5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

Transkript

1 Högskolenivå 5

2 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen ISCED97 (International Standard Classification of Education) och används i rapporteringen av utbildningsstatistik till internationella organisationer. Se bilaga för mer information om innehållet i ISCED97. Sverige deltar tillsammans med 45 andra europeiska länder i ett samarbete för att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning the European Higher Education Area. Grunden för detta arbete utgör den s.k. Bolognaprocessen vars övergripande mål är främja rörlighet och anställningsbarhet samt att göra Europa attraktivt att studera i för studenter från hela världen. I Sverige har processen pågått sedan Bolognadeklarationen undertecknades i juni Syftet med deklarationen är att främja studenternas rörlighet mellan de europeiska utbildningssystemen och på arbetsmarknaden. Vissa delar är genomförda, exempelvis bifogas numera ett Diploma Supplement till alla svenska examensbevis. I propositionen Ny värld ny högskola från 2005 lämnar regeringen förslag på ytterligare åtgärder. Även inom OECD är trenden mot en allt mer internationaliserad högre utbildning tydlig. Studenternas rörlighet har ökat under den senaste tioårsperioden och kommer troligen att fortsätta öka. Många länder har dessutom etablerat nationella strategier och skapat organisationer för internationell marknadsföring av sina utbildningar. I flertalet länder betalar studenter en registrerings- eller terminsavgift till institutionen. I Sverige, Norge och Finland är den högre utbildningen finansierad av skattemedel och studenterna betalar endast en låg avgift till någon studentorganisation. Skattefinansieringen samt att många svenska universitet och högskolor ger kurser på engelska bidrar till att antalet utländska studenter snabbt ökar i Sverige. Inom OECD tillhör Sverige de fem mest expansiva länderna vad gäller utbyte av studenter. Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. 74 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

3 Hög andel högskoleutbildade i Sverige Sverige har historiskt sett haft en stor andel högskoleutbildade. År 2003 hade var tredje person i åldern år en utbildning på högskolenivå. Finland hade samma andel. Endast Kanada, Japan och USA hade högre värden. Genomsnittet för OECD var 24 procent. Andel av befolkningen med högre utbildning år 2003 Personer i åldern år Kanada USA Japan Sverige Finland Danmark Australien Norge Nya Zeeland Korea Belgien Storbrit. Schweiz Island Irland Spanien Nederl. Tyskland Frankrike Grekland Mexiko Ungern Luxemburg Österrike Polen Tjeckien Slovakien Portugal Italien Turkiet Högskoleutbildning kortare än 3 år Högskoleutbildning minst 3 år OECD Procent Källa: Education at a Glance SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 75

4 Den kraftiga utbyggnaden av högskolan i Sverige under den senaste tioårsperioden har i första hand gynnat den yngre befolkningen. Därför har fler yngre än äldre en eftergymnasial utbildning. År 2003 hade exempelvis 24 procent av åringarna en lång högskoleutbildning jämfört med 16 procent av åringarna. Mönstret var detsamma i nästan alla OECD-länder. Sverige hade en större andel högre utbildade än OECD-genomsnittet i alla åldersgrupper mellan 25 och 64 år. Det gällde både kort och lång eftergymnasial utbildning. När det gäller utbildningar som är tre år eller längre, låg Sverige med sina 18 procent först på elfte plats bland OECDländerna, något över genomsnittet. Norge, Danmark och Island hör till de länder som hade störst andel med lång högskoleutbildning. Sveriges höga placering totalt sett för den högre utbildningen förklaras av att många har en utbildning som är kortare än tre år. En bidragande orsak till detta är att personer utan examen är redovisade under kort högskoleutbildning i statistiken. Dessa personer har avklarade högskolepoäng som motsvarar studier från allt mellan en termin och mindre än tre år. I statistiken för Sveriges del ingår även övrig eftergymnasial utbildning (post-secondary, non-tertiary) i den kortare högskoleutbildningen. Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder år 2003 Procent 25 Högskoleutbildning kortare än 3 år Procent 25 Högskoleutbildning 3 år eller längre Sverige OECD år år år år Källa: Education at a Glance år år år år 76 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

5 Deltagande i högre utbildning Vid klassificering enligt ISCED skiljer sig högskoleutbildningarna åt mellan praktiska/yrkesinriktade utbildningar (ISCED5B) och utbildningar som är teoretiska/forskarförberedande (ISCED5A). I Sverige klassas alla högskoleutbildningar som är 3 år eller längre som ISCED5A. Beräknad nybörjarfrekvens till högre utbildning år 2003 Island Nya Zeeland Sverige Finland Polen Ungern Norge Australien USA Italien Danmark Nederl. Korea Storbrit. Spanien Japan Irland Slovakien Frankrike Schweiz Tyskland Österrike Belgien Tjeckien Mexiko Turkiet Indikatorn beräknad nybörjarfrekvens erhålls genom att relatera antalet nybörjare räknat över alla åldrar till befolkningen samt summera frekvenserna för varje enskilt år. Lång högskoleutbildning Kort högskoleutbildning Medel OECD Procent Källa: OECD, Education at a Glance SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 77

