Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Transkript

1 Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

2 Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera och diskutera dem Lära av varandra. Ställa frågor. Upplägg Allmän sammanfattning Kort om några av statistikkällorna Indikatorerna en efter en Fallet Skåne

3 Allmänt om indikatorerna Fyra delområden: - Efterfrågan på arbetskraft (E) - Utbud av arbetskraft (U) - Matchning (M) - Regionala förutsättningar (R) Totalt 14 indikatortabeller ( ) Utbildningsgrupper ( st.) för att mäta kompetens Län som testpilot år huvudsaklig åldersindelning Svårt att mäta kompetens, svårt att mäta efterfrågan

4 De viktiga källorna Utbildningsregistret, UREG Alla har en utbildning av något slag Högsta avslutade utbildning Källa: Skolor, utbildningsanordnare Yrkesregistret, YREG Alla har inte ett yrke Källa: Arbetsgivare Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS Källa: Skatteverket, deklarationer Löneinkomst över viss nivå, eller aktiv näringsverksamhet, i november

5 Efterfrågan E1 E3

6 E1: Lediga jobb Indikator: Lediga jobb Syfte: Att spegla den aggregerade efterfrågan Definition: Pågående rekrytering på företaget/arbetsstället Indelning: Offentlig/privat sektor, län Tidsperiod: (kvartal och år) Statistikkälla: Konjunkturstatistik över vakanser (KV), SCB

7 E1: Exempel på regional tillämpning Efterfrågan på arbetskraft har den förändrats på olika sätt i offentlig och privat sektor?

8 E1: Exempel på regional tillämpning, forts. Lediga jobb efter sektor. Riket Totalt Privat Offentlig

9 E1: Exempel på regional tillämpning, forts. Lediga jobb efter sektor. Kronoberg Totalt Privat Offentlig

10 E2: Jobbinflöden Indikatorer: Jobbinflöden nya förvärvsarbetande och jobbytare Syfte: Att spegla antalet nya jobb och omsättningen/dynamiken på arbetsmarknaden Definitioner: a) Inte förvärvsarbetande år 1, förvärvsarbetande år 2. b) Förvärvsarbetande år 1, förvärvsarbetande på nytt arbetsställe år 2. Indelning: Utbildningsgrupp/näringsgren, län Tidsperiod: (fler årgångar möjliga) Statistikkälla: Företagens och arbetsställenas dynamik (FAD), RAMS samt Utbildningsregistret, SCB.

11 E2: Exempel på regional tillämpning Jurister sägs byta jobb ofta. Stämmer det, och hur är det i vår region?

12 E2: Exempel på regional tillämpning, forts. Andelen jobbytare bland juristutbildade (förvärvsarbetande), efter län. År Riket: 13,8 % Högst: Blekinge, 18,6 % Lägst: Kronoberg, 9,5 %

13 E3: Matchad förvärvsgrad Indikatorer: Matchad förvärvsgrad, anställda med bättre matchning, anställda med sämre matchning Definition matchningsgrad: Anställda med bättre matchning mellan utbildning och yrke, dividerat med (justerad) befolkning i utbildningsgruppen Syfte: Att spegla andelen/antalet som fått jobb på grund av sin utbildning Indelning: Utbildningsgrupp, län Tidsperiod: (fler årgångar möjliga) Statistikkälla: RAMS, Utbildningsregistret, Yrkesregistret, Prognosinstitutet, SCB

14 E3: Exempel på regional tillämpning Hur många receptarieutbildade arbetar inom matchade yrken?

15 E3: Exempel på regional tillämpning, forts. Örebro Jönköping Gävleborg Kronoberg Västernorrland Värmland Norrbotten Västerbotten Västmanland Dalarna Kalmar Västra Götaland Skåne Riket Östergötland Södermanland Halland Uppsala Stockholm Matchad förvärvsgrad Förvärvsgrad Procent

16 Utbud U1 U5

17 U1: Befolkningens utbildning Indikatorer: - Förvärvsarbetande (studerande, anställda, företagare) - Inskrivna på Arbetsförmedlingen - Inte i arbetskraften (studerande, övriga) Syfte: Att ge en total bild över befolkningens utbildning och arbetsmarknadsställning Definitioner: RAMS + utpendlare, AF. Studerande: Inskriven med studiemedel Indelning: Utbildningsgrupp, län, kön, ålder Tidsperiod: (fler årgångar möjliga) Statistikkälla: RAMS, AF, Utbildningsregistret

18 U1: Exempel på regional tillämpning Vad har de arbetslösa för utbildningar?

19 U1: Exempel på regional tillämpning, forts. 75 procent av de inskrivna arbetslösa i Gävleborg Grundskoleutbildning 2. Folkskoleutbildning 3. Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasial utb. 4. Handel och administration, gymn. 5. Omvårdnads- o omsorg, gymn. 6. Industriutbildning, gymn. eller yrkesskola 7. Okänd utbildning 8. Restaurang- o livsmedelsutbildning, gymn. 9. Data-, el- och energiteknisk utb., gymn. 10.Övrig gymn. utbildning inom teknik o tillverkning 11.Övrig gymn. utbildning inom tjänsteområdet 12.Gymn. utbildning med inriktning mot barn och ungdom 13.Byggutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 14.Estetisk utbildning, gymn. 15.Ospecificerad gymnasial utbildning

20 U1: Exempel på regional tillämpning, forts. Andel inskrivna arbetslösa per utbildningsgrupp, Gävleborg Utbildningsgrupp Procent Folkskoleutbildning 23,5 Övrig eftergymnasial utbildning inom humaniora och konst 22,8 Övrig naturvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) 18,9 Yrkesinriktad utb. gymnasial nivå inom naturvetenskap/matematik/data 16,1 Övrig eftergymnasial utbildning inom pedagogik / lärarutbildning 13,3 Samtliga utbildningsgrupper 7,1

21 U2: In- och utpendlare Indikatorer: In- och utpendlare Syfte: Att kunna studera både dag- och nattbefolkningen i regionen Definition: - Arbetsställe i annat län än folkbokföringslänet - Gränspendlare till Danmark och Norge Indelning: Utbildningsgrupp, län Tidsperiod: (fler årgångar möjliga) Statistikkälla: RAMS, Utbildningsregistret, Öresundsdatabasen

22 U2: Exempel på regional tillämpning I vilka utbildningsgrupper har vi störst rörlighet över regiongränserna?

23 U2: Exempel på regional tillämpning, forts. Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasieutbildning Data-, el- och energiteknisk utb. vid gymnasium eller yrkesskola Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå, handel och administration Grundskoleutbildning

24 U3: Utbildningsflöden Indikatorer: 1) Åldersinträden och åldersutträden 2) Inflyttare och utflyttare 3) Examinerade och vidareutbildade Syfte: Att förstå orsakerna till upp- och nedgångar i det totala antalet med olika utbildningar Definition: 1) år, år 2) Inflyttare och utflyttare över regiongräns. 3) Samma län men byte av utbildningsgrupp (in/ut) Indelning: Utbildningsgrupp, län Tidsperiod: (fler årgångar möjliga) Statistikkälla: RAMS, Utbildningsregistret

25 U3: Exempel på regional tillämpning Hur ser in- och utflödena bland grundskollärare ut i Örebro jämfört med i Jönköping?

26 U3: Exempel på regional tillämpning, forts. 6 4 Utflöden av lärarutbildade för grundskolans tidigare år. Andelar av befolkningen Örebro län Jönköping län Inflöden av lärarutbildade för grundskolans tidigare år. Andelar av befolkningen Örebro län Jönköping län 2 0 Åldersutr. Utflyttare Vidareutb. Åldersintr. Inflyttare Exam.

27 U4: Förväntade åldersavgångar Indikator: Förväntade åldersavgångar Syfte: Att grovt uppskatta antalet pensionsavgångar på fem års sikt Definition: Förvärvsarbetande år, antal och andel Indelning: Utbildningsgrupp, län Tidsperiod: (fler årgångar möjliga) Statistikkälla: RAMS och Utbildningsregistret

28 U5: Nybörjare YH/högskola Indikator: Nybörjare i YH-studier, nybörjare på högskola (rekommendation) Syfte: Att kunna se antalet utbildade i pipeline Definition: Antal personer inskrivna i studier ett antal veckor efter studiestart Indelning: Utbildningsgrupp, län Tidsperiod: Startår Statistikkälla: Myndigheten för yrkeshögskolan

29 U4-U5: Exempel på regional tillämpning Ungefär hur många tandsköterskor kommer att gå i pension de kommande åren? Och ungefär hur många tandsköterskor håller på att utbildas i regionen?

