Kompetensbehov inom teknik och tillverkning

Transkript

1 Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Industritekniskt utbildade Brist och överskott samtidigt? Vilken vägledning kan regionala matchningsindikatorer ge oss? REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 9 NOVEMBER 2017 Jakob Lindahl Västra Götalandsregionen

2 Varför titta närmare på gymnasialt industriutbildade? Stor grupp (närmare personer år 2015) Driftsäkerhet och underhåll Processteknik Produkt- och maskinteknik Svetsteknik Brist på arbetskraft ( år 2035 enligt SCB:s prognos) Strukturomvandling Stora pensionsavgångar på några års sikt Dagens syfte är att ge en bredare bild av den bristen som finns, och som spås framöver, på gymnasialt industriutbildade - Vad kan regionala matchningsindikatorer bidra med?

3 Stor brist på utbildade år 2035 Källa: SCB, Trender och prognoser

4 Minskad efterfrågan men även minskad tillgång En minskning med personer eller 6 procent År 2006 var 14 procent kvinnor, år 2015 den siffran 12 procent Källa: Källa: SCB, Regionala matchningsindikatorer, U1

5 Något minskad tillgång i de flesta län Antal industriutbildade per län år Källa: Källa: SCB, Regionala matchningsindikatorer, U1

6 Strukturomvandling Hur kan vi använda RMI Antal och andel förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin år % 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Män Kvinnor Minskning med personer, eller 16 procent, mellan år Störst procentuell minskning Jämtlands län: -23,5 % (-1 350) Gävleborgs län: -22,1 % ( ) Södermanlands län: -22 % ( ) Störst minskning i absoluta tal Västra Götalands län: (15,9 %) Skåne län: (-20,7 %) Stockholms län: (-10 %) Källa: SCB, Regionala matchningsindikatorer, R3a

7 Antal Åldersfördelning Åldersfördelning i riket bland gymnasialt industriutbildade år 2015 Kommande åldersavgångar Vissa regionala skillnader Förvärvsarbetande år per län år Procent och antal Utbildade Förvärvsarbetande Ålder Källa: SCB, Stativ 23 Jämtlands län 09 Gotlands län 25 Norrbottens län 24 Västerbottens län 22 Västernorrlands 01 Stockholms län 17 Värmlands län 20 Dalarnas län 12 Skåne län 00 Riket 04 Södermanlands 13 Hallands län 03 Uppsala län 05 Östergötlands län 18 Örebro län 10 Blekinge län 08 Kalmar län 14 Västra 21 Gävleborgs län 19 Västmanlands län 07 Kronobergs län 06 Jönköpings län % Källa: SCB, RMI (U4)

8 Frågeställning

9 Orsaker till att arbetsgivare kan uppleva brist på gymnasialt industriutbildade? Vilken vägledning kan regionala matchningsindikatorer ge oss? Utbildningsflöden? Arbetsmarknadsställning, utanför arbetskraften? Matchning? Ålders- och könsskillnader?

10 Resultat

11 Söktryck och inriktningar på gymnasiet Inriktningarna mot driftsäkerhet och underhåll processteknik produkt- och maskinteknik svetsteknik Vuxenutbildning tillkommer! Antalet förstahandssökande var läsåret 2012/13 jämfört med år 2016/17 Antalet kommuner som har elever i ett industritekniskt program har minskat från 134 till 120 Källa: Skolverket

12 Stor övervikt av manliga industriutbildade och en relativt hög medelålder Andel kvinnor och män av de som tillhör utbildningsgruppen år Män Kvinnor procent är män Störst andel kvinnor av de utbildade finns i Stockholms län (16 procent), lägst i Jämtlands län (8 procent) 36 procent är över 45 år ,0-3,0-2,0-1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 Källa: SCB, Stativ

13 En mer nyanserad bild av det minskade antalet Förändring i antalet mellan år i respektive län Personer som fyllt 20 år och som därför trätt in i åldersgruppen år Vuxenutbildning 1500 Åldersinträde Inflyttare Examinerade inom regionen Åldersutträden Utflyttare Vidareutbildade Källa: SCB, RMI (U3)

14 Hur självförsörjande är länen? Andel examinerade inklusive åldersinträde samt andelen inflyttare till respektive region av det totala inflödet år % 90% Examinerade inklusive åldersinträde Inflyttare till regionen 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: SCB, RMI (U3)

15 Förvärvsgrad strax över 80 procent för riket men vissa regionala skillnader Arbetsmarknadsställning år 2015 Jönköping Uppsala Västerbotten Halland Kronoberg Jämtland Norrbotten Västernorrland Dalarna Värmland Kalmar Gävleborg Riket Västra Götaland Gotland Stockholm Örebro Blekinge Östergötland Västmanland Södermanland Skåne Förvärvsarbetande Inskrivna på AF Inte i arbetskraften 86,3 85,3 84,9 84,7 84,5 84,4 83,5 83,3 83,3 82,8 82,6 82,5 82,5 82,1 82,1 81,9 81,7 81,3 81,2 81,1 79,9 79,9 4,2 4,0 4,7 4,5 4,9 4,7 4,8 5,9 5,2 5,5 5,4 6,7 5,6 5,1 6,3 4,2 5,8 8,2 7,3 6,5 7,6 6,8 9,5 10,7 10,4 10,8 10,6 10,9 11,8 10,8 11,5 11,7 12,0 10,7 12,0 12,7 11,6 13,9 12,5 10,5 11,5 12,3 12,5 13, Förvärvsarbetar inte och är inte inskrivna på arbetsförmedlingen I riket högre andel kvinnor utanför arbetskraften, 20 procent jämfört med 11 procent för män. Störst andel av kvinnorna utanför arbetskraften i Kalmar län (24 procent) och lägst i Västerbottens län (17 procent) Störst andel män utanför arbetskraften i Stockholms län (13 procent) och lägst i Jönköpings län (8 procent) Källa: SCB, Regionala matchningsindikatorer, U1

16 Antal och andel utanför arbetskraften bland gymnasiala yrkesutbildningar. År 2015 Utbildning Antal Andel (%) -Varav studerande (%) 33H handel- och administrationsutbildning, gymnasial nivå % 8 % 73OX vård- och omsorgsutb.; övrig gymn. utb. i hälso- och sjukvård % 10 % 73B barn- och fritidsutbildning, gymnasial nivå % 13 % 83R restaurang- och livsmedelsutbildning, gymnasial nivå % 11 % 53I industriutbildning, gymnasial nivå % 4 % 85T transportutbildning, eftergymnasial nivå % 7 % 63Z naturbruksutbildning, gymnasial nivå % 15 % 53E data-, el- och energiteknisk utbildning, gymnasial nivå % 19 % 53B byggutbildning, gymnasial nivå % 10 % 53F fordonsutbildning, gymnasial nivå % 8 % 53R vvs- och fastighetsutbildning, gymnasial nivå % 13 % Källa: SCB, Regionala matchningsindikatorer, U1

17 Låg andel som arbetar i matchade yrken och stora regionala skillnader Andel gymnasialt industriutbildade som arbetar i matchande yrken år 2015 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Hallands län Blekinge län Gävleborgs län Örebro län Västmanlands län Östergötlands län Västra Götalands län Dalarnas län Riket Uppsala län Södermanlands län Värmlands län Västernorrlands län Norrbottens län Västerbottens län Skåne län Stockholms län Jämtlands län Gotlands län Vanlig förvärvsgrad Matchad förvärvsgrad Källa: SCB, RMI (E3).

18 Matchningsgrad bland gymnasiala yrkesutbildningar år 2015 Byggutbildning, gymnasial nivå Vård- och omsorgsutb.; övrig gymn. utb. i hälso- och sjukvård vvs- och fastighetsutbildning, gymnasial nivå Data-, el- och energiteknisk utbildning, gymnasial nivå Fordonsutbildning, gymnasial nivå Industriutbildning, gymnasial nivå Barn- och fritidsutbildning, gymnasial nivå Restaurang- och livsmedelsutbildning, gymnasial nivå Källa: SCB, RMI (E3).

19 Matchning över tid Andel gymnasialt industriutbildade som arbetar i matchande yrken år Procent män kvinnor totalt Källa: SCB, RMI (E3).

20 Delvis en fråga om ålder och kön Källa: SCB, RMI (E3) män kvinnor år år Jönköpings län Gävleborgs län Blekinge län Västmanlands län Kronobergs län Uppsala län Hallands län Västra Kalmar län Örebro län Riket Värmlands län Östergötlands län Södermanlands Dalarnas län Västernorrlands Skåne län Västerbottens län Stockholms län Jämtlands län Norrbottens län Gotlands län Antalet kvinnor totalt (justerat) var år 2015 Kalmar län Jönköpings län Hallands län Kronobergs län Uppsala län Gävleborgs län Västmanlands län Örebro län Östergötlands län Västra Götalands län Blekinge län Riket Södermanlands län Dalarnas län Västernorrlands län Värmlands län Västerbottens län Skåne län Jämtlands län Antalet personer totalt (justerat) i åldersgruppen år var år 2015

21 Matchad förvärvsgrad bland industriutbildade En faktor? Relationen mellan matchad förvärvsgrad och andel förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin. År Jönköpings län Stockholms län Uppsala län Hallands län Örebro län Kronobergs län Riket Västmanlands län Värmlands län Skåne län Hur har det förändrats över tid? 30 Gotlands län Andel förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin av det totala antalet R 2 =0,69

22 Skillnad i matchad förvärvsgrad (kvinnor-män) En faktor? Relationen mellan andel kvinnor i en utbildningsgrupp och skillnaden i matchad förvärvsgrad mellan könen. Riket, år S samtliga utbildningsgrupper 75A apotekarutbildning 15B förskollärarutbildning 15G lärarutbildning för grundskolans tidigare år Hur har det förändrats över tid? Regionala skillnader? V yrkeslärarutbildning R 2 = F fysikerutbildning, högskoleutbildning (minst 3 år) B byggutbildning, gymnasial nivå Industriutbildade Andel kvinnor Källa: SCB, RMI (E3)

23 Många arbetar med yrken som har en helt eller delvis annan inriktning än utbildningen Typ av matchning bland anställda år. År 2015 Bärplockare o plantörer m.fl./återvinningsarb, tidn.distrib o övr. servicearb Vårdbiträden/Personliga assistenter Buss- och spårvagnsförare Snickare, murare och anläggningsarbetare Städledare och fastighetsskötare m.fl. Smeder och verktygsmakare m.fl. Process- o maskinoperat. Gjutare, svetsare och plåtslagare m.fl. Inriktning stämmer inte med yrket Inriktning stämmer delvis med yrket Inriktning stämmer helt med yrket Rätt utbildningsnivå För hög utbildningsnivå För låg utbildningsnivå Källa: SCB, RMI (E4)

24 Rätt utbildningsnivå, helt rätt utbildningsinriktning matchade De fem vanligaste yrkena som är matchade med utbildningen år Riket Andel av totala antalet, exklusive de utan godkända arbetsuppgifter Smeder och verktygsmakare m.fl. 11,5% Process- o maskinoperat. (exkl. 811)/Arbetsledare inom tillv. 10,4% Gjutare, svetsare och plåtslagare m.fl. 5,3% Underhållsmekaniker och maskinreparatörer 5,0% Montörer 4,7% Källa: SCB

25 Fem vanligaste yrkena som är delvis respektive inte matchade med utbildningen år Riket Delvis matchade Andel av totala antalet, exklusive de utan godkända arbetsuppgifter Inte matchade Andel av totala antalet, exklusive de utan godkända arbetsuppgifter Snickare, murare och anläggningsarbetare/arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva 4,6% Bärplockare o plantörer m.fl./torg- o markn.försälj/återvinningsarb, tidn.distrib o övr. servicearb 2,8% Städledare och fastighetsskötare m.fl. 2,7% Vårdbiträden/Personliga assistenter 1,7% Lastbilsförare m.fl. 2,6% Bil-, motorcykel och cykelförare/bussoch spårvagnsförare 1,7% Maskinförare/Matroser och jungmän m.fl. 2,1% Undersköterskor 1,4% Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer/flygmekaniker m.fl. 1,6% Kontorsass. o sekreterare (exkl Med.sekr., vårdadm.) 1,3% År 2013 arbetade drygt 20 procent av kvinnorna som vård och omsorgspersonal Källa: SCB

26 Summering och slutsatser Relativt hög andel utanför arbetskraften, dock i nivå med andra gymnasialt yrkesinriktade utbildningar Könsstereotypa utbildnings- och yrkesval Relativt låg matchningsgrad Ålder Kön Näringsgrensstruktur

27 Vidare analys och fortsatt diskussion exempel på frågeställningar Varför är matchningsgraden låg bland industriutbildade? Ser ni det som ett problem i era län? Hur kommer den fortsatta strukturomvandlingen att påverka matchningen? Vilka är andra utbildningar kompletterar efterfrågan? Hur arbetar gymnasieskolorna i ert län med att rekrytera studenter avseende kön och bakgrund? Förklaring till skillnaden i matchningsgrad mellan länen? Förklaring till skillnaden i matchningsgrad mellan könen? Hur kan RMI användas för att analysera den könssegregerade arbetsmarknaden?

28 Tack för er uppmärksamhet! Jakob Lindahl Samhällsanalytiker, avd: Samhällsanalys Västra Götalandsregionen tel: