Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Transkript

1 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

2 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent svarade nu att de sökt men inte fått något jobb jämfört med 10 procent förra året. Andelen bland civilingenjörer var 11 procent och bland högskoleingenjörer 14 procent. De kvinnliga ingenjörerna hade en arbetslöshet på 14 procent och de manliga på 13 procent. Bland de olika utbildningsinriktningarna har datateknik och elektroteknik högst arbetslöshet med 19 respektive 17 procent medan byggteknik och lantmäteri låg lägst med 6 respektive 3 procent. Det motsvarar förhållandena bland Civilingenjörsförbundets samtliga yrkesverksamma medlemmar och kan förklaras av svallvågorna efter IT-bubblan och Ericssonkrisen. Osäkrare anställningar Anställningsförhållandena har försämrats: Endast 67 procent av dem med jobb hade en fast anställning mot 78 procent året innan. Andelen visstidsanställda hade ökat från 13 till 21 procent och provanställda från 3 till 6 procent. Generellt ökar tidsbegränsade anställningar under en lågkonjunktur. Arbetsgivaren behöver inte konkurrera om arbetskraften och erbjuda en säkrare anställningsform. Nästan en tredjedel har jobb som inte motsvarar utbildningen högskolan bäst i klassen Av dem som har jobb svarade nästan en tredjedel (31 procent) att deras jobb inte alls eller bara i någon grad motsvarade deras utbildningsnivå. Det innebär att ungefär två tredjedelar (69 procent) tycker att jobbet helt eller till stora delar motsvarade utbildningsnivån. Bryter vi ner resultaten på branschnivå finns störst andel med adekvata jobb i högskolan med övriga branscher en bra bit efter (se nedan). I högskolan är de flesta doktorander vilket ställer stora krav på kunskaper från grundutbildningen. Konsultbranschen kräver också goda förkunskaper för att konsulterna ska kunna åta sig varierande uppdrag. Det förklarar varför dessa branscher ligger högst på listan. I verkstadsindustrin och övrig tillverkningsindustri har ett antal ingenjörer fått mindre kvalificerade jobb som lagerarbete och bilmontering. Inom kommunerna återfinns några ingenjörer inom vårdområdet, andra som lärare eller lärarvikarier. Det medför att de branscherna har lägst andel ingenjörer med jobb som motsvarar utbildningen. Störst andel Universitet/högskolor 93% Tekniska konsulter 77% Datakonsulter 76% Kemi och läkemedel 73% Skog 72% En diversifierad arbetsmarknad På CF brukar vi säga att ingenjörer kan göra allt. De nyexaminerade ingenjörernas verksamhet spänner också över vida fält från forskning och utveckling som är den största gruppen (21%) till lantmäteri och brandteknik med en procent vardera. Verksamhetsområde - Privat sektor Forskning/Utveckling Konstruktion Projektering Planering/beredning Produktionsledning Miljöarbete Administration Medicinsk teknik Annat arbete Systemering/Programmering Konsult Kvalitet Marknadsföring/Försäljning IT-konsult Logistik Undervisning/utbildning Trainee Gruppen Annat arbete omfattar ungefär 500 personer (15%). Av dessa har ungefär 200 jobb som motsvarar deras utbildningsnivå. Bland de övriga 300 svaren finns jobb som väktare, byggnadsarbetare och IT-support. Den största gruppen är fabriks- och industrijobb som till exempel bilmontering och lagerarbete. Två andra stora grupper är laboratoriearbete och säljare av olika slag. Svar som ITsupport och helpdesk tyder på mindre kvalificerade datajobb. Flera arbetade med drift och underhåll. På vårdområdet, både av barn och äldre, återfanns några ingenjörer medan andra arbetade som lärare eller lärarvikarie. Jobben kommer säkert att ge nyttiga erfarenheter och i en del fall leda vidare till mer kvalificerade uppgifter men det är ändå ett slöseri med både samhällets och individens resurser att inte använda högutbildade ingenjörer i adekvata jobb. CF anser att statsmakterna måste satsa mer pengar på forskning och utveckling i tider då företagen drar ner på de områdena. De investeringarna skulle både ge jobb till ingenjörer och på sikt ökad tillväxt i Sverige. Minst andel (bortsett från diverse restgrupper) Verkstadsindustri 66% Kommuner 66% Öv. tillverkn.industri 65%

3 En knagglig väg till jobbet Mer än hälften av dem som har jobb fick sitt första arbete före eller inom en månad efter examen men många fick vänta längre. En femtedel fick det mer än sex månader efter examen. En fjärdedel fick det första jobb de sökte medan hälften fick söka mer än fem jobb innan de hade framgång. Antalet sökta jobb hade ökat jämfört med förra året; i år hade 38 procent sökt mer än 10 jobb jämfört med 30 procent förra året. Antal sökta jobb Vänta inte på annonsen använd det personliga nätverket Det bästa sättet att skaffa sig ett jobb var genom bekanta och det personliga nätverket. En femtedel hade fått jobb på det sättet vilket var en ökning från förra året (15%). Bara 12 procent hade fått jobb via tidningsannons vilket var en minskning från förra året (15%). På en svår arbetsmarknad är det viktigt att försöka hitta egna vägar till jobbet! De informella sätten, bekanta, erbjudande från arbetsgivaren samt själv kontakta arbetsgivaren gav hälften av jobben. 20% % 10% 0 st 1-5 st 6-10 st st st över 50 st 5% 0% Bekanta, mittpersonliganätverk Fickerbjudandedirektfrånarbetsgivaren Kontaktadesjälvarbetsgivaren Tidningsannons Viahögskolan, t ex arbetsmarknadsdag, examensarbete Annonspåinternet/företagetswebbtjänst Arbetsförmedlingen Rekryteringsföretag LagtinminCVpåinternetdatabas Annat Undersökningen gjordes 1 till 1,5 år efter examen. De flesta hade då fortfarande sitt första jobb men bland de övriga hade en femtedel tidigare haft ett jobb som inte svarade mot deras utbildning, en tiondel hade haft ett jobb som svarade mot deras utbildning och knappt en tiondel hade studerat vidare (se diagram). Det lönade sig att ta ett jobb om man kunde hitta det än att studera vidare. Hade ett annat arbete som motsvarade min utbildning Hade ett annat arbete som inte motsvarade min utbildning Studerade vidare Var arbetslös Annat Direkt till nuvarande arbete Löneanspråk lönar sig Över hälften av de svarande framförde inga löneanspråk vid anställningstillfället. De fick 9 procent lägre lön än de som hade begärt en viss lön. Det är en ökning både i andel och löneskillnad jämfört med förra året. Motsvarande tal var då en tredjedel och 7 procent. Förklaringen är troligen att den försämrade arbetsmarknaden gjort att många inte vågar ställa lönekrav. CF:s erfarenhet är att ingen förlorar ett jobb på grund av för höga lönekrav däremot kan en låg lön vara svår att höja senare. Lönesättningen av ingenjörer är individuell och differentierad. Det gör att den enskilde förhandlar om sin lön, speciellt vid anställningstillfället. Vi ställde därför flera frågor kring lönen, bland annat om vilka lönekrav man ställt och vilken lön man sedan fick. Resultaten redovisas i tabellen, i kolumnen bredvid, för civilingenjörer och högskoleingenjörer uppdelade på kvinnor och män. De kvinnliga civilingenjörerna begärde lika höga löner som de manliga men fick 500 kronor/månad mindre (medianvärde). För högskoleingenjörerna gällde i stället att männen begärde 500 kronor/månad mer i snitt men fick inte mer än sina kvinnliga kollegor! Andelen som framförde löneanspråk var 48 procent både bland kvinnliga och manliga ingenjörer. Medianlönerna för civilingenjörerna var 500 kronor/månad lägre än i förra årets undersökning. För högskoleingenjörerna var de oförändrade. Normalt brukar ingångslönerna för ingenjörer stiga från år till år men även här spelar den sämre arbetsmarknaden en roll.

4 Löner vid anställningstillfället Civilingenjörer Män Kvinnor Medel Median Antal Medel Median Antal Begärd Erhållen Högskoleingenjörer Män Kvinnor Medel Median Antal Medel Median Antal Begärd Erhållen Rätt utbildningsnivå ger bäst utdelning Mer än utbildningsinriktningen avgör utbildningsnivån lönen både bland civilingenjörer och bland högskoleingenjörer. De som svarat att de har ett jobb som motsvarar deras utbildningsnivå helt eller till stora delar tjänar mer än de som svarat att de har ett jobb med rätt utbildningsinriktning. Civilingenjörer som har ett jobb som motsvarar deras utbildningsnivå tjänar i snitt kronor mer i månaden än de vars jobb inte alls eller bara i någon grad motsvarar den. För högskoleingenjörer är skillnaden kronor/månad det vill säga ännu större. Skillnaderna vid jobb som motsvarar respektive inte motsvarar utbildningsinriktningen är mindre: för civilingenjörer 500 kronor/månad och för högskoleingenjörer 700 kronor/ månad. Anser du att ditt jobb motsvarar din utbildning vad gäller inriktning och nivå? Civilingenjörer Högskoleingenjörer Medel Median Medel Median Utbildningsinriktning Helt, Till stora delar I någon grad, Inte alls Utbildningsnivå Helt, Till stora delar I någon grad, Inte alls Ett okvalificerat jobb lönar sig bättre än att studera vidare Civilingenjörer som hade haft ett okvalificerat jobb tjänade i genomsnitt kronor mer i månaden än de som hade studerat vidare efter examen. För högskoleingenjörerna var skillnaden mindre, 500 kronor/månad, men även här lönade det sig att ta ett jobb som inte motsvarade utbildningen. Om du inte gick direkt till ditt nuvarande arbete, vad gjorde du däremellan? Civilingenjörer Medel Median Antal svar Ett annat jobb motsv utbildning Ett annat jobb ej motsv utbildning Studerade vidare Var arbetslös Annat Högskoleingenjörer Medel Median Antal svar Ett annat jobb motsv utbildning Ett annat jobb ej motsv utbildning Studerade vidare Var arbetslös Annat Framtidsperspektiv Med erfarenheter från minst ett jobb svarar ingenjörerna att det är goda möjligheter till bra arbetskamrater och kompetensutveckling som blir viktigast när de söker ett nytt jobb. Därefter kommer möjligheterna att påverka i arbetet och en bra chef. Trygghet i anställningen har gått uppåt på listan över viktigast (från 46% till 52%). Nästan två tredjedelar av de svarande kunde tänka sig att arbeta utomlands en längre tid. Det är då att märka att i bortfallet finns många ingenjörer som redan arbetar eller studerar utomlands. Ingenjörsyrket är internationellt vilket avspeglar sig i de höga talen liksom i det faktum att det finns många globala svenska företag. Det finns dock samtidigt en risk att ingenjörerna flyr Sverige om de inte får rimliga lönevillkor här. Vad är viktigt för dig när du söker ett jobb? Bra arbetskamrater Goda möjligheter till kompetensutveckling Möjlighet att påverka i arbetet Bra chef Trygghet i anställningen Bra företagsledning Arbetsgivaren positiv till föräldraledighet Hög lön Internationella karriärmöjligheter 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Viktigt Ganska viktigt Inte så viktigt Inte alls viktigt

5 Ökat uttag av övertid CF rekommenderar nyexaminerade att inte förhandla bort rätten till övertidsersättning vid anställningstillfället. Skälen är både ekonomiska de vet helt enkelt inte hur mycket övertid ett jobb kräver och arbetsmiljömässiga, utan ersättning ökar risken för stora uttag med stressrelaterade besvär som följd. I undersökningen hade 40 procent inte rätt till övertidsersättning. Mer än hälften (59%) hade en genomsnittlig arbetstid på mer än 40 timmar. 16 procent hade mer än 45 timmar genomsnittlig veckoarbetstid! Tidigare undersökningar inom förbundet har visat att övertidsuttaget ökar med åldern vilket gör dessa tal för ingenjörer i början av sin yrkeskarriär extra alarmerande. De är också genomgående högre än förra årets tal. Av de svarande ansåg 19 procent att de jobbade mer övertid än de önskade. Också detta är en ökning från förra året då andelen var 17 procent.

6 Bakgrundsfakta: Rapporten bygger på en undersökning som gjordes våren 2004 bland samtliga som tagit examen från en teknisk högskoleutbildning under tiden 1 september 2002 till 31 augusti Namn och adresser erhölls från högskolorna eller deras alumniföreningar. Enkäten skickades i april per post med en påminnelse i maj. Den gick ut till personer varav eller 52 procent svarade. Av respondenterna var 67 procent män och 33 procent kvinnor. Januari ex. Tryckeri Edita Västra Aros. Foto: Åsa Magnusson. Box Stockholm Tfn Fax E-post info@cf.se Hemsida