6 Inom OECD beräknas mer än varannan person påbörja en längre högskoleutbildning (ISCED 5A) någon gång under sitt liv. I Sverige förväntas åtta av tio börja en högre utbildning i högskolan under sin livstid. Denna andel är mycket hög och inom OECD är det endast Island och Nya Zeeland som ligger högre. Andelen som beräknas påbörja en högskoleutbildning inom de kortare yrkesinriktade utbildningarna är generellt sett lägre. För Sverige är andelen 7 procent, att jämföra med OECDländernas genomsnitt på 16 procent. Det vanligaste är att högre utbildning påbörjas direkt efter avslutade gymnasiestudier. I exempelvis Belgien, Frankrike och Irland är medianåldern för nybörjarna något över 18 år. I Sverige är medianåldern nästan 23 år och mer än 20 procent av nybörjarna är över 30 år. Tillsammans med Nya Zeeland och Island har Sverige den högsta andelen nybörjare över 30 år bland samtliga OECD-länder. Att högskolestudierna påbörjas relativt sent i Sverige kan bero på att många som avslutat sina gymnasiestudier väljer att resa utomlands eller att arbeta en tid innan man fortsätter studera. Kompletteringar av gymnasiebetyget och militärtjänstgöring är andra faktorer på som också påverkar studiestarten. Till detta kommer att det svenska systemet uppmuntrar äldre att studera. 78 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

7 Högskoleexaminerade Då antalet examina relateras till antalet personer i en typisk åldergrupp för examen fås ett mått på examensfrekvens. Den var 35 procent i Sverige år Genomsnittet inom OECD var 32 procent. Denna jämförelse gäller de längre teoretiska utbildningarna (ISCED5A). I Australien och Finland var examensfrekvensen 49 procent medan Turkiet med 11 procent hade den lägsta andelen examinerade. Även Tjeckien och Öster rike hade relativt låg examensfrekvens Examinerade efter studieinriktning Fördelningen av examina över olika ämnesområden varierar mycket mellan länderna inom OECD. Bland de långa utbildningarna (ISCED5A) har Sverige och de övriga nordiska länderna högst andel examina inom områdena medicin och vård och omsorg. Även Nederländerna har höga andelar inom dessa ämnesområden. Relativt sett låga andelar av examina tas i Sverige inom det samhällsvetenskapliga området, 21 procent år 2003 jämfört med OECD-genomsnittet på 38 procent. Sverige och flera andra länder inom OECD har gjort kraftiga satsningar inom teknik och naturvetenskap, och andelen examina på detta område var 30 procent år Högst andel tekniska/naturvetenskapliga examina hade Korea med 39 procent. Tyskland och Finland hade ungefär lika stor andel som Sverige. Genomsnittet för OECD var 22 procent. Se diagram på nästa sida! SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 79

8 Högskoleexaminerade efter studieinriktning år 2003 USA Storbrit. Turkiet Schweiz Sverige Spanien Slovakien Portugal Polen Norge Nya Zeeland Nederl. Mexiko Korea Japan Italien Irland Island Ungern Tyskland Frankrike Finland Danmark Tjeckien Belgien Österrike Australien Humaniora och pedagogik Samhällsvetenskap Vård och omsorg Teknik och naturvetenskap Övrigt Medel OECD Procent Källa: OECD, Education at a Glance SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

9 Forskarutbildning I OECD-länderna tog i genomsnitt 1,3 procent av befolkningen en forskarexamen år Andelen varierar från 0,1 procent i Island till 2,8 procent i Sverige, vilket är den högsta andelen inom OECD. Andra länder med hög andel examinerade i forskarutbildning är Slovakien, Schweiz och Portugal. Beräknad examensfrekvens för forskarexaminerade år 2003 Sverige Schweiz Slovakien Portugal Tyskland Österrike Finland Storbritannien Australien Nederl. Franrike USA Spanien Irland Danmark Norge Tjeckien Polen Belgien Korea Nya Zeeland Japan Ungern Italien Turkiet Mexiko Island För varje åldersklass i befolkningen beräknas andelen som examineras i forskarutbildningen. Andelarna summeras och summan ger ett mått på examensfrekvensen. Medel OECD 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Procent Källa: OECD, Education at a Glance SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 81

10 Studenter med utländskt medborgarskap År 2003 påbörjade 2,1 miljoner högskolestuderande runt om i världen studier utanför det egna landet. Av dessa studerade knappt två miljoner i olika OECD-länder. Jämfört med tidigare år innebär detta en ökning av totala antalet nya utlandsstudenter med 11,5 procent. Sju av tio som studerade utanför sitt hemland gjorde detta i USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike eller Australien. Sverige, Nederländerna, Nya Zeeland och Österrike tog vardera emot ungefär en procent av det totala antalet utresande studenter. Den engelskspråkiga dominansen bland mottagarländerna visar att språket är en viktig ingrediens i studenternas val av land. Detta har lett till att många institutioner i icke-engelskspråkiga länder numera ger kurser på engelska. Speciellt tydlig är denna trend i de nordiska länderna, där också andelen utländska studenter ökat kraftigt mellan åren 1998 och SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

11 Fördelning av studentrörligheten på mottagande land år 2003 Ryssland Övriga partnerländer Japan Nya Zeeland Italien Schweiz Belgien Spanien Sverige Nederländ. Österrike USA 28 % Övriga OECD Australien 9 % Storbrit. 12 % Frankrike 10 % Tyskland 11 % Källa: OECD, Education at a Glance Utländsk student definieras som en studerande som inte är medborgare i det land han eller hon studerar. Denna klassificering innehåller inkonsistenser dels p.g.a. olika länders nationella regelverk för invandring, dels för att vissa länder inte kan särskilja inresande studenter från permanent boende studerande med utländsk bakgrund. Detta innebär att de redovisade siffrorna för vissa länder kan vara överskattningar. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 83

12 Källor till kapitlet OECD, Education at a Glance 2005 Tabeller till kapitlet Tabell 5.1 Sid Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder år Tabell 5.2 Beräknad nybörjarfrekvens till högre utbildning år Tabell 5.3 Högskoleexaminerade efter studieinriktning år Tabell 5.4 Beräknad andel av befolkningen som genomgår en forskarutbildning SCB, Svensk utbildning i internationell statistik