Personal inom vård och omsorg

Transkript

1 Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år fanns totalt anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med från föregående år. Jämfört med 1998 har antalet anställda ökat med eller knappt 13 procent, vilket är betydligt mer än ökningen av det totala antalet kommunanställda, som ligger på cirka 5 procent. Då har hänsyn tagits till verksamhetsöverföringar som har skett mellan kommuner och landsting. I personalstatistiken är anställda och sysselsatta två olika begrepp. Anställda inkluderar även lediga och sjukfrånvarande. I uppgifterna om sysselsatta räknas dessa inte med. Av det totala antalet anställda år 2008 var lediga, det vill säga föräldralediga, lediga för studier eller sjukfrånvarande minst 30 dagar i följd. Antalet lediga har minskat med 3 400, vilket betyder att antal sysselsatta har ökat till Därutöver arbetade timavlönade i verksamheten Anställda Sysselsatta Antal Förändring Antal Förändring Arbetsledare inkl. hemvårdsinspektörer Undersköterskor/vårdbiträden Sjuksköterskor Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Övrig vårdpersonal inkl. personliga assistenter Övrig personal Totalt Tabell 1 Antalet kommunalt anställda och sysselsatta i olika yrkesgrupper. Månadsavlönade inkl. lediga. Avrundade siffror. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. 1 Mättidpunkt för personal- och lönestatistiken från Sveriges Kommuner och Landsting är 1 november varje år. För anställda med lön per timme redovisas antalet personer för vilka ersättning utbetalas i november. aktuellt på äldreområdet 2008 uppdaterad hösten

2 Antalet sysselsatta ökade med personer mellan 2007 och Jämfört med 1998 har de sysselsatta ökat med Bland det totala antalet anställda i omsorgen om äldre och funktionshindrade har andelen utrikes födda ökat under den senaste tioårsperioden från 10 procent till 14 procent år Det är framför allt andelen födda utanför Norden och EU som ökat. Runt nittio procent av dem som arbetar i omsorgen om äldre och funktionshindrade är kvinnor. Andelen män har dock ökat från 6,6 till 10,0 procent sedan Bland de tillsvidareanställda har antalet män ökat med cirka sedan 1997, från till Bland vikarierna är andelen män högre. Utbildning Nio av tio undersköterskor och vårdbiträden har minst gymnasieutbildning och två av tre har omvårdnadsutbildning. Ytterligare ett antal har genomgått lokala vårdutbildningar, ofta i kombination med lång yrkeserfarenhet. I figur 1 anges för varje kommun andelen undersköterskor och vårdbiträden med omvårdnadsutbildning Merparten av kommunerna ligger runt medianvärdet 70 procent med omvårdnadsutbildning. I många kommuner framförallt i syd- och mellan Sverige har mellan 75 och 87 procent en sådan utbildning medan andelen ligger lägre i de tre storstäderna. Av de omkring undersköterskor och vårdbiträden som rekryterades år 2008 hade 58 procent omvårdnadsutbildning. Av dem som saknade omvårdnadsutbildning hade 33 procent en annan gymnasieutbildning och 9 procent hade förgymnasial utbildning. Löner I tabell 2 redovisas lönenivåer och lönespridning för ett antal vårdyrken i heltidslöner. Eftersom arbetet inom vård och omsorg bedrivs dygnet runt, sju dagar i veckan är det en relativt stor andel av personalen som dessutom får ersättning för obekväm arbetstid. Tabell 2. Lönenivåer för heltidsanställning i vissa vårdoch omsorgsyrken i november Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Yrkesbenämning Månadslön för heltid exklusive rörliga tillägg 10:e percentilen medianlön 90:e percentilen Undersköterska Vårdbiträde Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut aktuellt på äldreområdet 2008 uppdaterad hösten 2009

3 Figur 1. Andel undersköterskor och vårdbiträden med yrkesförberedande omvårdnadsutbildning inom äldreboende och korttidsboende. Källa: Äldreguiden, Socialstyrelsen n % (77) n % (134) n % (74) Ingen uppgift (5) aktuellt på äldreområdet 2008 uppdaterad hösten

