3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

Transkript

1 Förskolenivå 3

2 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen ISCED97 (International Standard Classification of Education) och används i rapporteringen av utbildningsstatistik till internationella organisationer. Se bilaga för mer information om innehållet i ISCED97. Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. Såväl i Sverige som internationellt betonas alltmer betydelsen av lärande under de tidiga åren för barnets fortsatta utveckling. OECD uttrycker detta som att investering i utbildning på förskolenivå är mycket viktigt för att lägga grunden för det livslånga lärandet och för att skapa likvärdiga möjligheter till att lära i skolan. I Sverige är förskolan numera det första steget i utbildningssystemet överfördes barnomsorgen från socialdepartementet till utbildningsdepartementet. Åtskillnaden mellan barnomsorg och skola försvann och hela sektorn finns nu inom utbildningssfären. All barnomsorg för barn 1 6 år definieras som förskola och för barn 6 7 år infördes 1998 den nya skolformen förskoleklass. Samma år fick förskolan dessutom en egen läroplan. Enligt regeringens regleringsbrev är målet för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg att erbjuda alla barn stöd och stimulans för utveckling och lärande samt underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete och studier med vård av och ansvar för barn 1. I EU:s och OECD:s internationella jämförelser ingår inte all barnomsorg och förskola. Enligt den internationella utbildningsnomenklaturen ISCED är definitionen på förskolenivå (ISCED0) att verksamheten ska vara skol- eller centerbaserad, vara pedagogiskt inriktad och ha högskoleutbildad personal. Vidare ska barnen som deltar vara minst tre år gamla. För Sveriges del innebär detta att jämförelserna omfattar barn i förskola från tre år samt förskoleklass. Eftersom bara centerbaserad verksamhet innefattas i definitionen ingår inte familjedaghem (dagmammor). I sammanhanget kan nämnas att andelen barn i familjedaghem minskar. Bland samtliga 1 5 åringar fanns 12 procent i familjedaghem år 2000 och sju procent år ) U2004/5173/DK. 42 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

3 Organisation Skiftande modeller för barnomsorgen Sverige var ett av de länder i Europa som tidigt satsade på att bygga ut barnomsorgen. Verksamheten har stadigt expanderat sedan slutet av 1960-talet och utbyggnaden har fortsatt under senare decennier var 63 procent av barn i åldern 1 5 år inskrivna i barnomsorgen, 2003 hade denna siffra stigit till 83 procent. I många andra EU-länder har barnomsorgen inte haft samma höga prioritet, bland annat på grund av att barnens tillsyn och omvårdnad länge betraktats som en privat angelägenhet. Detta synsätt har nu förändrats i flera länder och där byggs nu barnomsorgen ut. Vilken modell för barnomsorg man väljer skiljer sig åt. I en internationell jämförelse utmärker sig den svenska modellen för barnomsorg genom en stark betoning på Edu-Care, det vill säga att man förenar omsorg och pedagogik i praktiken. Svensk barnomsorg kännetecknas också av stor tillgänglighet, stark subventionering och höga ambitioner när det gäller kvaliteten 2. I länder som t.ex. USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland intar den offentliga barnomsorgen en mer blygsam roll. I stället finns en policy som gynnar att barns omsorg sköts privat, endera i hemmen eller i privata institutioner. Förskoleverksamheten är väl utbyggd i till exempel Tyskland och Frankrike men riktar sig enbart till barn från tre års ålder och förutsätter att någon vuxen finns hemma. Sverige, Danmark, Finland och Tyskland organiseras förskolan efter så kallad familjemodell, med barn i olika åldrar i samma grupp. Det vanligaste sättet är annars att gruppera barn i förskolan är efter så kallad skolmodell, där barn i samma ålder går tillsammans. I ett antal länder finns både skoloch familjemodell parallellt. 2) Regeringens proposition 2004/05:11, Kvalitet i förskolan. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 43

4 Deltagande EU majoriteten av fyraåringarna i förskola Det finns stora skillnader inom EU när det gäller deltagandet i förskolan, vilket avspeglar olikheter mellan länderna i tillgänglighet och nivå på utbudet. I många länder råder brist på platser och behov av att bygga ut förskolan. Inom EU:s Lissabonstrategi finns ett gemensamt mål för utbyggnaden, som säger att år 2010 skall 90 procent av barnen i åldern 3 5 år och 35 procent av barnen under tre år ha tillgång till förskoleverksamhet 2. Åldern då barn i Europa börjar förskolan varierar. Medan barn i Sverige har tillträde till en plats från mycket späd ålder så är det vanligen först vid 3 4-årsåldern som barn i övriga EU börjar förskolan. Deltagandet ökar med barnens ålder och vid fyra års ålder finns majoriteten av barnen i EU i förskolan, trots att deltagandet är frivilligt i de allra flesta länder. Delar av förskolan är obligatorisk i Lettland, Luxemburg och Ungern. I Storbritannien (Nordirland), Irland och Nederländerna har olika andelar av fyraåringarna redan börjat skolan. I EU:s jämförelse av andelen fyraåringar i förskolan framkommer att sex länder år 2001/2002 hade fullt deltagande i denna åldersgrupp: Frankrike, Italien, Spanien, Belgien, Storbritannien och Nederländerna. Deltagandet överskred 70 procent i alla länder utom Irland (där en stor andel av barnen redan fanns i skolan), Finland, Grekland samt i de nya medlemsländerna Polen, Litauen, Cypern, Lettland och Slovakien. Deltagandet bland fyraåringar i de tio nya medlemsländerna var betydligt lägre än i de gamla. Genomsnittet för de nya länderna låg på blygsamma 50 procent och förklaringen bakom den siffran är det låga deltagandet i Polen. Polens befolkning utgör hälften av den totala befolkningen i de nya EU-länderna och i Polen deltog bara 33 procent av fyraåringarna i förskoleverksamhet. Sverige hade i jämförelsen ett lägre deltagande bland fyraåringarna än genomsnittet för EU, även om andelen hade ökat från ca 70 procent till närmare 80 mellan åren 1999/00 och 2001/02. Den relativt stora ökningen i början av 2000-talet berodde bland annat på att nya grupper fick tillgång till förskola (barn till arbetslösa och föräldralediga), samt att andelen barn i familjedaghem minskade. Under senare år har andelen inskrivna fyraåringar fortsatt att öka, bland annat som följd av 2) Regeringens proposition 2004/05:11, Kvalitet i förskolan. 44 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

5 Deltagande för fyraåringar i förskolenivå läsåret 2001/02 Frankrike Italien Spanien Belgien Storbrit. Nederl. Luxemburg Malta Danmark Ungern Tyskland Tjeckien Estland Österrike Portugal Sverige Slovenien Slovakien Lettland Cypern Grekland Litauen Finland Polen Irland EU Procent Källa: Eurostat, Key Data on Education in Europe att allmän avgiftsfri förskola för fyra- och femåringar infördes Det innebär att alla barn ska erbjudas minst 525 avgiftsfria timmar om året i förskola från och med höstterminen det år de fyller fyra år Det var dock först vid sex års ålder som nästan alla svenska barn återfanns i förskolan (ISCED0), vilket var senare än i många andra länder. Till exempel så hade Belgien, Danmark, Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna och Storbritannien fullt deltagande redan vid fyra års ålder eller tidigare. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 45

6 Deltagandet för sexåringar på förskolenivå och grundskolenivå läsåret 2001/02 Storbrit. Nederl. Malta Irland Grekland Spanien Frankrike Italien Cypern Portugal Luxemburg Belgien Österrike Slovakien Tyskland Tjeckien Litauen Lettland Ungern Slovenien Estland Sverige Danmark Finland Polen EU Procent Förskola Grundskola Källa: Eurostat, Key Data on Education in Europe Sexåringarna inom EU i förskola eller grundskola I regel blir utbildningen i EU-länderna obligatorisk från fem eller sex års ålder, vilket oftast sammanfaller med inträdet i det som motsvarar grundskolan. Sammantaget i de 25 EUländerna var andelen sexåringar som fanns i grundskolan (ISCED1) mycket högre än andelen sexåringar i förskolan (ISCED0), 73 procent mot 26 procent. I Sverige var förhål- 46 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

