektive kursregistrering under registreringsterminen och de tre efterföljande terminerna. De senaste uppgifterna som finns tillgängliga om prestationsgrad som mäts på detta sätt avser läsåret 2012/13 och presentationen baseras på perioden 2004/ /13. I tabellerna presenteras dock statistik endast från och med läsåret 2005/06 av utrymmesskäl. Utvecklingen av prestationsgraden presenteras här såväl på totalnivå som indelat efter studieform, kön, studietyp, ämnesområde, ålder, lärosäte och för svenska respektive inresande studenter. Analysen fokuserar på vad som har hänt det senaste läsåret. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 2(13) Svenska studenter Prestationsgraden för svenska studenter relativt stabil På totalnivå ligger prestationsgraden på 81 procent för svenska studenter vilket är en ökning med knappt 1 procentenhet sedan föregående läsår. Den största ökningen skedde inom distansstudier där prestationsgraden ökade med drygt 1 procentenhet. Tabell 1. Prestationsgrad för svenska studenter läsåren 2005/06 till 2012/13 och antalet helårsstudenter för läsåren 2007/08 till 2012/13 fördelat på studieform, studietyp och kön. Prestationsgrad Helårsstudenter 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Totalnivå Campus Kvinnor Män Distans Kvinnor Män Konstnärliga program Campus Kvinnor Män Yrkesexamensprogram Campus Kvinnor Män Distans Kvinnor Män Generella program Campus Kvinnor Män Distans Kvinnor Män Fristående kurser Campus Kvinnor Män Distans Kvinnor Män

3 3(13) Sett till de olika studieformerna var prestationsgraden i stort oförändrad eller ökade något, både för campus- och distansstudier samt för respektive kön. Kvinnor fortsätter att ha en högre prestationsgrad än männen oavsett om studierna sker på program eller på fristående kurser. Störst är skillnaden på yrkesexamensprogram som sker på distans där kvinnorna i snitt tar 89 procent av sina registrerade poäng medan männen tar 76 procent. Även om kvinnorna tar större andel av poängen skedde den största ökningen för män som studerade på generella program på distans där prestationsgraden ökade med knappt 3 procentenheter. Prestationsgraden för svenska studenter ökar något inom juridik och samhällsvetenskap Även inom respektive ämnesområde har prestationsgraden legat relativt stabilt. Juridik och samhällsvetenskap var det ämnesområde som ökade mest, drygt 1 procentenhet. Tittar vi mer i detalj i tabell 2 nedan ser vi att den största ökningen skedde inom teknikområdet på fristående kurser på campus med en ökning på drygt 2 procentenheter. Den största minskningen skedde inom naturvetenskap på fristående kurser på distans som minskade med knappt 3 procentenheter.

4 4(13) Tabell 2. Prestationsgrad för svenska studenter läsåren 2005/06 till 2012/13 och antalet helårsstudenter för läsåren 2007/08 till 2012/13 fördelat på ämnesområde, studietyp och studieform (fristående kurser). Prestationsgrad Helårsstudenter 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Juridik och samhällsvet Fristående kurser Campus Distans Generella program Yrkesexamensprogram Humaniora och teologi Fristående kurser Campus Distans Generella program Yrkesexamensprogram Teknik Fristående kurser Campus Distans Generella program Yrkesexamensprogram Naturvetenskap Fristående kurser Campus Distans Generella program Yrkesexamensprogram Vård och omsorg Fristående kurser Campus Distans Generella program Yrkesexamensprogram Medicin och odontologi Fristående kurser Campus Distans Generella program Yrkesexamensprogram

5 5(13) Studenter mellan 22 och 24 år har högst prestationsgrad Läsåret 2012/13 hade studenter i åldersgruppen åringar högst prestationsgrad, oavsett om de läste på yrkesexamensprogram, generella program eller på fristående kurser som ges som campusutbildning. På fristående kurser som ges på distans var det emellertid studenter som är 35 år eller äldre som hade den högsta prestationsgraden. Inom konstnärliga program var skillnaderna mellan åldersgrupperna som minst, även om yngre studenter tenderar att ha högre prestationsgrad än äldre studenter. Tabell 3. Prestationsgrad för svenska studenter läsåren 2005/06 till 2012/13 fördelat på ålder, studietyp och studieform (fristående kurser). Prestationsgrad 2005/ / / / / / / /13 Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Konstnärliga program

6 6(13) Inresande studenter Prestationsgraden för inresande studenter fortsätter att öka De inresande studenterna består av två grupper: så kallade freemovers som kommer till Sverige för att studera på eget initiativ och utbytesstudenter som studerar i Sverige via något utbytesprogram. Freemovers läser framför allt på campusbaserade generella program medan utbytesstudenter framför allt läser på campusbaserade fristående kurser. Dessa två studieformer utgjorde läsåret 2012/13 88 procent av den totala volymen av kursregistreringar för inresande studenter mätt i antalet helårsstudenter. Nedan presenteras därför data enbart för kursregistreringar inom dessa två studieformer. Mellan läsåret 2010/11 och 2011/12 ökade prestationsgraden markant för inresande studenter. Störst var ökningen för de inresande männen som läste fristående kurser där prestationsgraden ökade med drygt 6 procentenheter. Värt att notera är att denna ökning främst avser utbytesstudenter vilka inte har berörts av de avgifter som infördes efter hösten 2011 för inresande studenter utanför EU/EES och Schweiz. Till läsåret 2012/13 fortsätter prestationsgraden att öka men ökningen sker främst på generella program. Generella program läses framför allt av freemoversstudenter och det var denna studentgrupp som avgiftsreformen påverkade. Ökning sker både för kvinnorna och männen men är något högre för männen, 2,4 respektive 3,4 procentenheter. De inresande studenterna presterar alltså i nivå med de svenska studenterna på generella program men tar betydligt större andel av poängen per kursregistrering på fristående kurser, 82 procent jämfört med 68 procent för de svenska studenterna (notera att det endast är campusstudier som jämförs här). Inresande studenter Procent / / / / / / / / /13 Generella program - Kvinnor Fristående kurser - Kvinnor Generella program - Män Fristående kurser - Män Figur 2. Prestationsgraden för inresande studenter läsåren 2004/ /13 fördelat på studietyp och kön. Om vi studerar prestationsgraden för de inresande studenterna inom de olika ämnesområdena ökar prestationsgraden inom de flesta ämnesområden, både på fristående kurser och generella program. På fristående kurser ökar prestationsgraden inom juridik