4 För dem som arbetar på obekväm arbetstid tillkommer ob-ersättning med kr per månad. Medianlön innebär att 50 procent av individerna i gruppen har lägre eller samma lön som medianlönen. 10:e och 90:e percentilen innebär att 10 respektive 90 procent av individerna i gruppen har lägre eller samma lön som 10:e respektive 90:e percentilen. Hel- och deltidsarbetande Andelen heltidsanställda i omsorgen om äldre och funktionshindrade har ökat med cirka en procentenhet sen föregående år och ligger nu på 47,6 procent för Bland alla kommunalt anställda är andelen drygt 69 procent. Många väljer dock att arbeta deltid och inom vård och omsorg arbetar i praktiken endast 36 procent heltid. Ett annat sätt att uttrycka arbetstidens omfattning är att beräkna den genomsnittliga sysselsättningsgraden. År 2008 är den 87 procent beräknat på samtliga hel- och deltidsanställda inom vård och omsorg. För enbart deltidsarbetande är motsvarande siffra 73 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för timavlönade är cirka 37 procent av heltid. Lediga och sjukfrånvarande Andelen anställda som var helt frånvarande mer än 30 dagar i följd från arbetet, det vill säga föräldralediga, lediga för studier eller sjukfrånvarande, minskade under 2008 för sjätte året i rad. Minskningen var större i vård och omsorg än bland samtliga anställda. Frånvaron är högre inom vård och omsorg än inom övriga kommunala verksamheter. I november 2007 var 12,5 procent av de tillsvidareanställda inom vård och omsorg helt frånvarande under minst en månad. Av samtliga kommunalt anställda var 10,1 procent helt frånvarande. Frånvaron varierar med verksamhet men också med yrke och ålder. Andelen helt frånvarande undersköterskor och vårdbiträden år 2007 var 13 procent vilket är klart lägre än Frånvaron är högre för yngre medarbetare, drygt 25 procent, vilket förklaras av föräldraledighet men också olika former av vidareutbildning. Frånvaron är lägre för de äldre där andelen var 9 procent. Där är sjukfrånvaro den dominerande orsaken. Det finns variationer mellan kvinnor och män. Bland samtliga kommunanställda kvinnor var frånvaron 11 procent år 2007 medan den var 6 procent för män. En förklaring till detta är att det framför allt är kvinnorna som är föräldralediga. Inom vård och omsorg var den totala frånvaron bland kvinnor 13,2 procent och bland män 9,5 procent. 4 aktuellt på äldreområdet 2008 uppdaterad hösten 2009

5 Sjukfrånvaron fortsätter att minska Andelen kommunanställda som var helt sjukfrånvarande minst 30 dagar i följd har minskat sedan år Det gäller både för samtliga anställda och för personalen inom vård och omsorg. Det är framför allt antalet nya sjukskrivningar som har minskat. Andelen helt sjukfrånvarande är högre inom vård och omsorg än genomsnittet för kommunalt anställda, oavsett ålder. Ålder Samtliga kommunanställda Samtliga anställda inom vård och omsorg Undersköterskor /vårdbiträden Sjuksköterskor ,8 2,5 2,5 1, ,3 4,5 4,8 3,6 55 4,3 5,7 6,1 5,1 Summa 3,3 4,4 4,7 3,9 Tabell 3. Andelen helt sjukfrånvarande tillsvidareanställda, november 2008, procent. Källa: Sveriges kommuner och Landsting. För partiellt sjukfrånvarande ser bilden annorlunda ut. Andelen med partiell sjukfrånvaro inom vård och omsorg skiljer sig inte från samtliga anställda. Samtidigt är andelen partiellt sjukfrånvarande högre bland sjuksköterskor. Ålder Samtliga kommunanställda Samtliga anställda inom vård och omsorg Undersköterskor /vårdbiträden Sjuksköterskor ,1 1,1 1,1 1, ,8 2,9 3,0 2,8 55 3,5 3,3 3,3 4,2 Summa 2,7 2,6 2,7 3,1 Tabell 4. Andelen partiellt sjukfrånvarande tillsvidareanställda, november 2008, procent. Källa: Sveriges kommuner och Landsting. Personalförsörjning Under 2008 rekryterade kommunerna nya medarbetare till vård och omsorg. Det är något fler än 2007, men ligger ungefär som genomsnittet de fem senaste åren. Under perioden dessförinnan rekryterades betydligt fler, mellan och medarbetare årligen. Den minskade sjukfrånvaron är den viktigaste förklaringen till denna utveckling. Ungefär 20 procent av dem som rekryterades var födda utomlands. Andelen har fördubblats på tio år. Det är framför allt rekryteringen av medarbetare födda utanför Norden och EU som har ökat. Och uppgick år 2008 till 15 procent jämfört med fem procent för tio år sedan. Det faktum att andelen äldre är hög inom vissa yrkesgrupper pekar på ett kom- aktuellt på äldreområdet 2008 uppdaterad hösten

6 mande rekryteringsbehov. Exempelvis är 28 procent av vårdbiträdena 55 år eller äldre. Bland sjuksköterskorna är andelen 55 år och äldre 33 procent. Behovet av ny personal inom äldreomsorgen kommer att öka fram emot 2020, då många 40-talister uppnår 80 års ålder. En framskrivning av nuvarande utveckling visar dels att arbetsmarknaden i storstadsregioner växer och minskar i glesbygdsområden, dels att en ökande andel yngre flyttar från små kommuner till större, där det finns fler arbetsplatser. Om prognoserna i framskrivningen av nuvarande utveckling slår in, kan vissa delar av Sverige räkna med betydande befolkningsminskningar. Det innebär också att andelen äldre växer både totalt sett och särskilt i små kommuner i vissa delar av landet. Resultatet blir bland annat att äldreomsorgen kommer att behöva ta i anspråk en större andel av arbetskraften i utflyttningskommunerna. Behoven av personal till äldreomsorgen kommer i vissa delar av landet att divergera kraftigt med utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. I dagsläget rekryteras i stort sett den personal som behövs till äldreomsorgen och frågan handlar framförallt om att lyckas rekrytera personer med adekvat kompetens och att erbjuda kompetensutveckling till befintlig personal. Satsningen på Vård- och omsorgscollege har visat sig vara en mycket välfungerande modell för rekrytering och utbildning. Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform mellan utbildningsanordnare och arbetslivet inom vård och omsorg på regional och lokal nivå. Här samverkar kommuner, landsting, privata vårdföretag och fackliga organisationer med olika utbildningsanordnare på gymnasial och eftergymnasial nivå. För arbetsgivare och utbildningsanordnare tydliggörs ansvaret att förse verksamheten inom vård och omsorg med välutbildad personal. VO-College kan ta sig olika uttryck på grund av regionala och lokala olikheter och ska ge den studerande en modern utbildning med tydliga karriärvägar. Praktik med kompetenta handledare och en utbildningsmetodik som innebär reellt studerandeinflytande ger status och hög kvalitet som även borde locka fler pojkar och män till vård och omsorg. Med ett arbetssätt som liknar arbetslivet får den studerande en anställningsbarhet som ger stora möjligheter till anställning om studenten inte vill gå vidare med ytterligare studier. VO-College är ett skyddat varumärke som får användas på regional och lokal nivå när vissa kvalitetskriterier är uppfyllda. Utbildningar inom VO-College kännetecknas bl.a. av erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv, lagarbete och ämnesintegration, flexibilitet och mångfald i teori och praktik, möjlighet till validering regionalt eller lokalt, forskningsanknytning, studerandeinflytande och kompetent personal. Sveriges Kommuner och Landsting ingår i ett Nationellt råd tillsammans med Kommunal, Vårdföretagarna och Kommunala Företagares Samorganisation(KFS). Rådet har tagit fram kvalitetskriterierna och certifierar enligt dessa och har också en samordnande funktion på nationell nivå. 6 aktuellt på äldreområdet 2008 uppdaterad hösten 2009