Mångfald i äldreomsorgen

Transkript

1 Mångfald i äldreomsorgen

2 Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013

3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund av anställda i äldreomsorgen 7 Födelsebakgrund, könsfördelning och medelålder 9 Utbildning 10 Utlandsfödda omsorgsarbetare har oftare otrygga anställningskontrakt 11 Vilken roll spelar omsorgsutbildning för anställningstrygghet? 13 Motsvarar lönen arbetsprestationen? 14 Fler jobb med otrygga anställningar 15 Risk för arbetslöshet 16 Avslutande diskussion 17 Kommunals ställningstagande och krav 18 Referens 19 4

4 Sammanfattning I genomsnitt var fjärde äldreomsorgsarbetare i landet och hälften i Stockholms län är utlandsfödda enligt Kommunals medlemsundersökning. Välfärdstjänstesektorn är en kvinnodominerad sektor, men undersökningen visar att det är dubbelt så vanligt att utlandsfödda män arbetar inom äldreomsorgen jämfört med män som är födda i Sverige. Drygt 7 av10 utlandsfödda äldreomsorgsarbetare jämfört med åtta av tio svenskfödda har någon form av omsorgsutbildning. Otrygga anställningar som visstider och timanställning, eller så kallade springvikariat, är vanligt förekommande i äldreomsorgen och vanligast för utlandsfödda. Cirka 29 procent av utlandsfödda äldreomsorgsarbetare och 19 procent av de som är födda i Sverige har otrygganställning. Bland medlemmar med omsorgsutbildning är det dubbelt så vanligt med otrygga anställningar bland utlandsfödda jämfört med födda i Sverige. Bland dem med otrygga anställningar anser en betydligt lägre andel (17 procentenheter) av de utlandsfödda jämfört med de som är födda i Sverige att lönen motsvarar arbetsprestationen. 24 procent av utlandsfödda respektive 17 procent födda i Sverige och med otrygga anställningar har fler än ett arbete. Motsvarande för tillsvidareanställda är 12 respektive 6 procent. Mindre än hälften av utlandsfödda med otrygga anställningar tror att de relativt snabbt skulle hitta ett nytt jobb om de blev arbetslösa, motsvarande för födda i Sverige är cirka 60 procent. Denna egna skattning av risk för arbetslöshet är nästan lika stor även för tillsvidareanställda. 5

5 Inledning Det är svårt att enbart med avtal och förhandlingar förbättra medlemmarnas villkor. Goda resultat kräver även andra strategier för att påverka strukturerna. Med en ökande andel utlandsfödda anställda i välfärdstjänstesektorn, som är medlemmar eller potentiella medlemmar i Kommunal, får den fackliga kampen ytterligare en dimension utöver den könssegregerade, nämligen den etniska. Denna dimension kretsar kring faktorer som kan relateras till etniskt segregerande strukturer på arbetsplatserna och i samhället och som skapar ojämlikhet i villkor och förutsättningar för anställningen. Mot bakgrund av detta har Kommunal tidigare, bland annat med hjälp av kvantitativa utredningar 1, belyst löneskillnader mellan utlandsfödda och födda i Sverige. Utöver det har medlemmarnas syn på sin egen situation, både i arbetet och utanför, skildrats i en bok som baserats på en djupintervjuundersökning 2. I föreliggande rapport presenteras fakta som beskriver utlandsfödda medlemmars anställningsförhållande i äldreomsorgen i jämförelse med födda i Sverige. Syftet är att sätta sökarljuset på och väcka diskussion om att födelsebakgrund faktiskt tenderar att försämra villkoren för en anställd i en verksamhet där många redan har dåliga villkor. Ytterligare ett syfte är att diskutera vilka konsekvenser detta har för de utlandsfödda omsorgsarbetarna och för samhället i övrigt. Uppgifterna bygger på en stor undersökning bland Kommunals medlemmar som genomfördes hösten 2012 för att kartlägga anställdas villkor i äldreomsorgen. I undersökningen intervjuades ett representativt urval av drygt personer från hela landet. Svarsfrekvensen var hög, 75 procent, vilket skapar möjlighet för en tillförlitlig beskrivning av villkoren för de av Kommunals medlemmar som arbetar inom äldreomsorgen. Det är dock viktigt att ha i minnet att uppgifter baserade på en undersökning bland medlemmar kan generellt sett ge en bättre bild av verkligheten än en undersökning av samtliga arbetare i äldreomsorgen skulle ha gett. Detta beror på att en större andel med trygga anställningar än med otrygga är med i facket. 1 Umegård, B (2008). Får man sämre anställningsvillkor och lägre lön om man är född utomlands? Kommunalarbetareförbundet. 2 Wondmeneh, Y(2012), Det räcker inte att göra rätt- Kommunals medlemmar med utländsk bakgrund berättar om arbetslivet. 6

6 Födelsebakgrund av anställda i äldreomsorgen Figur 1 Som framgår i figuren är cirka var fjärde äldreomsorgsarbetare utlandsfödd. Sammanlagt 76 procent är födda i Sverige - 4 procent har minst en förälder som är utlandsfödd, medan 72 procent har båda föräldrarna födda i Sverige. De fyra procent som är födda i Sverige av minst en utlandsfödd förälder, tillsammans med de 24-procent som är utlandsfödda, utgör den så kallade kategorin personer med utländsk bakgrund och som totalt uppgår till 28 procent av samtliga i undersökningen (det visas inte i figuren). Andelen utlandsfödda varierar mellan länen. I figur 2 visas att Stockholms län skiljer sig markant från genomsnittet för hela landet. 7

7 Figur 2 I äldreomsorgen i Stockholms län arbetar nästan lika stor andel utlandsfödda som födda i Sverige. Detta kan till en stor del förklaras av befolkningssammansättningen i länet. Enligt Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik finns fem av de tio kommunerna med högst andel personer med utländsk bakgrund i Stockholm län aspx 8

8 Födelsebakgrund, könsfördelning och medelålder Figur 3 Andelen män som arbetar i äldreomsorgen är mer än dubbelt så hög bland utlandsfödda, jämfört med de som är födda i Sverige. Genomsnittet för samtliga (utan uppdelning på födelsebakgrund) är cirka 91 procent kvinnor och 9 procent män. Detta överensstämmer ganska väl med Sveriges kommuners och landstings personalstatistik 4. Totalt sett är fler än fyra av tio manliga äldreomsorgsarbetare utlandsfödda. I Stockholms län är det ännu vanligare - mellan sex till sju av tio manliga äldreomsorgsarbetare är födda utomlands. En femtedel av samtliga utlandsfödda äldreomsorgsarbetare i Stockholms län är män. Genomsnittsåldern för utlandsfödda är 43 år och skiljer sig inte så mycket från genomsnittsåldern för födda i Sverige som är 45 år. 4 Kommunal personal 2012, Tabell 6. kommunal-personal/kommunal-personal

9 Utbildning Figur 4 I figuren visas högsta avslutade utbildningsnivå som äldreomsorgsanställda uppnått, men som inte nödvändigtvis är yrkesrelaterad. Utlandsfödda är i större utsträckning än födda i Sverige universitets-/högskoleutbildade medan födda i Sverige oftare än utlandsfödda har gymnasieexamen. Lika hög andel, runt en femtedel, i respektive grupp har utbildat sig på Komvux eller annan vuxenutbildning. 10

10 Figur 5 Deltagarna i medlemsundersökningen har även svarat på frågan om de har omsorgsutbildning eller motsvarande. Svaren visade att något fler än sju av tio bland utlandsfödda och nästan åtta av tio av de som är födda i Sverige har någon form av omsorgsutbildning. Utlandsfödda omsorgsarbetare har oftare otrygga anställningskontrakt Otrygga anställningar är en samlingsbenämning för olika typer av anställningsformer som avviker från en tillsvidareanställning på heltid: visstidsanställningar eller tidsbegränsade vikariat, behovsanställningar, springvikariat och ofrivillig deltid räknas bland anställningsformer som är otrygga enligt, bland andra, Europeiska Fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor(eurofound). I denna rapport redovisas otrygga anställningar som summan av visstidsanställningar och timanställningar. 11

11 Figur 6 Otrygga anställningar i äldreomsorgen Födda i Sverige Utlandsfödda Totalt Utlandsfödda äldreomsorgsarbetare har mycket oftare otrygga anställningar än de som är födda i Sverige, andelen är 29 respektive 19 procent. Totalt har var femte äldreomsorgsarbetare otrygga anställningskontrakt som visstid och timanställning. Med ofrivillig deltid skulle siffran ha varit ännu högre, men i denna undersökning saknas uppgifter om ofrivillig deltid. En ofrivillig deltid uppstår när anställd arbetar färre antal timmar (är sysselsatt på en lägre grad av heltid) än hon önskar. Otrygga anställningsformer är vanliga i kommunsektorn och i andra kvinnodominerade branscher. Forskning visar att faktorer som kvinnligt kön, behovs- och säsongsanställning, låg utbildning samt utländsk medborgarskap ökar risken för återkommande tidsbegränsade anställningar. 5 5 Håkansson, K. (2001) Språngbräda eller segmentering? En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda Forskningsrapport, IFAU, 2001:1. 12

12 Vilken roll spelar omsorgsutbildning för anställningstrygghet? Figur 7 Otrygga anställningar och omsorgsutbildning Född i Sverige Utlandsfödd Med omsorgsutbildning Utan omsorgsutbildning I figur 7 presenteras otrygga anställningar fördelat efter anställda med eller utan omsorgsutbildning. Andelen med otrygga anställningar och utan omsorgsutbildning är lika stora bland utlandsfödda som bland födda i Sverige. Däremot är skillnaden stor mellan de som har omsorgsutbildning. Dubbelt så hög andel av utlandsfödda med omsorgsutbildning har otrygga anställningar jämfört med andelen födda i Sverige med omsorgsutbildning. Detta kan tolkas som att utbildning för yrket inte skyddar utlandsfödda i samma utsträckning som födda i Sverige mot visstider eller andra tidsbegränsade anställningsformer, vilket kan vara ett uttryck för diskriminering. 13

13 Motsvarar lönen arbetsprestationen? Enligt forskning har tidsbegränsat anställda i genomsnitt cirka 10 procent lägre lön än tillsvidareanställda. 6 I denna undersökning har medlemmarna fått frågan om de anser att lönen motsvarar arbetsprestationen. Figur 8 I figur 8 visas andelen som svarat att lönen motsvarar arbetsprestationen. Bland de med otrygga anställningar anser 17 procentenheter lägre andel utlandsfödda än födda i Sverige att de får en lön som motsvarar arbetsprestationen. Motsvarande för tillsvidareanställda är 7 procentenheter lägre andel. Skillnaden är stor även mellan otryggt anställda och tillsvidareanställda som är utlandsfödda. I Kommunals utredning om löneskillnader (Umegård 2009) konstateras följande om otrygga anställningar och löner: 6 Holmlund, B och Storrie, D. (2002), Temporary work in turbulent times: The Swedish experiment, The Economic Journal, vol.112, No. 480, pp

14 De som är tillfälligt anställda eller timavlönade har inte bara otryggare villkor, de har också betydligt lägre lönenivåer. En otrygg anställning genererar en låg lön. Medlemmar födda utanför Norden har lägre löner än medlemmar födda i Norden, även inom grupperna tillfälligt anställda och timavlönade, se diagram 1. Dessa löneskillnader har dock minskat under perioden Till en del kan detta förklaras av de höjda lägstalönerna i avtalen. Fler jobb med otrygga anställningar Figur 9 Cirka en av fyra otryggt anställd utlandsfödd äldreomsorgsarbetare har fler än en anställning, motsvarande för födda i Sverige är 17 procent. Även tillsvidareanställda svarar att de har fler än ett arbete och andelen av utlandsfödda som gör det är dubbelt så stor som andel av de som är födda i Sverige. Sannolikt tvingas visstidsanställda och springvikarier ta fler jobb för att få mer arbetad tid. Att få mer arbetad tid kan antas även vara en förklaring till varför tillsvidareanställda har fler än en anställning. En stor andel av Kommunals medlemmar i äldreomsorgen är deltidsanställda. Enligt medlemsundersökningen har utlandsfödda med deltidsanställning i genomsnitt cirka 68 procent av heltid och motsvarande för födda i Sverige är cirka 71 procent. 15

15 Risk för arbetslöshet Figur 10 Har fler än ett arbete Födda i Sverige Utlandsfödda Otryggt anställda Tillsvidareanställda Mindre än hälften av utlandsfödda och sex av tio födda i Sverige med otrygga anställningar tror att de relativt snabbt skulle hitta ett nytt arbete om de blev arbetslösa. Lika stor andel i respektive grupp, närmare en fjärdedel, tror inte alls att de skulle hitta något nytt jobb. Runt en tredjedel av utlandsfödda och hälften så stor andel av födda i Sverige känner sig osäkra om du skulle få något nytt jobb vid en eventuell arbetslöshet. Av de tillsvidareanställda som är utlandsfödda svarar hälften antingen att de inte tror att de skulle hitta något nytt jobb vid en eventuell arbetslöshet eller att de är osäkra ( vet ej ). 16

16 Avslutande diskussion Många inom välfärdstjänstesektorn arbetar på visstid eller som springvikarier under många år innan de får tillsvidareanställningar, men undersökningsresultatet i denna rapport visar att situationen är ännu värre för utlandsfödda. Detta har också visats i olika studier. Bland annat enligt (Statistiska centralbyrån, 2009) är utlandsfödda som har bott i Sverige mindre än 20 år oftare tidsbegränsat anställda än inrikes födda. Deras situation förbättras först efter 20 års vistelse beroende på vilken del av världen de är födda i. De som är födda utanför Europa är oftare tidsbegränsat anställda än andra grupper oavsett antalet vistelseår. Detta bekräftas också av några av intervjupersonernas berättelser i Kommunals kvalitativa undersökning Det räcker inte att göra rätt. Intervjupersonerna berättar att de tar den anställningsform de erbjuds för att slippa arbetslöshet, trots att de kan känna sig utnyttjade. De med akademisk examen och flera års yrkeserfarenheter berättar också om sina misslyckade försök att hitta andra jobb innan de omskolade sig till undersköterskor och fick anställning i vård och omsorg. En svag ställning på arbetsmarknaden kan antas vara en rimligförklaring som ligger bakom utlandsföddas relativt mer utbredda otrygga anställningar. Detta i sin tur antas beror på diskriminerande strukturer. 17

17 Kommunals ställningstagande och krav Arbetsgivare och fackföreningar har ett gemensamt ansvar för att bekämpa diskriminering i anställning. Skapa fler fasta jobb, genom att begränsa möjligheterna till visstidsanställningar under långa tidsperioder hos samma arbetsgivare. Detta är särskilt viktigt för anställda med utländsk bakgrund eftersom de är överrepresenterade bland de visstidsanställda. Förbättra möjligheterna för de som flyttar till Sverige att få ett yrke som motsvarar deras erfarenhet och kompetens genom en välfungerande validering av utländsk utbildning, bättre introduktionsutbildning i svenska språket, och genom att snabbt erbjuda möjligheter till praktik och jobb för den nyanlände. 18

18 Referens Holmlund, B & Storrie, D. (2002), Temporary work in turbulent times: The Swedish experiment, The Economic Journal, vol.112, No. 480, pp Håkansson, K. (2001) Språngbräda eller segmentering? En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda Forskningsrapport, IFAU, 2001:1. Sveriges kommuner och landsting. Kommunal personal 2012, Tabell 6. skl.se/vi_arbetar_med/statistik/statistik-personal/kommunal-personal/kommunalpersonal Statistiska centralbyrån, Integration: Rapport 2. Integration utrikesfödda på arbetsmarknaden. Statistiska central byrån aspx Umegård, B. (2008). Får man sämre anställningsvillkor och lägre lön om man är född utomlands? Svenska Kommunalarbetareförbundet. Wondmeneh, Y(2012), Det räcker inte att göra rätt- Kommunals medlemmar med utländsk bakgrund berättar om arbetslivet. Kommunal. 19

19 Art nr Mångfald i äldreomsorgen Kommunal 2013