Så mycket bättre? 2016
|
|
- Berit Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Så m yctt Så mbyc? ke t bä e keret?b r t t ä t e k c ättre Så my? En jä m i priv förelse a En jämförelse av anstaällni va t chngsv ner illko tällnlöner or ocholö kom nrsoch svillkmun g ingsv i priva in m t n och kom ll. ä alt t rg drive unaoms s o n äldre n s a org. m ill v o a re l e t ld ls ä re d n e fö v r m iven kor och l En jä nalt dri u m ä ön m o ldreo k ch msor er i privat o g. Så mycket bättre? En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg Uppdaterade siffror från 2014 års rapport: Så mycket bättre? Nya uppdaterade siffror 2016
2
3 Så mycket bättre? 2016 En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg
4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Bakgrund... 6 Så mycket bättre?... 7 Anställningsvillkor och löner inom äldreomsorgen... 8 Sammanfattning och kommentarer... 13
5 Inledning Under 2014 presenterade Kommunal rapporten Så mycket bättre? en jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg. Syftet med rapporten var att följa upp några av de argument som lyftes fram som stöd för den privatisering av välfärdstjänster som gjorts de senaste decennierna, närmare bestämt argumenten som berör de anställdas villkor. Den grundläggande tanken i argumentet att privatisering skapar bättre arbetsvillkor är att ökad privatisering ger fler utförare av äldreomsorg. Med fler arbetsgivare skapas konkurrens om arbetskraften och de anställda kan byta jobb till de arbetsgivare som ger bättre arbetsvillkor. På så sätt skapas en rörelse uppåt mot bättre löner och villkor. Eftersom offentliga arbetsgivare, i konkurrensen om arbetstagare, måste följa med i utvecklingen förbättras villkoren och löneutvecklingen även för dem som är anställda inom det offentliga. Givet att detta argument för ökad privatisering har relevans, borde villkoren för de anställda inom privat driven äldreomsorg vara bättre än, eller minst lika bra som inom kommunalt driven äldreomsorg. Detta undersöktes i rapporten Så mycket bättre? (2014) där arbetsvillkoren inom privat och kommunalt driven äldreomsorg jämfördes. Rapporten visade att privatisering och konkurrens inte hade lett till förbättrade arbetsvillkor för undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen.. I denna redogörelse uppdateras de diagram i Så mycket bättre? (2014) som bygger på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Eftersom ingen ny medlemsundersökning har gjorts uppdateras inte avsnittet i den förra rapporten som handlar om de anställdas upplevelse av sitt arbete. Redogörelsen inleds med en kort bakgrundsbeskrivning följt av en sammanfattning av Så mycket bättre?. Därefter görs en genomgång av de uppdaterade diagrammen vilka handlar om tidsbegränsade anställningar, deltidsanställningar och medellönen för heltidsanställda. Redogörelsen avslutas med en sammanfattning och några kommentarer. 5
6 Bakgrund Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet började teorier kring organisation och styrning som benämns New Public Management (NPM) få genomslag inom offentlig sektor. Utvecklingen har beskrivits som vågor av NPM. En första våg som överförde managementfilosofi och organisationssyn från den privata sektorn till den offentliga. Den andra vågen kom i och med att verksamheter bolagiseras och privatiseras. NPM har inte en entydig definition men några grundläggande tankar är karakteristiska, till exempel målstyrning, fokus på output, prestationsmätning och konkurrensutsättning 1. Konkurrensen är också den mekanism som åberopas, och refereras till, när förespråkarna menar att ökad privatisering skulle förbättra arbetsvillkoren för de som arbetar inom vård och omsorg. I takt med att tankarna kring NPM fick fäste i riksdag, landsting och kommuner har andelen privata utförare ökat. Inom vård och omsorg har andelen privatanställda ökat från drygt fem procent i början av 1990-talet till nästan var fjärde anställd under år Diagram 1: Antalet anställda inom vård och omsorg, offentligt respektive privat Källa: SCB 1 Szebehely, M, (2011). Insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi. i L. Hartman, Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? (ss ). Stockholm: SNS Förlag 6
7 Så mycket bättre? (2014) En generell slutsats i rapporten Så mycket bättre? (2014) var att oavsett driftsform så är villkoren för undersköterskor och vårdbiträden i äldreomsorgen alltför dåliga. Rapporten visade också att privatisering och konkurrens inte har lett till förbättrade arbetsvillkor för undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen. Nedan följer en sammanfattning av resultaten: Andelen tidsbegränsat anställda i privat driven äldreomsorg är 32 procent. Det är fyra procentenheter fler än i kommunalt driven äldreomsorg. Andelen deltidsanställda i privat driven äldreomsorg är 69 procent. Det är sex procentenheter fler än i kommunalt driven äldreomsorg. Andelen anställda som arbetar deltid för att de inte hittat/ fått en heltidsanställning är 45 procent i privat driven äldreomsorg. Det är elva procentenheter fler än i den kommunalt drivna äldreomsorgen. Undersköterskor och vårdbiträden har lägre löner i privat än i kommunalt driven äldreomsorg. Skillnaden i total lön inom båda sektorerna för heltidsanställda, det vill säga lön inklusive tillägg för till exempel ob och övertid, var i genomsnitt 900 kronor per månad Grundlönerna visar på samma mönster som de totala lönerna. Den genomsnittliga grundlönen var 1900 kronor högre i månaden i kommunalt än i privat driven äldreomsorg år Möjligheterna till lönekarriär är inte större i privat än i kommunalt driven äldreomsorg. Lönespridningen är större i privat äldreomsorg, men det är i huvudsak en lönespridning nedåt. De med högst lön har ungefär lika hög lön i privat som i kommunalt driven äldreomsorg medan de med lägst lön har lägre lön i privat än kommunalt driven äldreomsorg. Kommunals medlemmar som arbetar i privat vinstdriven äldreomsorg är generellt sett något mindre nöjda med sitt arbete än vad anställda i kommunalt driven äldreomsorg är. De känner inte att de har större inflytande och delaktighet i arbetet än de kommunalt anställda medlemmarna och de anser inte att deras arbetsplats är bättre organiserad. Medlemmar som arbetar i ideellt driven äldreomsorg är mer nöjda än medlemmar i både vinstdriven och kommunalt driven äldreomsorg. De känner också en större delaktighet och inflytande över sitt arbete, är mer nöjda med hur verksamheten är organiserad och är mer nöjda med sin närmaste chef. 7
8 Anställningsvillkor och löner inom äldreomsorgen Tidsbegränsade anställningar Tidsbegränsade anställningar, ofta kallat visstidsanställningar, är vanligare inom vård och omsorg jämfört med genomsnittet för hela arbetsmarknaden, cirka 20 procent respektive 17 procent. 2 Äldreomsorgen är en av de verksamheterna som inkluderas i vård och omsorg, med en stor andel tidsbegränsat anställda. Andelen undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen som är anställda på tidsbegränsade anställningar är 30 procent. Det är en ökning med cirka fem procentenheter sedan år Ökningen av andelen tidsbegränsat anställda sker inom såväl privat som kommunalt driven äldreomsorg, även om andelen varit klart högre inom privat driven äldreomsorg sedan år Under 2015 var andelen tidsbegränsade anställda sex procentenheter högre inom privat driven äldreomsorg än inom kommunalt driven äldreomsorg. Diagram 2: Andel tidsbegränsat anställda inom äldreomsorgen Källa: SCBs Arbetskraftsundersökning (AKU) Deltidsanställningar Deltidsansanställningar inom äldreomsorgen är mycket vanligt förekommande och omfattade under 2015 drygt 63 procent av all äldreomsorgspersonal, vilket kan jämföras med hela arbetsmarknaden där andelen deltidsanställda är cirka 21 procent. Andelen deltidsanställda undersköterskor och vårdbiträden har dock minskat sedan år 2008, då motsvarande andel var cirka 66 procent. Hela minskningen kan hänföras till en minskning inom den kommunalt drivna äldreomsorgen. Tendensen inom äldreomsorgen i privat regi är att andelen deltidsanställda ökar. År 2015 skilde det sju procentenheter mellan de båda driftsformerna. 2 Kommunal,(2015). Flexibilitetens pris - en rapport om anställningstrygghet i privat och offentlig vår och omsorg Stockholm: Kommunal. 8
