Kompetensbehov inom vården

Transkript

1 Kompetensbehov inom vården REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 4 MAJ 2017 Anders Axelsson, Region Skåne

2 Agenda Vård och omsorg totalt sett Idag fokus på Vård- och omsorgsutbildade (VO) Hur ser rekryteringsläget ut idag? Hur ser kompetenssituationen ut enligt prognoserna? Hur har VO-gruppen utvecklats under senare år? Vilka faktorer påverkar tillgång och efterfrågan på VOutbildade? Vilka insatser är möjliga?

3 Var sjätte arbetar i vården Branschgrupp År 2014 Slutenvårdskliniker Äldreomsorg Hemtjänst för äldre Hemtjänst, personliga assistenter för funktionshindrade personer Hem med särskild service Primärvårdsmottagningar och allmänpraktiserande läkarmottagningar Byråer för öppna sociala insatser, socialkontor o.d Andra enheter för hälso- och sjukvård Vårdhem och gruppbostäder Tandvård Specialistläkarmottagning inom öppenvård Totalt

4 Yrken i vården 2014 (SSYK2012) Undersköterskor Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. Sjuksköterskor Vårdbiträden Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens (ej vård) Läkare Chefsyrken Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande (ej vård) Service-, omsorgs- och försäljningsyrken (ej vård) Naprapater, sjukgymnaster och arbetsterapeuter m.fl. Kontorsassistenter och sekreterare Yrken inom administration och kundtjänst Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion Biomedicinska analytiker, tandtekniker och laboratorieingenjörer Tandsköterskor Psykologer och psykoterapeuter Tandläkare Andra specialister inom hälso- och sjukvård Tandhygienister Yrken inom tillverkning, bygg, transporter Övrigt Yrke okänt Vårdyrken Övriga yrken Tusental

5 Fakta om VO-utbildade År 2014 hade drygt förvärvsarbetande (20-64 år) en VOutbildning (73OX) (U1a) Det är den näst största utbildningsgruppen bland de förvärvsarbetande. 5 procent av samtliga förvärvsarbetande (U1a) Nio av tio är kvinnor (U1b) 43 procent i äldreomsorgen, 17 procent inom Hälso- och sjukvård och 14 procent inom övrig vård och omsorg. (ToP) Cirka hälften arbetar som undersköterskor och sjukvårdsbiträden och 15 procent som vårdbiträden och personliga assistenter (ToP) Närmare sex av tio är äldre än 45 år (ToP)

6 Relativt balanserat rekryteringsläge Andel arbetsgivare som svarar god tillgång Andel arbetsgivare som svarar brist Källa: SCB, Arbetskraftsbarometern 2016

7 Risk för stor brist på VO-utbildade i framtiden Källa: SCB, Trender och Prognoser 2014

8 En växande befolkning och en ökad andel äldre kommer öka efterfrågan på VO-utbildade Källa: SCB, Trender och Prognoser 2014

9 Regionala skillnader i äldreförsörjningsbördan Källa: SCB samt egna beräkningar

10 Andel 73OX av total sysselsättning Försörjningskvoten har stor betydelse I År 2014 (U1a & R1) 8,0 7,0 R² = 0,8172 Kalmar 6,0 5,0 4,0 Skåne & VGR Jönköping Gotland 3,0 2,0 Stockholm 1,0 0,0 14,0 16,0 18,0 20,0 22,0 24,0 26,0 Andel 65+ i befolkningen

11 Andel 73OX av total sysselsättning Försörjningskvoten har stor betydelse II År 2014 (U1a & R1) 8,0 7,0 6,0 5,0 Östergötland Södermanland R² = 0,8882 Kalmar Värmland Gotland 4,0 Uppsala Skåne & VGR 3,0 2,0 Stockholm 1,0 0,0 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 Andel 80+ i befolkningen

12 Samtidigt som andelen äldre ökar har antalet VO-utbildade minskat under perioden Förvärvsarbetande VO-utbildade (20-64 år) per 1000 invånare 65+ och region (U1a)

13 Blekinge Västmanland Jämtland Norrbotten Västra Götaland Kalmar Östergötland Stockholm Jönköping Västernorrland Riket Skåne Västerbotten Dalarna Värmland Gävleborg Örebro Uppsala Södermanland Halland Kronoberg Gotland Antalet förvärvsarbetande undersköterskor och vårdare har ökat i de flest regioner men inte i förhållande till befolkningen. År Förvärvsarbetande VO-utbildade (20-64 år) per 1000 invånare 65+ och region (Källa SCB: Yrkesregistret)