7 7(13) och samhällsvetenskap, teknik, konstnärligt område samt inom medicin och odontologi. Samtidigt minskar prestationsgraden inom vård och omsorg. Det sistnämnda området utgör emellertid en mindre del av den totala volymen av inresande studenter och påverkar därför inte den övergripande trenden i så stor utsträckning. Inom generella program ökar prestationsgraden inom samtliga ämnesområden förutom medicin och odontologi där den minskar med knappt 4 procentenheter. Störst var ökningen inom vård och omsorg med 8 procentenheter samt inom juridik och samhällsvetenskap med 4,6 procentenheter. Tabell 4. Prestationsgrad för inresande studenter läsåren 2005/06 till 2012/13 och antalet helårsstudenter för läsåren 2007/08 till 2012/13 på fristående kurser och generella program per ämnesområde. Endast campusutbildning presenteras. Prestationsgrad Helårsstudenter 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Fristående kurser Juridik & samhällsvet Humaniora och teologi Teknik Naturvetenskap Konstnärligt område Medicin och odontologi Vård och omsorg Generella program Juridik och samhällsvet Humaniora och teologi Teknik Naturvetenskap Konstnärligt område Medicin och odontologi Vård och omsorg

8 8(13) Lärosätesjämförelser Prestationsgraden varierar också mellan lärosätena. Det är dock missvisande att jämföra den genomsnittliga prestationsgraden för all utbildning vid olika lärosäten utan att ta hänsyn till att lärosätenas utbildningsutbud skiljer sig åt. Nedan presenteras därför data per lärosäte fördelat på studieform. Fristående kurser är dessutom uppdelade på campusoch distansutbildning. Siffrorna avser både svenska och inresande studenter. Prestationsgraden skiljer sig även åt mellan olika ämnesområden men studieform utgör den viktigaste faktorn för att förklara skillnader i prestationsgrad. Vid en jämförelse mellan ämnesområden är det framför allt områdena medicin och odontologi samt vård och omsorg som utmärker sig med mycket hög prestationsgrad. Av tabell 5 nedan framgår bland annat att prestationsgraden legat relativt stabilt inom yrkesexamensprogram och generella program. Endast på ett fåtal lärosäten har prestationsgraden ökat eller minskat med 2 procentenheter eller mer. På fristående kurser däremot, särskilt på distanskurser, har prestationsgraden förändrats vid flera lärosäten. På distanskurser har prestationsgraden ökat med minst 2 procentenheter vid 13 lärosäten och vid 13 lärosäten har den minskat med minst 2 procentenheter. För campuskurser är motsvarande siffror 8 respektive 5 lärosäten. Närmare detaljer framgår av tabellen. För en djupare förståelse för skillnader i prestationsgrad mellan lärosäten hänvisas till UKÄ:s NU-databas där det enkelt går att få fram sammansättningen på ämnesområdena vid respektive lärosäte samt annan statistik som kan vara till hjälp för att bättre förstå siffrorna.

9 9(13) Tabell 5.Prestationsgrad för läsåren 2005/06 till 2012/13 och antalet helårsstudenter för läsåren 2007/08 till 2012/13 per lärosäte fördelat på studieform och studietyp (fristående kurser) läsåren 2005/06 till 2012/13. Prestationsgrad Helårsstudenter 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Blekinge tekniska högskola Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Chalmers tekniska högskola Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Ersta Sköndal högskola Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Försvarshögskolan Yrkesexamensprogram Fristående kurser Campus Distans Gymnastik- och idrottshögskolan Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Göteborgs universitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Högskolan i Borås Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser

10 10(13) Campus Distans Högskolan i Dalarna Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Högskolan i Halmstad Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Högskolan i Gävle Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Högskolan i Jönköping Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Högskolan Kristianstad Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Högskolan i Skövde Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Högskolan Väst Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser

11 11(13) Campus Distans Karlstads universitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Karolinska institutet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Konstfack Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Fristående kurser Campus Kungl. Musikhögskolan Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Fristående kurser Campus Kungl. Tekniska högskolan Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Linköpings universitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Linnéuniversitetet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans

12 12(13) Luleå tekniska universitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Lunds universitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Malmö högskola Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Mittuniversitetet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Mälardalens högskola Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Röda Korsets Högskola Yrkesexamensprogram Fristående kurser Campus Sophiahemmet Högskola Yrkesexamensprogram Generella program , Stockholms universitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus

13 13(13) Distans Sveriges lantbruksuniversitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Södertörns högskola Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Umeå universitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Uppsala universitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Örebro universitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans