Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands

Transkript

1 UF 20 SM 1603 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2015/16 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16 I korta drag Färre svenskar studerar utomlands Antalet studenter som rör sig över Sveriges gränser har ökat betydligt under de senaste decennierna. Det har gällt både svenska studenter som åker utomlands för att studera och utländska studenter som kommer till Sverige. Dessa två grupper kallas för utresande respektive inresande studenter. Grupperna kan delas in i utbytesstudenter som deltar i ett utbytesprogram och studenter som anordnar sina studier i landet på egen hand, så kallade freemover-studenter. Det senaste läsåret har dock antalet svenskar som studerar utomlands minskat, från under 2014/15 till under 2015/16. En stor del av minskningen beror på omklassificering av språkkurserna. De senaste tio åren har däremot antalet som studerat utomlands ökat, då antalet var läsåret 2006/07. Att studera utomlands kan göras antingen via utbytesprogram, eller på egen hand med studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN). De utresande med studiemedel från CSN består av freemover-studenter och studenter som deltar i språkkurser. Den senaste tioårsperioden ökade antalet inresande studenter till Sverige varje år fram till och med läsåret 2010/11 då de var Införandet av studieavgifter hösten 2011 medförde dock att antalet inresande studenter minskade. Läsåret 2015/16 var det totala antalet inresande studenter Av dessa var 40 procent utbytesstudenter och 60 procent freemover-studenter. Antalet inresande studenter är trots avgiftsinförandet fortfarande större än antalet utresande studenter. Läsåret 2015/16 var 58 procent av de utresande studenterna kvinnor och 42 procent män. Bland de inresande studenterna var 52 procent kvinnor och 48 procent män. Stora skillnader vad gäller studietid De flesta av de inresande studenterna läste en eller två terminer i Sverige. Skillnaden mellan utbytesstudenter och freemover-studenter var dock stor. Andelen Anders Viberg, UKÄ, tfn , fornamn.efternamn@uka.se Angelina Nyström, SCB. tfn fornamn.efternamn@scb.se Lisa Sundling, SCB. Tfn fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Universitetskanslersämbetet, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Utbildning och forskning. Utkom den 8 december URN:NBN:SE:SCB-2016-UF20SM1603_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 Universitetskanslersämbetet och SCB 2 UF 20 SM 1603 som enbart läste en termin var betydligt större bland utbytesstudenter än bland freemover-studenter. Skillnaderna i studietid beror till stor del på att freemoverstudenterna i mycket större utsträckning läste på ett program medan i stort sett samtliga utbytesstudenter läste fristående kurser. Av freemover-studenterna läste 76 procent på ett program läsåret 2015/16. Även bland de utresande studenterna läste de flesta en eller två terminer utomlands. Freemover-studenterna läste dock i betydligt större utsträckning än utbytesstudenterna tre terminer eller mer utomlands. Andelen freemover-studenter som varit utomlands sju terminer eller mer var precis som tidigare läsår hög. Nya inresande freemover-studenter ökar igen Av de inresande studenterna som studerade på universitet eller högskolor i Sverige läsåret 2015/16 läste för första gången i landet, dvs. de var nybörjare i svensk högskoleutbildning. Det var 6 procent fler än läsåret innan. Antalet utbytesstudenter var och antalet freemover-studenter Jämfört med föregående läsår har antalet freemover-studenter ökat med 9 procent och utbytesstudenterna ökat med 4 procent. Fler nybörjare från länder inom EU/EES Läsåret 2015/16 kom av de nya inresande studenterna från länder inom EU/EES och från länder utanför EU/EES. Jämfört med föregående läsår har antalet inresande ökat både från EU/EES och länder utanför EU/EES. Störst ökning var det för antalet nya inresande studenter från länder inom EU/EES. Av de utbytesstudenter som var nybörjare i svensk högskoleutbildning läsåret 2015/16 kom 66 procent från Europa. Därefter följde Asien och Nordamerika. De enskilt största länderna var Tyskland, Frankrike och Kina. Bland freemover-studenterna kom 26 procent av de nybörjarna från Europa. Därefter följde Asien med 23 procent. De enskilt största länderna var Indien, Finland och Kina. Många nya inresande vid Lunds universitet Lunds universitet var det lärosäte som hade flest inresande studenter som läser i Sverige för första gången, Därefter följde Uppsala universitet med och Stockholms universitet med nya inresande. Högst andel nya inresande studenter av det totala antalet nybörjare hade Kungl. Musikhögskolan i Stockholm med 75 procent samt Handelshögskolan i Stockholm med 55 procent. Minskning av utlandsstudier bland svenskar Under läsåret 2015/16 studerade svenskar utomlands. Jämfört med föregående läsår har antalet utbytesstudenter ökat med 1 procent medan antalet freemover-studenter har minskat med 4 procent. Antalet svenska studenter som läser språkkurser utomlands har minskat med 67 procent, vilket beror till drygt hälften på omklassificering av vilka som räknas som språkkursstudenter. Polen fortsatt populärt men Danmark tappar Majoriteten av de utresande studerade i Europa och då främst i Storbritannien, Danmark och Polen. De senaste åren har även allt fler valt att studera i Nordamerika och Asien. USA och Storbritannien var de enskilt största mottagarländerna läsåret 2015/16. Därefter följde Australien, Polen, Danmark, Norge och Tyskland. Dessa sju länder tog tillsammans emot nästan två tredjedelar av alla studenter som reste ut från Sverige. Studenternas val av länder har dock förändrats över tid. Under de senaste tio läsåren har Spanien, Frankrike och Italien tappat studenter medan antalet till bland annat Polen och USA har ökat. Under de senaste fem läsåren har även antalet utresande till Danmark minskat.

