GR-kommunernas personal 2009

Transkript

1 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete ,0% 870 Sjuksköterska ,3% Undersköterska skötare ,7% Vårdbiträde vårdare ,2% Personlig assistent ,1% 950 Övrigt vård omsorgsarbete ,0% 160 Rehabilitering förebyggande ,6% 640 Socialsekreterare ,8% Övrigt socialt o kurativt ,7% 920 Totalt ,4% Personalen inom vård och omsorg delas in i nio grupper och avser endast kommunalt anställd personal. Genom att många är lediga (sjuka, föräldralediga mm) samt att alla inte arbetar heltid producerar anställda årsverk. Utöver detta köper GR-kommunerna vård-och omsorg av externa utförare för 3 miljarder kronor, motsvarande anställda. Stödfunktioner, som städ, måltider och administration ingår inte. 1

2 GR-kommunernas personal, del 2 Medelåldern är 44 år Andelen kvinnor är nästan 90 procent Anställda över 54 år har i genomsnitt 2,5 ggr så hög sjukfrånvaro som anställda under 35 år Sysselsättningsgraden är 87,4 procent, och ökar över tiden. 18 procent har annat födelseland än Sverige. 40 procent av omsorgens baspersonal saknar formell omvårdnadsutbildning 8 procent av personalen är visstidsanställd. Andelen är halverad på 10 år. Personalens åldersfördelning Mycket hänger ihop med personalens ålder. Den hjälper till att förklara skillnader i sjukskrivningar, sysselsättningsgrader, personalomsättning, lönekostnader, framtida rekryteringsbehov mm. Medelåldern är knappt 44 år. 2

3 Befolkningsutveckling i GR-kommunerna år år år 85-W år Totalt Index 2000= Befolkningen har ökat och väntas öka i GR-området. Den största genomslaget får 40- talistarnas vandring i ålderstrappan. Prognosen pekar på en större andel äldre i prognosperioden, men den utvecklingen tar rejäl fart först efter år Befolkningens betydelse för kommunens verksamhet Äldreomsorg Barnomsorg och skola Övriga kostnader Kommunal grundkostnad Kronor Ålder Diagrammet visar genomsnittliga styckkostnaden per åldersgrupp. Befolkningens sammansättning styr kommunens verksamhet. Hur en större andel äldre påverkar kommunen beror på i fördelningen på åldersgrupp. 3

4 Beräknade behov Demografi 1,3% 1,2% 1,7% 2,4% 5,3% 12,4% Äldreomsorg Prioriteringar 0% 0% 0% 0% 0% 0% Totalt 1,3% 1,2% 1,7% 2,4% 5,3% 12,4% Demografi 1,8% 1,7% 1,7% 1,7% 2,5% 9,7% Handikappoms. Prioriteringar 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% 4,6% 17,8% Totalt 4,8% 4,8% 4,8% 4,8% 7,1% 29,3% Demografi 1,2% 1,3% 1,5% 1,7% 2,4% 8,4% IFO Prioriteringar 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,5% 5,6% Totalt 2,2% 2,3% 2,5% 2,7% 4,0% 14,5% Befolkningstillväxt och ändrad befolkningssammansättning betyder ett ökat behov av verksamhet. Historien visar samtidigt att kommunerna (och staten) skjuter till resurser för utveckling och förstärkning av verksamheterna. Störst resurstillskott har handikappomsorgen fått. I framskrivningen räkas med fortsatta satsningar av verksamheten. Personalomsättning vart tar de som slutar vägen? Annat 12% Landsting 7% Stat 4% Privat 33% Arblös 9% Pension 21% Studier 7% Timavlönad 7% De flesta som slutar i kommunerna går INTE i pension, utan till andra jobb. Avgångarna är beroende av bland annat ålder, anställningsform och yrke men styrs också av konjunktur och arbetsmarknadens storlek. Bilden ovan gäller kommunsektorn. Givetvis finns också ett flöde mellan kommuner. 4

5 Antaganden om årlig personalomsättning år år år Ledningsarbete 4,4% 3,2% 9,9% Sjuksköterska 7,3% 4,7% 11,6% Undersköterska skötare 3,4% 2,0% 8,9% Vårdbiträde vårdare 3,1% 1,7% 11,7% Personlig assistent 8,2% 4,5% 11,1% Övrigt vård omsorgsarbete 9,1% 4,4% 16,2% Rehabilitering förebyggande 3,4% 1,5% 9,6% Socialsekreterare 4,4% 2,7% 8,4% Övrigt socialt o kurativt 5,2% 2,5% 8,5% Totalt 4,0% 2,4% 10,0% Att personliga assistenter har ett högre antagande beror på större historisk omsättning. Den totala omsättningen kommer att bli hög också för att det finns många yngre i yrket. En årlig omsättning på 4,5 procent betyder att på 10 år slutar 36 av 100 anställda. 1,5 procent betyder att 14 av 100 slutar. Tabellen avser fast anställd personal. Vikarier har betydligt högre omsättning Större personalbehov år 2020 Prioriteringar Befolkningsförändring 2009-års nivå Antal anställda Personalbehovet växer från drygt till anställda. Befolkningsförändringarna motsvarar fler anställda. Det betyder att om verksamheten bedrivs med samma ambition och effektivitet som idag behövs fler anställda Prioriteringarna motsvarar anställda. Om inget antagande om mer resurser görs stannar personalbehovet år 2020 på anställda 5

6 Personalbehov per yrke till och med år Ledningsarbete ,7% Sjuksköterska ,4% Undersköterska skötare ,5% Vårdbiträde vårdare ,2% Personlig assistent ,7% Övrigt vård omsorgsarbete ,8% Rehabilitering förebyggande ,0% Socialsekreterare ,2% Övrigt socialt o kurativt ,7% Totalt ,0% Då handikappomsorgen tillåts växa med 1 procent årligen utöver demografi är det yrken med naturlig koppling till handikappomsorgen som ökar mest, som personliga assistenter och vårdare. Minst är ökningen för sjuksköterskor och övrigt vård omsorgsarbete där många anställda finns i skolan och där antas oförändrad verksamhetsvolym. Rekryteringsbehov per yrke till och med år % av 2009-års anst Ledningsarbete % Sjuksköterska % Undersköterska skötare % Vårdbiträde vårdare % Personlig assistent % Övrigt vård omsorgsarbete % Rehabilitering förebyggande % Socialsekreterare m fl % Övrigt socialt o kurativt % Totalt % Rekryteringsbehovet beräknas bli drygt anställda. Räknas externa utförare in blir rekryteringsbehovet omkring Procentuellt blir behovet störst för personliga assistenter, på grund av hög förväntad personalomsättning och stora behovsökningar. I absoluta tal är behovet störst av undersköterskor, men procentuellt minst tack vare låg förväntad personalomsättning. 6

7 Rekryteringsorsaker till och med år 2020, Avgångar Förändring Sysselsatta Förändring Lediga Summa Rekryteringar Att anställda slutar och behöver ersättas är det som förklarar lejonparten av rekryteringarna. Avgångarna består av frivilliga avgångar, vikarier vars anställning upphör, uppsägningar och pensioneringar. Pensioneringarna är beroende av personalens åldersstruktur. Störst blir pensionsavgångarna bland sjuksköterskorna och undersköterskor, där drygt 30 procent av de totala avgångarna är pensioneringar. Antagandet om mer resurser till handikappomsorg och IFO förklarar rekryteringar. Tillgång på arbetskraft i GR-området Antal år i befolkningen Antal anställda vård och omsorg Personalbehovet inom vården och omsorgen ökar mer än antalet personer i åldern år. Om andelen förvärvsaktiva är samma som idag kommer därför vården och omsorgen att ta större del av arbetsmarknaden i anspråk. Högre arbetskraftsdeltagande, senarelagd pension och snabbare utbildningsgenomströmning måste till för att dämpa utvecklingen. 7

8 Utbildningsdimensionering Är i vissa fall en nationell angelägenhet, i andra fall en lokal/regional Kommer att krävas successiva tillskott av platser på sjuksköterskeutbildningen. Det finns gott om sökanden idag. Inget stort behov av fler platser på socionomutbildningen. Antalet platser har ökat kraftigt varför utbudet kommer att öka med över 60 procent till år Stort behov av omvårdnadsutbildade framåt. Problem att fylla platserna på gymnasieutbildningarna. Fortsatt satsning på alternativa utbildningsvägar och vidareutbildningar måste till. Perioden fram till år 2020 kan ses som träning inför åren som kommer efter. Då har samhället att vänta en enorm ökning av behoven inom äldreomsorgen och sjukvården. Hur skapar kommunerna ambassadörer för framtidens bransch nummer 1? 8