14 Antalet förvärvsarbetande undersköterskor och vårdare har ökat men andelen med en VO-utbildning har samtidigt minskat. År (Källa: SCB, Yrkesregistret) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

15 Några slutsatser så här långt Det finns ett starkt samband mellan andelen förvärvsarbetande VO-utbildade och andelen äldre i befolkningen I de flesta regioner har den förvärvsarbetande vård- och omsorgspersonalen ökat. Dock inte i förhållande till andelen 65+ i befolkningen I de flesta regioner har antalet förvärvsarbetande med en VO-utbildning minskat. De har också minskat i förhållande till andelen 65 + i befolkningen Det har således blivit både färre vård- och omsorgspersonal i förhållande till befolkningen och färre i personalen som har en VO-utbildning Utvecklingen vi ser i statistiken förefaller bekräfta att en ökad andel arbetsgivare anser att det blivit svårare att rekrytera yrkeserfarna VO-utbildade

16 Sysselsättningsgraden är högre för VO-utbildade än genomsnittet för gymnasiala yrkesutbildningar Sysselsättningsgraden för VO-utbildade (20-64 år) per region 2013 (U1a) 87% 86% 85% 84% 83% 82% 81% 80% 79% 78% 77%

17 Sysselsättningsgraden har också ökat i de flesta regioner Förändring i sysselsättningsgrad för VO-utbildade år per region (U1a) 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2%

18 Matchningsgraden är relativt hög bland VO-utbildade Matchningsgraden bland VO-utbildade år per region 2013 (E3) 76% 74% 72% 70% 68% 66% 64% 62% 60%

19 Matchningsgraden har också förbättrats i flera regioner Förändring i matchningsgrad för VO-utbildade år per region (E3) 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

20 Några frågor Hur kan det komma sig att vi har en sjunkande andel förvärvsarbetande VO-utbildade i förhållande till befolkningen och samtidigt en ökad sysselsättningsgrad och matchningsgrad? Hur har relationen mellan de förvärvsarbetande VO-utbildade och samtliga VO-utbildade i befolkningen förändrats?

21 Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Västmanlands län Örebro län Värmlands län Västra Götalands län Hallands län Skåne län Blekinge län Gotlands län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Östergötlands län Södermanlands län Uppsala län Stockholms län Åldersavgångarna (netto) är större än antalet examinerade i VO-gruppen. År Åldersavgångar (65 åringar) minus åldersinträden (20-åringar) Examinerade VO-utbildade minus VO-utbildade som vidareutbildar sig Källa: Matchningsindikatorerna Tabell U Studerandenetto Åldersnetto

22 Några slutsatser De som arbetar som undersköterskor m.m. (5132) och Skötare och vårdare (5134) har ökat under perioden Men andelen med en VO-utbildning i dessa yrkesgrupper har minskat Både VO-utbildade och förvärvsarbetande undersköterskor/vårdare har minskat i förhållande till andelen äldre i befolkningen (65+) Sysselsättningsgraden bland VO-utbildade har ökat eller varit relativt oförändrad Matchningsgraden bland VO-utbildade har ökat eller varit relativt oförändrad Åldersavgångarna är större än nettoinflödet av VO-utbildade i befolkningen med VO-utbildning Sammantaget indikerar genomgången av statistiken att det är en ökad brist på VO-utbildade i de flesta regioner

23 Faktorer som påverkar tillgång och efterfrågan på VOutbildade Efterfrågan Demografi (Äldre i befolkningen) Ekonomi & finansieringsmodeller Teknik och organisation Pensionsavgångar Kvalitet & policy Tillgången Demografi (Yrkesverksam ålder) Sökande och examinerade Yrkets attraktivitet Arbetsmiljö Lön Alternativa jobb

24 Diskussionsfrågor Hur upplevs situationen i er region? Uppfattas det som svårt att rekrytera VO-utbildade (undersköterskor/vårdare)? Var uppfattas i så fall bristen vara störst? Inom sjukvården (landstinget) eller inom omsorgen?

25 Tack för er tid! Anders Axelsson, Region Skåne