2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

Transkript

1 Befolkningen 2

2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan ökade kraftigt under slutet av förra årtiondet för att sedan minska från år Minskningen kommer enligt SCB:s befolkningsprognos att fortsätta fram till år När de stora årskullarna födda runt år 1990 hade passerat genom grundskolan, ökade antalet gymnasieelever kraftigt. År 2000 fanns det cirka en halv miljon åringar i Sverige. Enligt SCB:s befolkningsprognos förväntas denna grupp bestå av nästan personer år 2008, det vill säga en ökning med 25 procent på åtta år. Efter 2008 beräknas antalet ungdomar i gymnasieåldern att minska snabbt. Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Folkmängd i tusental år 5 14 år år 200 Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet Anm. Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valt/valda år enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari året därpå. Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser (SSDB). 24 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

3 Internationell utblick Eurostat rapporterar att det blivit allt färre unga i Europa sedan Fallande födelsetal sedan mitten av 1960-talet har bidragit till denna utveckling. Antalet unga personer i åldrarna 0 9, och i EU15 och de nya medlemsländerna, Tusental EU år år Befolkning under 30 år år Nya medlemsländer Antalet 0 9-åringar och åringar inom EU15 har minskat sedan 1980, medan åldersgruppen år ökat fram till 1990 för att sedan minska. Som framgår av diagrammet har de nya medlemsländernas befolkningsutveckling inte följt samma utveckling. Källa: Eurostat, Key Data on Education In Europe Det finns stora regionala skillnader i andelen unga i befolkningen. I en fjärdedel av länderna är andelen invånare under 30 år lägre än 35 procent och i mer än hälften ligger andelen mellan 35 och 39 procent. I några få länder är mer än 44 procent av befolkningen under 30 år. Prognoser över befolkningsutvecklingen till år 2015 inom EU 25, för åldersgrupperna 5 9 år och år visar på en minskning i den yngre åldersgruppen med 9 procent och i den äldre med 12 procent. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 25

4 Utbildningsnivå Utbildningsnivå Relativt hög utbildningsnivå i Sverige Befolkningens utbildningsnivå används ofta som mått på ett lands humankapital, dvs. befolkningens och arbetskraftens samlade färdigheter. Antar man att ett års utbildning är likvärdig oavsett nivå så kan den vuxna befolkningens utbildningsnivå sammanfattas av det genomsnittliga antalet skolår som utbildningen motsvarar. På detta sätt beräknar OECD den genomsnittliga utbildningsnivån för den vuxna befolkningen (25 64 år) bland medlemsländerna. För Sverige beräknades det genomsnittliga antalet studieår till 12,6 för år 2003, medan motsvarande genomsnitt för hela OECD var 11,9 år. Variationen mellan de 18 länder som låg över genomsnittet var endast två år: från 12,1 till 13,9 år. För de återstående 12 länderna, som återfanns under OECD:s genomsnitt, var spridningen något större från 8,4 år till 11,8 år. Observera att denna beräkning baseras på den teoretiska längden av nuvarande utbildningar. Den representerar därmed en uppskattning av det antal skolår som idag skulle krävas för att uppnå nuvarande humankapital, inte det verkliga antalet genomsnittliga utbildningsår som genomförts av tidigare årskullar. 26 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

5 Genomsnittligt antal utbildningsår, Personer i åldern år Norge Danmark Nederl. Australien Tyskland Kanada Island Irland USA Sverige Storbrit. Finland Luxemburg Slovakien Japan Schweiz Tjeckien Polen Ungern Belgien Korea Österrike Frankrike Nya Zeeland Spanien Grekland Italien Turkiet Portugal Mexiko Utbildningsnivå OECD genomsnitt Antal utbildningsår Källa: OECD, Education at a Glance SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 27

6 Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning (ej högskola) Högskoleutbildning (kortare än 3 år) Högskoleutbildning (3 år eller längre, inkl. forskarutbildning) På grund av att utbildningssystemen skiljer sig åt mellan länderna är det svårt att nå fullständig jämförbarhet. Skillnader finns till exempel i förekomst av lärlingsutbildningar på gymnasial nivå eller i variationer i utbildningens längd för vissa utbildningar. I ISCED 97 delas högskoleutbildningarna (ISCED 5) in efter teoretisk grad. I detta avsnitt har vi valt att benämna dem Högskoleutbildning (3 år eller längre, inklusive forskarutbildning) samt Högskoleutbildning (kortare än 3 år). Till den förra räknas utbildningar med ett teoretiskt/forskarförberedande innehåll samt utbildningar som ger tillträde till yrken med höga krav på teoretisk utbildning (läkare, tandläkare, arkitekter etc.). Till högskoleutbildning (kortare än 3 år) räknas utbildningar som är av mer praktisk/yrkesförberedande karaktär men med en sammanlagd teoretisk studietid om minst 2 år. Se Bilaga för mer information om innehållet i ISCED 97. Utbildningsnivå efter land år Personer i åldern år Kanada USA Japan Sverige Finland Norge Australien Nya Zeeland Danmark Belgien Storbrit. Island Korea Irland Nederl. Schweiz Spanien Frankrike Tyskland Grekland Luxemburg Ungern Österrike Polen Tjeckien Slovakien Italien Turkiet Portugal Mexiko Genomsnitt OECD Procent Anm: Av figuren framgår att flera länder inte redovisar Eftergymnasial utbildning (ej högskola). För Sverige gäller att denna nivå redovisas inom Högskoleutbildning (kortare än 3 år). Källa: OECD, Education at a Glance SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

7 År 2003 hade 33 procent av den vuxna befolkningen (25 64 år) i Sverige högskoleutbildning, vilket är relativt högt jämfört med övriga OECD-länder. Finland hade samma andel som Sverige. Endast tre länder hade en större andel högskoleutbildade USA, Kanada och Japan. Drygt hälften av de högskoleutbildade i Sverige hade en högskoleutbildning som var 3 år eller längre. Andelen av den vuxna befolkningen med endast grundskoleutbildning var 10 procent i Sverige, lägre än i de flesta andra länder. Nästan hälften av den vuxna befolkningen hade gymnasieutbildning som högsta utbildning, vilket var en högre andel än genomsnittet för OECD. Den var dock lägre än i länder där lärlingsutbildningar är vanligt förekommande som i Polen, Schweiz, Slovakien, Tjeckien, Tyskland och Österrike. Utbildningsnivå Svenska kvinnor välutbildade I nitton OECD-länder är utbildningsnivån för kvinnor i åldern år, mätt som genomsnittligt antal skolår, densamma eller något högre än männens. Skillnaden mellan kvinnor och mäns genomsnittliga antal skolår är i de flesta länder bara någon eller några tiondelar förutom i Schweiz och Korea där kvinnorna har gått ungefär ett halvår längre än männen. Stigande svensk utbildningsnivå Utbildningsnivån i Sverige har stigit markant under de senaste decennierna. År 1970 hade en tredjedel av svenskarna gymnasie- eller högskoleutbildning. År 2003 gällde detta för mer än 8 av 10 svenskar i åldern En av orsakerna till denna snabba omvandling är att äldre personer med lägre utbildningsnivå successivt lämnar denna åldersgrupp och ersätts av yngre personer med en högre genomsnittlig utbildningsnivå. Bland OECD-länderna var andelen gymnasie- eller högskoleutbildade i genomsnitt 66 procent år Ökande kunskapskrav i OECD-länderna har lett till att en examen från gymnasieskolan idag ses som ett grundkrav för att komma in på arbetsmarknaden. Detta har bidragit till att allt fler väljer och slutför en gymnasieutbildning. Skillnaderna i utbildningsnivåer mellan generationerna är stora för nästan alla länder inom OECD och den genomsnittliga utbildningsnivån för Sverige och de flesta andra länderna inom OECD kommer att fortsätta att stiga. Se diagram på nästa sida! SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 29

8 Utbildningsnivå Andel av befolkningen i olika åldersgrupper med minst gymnasieutbildning år 2003 Procent Sverige OECD Ålder Källa: OECD, Education at a Glance År 2003 hade hela 91 procent av åringarna i Sverige minst gymnasieutbildning. Motsvarande andel för åringarna var 69 procent. Genomsnittet för OECD-länderna var att 75 procent av åringarna och 51 procent av åringarna hade minst gymnasieutbildning. USA var det land som hade den i särklass minsta skillnaden mellan generationerna. Hela 85 procent av amerikanerna i åldern år hade minst gymnasieutbildning, vilket endast var två procentenheter lägre än för de amerikanska åringarna. Hög andel högskoleutbildade bland svenska åringar I Sverige hade 40 procent av alla åringar högskoleutbildning. Det är en högre andel än genomsnittet för hela OECD, där 29 procent av åringarna hade någon form av högskoleutbildning. I Kanada och Japan var andelen högskoleutbildade i dessa åldrar dock betydligt högre än i Sverige. 24 procent hade minst en treårig högskoleutbildning. Denna andel är något högre än OECD:s genomsnitt på 20 procent men betydligt lägre än andelen i exempelvis Norge, där 37 procent av åringarna har en högskoleutbildning motsvarande minst 3 år. 30 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

9 Andel med högskoleutbildning bland åringar år 2003 Kanada Japan USA Sverige Finland Korea Belgien Australien Utbildningsnivå Norge Irland Danmark Spanien Frankrike Storbrit. Nya Zeeland Island Schweiz Nederl. Tyskland Luxemburg Grekland Ungern Österrike Polen Tjeckien Slovakien Italien Portugal Turkiet Mexiko Högskoleutbildning (kortare än 3 år) Högskoleutbildning (3 år eller längre, inkl. forskarutb.) Genomsnitt OECD Procent Källa: OECD, Education at a Glance SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 31

10 Arbetsmarknad Arbetsmarknad Sysselsatta är personer som har ett arbete eller en anställning Arbetskraften omfattar personer som är antingen sysselsatta eller arbetslösa Arbetslösa omfattar personer som var utan arbete men kunde arbeta och aktivt sökte arbete. Stor andel sysselsatta kvinnor i Sverige Skillnaderna mellan länderna i andelen sysselsatta beror till största delen på situationen för kvinnorna. År 2003 var 78 procent av kvinnorna i Sverige sysselsatta, vilket var den högsta andelen inom OECD. Andelen sysselsatta kvinnor var lägst i Grekland, Italien, Spanien och Mexico med mindre än 50 procent. Medelvärdet inom OECD var 62 procent. För män var skillnaden i andelen sysselsatta inte så stor mellan länderna. I Sverige var 82 procent sysselsatta, vilket var i nivå med OECD-genomsnittet på 81 procent. Den lägsta andelen sysselsatta män, 67 procent, fanns i Polen. Sysselsättningen varierar kraftigt med utbildningsnivå. Framför allt gäller detta för kvinnor. De största skillnaderna i arbetskraftsdeltagande mellan Sverige och övriga länder år 2003 gällde folk- och grundskoleutbildade samt de gymnasieutbildade 1 kvinnorna. Av den förstnämnda kategorin var andelen sysselsatta 67 procent i Sverige, men genomsnittet för kvinnor inom OECD var endast 49 procent, det vill säga en skillnad på 18 procentenheter. Bland de gymnasieutbildade kvinnorna uppgick skillnaden till 16 procentenheter till Sveriges fördel. För svenska män var skillnaderna små jämfört med genomsnittet för män inom OECD. Arbetslöshet Det finns ett tydligt samband mellan arbetslöshet och utbildningsnivå. I samtliga OECD-länder har personer med längre utbildning genomsnittligt lägre arbetslöshet än personer med kortare utbildning. Andelen arbetslösa och skillnaderna i arbetslöshetstal varierar mellan länder. 1) Gymnasieutbildning motsvaras av den högre sekundärskolan i den internationella rapporteringen. 32 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

