APRIL Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

Transkript

1 APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

2 Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar konkurrensen om den kvalificerade arbetskraften. I Sverige har det öppna regelverket för arbetskraftsinvandring avhjälpt kompetensbrist och ökat konkurrenskraften i näringslivet över hela landet. Det öppna svenska regelverket för arbetskraftsinvandring beskrivs ofta utifrån sina avvikelser, snarare än sitt normaltillstånd. De som är emot arbetskraftsinvandringen lyfter gärna fram icke-kvalificerade jobb och fuskande arbetsgivare. Visst finns det grupper av personer som gör enklare arbeten, men merparten av dem är säsongsarbetare som bara stannar i Sverige i några månader. De allra flesta arbetsgivarna följer regelverket. Dessa företag och de just nu cirka arbetskraftsinvandrare med gällande arbetstillstånd i Sverige förtjänar en korrekt beskrivning. När man ser statistiken över vilka människor som kommer hit och arbetar under en längre tid, och inkluderar förlängningar av visum under året, framträder en annan bild; den mest typiska arbetskraftsinvandraren är en IT-specialist från Indien. Bara i Stockholm har över högt utbildade personer från länder utanför EU just nu ett gällande arbetstillstånd, varav de flesta är dataspecialister eller ingenjörer. Det är ungefär hälften så många som utexamineras från landets samtliga tekniska högskoleutbildningar varje år. För företagen innebär det normalt en merkostnad att rekrytera från tredje land, så att orsaken är brist på kvalificerad arbetskraft behöver ingen betvivla. Våra egna ungdomars låga intresse för naturvetenskap och teknik återspeglas i behovet av arbetskraftsinvandring. Dataspecialister och civilingenjörer är två av de fem vanligaste yrkena bland arbetskraftsinvandrare i dag. Om svenska företag inte kan rekrytera denna kompetens genom arbetskraftsinvandring tvingas de flytta sin verksamhet till andra länder. Matchningen på arbetsmarknaden måste förbättras, det har Svenskt Näringsliv visat i tidigare studier. Men i många fall räcker inte det för att möta behoven. Inte heller utbildningsinsatser kommer att ge tillräckligt med kvalificerad arbetskraft på många områden i Sverige. Särskilt gäller detta personer med naturvetenskaplig och teknisk kompetens. Såväl företagen som staten har under många år arbetat aktivt i ett stort antal projekt för att locka fler ungdomar att läsa tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Trots detta saknas det kompetent personal. Arbetskraftsinvandringen rör inte bara storstäderna. En prognos från Svenskt Näringsliv 1, som bygger på statistik från SCB, visar att nära varannan kommun i Sverige står inför en negativ befolkningstillväxt fram till Inflyttning av arbetskraft behövs för att parera denna negativa trend

3 Ett öppet regelverk för arbetskraftsinvandring skapar förutsättningar för tillväxt och regional näringslivsutveckling. Det ger oss möjligheter att avhjälpa kompetensbrist och gör Sverige bättre rustat för att möta de demografiska utmaningar vi står inför. Arbetskraftsinvandringen stärker hela Sveriges konkurrenskraft. Andel kvalificerad arbetskraft per län Statistiken i tabellen nedan kommer från Migrationsverket och är en beräkning av samtliga gällande arbetstillstånd. I underlaget ingår både beviljade arbetstillstånd som gäller den aktuella perioden och arbetstillstånd som beviljats tidigare, men vilka har förlängts för den aktuella perioden. Till skillnad från exempelvis den årsstatistik som Migrationsverket redovisar över antalet beviljade arbetstillstånd får man på detta vis en mer rättvisande bild över hur många arbetskraftsinvandrare som faktiskt arbetar i Sverige en given månad. I denna analys finns sannolikt inte alla arbetstillstånd för exempelvis bärplockare med eftersom dessa i huvudsak arbetar under den korta perioden juli augusti. Beräkningen av andelen kvalificerade har gjorts utifrån Migrationsverkets egen definition av vilka som ingår i följande tre grupper. Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. Datatekniker och dataoperatörer. Fotografer, ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. Förskollärare och fritidspedagoger. Ingenjörer och tekniker. Piloter, fartygsbefäl m.fl. Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. Sjukgymnaster, tandhygenister m.fl. Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Administratörer i offentlig förvaltning. Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens. Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Dataspecialister. Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän. Grundskollärare. Gymnasielärare m.fl. Hälso- och sjukvårdsspecialister. 2

4 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. Jurister. Präster. Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. Universitets- och högskolelärare. Ledningsarbete Chefer för mindre företag och enheter. Chefer för särskilda funktioner. Drift- och verksamhetschefer. Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Antal gällande arbetstillstånd samt antal och andel av dessa som rör personer med högskoleutbildning. Län Antal gällande arbetstillstånd för personer med högskoleutbildning Totalt antal gällande arbetstillstånd Andel gällande arbetstillstånd för personer med högskoleutbildning Blekinge % Dalarna % Gotland % Gävleborg % Halland % Jämtland % Jönköping % Kalmar % Kronoberg % Norrbotten % Skåne % Stockholm % Södermanland % Uppsala % Värmland % Västerbotten % Västernorrland % Västmanland % Västra Götaland % Örebro % Östergötland % Riket % 3

5 Storgatan 19, Stockholm Telefon