7 landet det motsatta och närmare 96 procent av sexåringarna fanns i förskoleklass medan knappt fyra procent hade börjat grundskolan. Liksom i Sverige börjar barnen i Danmark och Finland normalt i skolan först vid sju års ålder. Även i Estland, Lettland, Litauen, Ungern och Slovenien börjar majoriteten av barnen skolan vid sju år. Fram till 2003/04 gällde sju år som officiell inträdesålder också i Polen. I Tjeckien, Tyskland, Slovakien och Österrike är inträdet delat och procent av sexåringarna börjar skolan medan de flesta andra finns kvar i förskolan. I övriga EU-länder går nästan alla sexåringar i skolan. Förskolan ofta delvis privatfinansierad Vid sidan av högre utbildning är förskolan den nivå som har högst andel privat finansiering. OECD jämför andelen offentlig och privat finansiering i ett antal länder och rapporterade att år 2002 utgjorde den privata andelen i genomsnitt 18 procent av den totala finansieringen av förskolan. Andelarna skiljde sig avsevärt mellan länderna. Medan 5 procent eller mindre av finansieringen utgjordes av privata medel i till exempel Sverige, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien, låg andelen på 50 procent eller mer i Japan och Korea. Den svenska förskolan är offentligt finansierad. Däremot kan barnomsorg och förskolor drivas i enskild regi. Andelen inskrivna barn i förskolor som drivs i enskild regi ökade kraftigt under 1990-talet och har de senaste åren legat runt 17 procent. I förskoleklass finns sex procent av barnen i verksamhet som drivs av annan huvudman än kommunen. Enskild regi betyder att kommunen har ett övergripande ansvar men att verksamheten drivs av andra huvudmän, t.ex. kooperativ, föreningar eller stiftelser. Se diagram på nästa sida! SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 47

8 Andelar offentlig och privat finansiering av utbildning på förskolenivå (ISCED 0) år 2002 Sverige Belgien Slovakien Nederl. Frankrike Storbrit. Tjeckien Ungern Finland Italien Mexiko Spanien Polen Norge Danmark USA Österrike Tyskland Australien Nya Zeeland Japan Korea Procent Offentlig Privat Källa: OECD, Education at a Glance SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

9 Lärare Högt antal barn per vuxen i många länder Både OECD och Eurostat presenterar mått på antalet barn per vuxen i förskolan men väljer olika infallsvinklar. OECD visar antalet barn per lärare och inkluderar då classroom teachers men inte annan personal. En jämförelse från år 2003 visar att det i OECD-länderna i genomsnitt fanns 14 barn per lärare i förskolan. Spridningen var stor, från 5 10 barn per lärare i länder som Danmark, Ungern, Island, Slovakien och Sverige till mer än 20 barn per lärare i till exempel Korea, Mexiko och Storbritannien. Eurostat använder i sina jämförelser ländernas officiella rekommendationer när det gäller det maximala antalet barn som en vuxen får vara ansvarig för och inkluderar i detta alla personalkategorier. För fyraåringar är det vanligaste formella kravet att en vuxen maximalt får ansvara för barn. Antalet är mycket lägre i t.ex. Finland och Lettland där det ligger på 7 eller 8 barn per vuxen. Sverige ingår inte i Eurostats jämförelse eftersom vi inte har några lagstadgade normer om antalet barn per vuxen. Sverige och några andra länder, till exempel Danmark och Frankrike, har valt att inte sätta officiella tal för personaltäthet. Detta motiveras ofta med att det inte finns någon optimal gruppstorlek eller personaltäthet och att man istället bör anpassa sig till de förutsättningar som råder. De siffror som presenteras av Eurostat kan dock sättas i relation till den faktiska andelen barn per vuxen i Sverige. Inom förskolan låg antalet barn per årsarbetare på drygt fem mellan åren 2000 och I förskoleklasser finns det i genomsnitt 13 barn per årsarbetare, ett tal som också legat konstant under de senaste åren. Med hjälp av ett riktat statsbidrag som införts 2005 kan kommunerna öka personaltätheten i förskolorna ytterligare. Målet är barngrupper om i genomsnitt 15 barn på tre heltidstjänster 3. Anställda har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Städoch kökspersonal samt personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ingår inte. Se diagram på nästa sida! 3) Skolverkets allmänna råd 2005: Kvalitet i förskolan. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 49

10 Rekommenderat maximalt antal fyraåringar per vuxen i förskolan läsåret 2002/03 Grekland Irland Luxemburg Cypern Italien Spanien Ungern Österrike Portugal Slovakien Polen Malta Tjeckien Estland Litauen Tyskland Storbrit. Slovenien Lettland Finland Antal Anm. För Sverige, Danmark, Nederländerna, Belgien och Frankrike finns inga rekommendationer över maximalt antal fyraåringar per vuxen i förskolan. Källor till kapitlet OECD, Education at a Glance 2005 EU, Key Data on Education 2005 Regeringens proposition 2004/05:11, Kvalitet i förskolan Tabeller till kapitlet Sid Tabell 3.1 Andel fyraåringar som deltar i förskolenivå år 2001/ Tabell 3.2 Andel sexåringar som deltar i förskolenivå och grundskolenivå år 2001/ Tabell 3.3 Andelar offentlig och privat finansiering av utbildning på förskolenivå (ISCED0) år Tabell 3.4 Rekommenderat maximalt antal fyraåringar per vuxen i förskolan år 2002/ SCB, Svensk utbildning i internationell statistik