Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Transkript

1 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen /8 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008 Hur universitet och högskolor klassificerar sina kurser till utbildningsområden har betydelse för resurstilldelningen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Därför följer Högskoleverket regelbundet upp lärosätenas kursklassificering. Statistiken över lärosätenas kursklassificering 1 visar på att lärosätena klassificerar kurser inom samma ämne på ett ganska likartat sätt, både i jämförelse mellan varandra och över tid. Ersättningen varierar beroende på utbildningsområde Resurstilldelningssystemet 2 för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå innebär att universitet och högskolor får ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer upp till det takbelopp som finns angivet i regleringsbrevet. All utbildning på grundnivå och avancerad nivå organiseras i kurser. Varje kurs klassificeras till ett eller flera utbildningsområden. Det är universitet och högskolor som själva beslutar om klassificering av kurser. Lärosätena kan således klassificera en kurs i samma ämne på olika sätt. De olika utbildningsområdena ger olika hög ersättning per helårsstudent och helårsprestation. Utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi har den klart lägsta ersättningsnivån, och de konstnärliga utbildningsområdena har de högsta. Drygt 40 procent av all utbildning på grundnivå och avancerad nivå (räknat i antal helårsstudenter) avser utbildning inom utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Cirka 30 procent avser utbildning inom utbildningsområdena naturvetenskap, teknik och farmaci. De konstnärliga utbildningsområdena utgör tillsammans enbart några procent av utbildningsvolymen. De utbildningsområden som har högst ersättningsbelopp står alltså för en liten del av statens ersättning till universitet och högskolor. Ersättningsbeloppen utgör statens ersättning till lärosätena, men sedan kan respektive lärosäte fördela resurserna internt enligt egna prioriteringar. 1 Statistiken visar hur helårsstudenter inom olika ämnen (en kurs kan bestå av flera ämnen) har klassificerats i utbildningsområden. Uppgifterna används enbart för statistikuppföljning, men stämmer relativt väl överens med den s.k. faktura som lärosätena skickar till Utbildningsdepartementet. 2 Ett nytt resurstilldelningssystem har utretts (SOU 2005:48 och SOU 2007:81). Regeringen har ännu inte presenterat någon proposition med anledning av dessa utredningsförslag.

2 Ersättningsbelopp 2008, sorterat enligt utbildningsområdenas volym av utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningsområde Ersättning per helårsstudent Ersättning per helårsprestation Fördelning av helårsstudenter 2008 (%) Humanistiskt, samhällsvetenskapligt, ,6 teologiskt, juridiskt Naturvetenskapligt, tekniskt, ,4 farmaceutiskt Vård ,2 Undervisning ,9 Medicinskt ,7 Övrigt (journalist- och ,4 bibliotekarieutbildning m.m.) Design ,2 Musik ,9 Idrott ,6 Odontologiskt ,5 Konst ,3 Media ,2 Teater ,1 Dans ,1 Opera ,0 Vilken betydelse har skillnader i klassificering för lärosätenas intäkter? Ett sätt att få en bild av betydelsen av skillnader i kursklassificering är att undersöka hur den totala ersättningen till lärosätena påverkas av att ämnen klassificeras olika på olika lärosäten. (I detta bortses från att det finns en maximal gräns för hur stor respektive lärosätes ersättning från staten kan bli det så kallade takbeloppet.). Det kan göras genom att inom varje ämne jämföra hur stor ersättning ett lärosäte skulle få för den klassificering man gjort, med den ersättning lärosätet skulle ha fått om det hade klassificerat enligt genomsnittet för alla lärosäten i det ämnet. Har lärosätets totala ersättning blivit mycket högre eller mycket lägre än genomsnittet på grund av att man klassificerar samma 3 ämne till andra utbildningsområden än genomsnittet? Genom att dividera ett lärosätes beräknade ersättning med den ersättning det skulle ha fått vid en genomsnittlig klassificering får man en kvot, ett jämförelseindex. Indexet indikerar hur betydelsefullt det är om lärosätet har gjort en annan klassificering än genomsnittslärosätet, utslaget på samtliga ämnen. Om lärosätet har samma beräknade ersättning som genomsnittslärosätet får det jämförelseindex 100. Om lärosätet däremot 3 Det är dock inte säkert att de kurser som jämförs är identiska, även om de har rapporterats in under samma ämnesrubrik i statistiken. Olika lärosäten kan rapportera in kurser med samma innehåll under olika ämnesrubriker. 2

3 har en högre beräknad ersättning än vad det skulle ha fått vid en genomsnittlig klassificering blir jämförelseindex mer än 100. Och på motsvarande sätt blir jämförelseindex lägre än 100 om lärosätet har en lägre beräknad ersättning än vid en genomsnittlig klassificering. Beräkningarna är gjorda på antalet helårsstudenter. En sådan beräkning visar att de flesta lärosäten har en ersättning som ligger nära den genomsnittliga ersättningen. Det vill säga att många ligger nära ett jämförelseindex på 100. Ett lärosäte Blekinge tekniska högskola ligger mer än fem procent över den genomsnittliga ersättningsnivån. Två lärosäten Karolinska institutet och Högskolan i Jönköping ligger mer än fem procent under den genomsnittliga ersättningsnivån. Men det är viktigt att komma ihåg att jämförelseindexet inte är en måttstock över rätt eller fel klassificering, utan det mäter endast relationen till det genomsnittliga lärosätets klassificering. Utveckling mot en mer likartad klassificering Den här typen av jämförelse har Högskoleverket gjort årligen sedan Utvecklingen har sedan dess gått mot att lärosätena mer och mer närmat sig varandra. Det vill säga att lärosätena numera klassificerar sina kurser på ett mer likartat sätt. En orsak till detta kan vara att Högskoleverket sedan 2003 har publicerat statistik över kursklassificeringen, vilket har gjort att lärosätena har haft större möjligheter att jämföra sin egen klassificering med andras. 4 De ämnen som framför allt påverkar jämförelseindexet är i stort sett samma över åren. För 2008 handlar det till stor del om fördelningen mellan helårsstudenter inom samhällsvetenskap och teknik inom ämnena företagsekonomi och datavetenskap. Det är två volymmässigt stora ämnen som därför får stor betydelse för den totala ersättningen. Dessutom handlar det om konstnärliga ämnen där de lärosäten som inte har möjlighet att avräkna mot de konstnärliga utbildningsområdena istället avräknar mot utbildningsområden med lägre ersättning. På så sätt fått dessa lärosäten en lägre beräknad ersättning än de lärosäten som har rätt att avräkna mot konstnärliga utbildningsområden. 4 För att få en tabell över lärosätenas klassificering av helårsstudenter inom olika ämnen och utbildningsområden under 2008 kontakta Ingeborg Amnéus per e-post (fornamn.efternamn@hsv.se). 3

4 Jämförelseindex 2009 Jämförelseindex 2009 Antal helårsstudenter* 2009 Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Högskolan i Gävle Göteborgs universitet Karlstads universitet Högskolan i Kalmar Högskolan i Halmstad Högskolan Väst Högskolan i Borås Örebro universitet Mälardalens högskola Mittuniversitetet Södertörns högskola Malmö högskola Luleå tekniska universitet Högskolan Dalarna Umeå universitet Högskolan i Skövde Stockholms universitet Lunds universitet Högskolan Kristianstad Kungl. Tekniska högskolan Linköpings universitet Högskolan på Gotland Uppsala universitet Växjö universitet Karolinska institutet** Högskolan i Jönköping Totalt *Lärosäten med färre än helårsstudenter redovisas inte i tabellen. Sveriges lantbruksuniversitet redovisas inte heller då det lyder under Jordbruksdepartementet och inte har något takbelopp. Dessa lärosäten ingår dock i beräkningarna. **Karolinska institutet har registrerat 22 procent av sina helårsstudenter inom Övriga ämnen. Övriga ämnen ingår inte i analysen eftersom det är en restpost som innehåller kurser som kan vara mycket olika och därför inte jämförbara. 4

5 Om statistiken Materialet baseras på uppgifter i studiedokumentationssystemet Ladok för år Uppgifterna har sammanställts av Statistiska centralbyrån (SCB). Uppdragsutbildningar, kvalificerad yrkesutbildning, basår, preparandutbildning och stödundervisning i svenska ingår inte. Materialet omfattar helårsstudenter. Antalet helårsstudenter som inte finns med i materialet (från högskolor som inte rapporterar i Ladok) är drygt Det är framför allt helårsstudenter från de konstnärliga högskolorna och Handelshögskolan i Stockholm som saknas. Den här analysen är gjord på den mest detaljerade nivån, alltså den nivå som varje lärosäte använder för rapportering av statistik till SCB. En begränsning med statistiken är att det inte är säkert att de kurser som jämförs är identiska utbildningar. Olika lärosäten kan rapportera in kurser med samma innehåll under olika ämnesrubriker. Ett annat problem är att vissa lärosäten redovisar en ganska stor del av sina helårsstudenter inom restposten Övriga ämnen, vilka därmed inte ingår i analysen. År 2008 redovisades nästan helårsstudenter inom Övriga ämnen, vilket innebär att totalt helårsstudenter slutligen ingår i analysen. 5