Vad gör journalisterna efter utbildningen?

Transkript

1 Journalisternas arbetsmarknad en undersökning av JMG s tidigare journaliststudenter Sammanlagt 1297 tidigare studenter på JMG s journalistprogram har svarat på frågor om vad de gör efter sin utbildning. Undersökningen har genomförts två gånger per år sedan hösten Studenterna kontaktas per telefon vid två tillfällen, 1-2 år efter examen och 5 år efter examen. Arbete efter utbildningen Arbete/arbetslös Arbetsplats Arbetsuppgifter Anställningsform Heltid och deltid Om undersökningen

2 Arbete efter utbildningen h v09 arbetar som journalist barn-/tjänstledig studerar sjukskriven annat arbete arbetslös annat uppgift saknas summa antal svar Tabellen visar antal personer som har journalistiskt eller liknande arbete efter utbildningen, i procent. Andelen tidigare studenter som arbetar som journalister ligger ganska oförändrat på drygt två tredjedelar mellan 2002 och våren Andelen med annan typ av arbete har ökat under samma period samtidigt som andelen arbetslösa minskat.

3 Arbete/arbetslös Diagrammet visar hur stor andel tidigare studenter som har journalistjobb, är arbetslösa eller har annat arbete per år. Andel med journalistjobb är i allmänhet något högre under höstterminen än under vårterminen.

4 Arbetsplats alla efter 1-2 år efter 5 år morgontidning egen firma/frilansbyrå tv radio myndighet tidskrift/branschtidning kvällstidning annat företag (ej medier) skola, högskola nyhetsbyrå förening, organisation övrigt* uppgift saknas summa antal svar Omkring en tredjedel av de tidigare studenterna är anställda vid en morgontidning. På en andra plats, och något mer än hälften så vanlig, är anställning vid frilansbyrå eller egen firma. Anställning utanför de traditionella medierna ökar från sammanlagt 13 procent 1-2 år efter utbildningen till 20 procent 5 år efter utbildningen.

5 Arbetsuppgifter alla efter 1-2 år efter 5 år reporter informatör redigerare redaktör webbredaktör arbetsledare programledare övrigt uppgift saknas summa antal svar Tabellen visar huvudsaklig arbetsuppgift. Fler än hälften, 58 procent, uppger att de huvudsakligen jobbar som reportrar. En del av dessa har även andra arbetsuppgifter. Näst vanligast, 10 procent, är att arbeta som informatör. Nästan lika vanliga är arbetsuppgifter som redigerare och redaktör. Informatörer, redigerare och redigerare är vanligare efter 5 år i yrket än efter 1-2 år.

6 Anställningsform alla efter 1-2 år efter 5 år fast anställd vikarie, inhoppare frilans projektanställd praktikplats annan anställning summa antal svar Av de tidigare studenter som har ett journalistiskt arbete har fyra av tio fast anställning. Var fjärde är vikarie, medan var femte frilansar. Andelen med fast anställning ökar efter 5 år i yrket. Samtidigt minskar andelen med vikariat. Andelen med frilansverksamhet är i stort sett oförändrad. Kommentar: Till dem som har journalistiskt arbete räknas även föräldralediga och tjänstlediga som avser att återgå till sin tjänst efter ledigheten.

7 Heltid och deltid alla efter 1-2 år efter 5 år heltid deltid inte alls* summa antal svar Knappt tre fjärdedelar, 73 procent, uppger att de arbetar heltid. Bland dem som svarat att de inte alls arbetar, 3 procent, ingår föräldralediga, tjänstlediga och sjukskrivna som återgår till sin tjänst efter ledigheten. Andelen med heltidsarbete är högre efter 5 år i yrket.

8 Om undersökningen JMG gör sedan hösten 2002 varje termin en telefonenkät med tidigare studenter på journalistprogrammen. Studenterna kontaktas 1-2 år och 5 år efter att de slutat på JMG. Både de studenter som är klara med sin utbildning och de som har rester har kontaktats. Syftet med enkäten är att kartlägga hur många av JMGs journaliststudenter som efter utbildningen arbetar som journalister, var och med vilken form för anställning, i vilken omfattning och med vilka arbetsuppgifter. Vårterminen 2009 bygger undersökningen på 1835 svar. Av dessa har 583 personer medverkat i undersökningen vid två tillfällen. Bortfallet är på 4 procent.