9 Diagram 3: Andel deltidsanställda inom äldreomsorgen Källa: SCBs Arbetskraftsundersökning (AKU) Det finns flera orsaker till att deltidsarbetet är så pass utbrett. Forskning har visat att deltid till stor del är knuten till kön och de olika normer beträffande förvärvsarbete som finns för kvinnor och män. Deltidsarbete är vanligast inom kvinnodominerade yrken, verksamheter som i första hand sysselsätter män erbjuder oftare heltidsanställningar. Det är också skillnad mellan personer som arbetar deltid på en heltidstjänst och personer som har en deltidstjänst. Många kvinnor i arbetaryrken har inte en heltidstjänst i botten. 3 Det kan vara frivilligt att gå ner i arbetstid. En egen vald strategi med syfte att kunna vara mer med barnen, samt att ha mer fokus och ork till privatlivet. Det kan också vara en ofrivillig situation som många kvinnor hamnar i på grund av andras bedömningar av vad de kan och borde göra. Män å andra sidan väljer sällan att arbeta deltid eller att arbeta nära hemmet när de får barn. 4 En annan orsak till deltidsarbete är att de anställda inte har fått eller hittat en heltidsanställning. Bland samtliga deltidsarbetande undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen är det 38 procent som uppger detta som orsak. Det är dock betydligt vanligare inom privat än kommunalt driven äldreomsorg, 50 procent respektive 35 procent. 3 Kommunal. (2016). Jämlik jämställdhet - rapport från jämställdhetspolitiska utredningen. Stockholm: Kommunal. 4 Kommunal,
10 Diagram 4: Andel deltidsanställda som arbetar deltid för att de inte fått/ hittat en heltidsanställning Källa: SCBs Arbetskraftsundersökning (AKU) Löner Ett frekvent förekommande argument för privatisering av välfärdstjänsterna har handlat om löner. Att jämföra löner kan vara komplicerat, speciellt när en stor andel av de anställda är deltidsanställda. I officiell statistik från SCB redovisas oftast lönerna för heltidsanställda sammanvägda med lönerna för deltidsanställda. De deltidsanställdas löner räknas i dessa redovisningar upp till heltidslöner, baserat på hur stor andel av en heltidstjänst de deltidsanställda arbetar. Kommunal ser problem med att en sådan uppräkning eftersom den görs utifrån olika förutsättningar. För att få en rättvis jämförelse mellan olika driftsformer redovisas därför lönen för heltidsanställd personal. 5 I diagrammet nedan redovisas den totala lönen för heltidsanställda undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen. Total lön inkluderar hela den lön som den anställda får ut, det vill säga grundlön plus tillägg i form av exempelvis obersättning, övertidsersättning och jourersättning. Kommunalt heltidsanställda inom äldreomsorgen har under hela perioden från 2008 till 2014 en högre total lön än de privatanställda och de privatanställda har dessutom successivt halkat efter. Under år 2014 hade heltidsanställda inom kommunalt driven äldreomsorg kr mer i månaden än de som var anställda inom privat driven äldreomsorg. Det är också anmärkningsvärt att total lön för de privatanställda minskade från 2013 till För mer info kring varför Kommunal bara redovisar heltidsanställdas löner se Så mycket bättre? ( 2014) 10
11 Diagram 5: Total lön heltidsanställda inom äldreomsorgen Källa: SCBs Lönestrukturstatistik När det gäller grundlönerna för heltidsanställda undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen visar de på samma mönster som de totala lönerna. De heltidsanställda undersköterskorna och vårdbiträdena inom kommunalt driven äldreomsorg har högre grundlön än motsvarande inom privat driven äldreomsorg. Skillnaden har dessutom ökat under perioden från 2008 till Under år 2014 var skillnaden kronor i månaden. Diagram 6: Grundlön heltidsanställda inom äldreomsorgen Källa: SCBs Lönestrukturstatistik 11
12 Den skillnad som finns i genomsnittlig total lön (se diagram 5) mellan kommunalt och privat heltidsanställda beror till stor del på att den privat drivna äldreomsorgen har en större lönespridning nedåt, vilket går att se i diagram 7. I diagram 7 redovisas lönerna för första och tredje kvartilen för de båda driftsformerna. Den nedre, första, kvartilen för de privatanställda med heltid är kronor för år Det innebär att en av fyra sysselsatta har en lön som är lägre och tre av fyra har en lön som är högre än kronor i månaden. Under samma år är den övre, tredje, kvartilen för de privatanställda kronor. Vilket betyder att tre av fyra sysselsatta har en lön som är lägre och en av fyra har en lön som är högre än kronor i månaden. För den kommunalt drivna äldreomsorgen var motsvarande siffror kronor för den nedre kvartilen och kronor för den övre, vilket i båda fall ligger högre än privatsektor. Skillnaden i lön år 2014 mellan den nedre och övre kvartilen blir då 4500 