3 Universitetskanslersämbetet och SCB 3 UF 20 SM 1603 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 Internationell mobilitet en övergripande bild 6 Nya inresande studenter 11 Utvecklingen läsåren 2006/07 till 2015/16 11 Nya inresande studenter efter ålder 12 Nya inresande studenter efter geografiskt område 13 Nya inresande studenter efter studieinriktning 15 Nya inresande studenter per universitet och högskola 18 Nya inresande utbytesstudenter per utbytesprogram 21 Inresande freemover-studenter som betalar studieavgifter 22 Inresande studenter som tar examen 24 Utresande studenter 27 Utveckling läsåren 2006/07 till 2015/16 27 Utresande studenter efter ålder 27 Utresande studenter efter geografiskt område 28 Utresande studenter efter studieinriktning 30 Utresande utbytesstudenter per universitet och högskola 31 Utresande utbytesstudenter per utbytesprogram 33 Utlandsstudier bland examinerade i Sverige 34 Tabeller 35 Teckenförklaring 35 1 A. Inresande studenter i svensk högskoleutbildning läsåren 2011/ /16 efter antal registrerade terminer i Sverige och kön 36 1 B. Utresande studenter läsåren 2011/ /16 efter antal registrerade terminer utomlands och kön 37 2 A. Inresande studenter för första gången i svensk högskoleutbildning läsåren 2006/ /16 efter ålder och kön 39 2 B. Inresande studenter i svensk högskoleutbildning läsåren 2006/ /16 efter ålder och kön 41 3 A. Nya inresande studenter läsåren 2011/ /16 efter geografiskt område, land och kön 43 3 B. Inresande studenter i högskoleutbildning läsåren 2011/ /16 efter geografiskt område, land och kön 50 4 A. Nya inresande freemover-studenter, samt därav betalande, läsåren 2013/ /16 fördelade efter geografiskt område, land och kön 58 4 B. Inresande freemover-studenter i svensk högskoleutbildning, samt därav betalande, läsåren 2013/ /16 fördelade efter geografiskt område, land och kön 61 5 A. Nya inresande studenter läsåren 2006/ /16 efter program/kurs, SUN-inriktning och kön 64 5 B. Inresande studenter i svensk högskoleutbildning läsåren 2006/ /16 efter program/kurs, SUN-inriktning och kön 71 6 A. Nya inresande freemover-studenter, samt därav betalande, läsåren 2013/ /16 fördelade efter program/kurs, SUNinriktning och kön 78

4 Universitetskanslersämbetet och SCB 4 UF 20 SM B. Inresande freemover-studenter i svensk högskoleutbildning 2013/ /16, samt därav betalande, fördelade efter program/kurs, SUN-inriktning och kön 80 7 A. Nya inresande studenter läsåren 2011/ /16 efter universitet/högskola och kön 82 7 B. Inresande studenter i högskoleutbildning läsåren 2011/ /16 fördelade efter universitet/högskola och kön 85 8 A. Nya inresande freemover-studenter, samt därav betalande, läsåren 2013/ /16 fördelade efter universitet/högskola och kön 88 8 B. Inresande freemover-studenter i svensk högskoleutbildning läsåren 2013/ /16, samt därav betalande, fördelade efter universitet/högskola och kön 89 8 C. Inresande freemover-studenter för första gången vid ett visst universitet/högskola i svensk högskoleutbildning, samt därav betalande, läsåren 2013/ /16 fördelade efter universitet/högskola och kön 91 9 A. Inresande utbytesstudenter för första gången i svensk högskoleutbildning läsåren 2006/ /16 efter utbytesprogram och kön 93 9 B. Inresande utbytesstudenter i svensk högskoleutbildning läsåren 2006/ /16 efter utbytesprogram och kön Inresande studenter för första gången examinerade i svensk högskoleutbildning läsåren 2006/ /16 efter ålder och kön Inresande studenter för första gången examinerade i svensk högskoleutbildning läsåren 2006/ /16 efter område, SUN och kön Inresande studenter för första gången examinerade i svensk högskoleutbildning läsåren 2011/ /16 efter universitet/högskola och kön Inresande studenter för första gången examinerade i svensk högskoleutbildning läsåren 2011/ /16 efter geografiskt område, land och kön Utresande studenter i högskoleutbildning läsåren 2006/ /16 efter ålder och kön Utresande studenter i högskoleutbildning läsåren 2011/ /16 efter geografiskt område, land och kön Utresande freemover-studenter i högskoleutbildning läsåren 2006/ /16 efter SUN-inriktning och kön Utresande utbytesstudenter i högskoleutbildning läsåren 2006/ /16 fördelade efter universitet/högskola och kön Utresande utbytesstudenter läsåren 2006/ /16 efter utbytesprogram och kön 118 Fakta om statistiken 119 Detta omfattar statistiken 119 Definitioner och förklaringar 119 Så görs statistiken 121 Statistikens tillförlitlighet 122 Bra att veta 122

5 Universitetskanslersämbetet och SCB 5 UF 20 SM 1603 In English 123 Summary 123 List of tables 125 List of terms 127

6 Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1603 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella studentmobiliteten inom högskolan ur ett svenskt perspektiv. Med internationell mobilitet avses utländska studenter som kommer till Sverige för att studera och svenska studenter som åker utomlands för att studera. Dessa två grupper kallas i detta SM för inresande studenter respektive utresande studenter. Redovisningen avser högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. Gruppen inresande studenter består av utbytesstudenter som deltar i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor samt studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand, så kallade freemover-studenter. Med freemover-studenter avses personer som beviljats uppehållstillstånd för studier, utrikes födda som invandrat mindre än sex månader innan studiestarten och övriga personer som inte har uppgift om svenskt personnummer i högskolornas studieadministrativa system. Huvuddelen av redovisningen avser nya inresande studenter, dvs. de inresande som läste i Sverige för första gången, alltså nybörjare i svensk högskoleutbildning. Delar avser dock det totala antalet inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå. Från och med hösten 2011 måste freemover-studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz betala studieavgift för att studera i Sverige. Detta SM beskriver därmed det femte läsåret med studieavgifter. Utbytesstudenterna berörs inte av studieavgifterna. De utresande studenterna består av utbytesstudenter, freemover-studenter och språkkursstudenter. Utbytesstudenter deltar i ett utbytesprogram som anordnas av svenska och utländska universitet och högskolor. Utresande studenter består även av de som haft studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN) för studier utomlands och som anordnat dessa på egen hand, så kallade freemover-studenter och deltagare i språkkurser. Figur 1. Olika grupper av studenter inom internationell studentmobilitet. Totala antalet in- och utresande studenter läsåret 2015/16. Internationell studentmobilitet Inresande studenter Utresande studenter Utbytesstudenter Freemoverstudenter Utbytesstudenter Freemoverstudenter Språkkursstudenter 900 Betalande Inte betalande

7 Universitetskanslersämbetet och SCB 7 UF 20 SM 1603 Annan statistik om internationell mobilitet I detta SM redovisas statistik om internationell mobilitet för studenter på grundnivå och avancerad nivå. För mer information se: Universitet och högskolor, Årsrapport 2016, Universitetskanslersämbetets NU-statistikdatabas, För information om utländska doktorander på forskarnivå: Fyra år med studieavgifter Fler inresande än utresande studenter Antalet studenter som rör sig över Sveriges gränser har ökat under en längre tid. Det gäller svenska studenter som åker utomlands för att studera och i synnerhet utländska studenter som kommer till Sverige för att studera. Under läsåret 2015/16 studerade svenska studenter utomlands. Antalet som studerar utomlands har ökat från sedan läsåret 2005/06 till läsåret 2014/15, men har minskat det senaste läsåret. En stor del av minskningen beror på att vissa språkkurser som tidigare har klassificerats som studier på eftergymnasial nivå har klassificerats om. Under samma tidsperiod har det totala antalet inresande studenter till Sverige ökat påtagligt varje år fram till och med läsåret 2010/11, då antalet uppgick till Efter att Sverige infört studieavgifter för freemover-studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz från och med hösten 2011 har dock antalet inresande minskat kraftigt. Läsåret 2015/16 ökade antalet inresande för andra året i rad. Det totala antalet inresande studenter är trots avgiftsinförandet fortfarande större än antalet utresande studenter. Minskningen som orsakades av införandet av studieavgifter fortsatte påverka det totala antalet freemover-studenter under flera läsår. De fyra senaste läsåren har antalet freemover-studenter som är nya inresande studenter, dvs. nybörjare i svensk högskoleutbildning ökat igen, och läsåret 2015/16 ökade även det totala antalet freemover-studenter för andra gången sedan studieavgifterna infördes.

8 Universitetskanslersämbetet och SCB 8 UF 20 SM 1603 Figur 2. Totala antalet in- och utresande studenter läsåren 2006/ / Inresande män Inresande kvinnor Utresande kvinnor Utresande män /07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Läsåret 2015/16 var 52 procent av de inresande studenterna kvinnor och 48 procent män. Bland de utresande studenterna var 58 procent kvinnor och 42 procent män. Fördelningen mellan könen var alltså jämnare bland de inresande än bland de utresande. För inresande var könsfördelningen jämnare bland freemover-studenter, men för utresande var den något jämnare på utbytesprogram. Många inresande ordnade sina studier i Sverige på egen hand Läsåret 2015/16 ordnade av de inresande studenterna sina studier i Sverige på egen hand, medan studerade vid svenska universitet och högskolor inom ramen för ett utbytesprogram. Antalet inresande utbytesstudenter har ökat med 25 procent sedan läsåret 2006/07, medan antalet freemover-studenter har ökat med 26 procent. Från läsåret 2006/07 och fram till läsåret 2010/11, alltså innan studieavgifterna infördes, fördubblades nästan antalet freemover-studenter. Införandet av studieavgifter medförde dock att den uppåtgående trenden bröts. Av det totala antalet studenter i Sverige har andelen inresande studenter ökat från 7 till 9 procent under de senaste tio läsåren. Innan studieavgifterna infördes hösten 2011 var andelen uppe i 11 procent. Figur 3. Andel inresande studenter av det totala antalet studenter läsåren 2006/ /16. Procent Män Totalt Kvinnor /07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16

9 Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 20 SM 1603 Eftersom de inresande studenterna ökade under en lång tid har det påverkat bilden av det totala antalet studenter i högskolan. Bland annat har könsfördelningen i högskolan påverkats inom vissa grupper, då andelen inresande bland det totala antalet män i den svenska högskolan har ökat mer än andelen inresande bland kvinnorna. Stora skillnader mellan utbytesstudenters och freemover-studenters studietid i Sverige Cirka en tredjedel av de inresande studenterna läste en eller två terminer i Sverige. Skillnaden mellan utbytesstudenter och freemover-studenter var dock stor. Bland utbytesstudenterna var andelen som läste enbart en termin betydligt större än bland freemover-studenterna. Av de registrerade utbytesstudenterna läsåret 2015/16 läste 82 procent endast en termin i Sverige. Motsvarande andel för freemover-studenterna var 16 procent. Skillnaderna i studietid beror till stor del på att freemover-studenterna i betydligt högre utsträckning läste på ett program medan i stort sett samtliga utbytesstudenter läste fristående kurser. Tabell 1. Inresande studenter efter studietid i Sverige läsåret 2015/16 Antal inresande Andel i procent efter registrerade terminer läsåret 2015/ Totalt Utbytesstudenter Freemover-studenter Kvinnor Utbytesstudenter Freemover-studenter Män Utbytesstudenter Freemover-studenter För mer information, se tabell 1A i tabellbilagan. Antalet svenskar som studerar utomlands minskar Läsåret 2015/16 studerade svenskar vid universitet och högskolor utomlands som freemover-studenter. Dessutom reste ut inom ramen för något av utbytesprogrammen som organiserades av det svenska lärosäte de studerade vid. Det fanns även 900 studenter som läste språkkurser utomlands. Antalet utresande som reser inom ramen för ett utbytesprogram har ökat årligen sedan läsåret 2007/08. Freemover-studenterna har ökat mellan läsåren 2006/07 och 2014/15. Det senaste läsåret har dock antalet freemover-studenter minskat med 4 procent. De flesta utresande läser ett fåtal terminer utomlands De flesta som studerar utomlands gör det endast en eller två terminer. Precis som bland de inresande studenterna är dock skillnaden mellan utbytesstudenter och freemover-studenter stor. Den senare gruppen läste i betydligt större utsträckning tre terminer eller mer utomlands. Andelen freemover-studenter som varit utomlands sju terminer eller mer var 24 procent. Det var sjunde läsåret i rad som andelen var över 20 procent. Bland de utresande utbytesstudenterna läste kvinnor i större utsträckning än män endast en termin utomlands.

10 Universitetskanslersämbetet och SCB 10 UF 20 SM 1603 Tabell 2. Utresande studenter efter studietid utomlands läsåret 2015/16 Antal utresande Andel i procent efter registrerade terminer läsåret 2015/ Totalt Utbytesstudenter Freemover-studenter Kvinnor Utbytesstudenter Freemover-studenter Män Utbytesstudenter Freemover-studenter Deltagare i språkkurser redovisas inte i tabellen. För mer information, se tabell 1B i tabellbilagan.

11 Universitetskanslersämbetet och SCB 11 UF 20 SM 1603 Nya inresande studenter Sedan mitten av 1990-talet har antalet inresande studenter till Sverige ökat och läsåret 2015/16 var det inresande studenter som studerade på högskolan i Sverige. Av dessa var nya inresande studenter, vilket är en ökning med 6 procent jämfört föregående läsår. Tabell 3. Nya inresande studenter läsåret 2015/16 Förändring i procent jämfört Antal 2015/16 med 2014/15 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Inresande studenter därav utbytesstudenter därav freemover-studenter varav betalande Antalet freemover-studenter ökade från läsåret 2014/15 till läsåret 2015/16. Av dessa betalade studieavgifter. Bland de nya inresande studenterna har gruppen freemover-studenter ökat med 9 procent och gruppen utbytesstudenter har ökat med 4 procent jämfört med föregående läsår. Bland de nya inresande studenterna var andelen kvinnor 53 procent och andelen män 47 procent. Fördelningen mellan könen bland utbytesstudenterna har varit ungefär densamma under de senaste tio läsåren. Bortsett från några år har dock andelen män varit högre för freemover-studenterna än andelen kvinnor. Under perioden 2011/ /14 var andelen kvinnor något högre. Läsåret 2015/16 låg andelen män på 51 procent, dvs. den var fortfarande större än andelen kvinnor som låg på 49 procent. Bland de betalande freemover-studenterna var andelen män betydligt högre än andelen kvinnor. Utvecklingen läsåren 2006/07 till 2015/16 Även om antalet inresande studenter som påbörjat högskolestudier i Sverige har minskat efter införandet av studieavgifter så har antalet ökat sett över en längre tidsperiod. För tio läsår sedan var antalet nya inresande , jämfört med läsåret 2015/16. Läsåret 2015/16 var 59 procent av de nya inresande studenterna utbytesstudenter och 41 procent freemover-studenter. Innan införandet av studieavgifter var antalet utbytesstudenter och freemover-studenter ungefär lika många. I och med studieavgifterna har fördelningen blivit ojämn eftersom antalet freemover-studenter minskat betydligt medan antalet utbytesstudenter i stort sett varit oförändrat. De senaste tre läsåren har dock antalet freemover-studenter ökat. Tabell 4. Inresande studenter som var nybörjare läsåren 2006/ /16 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Totalt Inresande studenter därav utbytesstudenter därav freemover-studenter Kvinnor varav betalande Inresande studenter därav utbytesstudenter därav freemover-studenter Män varav betalande Inresande studenter därav utbytesstudenter därav freemover-studenter varav betalande För mer information om nybörjare samt information om det totala antalet freemover-studenter och utbytesstudenter, se tabell 2A och 2B i tabellbilagan.

12 Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 20 SM 1603 Var fjärde nybörjare i Sverige var en inresande student De inresande studenterna utgör en betydande andel av alla nybörjare i Sverige. Andelen har ökat från 24 procent läsåret 2006/07 till 27 procent läsåret 2015/16. Figur 4. Andel inresande studenter som var nybörjare av det totala antalet nybörjare läsåren 2006/ /16. Procent Män Totalt Kvinnor /07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Nya inresande studenter efter ålder Läsåret 2015/16 var 56 procent av de svenska nybörjarna 21 år eller yngre. Motsvarande andel bland nya inresande utbytesstudenter var 45 procent och bland nya freemover-studenter 18 procent. Skillnaderna kan förklaras med att utbytesstudenterna oftast har påbörjat en utbildning i hemlandet medan freemover-studenterna i stor utsträckning har avslutat en utbildning på grundnivå. I Sverige läser de flesta freemover-studenterna ett magister- eller masterprogram. Läsåret 2015/16 var andelen freemover-studenter som läste ett magister- eller masterprogram 58 procent. Motsvarande andel bland utbytesstudenterna var 0,4 procent. Tabell 5. Åldersfördelning för nybörjare i svensk högskoleutbildning läsåret 2015/16. Procent Totalt 21 år år år 30 år Totalt Utbytesstudenter Freemover-studenter Svenska studenter Kvinnor Utbytesstudenter Freemover-studenter Svenska studenter Män Utbytesstudenter Freemover-studenter Svenska studenter Med svenska studenter avses i det här sammanhanget övriga studenter i svensk högskoleutbildning, dvs. de som inte är inresande. De flesta inresande studenterna var i åldersgruppen år. Läsåret 2015/16 uppgick andelen nya inresande studenter i åldern år till 42 procent. Andelen i åldersgruppen år av samtliga nya inresande studenter uppgick till 37 procent. För mer information, se tabell 2A och 2B i tabellbilagan.

13 2011/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / /16 Universitetskanslersämbetet och SCB 13 UF 20 SM 1603 Nya inresande studenter efter geografiskt område De inresande studenterna som läste i Sverige för första gången kom från ett stort antal länder. För studenter som ingår i ett utbytesprogram finns nästan alltid uppgift om utbytesland. För freemover-studenter saknas dock uppgift om land för 41 procent av nybörjarna läsåret 2015/16. Uppgift om land finns främst för dem som beviljats uppehållstillstånd för studier. Eftersom uppehållstillstånd inte krävs för studenter från Norden och andra länder inom EU/EES är det framförallt för freemover-studenter från dessa länder som uppgift om land saknas. En annan orsak till att informationen saknas kan vara att studenten enbart läser på distans och kanske inte ens befinner sig i Sverige. Av nya inresande freemover-studenter utan uppgift om land var det 19 procent som enbart läste på distans. För mer information om land, se avsnittet Fakta om statistiken. Antalet nya inresande studenter har ökat både från EU/EES och utanför EU/EES Läsåret 2015/16 kom av de nya inresande studenterna från länder inom EU/EES och från länder utanför EU/EES. Jämfört med föregående läsår har antalet inresande ökat både från EU/EES och från länder utanför EU/EES. Den största ökningen var från länder inom EU/EES. Antalet nybörjare som saknar uppgift om land var Figur 5. Inresande studenter som var nybörjare efter geografiskt område läsåren 2011/ / Freemover-studenter Utbytesstudenter EU/EES Schweiz Övriga Europa Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien

14 Universitetskanslersämbetet och SCB 14 UF 20 SM 1603 Flest utbytesstudenter från Tyskland Av de utbytesstudenter som var nya inresande studenter läsåret 2015/16 kom 68 procent från Europa, varav 5 procent kom från de nordiska länderna. Därefter följde Asien och Nordamerika med 17 respektive 9 procent av de nya inresande utbytesstudenterna. Tabell 6. Nya inresande studenter efter geografiskt område läsåret 2015/16 Geografiskt område Inresande studenter Därav utbytesstudenter Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Norden utom Sverige EU utom Norden Europa utom EU och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Okänt Flest utbytesstudenter kom från Tyskland, 2 300, följt av Frankrike och Kina. Jämfört med för fem år sedan har antalet utbytesstudenter från Kina och Nederländerna ökat mest. Förutom länderna i Europa, som dominerar utbytesprogrammen, kom många utbytesstudenter från Kina och USA, 980 respektive 720 läsåret 2015/16. Totalt sett var det en något större andel kvinnor än män som kom som utbytesstudenter till Sverige. Skillnaden mellan olika länder var dock stor. Figur 6. Nya inresande utbytesstudenter efter land läsåret 2015/16 Tyskland Frankrike Kina Nederländerna Spanien USA Italien Storbritannien och Nordirland Singapore Australien Kvinnor Män Från flera av länderna i diagrammet ovan kom det betydligt fler inresande utbytesstudenter än vad som reste ut till dem. Sverige har störst överskott av utbytesstudenter från Tyskland och Frankrike.

15 Universitetskanslersämbetet och SCB 15 UF 20 SM 1603 Antalet freemover-studenter fortsätter att öka Läsåret 2015/16 kom 29 procent av de freemover-studenterna som var nya inresande studenter från Europa. Därefter följde Asien med 23 procent. De enskilt största länderna var Indien, Finland och Kina. Antalet freemover-studenter från EU/EES och Schweiz ökade jämfört med föregående läsår, medan övriga Europa minskade något. Asien och Sydamerika ökade med 240 respektive 60 studenter, från övriga världsdelar minskade antalet freemover-studenter. Av de nya inresande studenter som kom till Sverige som freemover-studenter läsåret 2015/16 var 49 procent kvinnor och 51 procent män. Skillnaden mellan kvinnor och män var dock stor mellan olika länder. Tabell 7. Länder med flest nya inresande freemover-studenter läsåret 2015/16 Land Antal freemover-studenter Andel i % av totala antalet freemover-studenter Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Indien Finland Kina Tyskland Pakistan Iran USA Grekland Storbritannien och Nordirland Brasilien Bland freemover-studenterna låg Indien och Finland i topp bland de länder från vilka det kom fler inresande freemover-studenter än vad som reste ut. För mer information, se tabell 3A och 3B i tabellbilagan. Nya inresande studenter efter studieinriktning I stort sett samtliga utbytesstudenter läste fristående kurser. Den vanligaste inriktningen på studierna var samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Därefter följde teknik och tillverkning, tätt följt av humaniora och konst. Tre fjärdedelar av utbytesstudenterna som läste fristående kurser läste inom dessa tre inriktningar. För freemover-studenter var andelen betydligt högre på utbildningsprogram än på fristående kurs. Läsåret 2015/16 läste 75 procent på program och 25 procent fristående kurs. Den vanligaste inriktningen på studierna var program med inriktning mot samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Därefter följde program med inriktning mot teknik och tillverkning. Även bland svenska studenter var andelen på utbildningsprogram högre än andelen på fristående kurs. Den vanligaste inriktningen på studierna för de svenska studenterna som läste fristående kurs var humaniora och konst. Den vanligaste inriktningen för de svenska studenterna som läste på program var samhällsvetenskap, juridik, handel och administration.

16 Universitetskanslersämbetet och SCB 16 UF 20 SM 1603 Tabell 8. Nya inresande studenter efter studieinriktning läsåret 2015/16 Utbildningens inriktning Utbytesstudenter Freemover-studenter Andel Andel Totalt Kv. Män Totalt Kv. Män Program Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Tjänster Kurs Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Tjänster För mer information, se tabell 5A, 5B, 6A och 6B i tabellbilagan. I jämförelse med samtliga nybörjare var andelen inresande studenter störst inom inriktningen naturvetenskap, matematik och data. Därefter följde teknik och tillverkning, samhällsvetenskap, juridik, handel och administration och humaniora och konst. På dessa fyra inriktningar utgjorde inresande studenter ungefär 33 procent av samtliga nybörjare. Fördelningen på de olika inriktningarna skiljer sig åt beroende på var studenterna kommer ifrån. Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration är den vanligaste inriktningen bland studenter från de flesta länderna. Särskilt Europa utom EU28 och Norden har en stor andel studerande på denna inriktning, 40 procent. Bland studenter från Asien och Sydamerika är dock teknik och tillverkning den vanligaste inriktningen, och för studenter från Afrika är den vanligaste inriktningen hälso- och sjukvård samt social omsorg.

17 Universitetskanslersämbetet och SCB 17 UF 20 SM 1603 Fortsatt hög andel freemover-studenter på avancerad nivå Andelen freemover-studenter som läser på program har ökat under den senaste tioårsperioden. Av freemover-studenterna som läste på ett program var det 62 procent som läste ett masterprogram och 16 procent som läste ett magisterprogram. Det innebär att sammanlagt 78 procent av programstudenterna läste ett program på avancerad nivå. Tabell 9. Nya inresande freemover-studenter fördelat efter kurs och typ av program, läsåret 2015/16 Totalt Kvinnor Män Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt Kurs Program Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Konstnärliga examina Yrkesexamen Övriga program Det fanns stora skillnader mellan lärosätena vad gäller hur många av programstudenterna som läste ett program på avancerad nivå dvs. ett magister- eller masterprogram. Högst andel på avancerad nivå av freemover-studenter som läser program hade Handelshögskolan i Stockholm med 96 procent och Chalmers tekniska högskola, Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Borås som alla hade 95 procent. Tabell 10. Lärosäten med hög andel av inresande freemover-studenter som läste ett magister- eller masterprogram läsåret 2015/16 Antal freemover-studenter Andel i % som läste ett Universitet/högskola på program program på avancerad nivå Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Handelshögskolan i Stockholm Chalmers tekniska högskola Blekinge tekniska högskola Högskolan i Borås Lunds universitet Sveriges lantbruksuniversitet Linköpings universitet Mittuniversitetet Kungl. Tekniska högskolan Uppsala universitet

18 Universitetskanslersämbetet och SCB 18 UF 20 SM 1603 Nya inresande studenter per universitet och högskola Flest inresande studenter som läser i Sverige för första gången hade Lunds universitet, Därefter följde Uppsala universitet och Stockholms universitet med respektive inresande studenter. Tabell 11. Lärosäten med flest nya inresande studenter 1 läsåret 2015/16 Universitet/högskola Inresande studenter Därav utbytesstudenter Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Lunds universitet Uppsala universitet Stockholms universitet Kungl. Tekniska högskolan Linköpings universitet Göteborgs universitet Linnéuniversitetet Högskolan i Jönköping Umeå universitet Chalmers tekniska högskola För information om det totala antalet inresande studenter per lärosäte, se tabell 7B i tabellbilagan. Många av nybörjarna på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm var inresande I relation till det totala antalet nybörjare som påbörjade studier vid ett lärosäte varierade andelen inresande studenter. Av nybörjarna vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm var 75 procent inresande läsåret 2015/16. Vid Handelshögskolan och Kungl. Tekniska högskolan var andelen 55 respektive 44 procent. Även Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet och Karolinska institutet hade en hög andel inresande nybörjare. Tabell 12. Ett urval av lärosäten med minst 200 nya inresande studenter läsåret 2015/16 Antal nya inresande per Andel i % av samtliga nybörjare Universitet/högskola lärosäte vid respektive lärosäte Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm Kung. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Lunds universitet Karolinska institutet Högskolan i Jönköping Blekinge tekniska högskola Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala universitet Linköpings universitet För mer information, se tabell 7A och 7B i tabellbilagan. Av det totala antalet nybörjare i Sverige läsåret 2015/16 var 25 procent av kvinnorna och 30 procent av männen inresande studenter. På många lärosäten var andelen nya inresande studenter högre för män än för kvinnor. Skillnaden mellan könen minskade dock vid införandet av studieavgifter.

19 Universitetskanslersämbetet och SCB 19 UF 20 SM 1603 Tabell 13. Andel nya inresande av samtliga nybörjare på ett urval lärosäten med minst 200 inresande studenter läsåren 2006/ /16 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Kungl. Musikhögskolan Kvinnor Män Handelshögskolan i Stockholm Kvinnor Män Kungl. Tekniska högskolan Kvinnor Män Chalmers tekniska högskola Kvinnor Män Lunds universitet Kvinnor Män Karolinska institutet Kvinnor Män Högskolan i Jönköping Kvinnor Män Blekinge tekniska högskola Kvinnor Män Sveriges lantbruks-universitet Kvinnor Män Uppsala universitet Kvinnor Män

20 Universitetskanslersämbetet och SCB 20 UF 20 SM 1603 Störst ökning vid Lunds universitet Läsåret 2015/16 hade antalet nya inresande studenter ökat på mer än hälften av lärosätena jämfört med läsåret då avgifterna infördes. Antalsmässigt var ökningen störst på Lunds universitet följt av Stockholms universitet. Tabell 14. Lärosäten med störst ökning av nya inresande studenter mellan 2011/12 och 2015/16 Universitet/högskola Nya inresande studenter 2015/16 Ökning i antal sedan 2011/12 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män NYA INRESANDE TOTALT Lunds universitet Stockholms universitet Umeå universitet Högskolan i Jönköping Uppsala universitet I tabellen redovisas lärosäten som ökat med minst 100 nya inresande studenter mellan 2011/12 och 2015/16. För ett antal lärosäten var till och med de nya inresande studenterna fler läsåret 2015/16 än vad de var innan införandet av studieavgifter. Det gällde bland annat på Lunds universitet, Stockholms universitet, Chalmers tekniska högskola och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Många på Malmö högskola läste på distans Läsåret 2015/16 läste 850 eller 4 procent av de nya inresande studenterna enbart på distans och 780 av dem var freemover-studenter. Skillnaden mellan lärosätena var dock stor. Av de 650 nya inresande studenterna på Malmö högskola var andelen som läste enbart på distans 22 procent. Tabell 15. Ett urval av lärosäten med hög andel nya inresande studenter som enbart läste på distans läsåret 2015/16 Universitet/högskola Antal nya inresande Andel i % som enbart läser på distans på respektive lärosäte Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Malmö högskola Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Blekinge tekniska högskola Uppsala universitet Mittuniversitetet Högskolan Kristianstad Stockholms universitet Linnéuniversitetet Högskolan i Borås I tabellen redovisas lärosäten med minst 100 nya inresande studenter läsåret 2015/16.

21 Universitetskanslersämbetet och SCB 21 UF 20 SM 1603 Nya inresande utbytesstudenter per utbytesprogram Läsåret 2015/16 kom inresande studenter till Sverige via ett utbytesprogram. Av dessa deltog 63 procent i ett EU-program. Förutom EU-program finns även bilaterala utbyten och utbyten mellan de nordiska länderna inom Nordplus. För båda könen dominerade EU-program men kvinnorna hade en högre andel som deltog i Nordplus och bilaterala program än vad männen hade. Figur 7. Inresande utbytesstudenter läsåret 2015/16 efter utbytesprogram Kvinnor Nordplus 4 % Män Nordplus 2 % Bilaterala program 36 % Bilaterala program 31 % EUprogram 60 % EUprogram 67 % För mer information, se tabell 9A och 9B i tabellbilagan samt avsnittet Fakta om statistiken.

22 Universitetskanslersämbetet och SCB 22 UF 20 SM 1603 Inresande freemover-studenter som betalar studieavgifter Sedan höstterminen 2011 ska studenter som kommer från länder utanför EU/EES och Schweiz och som inte studerar inom ramen för ett utbytesavtal betala för sina studier i Sverige. Studieavgiften kan betalas med egna medel eller med stipendium. Det är dock inte alla freemover-studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz som betalar studieavgifter. Undantag görs för personer som bedöms ha stark anknytning till Sverige, exempelvis via permanent uppehållstillstånd i Sverige eller uppehållstillstånd av annat skäl än studier. Av nya freemover-studenter läsåret 2015/16 betalade studieavgifter. Bland de betalande freemover-nybörjarna var andelen kvinnor 40 procent och andelen män 60 procent. Flest betalande från länder i Asien Av de nya inresande freemover-studenter som betalade studieavgift läsåret 2015/16 kom 63 procent från Asien. Därefter följde länder i Europa utöver EU/EES och Schweiz. De enskilt största länderna var Indien och Kina med fler än studenter tillsammans. Tabell 16. Länder med flest nya inresande freemover-studenter som betalade studieavgift läsåret 2015/16 Land Antal nya betalande freemover-studenter 2015/16 Andel i % av totala antalet betalande freemover-studenter Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Indien Kina Pakistan Iran Bangladesh För mer information, se tabell 4A och 4B i tabellbilagan. Inresande nybörjare från länderna med långsiktigt utvecklingssamarbete I samband med införandet av studieavgifter infördes även statliga stipendieprogram riktade till studieavgiftsskyldiga studenter. Ett av dessa hanteras av Svenska Institutet (SI). Stipendieprogrammet riktas till studenter från de länder som Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete med. Sedan 2011/12 har antalet nya inresande studenter från länderna med långsiktigt utvecklingssamarbete varit relativt konstant på runt 200, bortsett från läsåret 2014/15 då antalet mer än dubblerades. Det senaste läsåret har antalet minskat till samma nivå som innan 2014/15. Tabell 17. Antalet nya inresande studenter från länderna med långsiktigt utvecklingssamarbete läsåren 2011/ /16 Land 2011/ / / / /16 Tot. Kv. Män Tot. Kv. Män Tot. Kv. Män Tot. Kv. Män Tot. Kv. Män Totalt Bangladesh Bolivia Burkina Faso Etiopien Kambodja Kenya Mali Mocambique Myanmar Rwanda Tanzania Uganda Zambia

23 Universitetskanslersämbetet och SCB 23 UF 20 SM 1603 Många betalande läser på program på avancerad nivå Bland freemover-studenterna som betalat studieavgift läste 85 procent på program och 15 procent på fristående kurs. De vanligaste inriktningarna på studierna var program med inriktning mot teknik och tillverkning följt av samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Föregående läsår läste 86 procent på program och 14 procent på fristående kurs, där de vanligaste inriktningarna var humaniora och konst följt av samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Bland de betalande freemover-studenterna läste 91 procent av programstudenterna på avancerad nivå. Flest betalande på Kungl. Tekniska högskolan Läsåret 2015/16 betalade 430 nya inresande studenter studieavgift på Kungl. Tekniska högskolan. Därefter följde Linnéuniversitetet med 330, Lunds universitet med 320 samt Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping, båda med 250. Av alla betalande studenter studerade 45 procent vid dessa fyra lärosäten. Föregående läsår var inte Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping bland de största utan det var istället Blekinge tekniska högskola. Tabell 18. Lärosäten med minst 100 nya betalande freemover-studenter läsåret 2015/16 Universitet/högskola Antal betalande freemoverstudenter 2015/16 Andel i % av samtliga freemoverstudenter vid respektive lärosäte Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kungl. Tekniska högskolan Linnéuniversitetet Lunds universitet Chalmers tekniska högskola Högskolan i Jönköping Blekinge tekniska högskola Uppsala universitet Högskolan i Halmstad Stockholms universitet För mer information, se tabell 8A och 8B i tabellbilagan.

24 Universitetskanslersämbetet och SCB 24 UF 20 SM 1603 Inresande studenter som tar examen Antalet inresande studenter som tog sin första svenska examen uppgick till närmare läsåret 2015/16. Av dessa var 51 procent män och 49 procent kvinnor. Jämfört med läsåret innan har antalet examinerade ökat med 200 eller 4 procent. Drygt 85 procent av dem som tog examen gjorde det på avancerad nivå. De flesta som examinerades var freemover-studenter. Antalet utbytesstudenter som läsåret 2015/16 tog en examen för första gången i svensk högskoleutbildning var endast 400. Detta beror på att utbytesstudierna ofta är en del av utbildningen i hemlandet och därmed inte tar examen i Sverige. Drygt hälften av de inresande studenterna som tog en examen i Sverige var i åldern år. Motsvarande andel för svenska studenter var 39 procent. Efter införandet av studieavgifter minskade inresande studenter som tar examen i Sverige från läsåret 2010/11 till läsåret 2014/15. Under läsåret 2015/16 har det dock skett en ökning för första gången sedan studieavgifterna infördes. Andelen inresande av samtliga som tog examen för första gången har ökat jämfört med föregående läsår, från 10 till 11 procent. Figur 8. Inresande studenter som tog examen för första gången i Sverige läsåren 2006/ / Totalt Kvinnor Män /07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Av freemover-studenterna som påbörjade ett masterprogram läsåret 2013/14 hade 59 procent av de studieavgiftsbefriade studenterna tagit ut en masterexamen till och med våren Motsvarande andel bland de betalande var 57 procent. Däremot var prestationsgraden, det vill säga avklarade högskolepoäng under aktuell termin och följande tre terminer omräknade till helårsprestationer för helårsstudenter ett visst läsår, högre för betalande än för de som inte betalade. För de betalande var prestationsgraden 88 procent jämfört med 82 procent för de som inte behövde betala för sina studier i Sverige. Prestationsgraden för studenter som inte var inresande låg också på 82 procent.