Nytillskott och rekryteringsbehov

Transkript

1 Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar att reserven av arbetskraft, dvs. de som inte förvärvsarbetade i november respektive år men som var arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadspolitiska åtgärder av något slag i mer än 3 dagar under året, minskade från 46 vid mitten av 199-talet till cirka 215 år 21. Enligt våra beräkningar har såväl nytillskottet som rekryteringsbehovet minskat de allra senaste åren. Minskningen av nytillskottet hänger samman med neddragningen av Kunskapslyftet, medan rekryteringsbehovet har avtagit genom att antalet förvärvsarbetande stagnerat. Detta har inneburit att reserven av arbetskraft ökat. På sikt väntas dock en uppgång av antalet förvärvsarbetande Nytillskott (1-tal) Uppg saknas Examen, högskola Minst 2 poäng, högskola Gymnasium Folk- o grundskola (1-tal) Reserv (1-tal) Denna uppgång innebär att reserven av arbetskraft långsiktigt minskar något, trots att tillskottet av arbetskraft ökar av demografiska orsaker. Men rekryteringsbehovet ökar också och även det har en demografisk orsak. Under åren fram till 21 kommer flera av de stora årskullarna från 194-talets mitt att nå pensionsåldern, vilket genererar ett stort ersättningsbehov

2 Som framgår av diagrammen på föregående sida beräknas tillskottet av arbetskraft under de kommande åren att bli större än rekryteringsbehovet. Trots detta beräknas reserven minska. Förklaringen till detta är att det sker en avgång även från reserven. I storleksordningen 1-15 procent av reserven försvinner årligen p.g.a. studier, pension, emigration eller dödsfall. Det skall också påpekas att uppgifterna om nytillskott, rekryteringsbehov och reservens storlek för 22 och 23 är beräknade. De faktiska uppgifterna, som bygger på registerbaserad statistik, sträcker sig således bara t.o.m. 21. ets beståndsdelar Arbetsmarknadens rekryteringsbehov beror dels på hur antalet förvärvsarbetande förändras, dels på hur stor avgången är. Med avgång avser vi här avgång p.g.a. studier, pension, emigration eller dödsfall. Den största gruppen är de som går i pension. Under tiden fram till 21 kommer avgången att öka kontinuerligt eftersom alltfler pensioneras. För åren 25 och 26 bygger våra beräkningar på att sysselsättningen ökar till följd av en förbättrad konjunktur (se avsnittet Arbetsmarknaden, sid. 85). Därefter antas sysselsättningen öka mycket måttligt. Som framgår av diagrammet nedan kommer därför det framtida rekryteringsbehovet att nästan helt bero av hur många som lämnar arbetsmarknaden. Totalt rekryteringsbehov fördelat på avgång och sysselsättningsförändring Avgång 1 5 Sysselsättn.förändring Nytillskottets beståndsdelar Nytillskottet av arbetskraft kommer huvudsakligen från utbildningssystemet. Under perioden varierade den delen av nytill- 27

3 skottet mellan 87,5 och 9,2 procent. Under prognosperioden beräknas tillskottet från utbildningssystemet växa kontinuerligt och uppgå till 211 år 21. Antalet som återgår i arbete efter att ha haft pension/tidsbegränsat sjukbidrag antas komma att ligga kvar på samma nivå som 21 under hela prognosperioden, vilket innebär 11 3 årligen. År 21 utgjorde de som haft tidsbegränsat sjukbidrag något mindre än 4 procent av hela gruppen. Drygt 6 procent hade alltså haft något annat slag av pension året före, t.ex. tjänstepension eller privat pensionsförsäkring som utfallit med ett belopp som översteg deras (eventuella) arbetsinkomst under året. Troligen har flertalet av denna kategori egentligen aldrig lämnat arbetsmarknaden, men våra kriterier för att dela in befolkningen i olika kategorier har fått en sådan effekt (se bilaga 2, Några begrepp och definitioner). Tre fjärdedelar av dem som återgick i arbete 21 efter att året innan ha klassats som pensionärer hade högst gymnasial utbildning. Nytillskott till arbetsmarknaden Fördelning på bakgrund 3 Från pension Invandring 25 Från utbildning Antalet nyinvandrade som går direkt ut på arbetsmarknaden antas växa i takt med den totala invandringen. I absoluta tal innebär det en ökning från 13 6 år 21 till 16 8 år 21. I genomsnitt ligger de nyinvandrades arbetskraftsdeltagande på drygt 3 procent, men det varierar kraftigt beroende på födelseland. Av samtliga som invandrade 21 var en femtedel återvändande svenskar. Av de invandrare 28

4 som år 21 gick direkt ut på arbetsmarknaden hade nästan hälften eftergymnasial utbildning och drygt 2 procent gymnasial utbildning. För en fjärdedel saknas uppgift om utbildningsnivå. Resultat för utbildningsnivåer Tillskottet till arbetsmarknaden av personer med examen från eftergymnasiala utbildningar har ökat kontinuerligt sedan 1996 och förväntas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Detsamma gäller arbetsmarknadens rekryteringsbehov. Reserven av arbetskraft med eftergymnasial examen minskar successivt och blir beräkningsmässigt så småningom t.o.m. negativ. Tillskottet av personer Högskoleutbildade med examen 7 6 Tillskott Reserv Gymnasieutbildade Tillskott Reserv med minst 2 högskolepoäng, men ej examen, kommer dock att öka betydligt starkare än rekryteringsbehovet, vilket gör att reserven av eftergymnasialt utbildade totalt sett kommer att förbli på ungefär nuvarande nivå. 29

5 Reserven av arbetskraft med gymnasial utbildning kommer enligt beräkningarna att minska något i förhållande till nuvarande nivå. Resultat för utbildningsinriktningar Fram till 21 beräknas den totala reserven minska mycket måttligt (se inledningen av detta avsnitt). För lärare och vårdpersonal (såväl gymnasie- som högskoleutbildad) tyder det mesta på att den brist vi idag kan avläsa i SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 kommer att förvärras. Däremot kommer överskottet av arbetskraft med humanistisk Reserven 1996, 21 och 21 fördelad efter inriktning. Tusental Allmän utbildning Lärare Humaniora, konst Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik o tillverkning Lant- o skogsbruk Hälso- o sjukvård Tjänster, övrigt Anm: Med Allmän utbildning avses folk- och grundskola samt gymnasiets naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga program (inklusive motsvarande äldre utbildningar). och konstnärlig utbildning att öka. Detsamma gäller arbetskraft med allmän utbildning (grundskola eller samhällsvetenskaplig eller naturvetenskaplig gymnasieutbildning) och med utbildning inriktad mot övriga tjänster, t.ex. hotell- och restaurangutbildning. Även relativt sett, dvs. i förhållande till det totala antalet förvärvsarbetande, är och förblir reserven störst för dessa inriktningar. 3