kronor för privatanställda och 3000 kronor för den kommunalt drivna omsorgen. Lönespridningen i privat sektor tyder inte på att det är större chans att göra lönekarriär här, utan på att lönerna för de 25 procent med lägst lön är lägre i privat än i kommunalt driven äldreomsorg. Diagram 7: Lönespridning total lön heltidsanställda (Övre=3:e kvartil, Nedre=1:a kvartil) Källa: SCBs Lönestrukturstatistik Lönespridningen inom respektive driftsform har ökat sedan år Inom kommunalt driven äldreomsorg har förändringen dock varit marginell. Den nedre kvartilens andel av den övre år 2008 var drygt 90 procent. År 2014 låg andelen på 89 procent, vilket tyder på att löneökningen för både de med lägst och högst lön varit konstant och i proportion till varandra. Ökningen inom privat driven äldreomsorg är större. Den nedre kvartilens andel av den övre har gått ned från knappt 87 procent till drygt 82 procent mellan åren 2008 till Det tyder på att den ökade lönespridningen inom privat driven äldreomsorg beror på en sämre löneutveckling för dem med de lägsta lönerna. År 2012 hade de med högst lön ungefär lika hög lön i privat som i kommunalt driven äldreomsorg. År 2014 var den totala lönen för den övre kvartilen kronor högre i kommunalt jämfört med privat driven äldreomsorg. 12
13 Sammanfattning och kommentarer Under de senaste decennierna har antalet privata utförare av välfärdstjänster ökat i Sverige. Ett argument som används flitigt av förespråkare för ökad privatisering är att arbetsvillkoren för de anställda skulle förbättras om det fanns fler arbetsgivare att välja mellan. Om dessa tankar stämmer borde villkoren vara bättre än, eller minst lika bra, för de anställda inom privat driven äldreomsorg, än inom kommunalt driven äldreomsorg (det vill säga om offentliga arbetsgivare följer med i utvecklingen). Rapporten Så mycket bättre? från 2014 visar att det här inte stämmer. Trots ökad privatisering är arbetsvillkoren för privat anställda undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen sämre, än för de anställda inom den kommunalt drivna vården. Denna redogörelse som är en uppföljning av Så mycket bättre? bekräftar slutsatserna och visar att skillnaderna mellan de olika driftsformerna ökat ytterligare sedan rapporten först presenterades. Andelen tidsbegränsat anställda inom privat driven äldreomsorg har ökat ytterligare sedan år 2013 och var år 2015 uppe i 35 procent. Även inom kommunalt driven äldreomsorg har andelen tidsbegränsat anställda ökat från 28 till 29 procent. Skillnaden i andelen deltidsanställda i privat respektive kommunalt driven äldreomsorg ökar ytterligare. År 2015 skilde det sju procentenheter mellan de båda driftformerna, 69 procent inom privat driven äldreomsorg respektive 62 procent inom kommunalt driven äldreomsorg. År 2012 hade undersköterskor och vårdbiträden i privat regi lägre löner än de som arbetade i kommunal regi. Skillnaden i total lön för heltidsanställda var 2012 i genomsnitt 900 kronor i månaden. År 2014 hade denna skillnad ökat med 100 procent till kronor i månaden. Den totala lönen för privatanställda minskade dessutom mellan år 2013 och Den genomsnittliga grundlönen var kronor högre i kommunalt än i privat driven äldreomsorg år Under år 2014 var skillnaden kronor. Lönespridningen är större i privat äldreomsorg, men det är i huvudsak en lönespridning nedåt. År 2012 hade de med högst lön ungefär lika hög lön i privat som i kommunalt driven äldreomsorg medan de med lägst lön har lägre lön i privat än kommunalt driven äldreomsorg. År 2014 var den totala lönen för den övre kvartilen kronor högre i kommunalt jämfört med privat driven äldreomsorg. Den generella slutsatsen är att oavsett driftsform är arbetsvillkoren för undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen alltför dålig. Rapporten visar även att argumentationen att privatiseringar inom välfärdssektorn skulle ge ökade löner och bättre arbetsvillkor, inte ser ut att stämma. 13
14
15
16 Under de senaste decennierna har antalet privata utförare av välfärdstjänster ökat i Sverige. Ett argument som används flitigt av förespråkare för ökad privatisering är att arbetsvillkoren för de anställda skulle förbättras om det fanns fler arbetsgivare att välja mellan. Om dessa tankar stämmer borde villkoren vara bättre eller minst lika bra (det vill säga om offentliga arbetsgivare följer med i utvecklingen) för de anställda inom privat driven äldreomsorg som inom kommunalt driven äldreomsorg. I den här rapporten synar Kommunal detta argument. Art Nr Så mycket bättre? En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg. Kommunal 2016
Så mycket bättre? En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg.
Så mycket bättre? En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg. Så mycket bättre? En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven
Läs merRätt till heltid. Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar
Rätt till heltid Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar 1 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Fakta... 4 Var finns flest deltider?... 4 Delade turer... 5 Framgångsfaktorer
Läs merFörekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden
DECEMBER 2017 Allt fler jobbar heltid Förekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Heltids- och deltidsarbete på arbetsmarknaden...4
Läs merFull sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning
Läs merPersonal inom vård och omsorg
Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1
Läs merFakta om. anställningsformer och arbetstider i handeln 2018
Fakta om anställningsformer och arbetstider i handeln 2018 Cecilia Berggren Utredningsgruppen September 2018 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Anställningsformer... 4 2.1. Tidsbegränsade anställningar... 4
Läs merFler anställda och fler som arbetar heltid
PM 2016-03-30 1 (6) Fler anställda och fler som arbetar heltid Uppgifterna är hämtade ur personalstatistiken för kommuner och landsting 2015. Antalet anställda ökar i kommuner och landsting Antalet månadsavlönade
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merDAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN
DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge
Läs merÄr det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.
Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merFull sysselsättning kräver jämställdhet
Full sysselsättning kräver jämställdhet Sammanfattande inledning Full sysselsättning kräver jämställdhet, men det är inte mycket som händer. År 2005 var sysselsättningsgraden 5,3 procentenheter lägre för
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3
Läs merSTÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016
STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...
Läs merDen kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?
Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman
Läs merMångfald i äldreomsorgen
Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund
Läs merDE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG. en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden
DE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden De får betala priset för Sverigedemokraternas högersväng - en rapport om hur
Läs mer. 1' ()7- O 9 L~[---= Så mycket bättre? En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg.
. 1'41 1014 -()7- O 9 L~[---= Så mycket bättre? En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg. Så mycket bättre? En jämförelse av anställningsvillkor och löner
Läs merPensioner och deltidsarbete
Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2016 Fått arbete I december fick 842 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Läs merLönerelationer mellan kvinnor och män 2003
mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en
Läs merFakta om tidsbegränsade anställningar
Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade
Läs merLönespridning år 2008
Lönespridning år 2008 Lönespridning bland arbetare och tjänstemän år 1996 2005 Löne- och välfärdsenheten Mats Larsson Innehåll Sammanfattning...2 1 Syfte och metod...6 2 Lönespridning år 2005...7 3 Lönespridningens
Läs merArbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Arbetstider år 9 Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 199 9 Författare Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll =
Läs merLöner och administrativa kostnader inom personlig assistans
Löner och administrativa kostnader inom personlig assistans Innehåll Inledning... 3 Löner... 4 Fördelning mellan löne- och administrationskostnader... 7 Inledning Under 1994 infördes rätten till personlig
Läs merV ästerås stad står inför stora rekryterings- och kompetensförsörjningsbehov.
V ästerås stad står inför stora rekryterings- och kompetensförsörjningsbehov. Vi vill att Västerås ska bli Sveriges bästa arbetsgivarkommun. För att klara det krävs en lång rad insatser. De åtgärder som
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av september månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby september månad 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län september månad 2014 2 238 (7,9 %) 1 058 kvinnor (7,6 %) 1 180
Läs merVALFILM OM VÄLFÄRDEN. Carin Jämtin, partisekreterare Jan Larsson, valledare 29 juli 2014
VALFILM OM VÄLFÄRDEN Carin Jämtin, partisekreterare Jan Larsson, valledare 29 juli 2014 VAD ÄR KVALITET FÖR DE ÄLDRE? Flexibilitet att få påverka innehållet i omsorgen Kontinuitet att få omges med samma
Läs merLönetrappan Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002
Lönetrappan Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002 LO / Löne och välfärdsenheten April 2004 Mats Larsson 1 Innehåll Sammanfattning...3 1 Syfte och underlag...6 2 Medellön...7 3 Låglönetrappa...9
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Håkan Lindell Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, september 2017 Lämnat arbetslöshet för arbete Antalet personer som fått arbete uppgick till
Läs merStändigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011
Ständigt standby - en rapport om visstidsanställdas villkor Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Innehåll Sammanfattning 3. 4 Om rapporten 4. 5 Begrepp i rapporten...4. 5 De otrygga anställningarna
Läs mer15. För den morgonpigge: Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen ONSDAG SOLA
15. För den morgonpigge: Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen ONSDAG 8.00-08.45 SOLA 15. Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen Lena Bernhardtz, generalsekreterare Utredare jämställdhetsstatistik,
Läs merVi börjar i det som kanske är det allra viktigast för oss arbetsgivare nämligen kompetensförsörjningen och välfärdens rekryteringsbehov.
1 2 Vi börjar i det som kanske är det allra viktigast för oss arbetsgivare nämligen kompetensförsörjningen och välfärdens rekryteringsbehov. Fram till 2027 ökar antalet yngre och äldre markant mycket mer
Läs merIngenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?
Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det
Läs merArbetsmarknadsläget i Jämtlands län december månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Salomonsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län december månad 2016 De till arbete minskade något I slutet av december 2016 påbörjade cirka
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016 Fått arbete I augusti fick 1 118 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Läs merArbetsmarknadsläget i Gotlands län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län januari 2015 Färre har fått arbete I januari fick 194 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling
Läs merDitt ansvar ska synas på lönen
Din chefslön 2016 2 Ditt ansvar ska synas på lönen Att vara chef kan vara det roligaste och mest utvecklande du gör i ditt arbetsliv, men det kan också vara tufft och innebära stora utmaningar. Du ska
Läs merPresskonferens om löner och löneskillnad
Presskonferens om löner och löneskillnad, tisdag 2018-06-19 Lönestrukturstatistiken 2017 John Ekberg Statistikansvarig Lönestrukturstatistiken Årlig undersökning Baseras på individuppgifter Uppgifter om
Läs merÖkad jämställdhet ger fler jobb i Västernorrland
Ökad jämställdhet ger fler jobb i Västernorrland December 2013 Innehåll Inledning... 2 Sysselsättningsgrad och deltidsarbete... 2 Uttag av föräldrapenning bland kvinnor och män... 5 Fungerande välfärd
Läs merKommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2016 Fått arbete I oktober fick 987 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016 Arbetslöshet fortsätter öka i Halland Sedan drygt ett år tillbaka ökar arbetslösheten
Läs merAnställning och anställningsförhållanden
Anställning och anställningsförhållanden Tabell 1: Antal anställda november 2015 och oktober 2016 2015-11-01 2016-10-31 987 83,9 % 930 82,7 % 190 16,1 % 195 17,3 % Totalt 1177 1125 Antalet anställda har
Läs merSveriges Ingenjörers chefslönestatistik
Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik 2 Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik Innehåll De höga krav som följer med chefskapet ska synas på lönen... 3 Chefslönestatistik... 4 Saco Lönesök även för dig
Läs merVem kan rädda den svenska välfärden?
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö, 11 april 2014 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län mars 2014 7 978 (8,6 %) 3 525 kvinnor (8,0 %) 4 453 män (9,0 %) 1
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 Arbetslöshet minskar inte längre Arbetslösheten har minskat sedan början av 2014.
Läs merFler ska arbeta heltid i framtiden
HELTIDSPLANEN Fler ska arbeta heltid i framtiden Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att heltid ska vara norm och att fler ska arbeta heltid. Välfärdens behov av kompetens
Läs merHANDELS VALSERIE Handels om allmän visstid
HANDELS VALSERIE 18.5 Handels om allmän visstid Handels om allmän visstid Detta är en rapport i Handels serie om vilka frågor medlemmarna tycker är viktiga i valet 2018. Rapporten är skriven av Cecilia
Läs merArbetsmarknadsläget i Jämtlands län januari månad 2017
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Salomonsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län januari månad 2017 De till arbete ökade något I slutet av januari 2017 påbörjade cirka 656
Läs merSäkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor
Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen
Läs merJämställda löner för Sverige framåt
Jämställda löner för Sverige framåt 1 2 Sverige ska vara ett jämställt land där män och kvinnor behandlas lika. Där vi bedöms som de individer vi är och efter vilka insatser vi gör. Där kön inte står i
Läs merSprångbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011
Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna Johan Kreicbergs September 2011 Förord 1 Förord Jobben är ständigt i fokus i den politiska debatten i Sverige.
Läs merArbetsmarknadsläget i Gotlands län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län oktober månad 2014 Fått arbete I oktober 2014 fick cirka 189 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling
Läs merDitt ansvar ska synas på lönen
Din chefslön 2017 2 Ditt ansvar ska synas på lönen Att vara chef kan vara det roligaste och mest utvecklande du gör i ditt arbetsliv, men det kan också vara tufft och innebära stora utmaningar. Du ska
Läs merHandlingsplan för heltid som norm
Handlingsplan för heltid som norm Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Innehållsförteckning Fler ska arbeta heltid i framtiden...
Läs merKommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009
Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017
FAKTAUNDERLAG Jämtlands län Östersund, 170510 Maria Salomonsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 De till arbete minskade I slutet av april 2017 påbörjade cirka 636 av alla som var inskrivna
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö, 9 maj 2014 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2014 7 689 (8,3 %) 3 414 kvinnor (7,8 %) 4 275 män (8,7 %) 1 813
Läs merElever och personal i fritidshem hösten 2014
1 (7) Elever och personal i fritidshem hösten 2014 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2014, dels
Läs merHögskoleutbildning lönar sig allt sämre
Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Lönerna för högskoleutbildade jämfört med gymnasieutbildade, den så kallade högskolepremien ökade trendmässigt från början av 1980-talet fram till början av 2000-talet.
Läs merVi börjar i det som kanske är det allra viktigast för oss arbetsgivare nämligen kompetensförsörjningen och välfärdens rekryteringsbehov.
1 Vi börjar i det som kanske är det allra viktigast för oss arbetsgivare nämligen kompetensförsörjningen och välfärdens rekryteringsbehov. Fram till 2027 ökar antalet yngre och äldre markant mycket mer
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merDitt ansvar ska synas på lönen
Din chefslön 2015 2 Ditt ansvar ska synas på lönen Att vara chef kan vara det roligaste och mest utvecklande du gör i ditt arbetsliv, men det kan också vara tufft och innebära stora utmaningar. Du ska
Läs merFler anställda och fler som arbetar heltid
PM 2018-03-26 1 (6) Fler anställda och fler som arbetar heltid Sammanfattning Antal anställda i kommuner, landsting och regioner fortsätter att öka. Även svårrekryterade yrken som lärare, socialsekreterare
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Kungsbacka har fortfarande den
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö augusti månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län augusti 2013 8 412 (11,3 %) 3 809 kvinnor (10,9 %) 4 503 män (11,7
Läs merLöner i kommun och landsting
Löner i kommun och landsting Löner och löneutveckling år 1994 2003 Rapporten har utarbetats av LOs Löne- och välfärdsenhet Innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 1 Inledning...5 2 Lönenivå år 2003. 6 3
Läs merBarn och personal i förskolan per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:
Barn och personal i förskolan per 15 oktober 2018 Diarienummer: 5.1.1-2019.321 1 (11) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Förskolan... 3 Barn i förskolan... 3 Nyinvandrade barn och barn med okänd bakgrund...
Läs merPerspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?
Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2016 Fått arbete I juli fick 875 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete. I juli
Läs merLön och karriär för utlandsfödda ingenjörer
Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk
Läs merFacklig anslutning år 2016
ARBETSMARKNAD Facklig anslutning år 2016 Facklig anslutning bland anställda efter klass och kön år 1990 2016 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning... 2 1 Facklig anslutning
Läs merArbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under
Läs merHELTIDSPLAN. Lidköpings Kommun Kommunal + SKL
HELTIDSPLAN Lidköpings Kommun 2017-2021 Kommunal + SKL Fler ska arbeta heltid i framtiden Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att heltid ska vara norm och att fler
Läs merEn statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005
Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, december 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, december 2016 Antalet personer som går till arbete fortsätter att minska
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 Fått arbete I november fick 1 112 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 685
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016 Fått arbete I april fick 1 655 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Läs merArbetsmarknadsläget i Gotlands län februari 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström, Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län februari 2016 Fått arbete I februari fick nästan 200 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i februari 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i februari 2016 Fått arbete I februari fick 1 177 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Läs merLön i privata och kommunala skolor
PM Till Från Datum Angående Namn mottagare Almega Arbetsgivarsamverkan Datum Lön i friskolor Lön i privata och kommunala skolor Denna PM syftar till att bemöta påståenden om att privata skolor har lägre
Läs merInom offentlig sektor ingår primär-kommuner och regioner ( landsting ) som samlas in av SKL och staten samlas in av arbetsgivarverket.
Offentlig sektor Inom offentlig sektor ingår primär-kommuner och regioner ( landsting ) som samlas in av SKL och staten samlas in av arbetsgivarverket. Population Lönestatistiken baseras på grundlön inklusive
Läs merFörbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av
Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit
Läs merJÄMIX 2014 för Region Skåne. Utgiven april 2015
JÄMIX för Utgiven april 2015 JÄMIX Innehållsförteckning Övergripande resultat 2 ÖVRIGA NYCKELTAL Läsanvisningar 4 Styrelse 23 Internrekrytering 24 Organisationsspecifika resultat Externrekrytering 25 Trappan
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län oktober 2013 5 230 (8,3 %) 2 315 kvinnor (7,7 %) 2 915
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Förord och sammanfattning Välfärdssektorn står inför stora framtidsutmaningar.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, december månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län december 2013 8 751 (11,7 %) 3 867 kvinnor (11 %) 4 884 män (12,3
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län september 2013 5 130 (8,1 %) 2 335 kvinnor (7,7 %) 2
Läs merArbetsmarknadsläget i Gotlands län augusti 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län augusti 2015 Fått arbete I augusti fick knappt 140 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling
Läs merVem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun
Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, maj 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län april 2014 7 658 (10,5 %) 3 373 kvinnor (9,8 %) 4 285 män (11,1 %) 2 105
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017
FAKTAUNDERLAG Jämtlands län Östersund, 130317 Maria Salomonsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 De till arbete minskade I slutet av februari 2017 påbörjade cirka 530 av alla som
Läs merLönestatistik 2017 för företagsläkare och skolläkare
Nr 8/2018 Till Läkarförbunds yrkes- och lokalföreningar Lönestatistik 2017 för företagsläkare och skolläkare Bakgrund och syfte Läkarförbundet skickade i januari 2018 ut en enkät till medlemmarna i Företagsläkarföreningen
Läs mer