11 Andel sysselsatta kvinnor respektive män (25 64 år) efter utbildningsnivå 2003 Procent Kvinnor Procent Män Arbetsmarknad Gymn. utb. 1 Grundskola Högskoleutb. (kort) Högskoleutb. (lång) 0 Gymn. utb. 1 Samtliga Grundskola Högskoleutb. (kort) Högskoleutb. (lång) Samtliga Källa: OECD, Education at a Glance Arbetslöshet bland kvinnor respektive män (25 64 år) efter utbildningsnivå 2003 Procent 12 Kvinnor Procent 12 Män Gymn. utb. 1 Grundskola Högskoleutb. (kort) Högskoleutb. (lång) 0 Gymn. utb. 1 Samtliga Grundskola Högskoleutb. (kort) Högskoleutb. (lång) Samtliga 1) Motsvarar gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Källa: OECD, Education at a Glance År 2003 var arbetslösheten i Sverige i genomsnitt 4,3 procent för kvinnor i åldersgruppen år och 5,3 procent för män. Detta var lägre än OECD-genomsnittet på 6,6 procent för kvinnor och 5,6 procent för män. I Sverige var arbetslöshetsnivån generellt högre för män än för kvinnor oavsett utbild- SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 33

12 Arbetsmarknad ningsnivå. Detta gällde exempelvis i Irland, Storbritannien och USA. Det finns länder där de med gymnasieutbildning inte har lägre arbetslöshet jämfört med dem med förgymnasial utbildning. För år 2003 gällde detta för Grekland, Korea, Portugal och Mexico. I alla andra länder hade personer med en gymnasieutbildning en lägre arbetslöshetsnivå. I de flesta länder är andelen arbetslösa lägre för dem som har en högskoleutbildning jämfört med dem som har högst gymnasieutbildning. För fyra OECD-länder, Danmark, Luxemburg, Nya Zeeland och Mexico, var dock arbetslöshetsnivån i den vuxna befolkningen år 2003 högre för dem med högskoleutbildning. Enligt OECD är detta ett nytt fenomen. Sedan år 1995 har nyttan av högskoleutbildning i form av lägre arbetslöshetsnivå minskat något. Då var arbetslöshetsnivån inom OECD för högskoleutbildade i genomsnitt 2,8 procentenheter lägre än den var för dem med gymnasieutbildning. År 2003 hade skillnaden minskat till 2,2 procentenheter. Avkastning på utbildning Om statistiken i detta avsnitt Inkomstjämförelser mellan grupper med olika utbildning förekommer i OECD:s Education at a Glance sedan OECD har valt att jämföra relativa inkomstskillnader inom respektive land för personer med arbetsinkomst oberoende av anställningstidens längd, arbetstidens längd, etc. Eftersom förvärvsintensiteten är högst bland dem med högst utbildning är de totala inkomstskillnaderna större än skillnaderna för heltidsarbetande (eller per arbetstimme). OECD:s mått visar varken hur marknaden värderar utbildningens nivå eller hur privatekonomiskt lönsamt det är att utbilda sig, men det ger en sammanvägd bild av arbetsinkomsterna före skatt för olika utbildningsgrupper. Sveriges uppgifter i denna jämförelse baseras på taxerad förvärvsinkomst, dvs. inkomst av anställning och näringsverksamhet efter allmänna avdrag (pensionspremier, periodiskt understöd och avdrag för underskott i näringsverksamhet). 34 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

13 Vid tolkning av Sveriges siffror i en internationell jämförelse är det viktigt att ha i minnet att skattepliktiga arbetsrelaterade transfereringar såsom pension, sjukersättning och arbetslöshetsersättning ingår i inkomstjämförelsen, och att Sverige har fler och större sådana transfereringar än flertalet andra länder. Dessa inkomsttransfereringar bedöms ha en utjämnade effekt vid jämförelser mellan utbildningsgrupper. progressiviteten i det svenska skattesystemet gör att skillnaderna privatekonomiskt sett är mindre än denna statistik visar, eftersom jämförelsen görs före skatteavdrag. Arbetsmarknad i många av de länder som ingår i jämförelsen baseras inkomstjämförelserna på särskilda inkomstundersökningar eller på tilläggsfrågor i arbetskraftsundersökningarna. Jämförelseperiodens längd har också betydelse för tolkningen. De som har haft inkomst endast en del av året redovisas med en oftast relativt låg inkomst i årsstatistik. I en månadsstatistik däremot ingår säsongsarbetare med relativt normala inkomster de månader de arbetat och inte alls de månader de inte haft någon inkomst. Utbildning och inkomst Bland OECD-länderna råder ett starkt positivt samband mellan utbildningsnivå och inkomst. I samtliga länder har de med högskoleutbildning betydligt högre medelinkomster än de som har högst gymnasie- eller förgymnasial utbildning. För Sveriges del var medelinkomsten år 2003 för personer med förgymnasial respektive gymnasieutbildning 68 procent respektive 74 procent av medelinkomsten för personer med högskoleutbildning. Sverige hade små inkomstskillnader jämfört med de flesta länder inom OECD. Skillnaden i medelinkomst mellan dem med gymnasial utbildning och dem med förgymnasial utbildning var bara 8 procent. Endast Finland uppvisade mindre skillnader mellan dessa grupper. Skillnaden i inkomst mellan högskoleutbildade och gymnasieutbildade var i genomsnitt 35 procent i Sverige. Endast ett fåtal länder, till exempel Danmark, hade mindre inkomstskillnader mellan dessa utbild- SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 35

14 Arbetsmarknad ningsgrupper. Länder som Ungern, USA och Storbritannien uppvisade mycket stora inkomstskillnader mellan gymnasieutbildade och högskoleutbildade, procents större inkomstskillnader än Sverige mellan motsvarande grupper. Detta verkar stödja antagandet att i länder med fritt tillgänglig och kostnadsfri högre utbildning kan inkomstskillnaderna väntas vara mindre än i länder med höga studiekostnader eller starkt begränsad tillgång till högre utbildning. Medelinkomst för personer med högskoleutbildning respektive förgymnasial utbildning i procent av inkomst för personer med gymnasial utbildning år Personer år, gymnasieutbildning (Index = 100) Ungern USA Tjeckien Storbrit. Schweiz Tyskland Italien Frankrike Finland Nederl. Korea Norge Kanada Sverige Australien Belgien Spanien Nya Zeeland Danmark Högskoleutbildning Förgymnasial utbild. Gymnasial utbildning (Index = 100) Index Källa: OECD, Education at a Glance SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

15 Skillnader i inkomst Inom hela OECD-området hade kvinnor i samtliga åldersgrupper lägre medelinkomster än män på samma utbildningsnivå. Jämfört med OECD-genomsnittet var den relativa inkomstskillnaden mellan kvinnor och män något mindre i Sverige. För åldersgruppen år var de svenska kvinnornas inkomster i genomsnitt 73 procent av männens. Störst skillnad i inkomst mellan könen var det i Korea, där kvinnornas medelinkomst endast var hälftens av männens. Ungern och Luxemburg hade minst inkomstskillnader. Där var kvinnornas inkomster i genomsnitt 86 procent av männens. I Sverige tenderar inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män att öka med utbildningsnivå. För svenska kvinnor med förgymnasial utbildning var inkomsterna i genomsnitt 73 procent av männens, medan kvinnor med minst 3-årig högskoleutbildning bara hade i genomsnitt 66 procent av männens medelinkomst. Arbetsmarknad Se diagram på nästa sida! SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 37

16 Arbetsmarknad Luxemburg Högskoleutbildning (3 år eller längre inkl. forskarutbildning) Belgien Gymnasial utbildning Inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Medel inkomst för kvinnor i procent av medelinkomsten för män per utbildningsnivå. Personer i åldern år Spanien Korea Förgymnasial utbildning Italien Frankrike Irland Sverige Kanada Finland Storbrit. Danmark Ungern Austrailen Norge USA Schweiz Nya Zeeland Nederl. Tyskland Källa: OECD, Education at a Glance Procent 38 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

17 Ungdomars övergång från utbildning till arbetsmarknad Under de senaste årtiondena har det skett en förändring i övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ungdomar utbildar sig under en allt längre tid, vilket har medfört en fördröjning av inträdet på arbetsmarknaden. Det har också blivit allt vanligare att ungdomar kombinerar arbete och studier under en tidsperiod. OECD har räknat om befolkningens deltagande i studier under ett år till genomsnittligt antal studieår per person i åldersgruppen år. Enligt detta beräkningssätt kunde en 15-åring i Sverige år 2003 förväntas utbilda sig ytterligare 7,6 år fram till 29 års ålder. OECD-genomsnittet var 6,6 år. I ungefär hälften av OECD-länderna låg det förväntade antalet ytterligare år i utbildning mellan 5,7 och 7,7. Det var dock stora variationer mellan länderna. I Finland, Danmark, Frankrike, Island och Polen kunde en 15-åring förvänta sig ytterligare mer än 8 år i utbildning. Motsvarande antal år för Tjeckien, Mexico, Slovakien och Turkiet var däremot bara 4 4,5 år till. I Sverige, liksom i de flesta länder inom OECD, var antalet förväntade skolår högre för kvinnor än för män. I Sverige var genomsnittet 7,9 år för kvinnor och 7,4 år för män, medan genomsnittet inom OECD var 6,7 år för kvinnor och 6,4 år för män år Enbart i några länder är förhållandet det motsatta, till exempel i Luxemburg, Nederländerna och Schweiz. Turkiet är det land som har störst skillnad mellan könen. Där kan en kvinna förvänta sig ett år mindre i fortsatt utbildning jämfört med en man. Arbetslösheten för ungdomar skiljer sig mycket åt mellan länderna inom OECD. Den sammanlagda förväntade tiden i arbetslöshet för ungdomar mellan 15 och 29 år, sträcker sig från 5 månader i till exempel Luxemburg till mer än två år i Polen och Slovakien. För Sveriges del var den sammanlagda förväntade tiden i arbetslöshet för denna åldersgrupp 6 månader. Arbetsmarknad I antalet förväntade skolår ingår de som går i Workstudy programs där eleverna betraktas både som studerande och anställda. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 39

18 Andelen ungdomar i utbildning år i Sverige och OECD efter åldersgrupp Procent Sverige OECD år år år år år år Källa: OECD, Education at a Glance Källor till kapitlet EU, Key Data on Education in Europe 2005 OECD, Education at a Glance 2005 SCB och SCB:s senaste befolkningsprognos Tabeller till kapitlet Tabell 2.1 Genomsnittligt antal utbildningsår Personer i åldern år 145 Tabell 2.2 Antalet unga personer i åldrarna 0 9, 10 19, i EU15 och de nya medlemsländerna åren Tabell 2.3 Utbildningsnivå efter land år Personer i åldern år 147 Tabell 2.4 Andel med högskoleutbildning bland åringar år Tabell 2.5 Andel sysselsatta efter utbildningnivå och kön år Tabell 2.6 Andel arbetslösa efter utbildningsnivå och kön år Tabell 2.7 Medelinkomst för personer med utbildning på högskolenivå respektive förgymnasial utbildning i procent av inkomst för personer med gymnasial utbildning år Personer år, Gymnasie utbildning (Index = 100) 152 Tabell 2.8 Inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Medelinkomst för kvinnor i procent av medelinkomsten för män, per utbildningsnivå. Personer i åldern år SCB, Svensk utbildning i internationell statistik