30 U4 och U5: Åldersavgångar respektive antagna till utbildning TRE ÅRS SIKT FEM ÅRS SIKT Stud. YH 2012: 63 Stud. YH 2013: 23 Stud. YH 2014: 63 Förvärvsarbetande med tandsköterskeutbildning i Västra Götaland Antal år (2012): 333

31 Matchning M1 M2

32 M1: Lediga jobb och arbetslösa Indikator: Totalt antal lediga jobb i relation till totalt antal arbetslösa Syfte: Att samtidigt kunna studera den aggregerade efterfrågan och det aggregerade utbudet Definition: 1) Pågående rekryteringar 2) Har inget arbete, söker arbete, kan arbeta Indelning: Län Tidsperiod: Statistikkälla: Konjunkturstatistik över vakanser (KV), Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

33 M1: Exempel på regional tillämpning Hur har antalet arbetslösa utvecklats i relation till antalet lediga jobb de senaste åren?

34 M1: Exempel på regional tillämpning, forts Antal arbetslösa och antal lediga jobb, riket Arbetslösa Lediga jobb

35 M1: Exempel på regional tillämpning, forts Antal arbetslösa och antal lediga jobb, Norrbotten Arbetslösa Lediga jobb

36 M1: Exempel på regional tillämpning, forts. 0,4 0,3 Lediga jobb per arbetslös, riket och Norrbotten Norrbotten Riket 0,2 0,1 0,

37 M2: Matchningsgrad Indikator: Matchningsgrad Syfte: Att på makronivå kunna se skillnader i andelen anställda med matchning mellan yrke och utbildning Definition: Anställda med bättre matchning mellan utbildning och yrke, dividerat med alla anställda Indelning: Kön, ålder, födelseland, län Tidsperiod: (fler årgångar möjliga) Statistikkälla: RAMS, Yrkesregistret, Utbildningsregistret, Prognosinstitutet, SCB

38 M2: Exempel på regional tillämpning Hur många har ett yrke som matchar med deras utbildning?

39 M2: Exempel på regional tillämpning, forts. Matchningsgrad efter ålder, kön och födelselandgrupp, Västernorrland Alla Yngre år Män Kvinnor Sverige Norden Mycket hög/ hög HDI Medel/ låg HDI

40 M2: Exempel på regional tillämpning, forts. Matchningsgrad efter ålder, kön och födelselandgrupp, Västernorrland Alla Yngre år Män Kvinnor Sverige Norden Mycket hög/ hög HDI Medel/ låg HDI

41 Ett län, en utbildningsgrupp Specialistsjuksköterskeutbildade, Östergötland personer ej i arbetskraften U1 < 10 inskrivna arbetslösa U personer U förvärvsarbetande U1 95 personer i yrke med sämre matchning E3 90 procent matchad förvärvsgrad E3

42 Ett län, en utbildningsgrupp Specialistsjuksköterskeutbildade, Östergötland personer U1 57 inpendlare U2 85 utpendlare U förvärvsarbetande U1 158 jobbytare E2 16 nya förvärvsarbetande E2

43 Ett län, en utbildningsgrupp Specialistsjuksköterskeutbildade, Östergötland personer U förvärvsarbetande U år U4 67 examinerade U3 23 inflyttade U3

44 Ett län, en utbildningsgrupp Specialistsjuksköterskeutbildade, Östergötland 2012 < 10 inskrivna arbetslösa 57 inpendlare 90 personer ej i arbetskraften 85 utpendlare 2007 personer 1905 förvärvsarbetande år 95 personer i yrke med sämre matchning 90 procent matchad förvärvsgrad 158 jobbytare 16 nya förvärvsarbetande 67 examinerade 23 inflyttade

45 Tack för i dag!