Jusek. Box 5167, Stockholm. Tel E-post Fotoskrift AB T ex Lenanders

Transkript

1 Jusek i korthet Jusek är akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personal vetare och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och är partipolitiskt obundet. Jusek har cirka medlemmar och är ett av de största förbun den för akademiker i Sverige. Jusek. Box 5167, Stockholm. Tel E-post vaxel@jusek.se. Fotoskrift AB T ex Lenanders

2 Efter examen? Jobb och löner för nyexaminerade 2008 Akademikerförbundet för jurister, civilekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare.

3 Juseks arbets marknadsundersökning Jusek genomför sedan slutet av 1960-talet en årlig arbetsmarknadsundersökning för att bland annat ta reda på hur och var nyexaminerade akademiker får sina första jobb. Undersökningen ger även svar på frågor om ingångslöner och övertidsarbete. Genom att ta del av nyexaminerade akademikers erfarenheter får du en bättre bild av hur din egen början på karriären kan se ut. Om årets undersökning I urvalet ingår jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare födda och som har tagit examen under perioden september 2006 augusti Undersökningen genomfördes i enkätform under mars och april Enkäten skickades ut till nyexaminerade akademiker. Svarsfrekvensen var 40 procent. En bortfallsanalys genomfördes därefter i form av telefon intervjuer. Informationen som publiceras här är data för vilken bortfallsanalysen inte kunde påvisa signifikanta skillnader. Genom att ta del av nyexaminerade akademikers erfaranheter får du en bättre bild av hur din egen början på karriären kan se ut. 2

4 Du som läser en utbildning på universitetet eller högskola har säkert många frågor om vad som väntar den dag studierna är över. Vi kan ge dig svar på en del av dem. Arbetsmarknaden för nyexaminerade akademiker Ljus arbetsmarknad för nyexaminerade 2008 För tredje året i rad får allt fler nyexaminerade akademiker jobb. Framförallt har läget förbättrats för systemvetare och samhällsvetare under det gångna året. Nio av tio har en anställning och en procent arbetar huvudsakligen i ett eget företag. Fem procent uppger att de söker men ännu inte har fått något arbete. Det är den lägsta öppna arbetslösheten bland nyexaminerade inom Juseks utbildningsgrupper sedan Ytter ligare fem procent har valt att studera vidare efter examen och tre procent är föräldralediga. Endast ett fåtal nyexaminerade akademiker deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Kontakter leder till jobb Fyra av tio får jobb genom kontakter. Några har fått kännedom om arbetet tack vare vänner och bekanta, andra har fått erbjudande direkt från arbetsgivaren eller har på eget initiativ kontakt med en arbetsgivare. Näst vanligast är att hitta jobbet på internet, på arbetsgivarens webbplats eller på jobbsajter såsom Arbetsförmedlingens platsbank. En av tio får sitt arbete tack vare kontakter under studietiden. Det kan till exempel vara genom uppsatsskrivande eller arbetsmarknadsdagar. De som fick kännedom om jobbet genom sin högskola eller sitt universitet har i större ut - sträck ning mycket kvalificerade arbetsuppgifter och har också i genomsnitt högre lön än de som fick information om jobbet via andra kanaler. Privat sektor anställer flest De allra flesta nyexaminerade som besvarat undersökningen arbetar i privat sektor. Var fjärde arbetar i statlig sektor och var tionde i kommuner, landsting eller kommunala bolag. Handels- och tjänsteföretag, bank- och finans- Arbetslösheten under 2000-talet Kännedom om jobbet 26 % 20 % 20 % 16 % 14 % 13 % 13 % 13 % 12 % 10 % 9% 8% 6% 2% 5% 5% Kontakter 41 % Annons på internet/på företagets hemsida 18 % Platsbanken 15 % Rekryteringsföretag 10 % Via universitet/högskola, arbetsmarknadsdagar, uppsatser 9 % Tidnin gsannons 6 % Arb ets för medlingens övriga tjänster 1 % 3

5 bolag samt IT- och telekomföretag är de branscher i privat sektor som oftast anställer nyexaminerade akademiker. Många arbetar med juridiska frågor, i olika ekonomifunktioner, med utredningsarbete, administration eller med personalfrågor. Kvalificerade och relevanta jobb Nio av tio nyexaminerade tycker att deras arbetsuppgifter är kvalificerade, endast tre procent har helt okvalificerade jobb. 85 procent tycker också att arbetet helt eller delvis motsvarar deras utbildning. Var fjärde tidsbegränsat anställd Varannan nyexaminerad akademiker har en tillsvidareanställning, så kallat»fast jobb», omkring ett år efter examen. En av tio har en trainee- eller provanställning, som vanligen leder till tillsvidareanställningar och en tredjedel har en tidsbegränsad anställning såsom vikariat, doktorandtjänst, notarieeller säsongsanställning. Lägre lön till kvinnor i alla sektorer Enligt årets undersökning finns det löne skillnader mellan könen i alla arbetsmarknadssektorer. I kommunal sektor är skillnaden margi nell. I statlig sektor får männen i genomsnitt en tusenlapp mer i lön och i privat sektor skiljer hela kronor mellan kvinnor och män. Högst lön får de nyexaminerade akademiker som arbetar i privat sektor och lägst får de som är statligt anställda. De som anger att de främst arbetar med finansarbete, verksamhetsutveckling, företagsledning, systemutveckling eller marknadsföring är de som tjänar bäst. Löneförhandla lönar sig Knappt hälften angav löneanspråk när de anställdes. Det lönade sig ordentligt, de som förhandlade fick i genomsnitt kronor mer i ingångslön än de som inte gjorde det. En del av löneskillnaden mellan könen kan förklaras av att de nyexaminerade männen anger högre löneanspråk. Kvinnor begärde i snitt kronor mindre i lön. Men kvinnor Kvalificerade arbetsuppgifter Genomsnittlig arbetstid per vecka Mycket kvalificerade 39 % Ganska kvalificerade 47 % Ganska okvalificerade 11 % Helt okvalificerade 3 % <45 timmar 78 % timmar 14 % timmar 4 % >55 timmar 3 % Löner mars 2008 i kronor Undre Övre kvartil Median kvartil Privat sektor Kvinnor Män Statlig sektor Kvinnor Män Kommunal sektor Kvinnor Män Genomsnittlig ingångslön i kronor för de som angav löneanspråk respektive inte gjorde det Undre Övre kvartil Median kvartil Ja Nej

6 som löneförhandlar får också något lägre resultat än sina manliga kollegor. Var femte vill jobba mindre En av fem nyexaminerade akademiker arbetar i genomsnitt mer än 45 timmar i veckan. Lika många uppger att de arbetar mer övertid än vad de skulle vilja. Knappt hälften av de ny examine rade har rätt till övertidsersättning. De som har betald övertid är i större utsträckning nöjda med sin arbetstid trots att de arbetar över. Det är vanligt att förhandla bort övertidsersättningen. Om du gör det, tänk då på att se till att få en rimlig kompensation, särskilt om du förväntas jobba över ofta. Få praktiserar och studerar utomlands Tre av tio nyexaminerade akademiker studerade någon del av utbildningen utomlands. Lika stor andel har haft praktik inom ramen för sin utbildning. Vilken möjlighet som finns till praktik varierar betydligt mellan såväl lärosäten som utbildningsinriktningar. Färre än tidigare har dubbla examina. Vanligast är det bland samhällsvetare och civilekonomer, där var femte har avlagt mer än en akademisk examen. Vill byta jobb snart igen En av fyra akademiker i undersökningen har 6 18 månader efter examen redan bytt jobb minst en gång och ännu fler har bytt huvudsakliga arbetsuppgifter under det senaste halvåret. Varannan har sökt nytt arbete de senaste sex månaderna, antingen andra tjänster där de redan arbetar eller hos annan arbetsgivare. De nyexaminerade verkar vara inställda på att röra sig på arbetsmarknaden. En majoritet tror att de kommer byta arbetsgivare inom högst två år. Praktik under utbildningen Ja, praktik omfattande 16 poäng eller mer 8 % Ja, praktik omfattande 15 poäng 14 % Ja, praktik som inte gav några poäng 9 % Nej 69 % 5

7 Jurister Goda utsikter för nyexaminerade jurister De flesta jurister som tog examen under har fått jobb. Den öppna arbetslösheten har sjunkit under flera år och är nu tre procent. Juristerna har tillsammans med system vetarna den ljusaste arbetsmarknaden bland Juseks utbildnings grupper. Två procent har valt att studera vidare efter examen och lika många är föräldralediga. Få tidsbegränsade anställningar För de jurister som har börjat arbeta är fast anställning vanligt. Var tredje gör notarietjänstgöring och endast en av tio har en tids begränsad anställning. Allt fler i privat sektor En majoritet av de nyexaminerade juristerna arbetar i statlig sektor, varav varannan gör notarie tjänst. Fyra av tio arbetar privat och endast ett fåtal är kommunalt anställda. Det är en mångårig trend, att alltfler jurister rekryteras till privat sektor. De enskilt vanligaste branscherna bland de nyexaminerade juristerna, om man bortser från notarierna, är advokatbyråer och statlig förvaltning. Många arbetar också inom rättsväsendet, Skatteverket och inom intresseorganisationer. De med rättsvetenskaplig eller affärsrättslig examen arbetar i mindre utsträckning på advokat byråer och i högre utsträckning på bank- och finansbolag och statliga myndig heter jämfört med de som har juristexamen. Utbildningen relevant för arbetet Nio av tio jurister tycker att deras arbetsupp gifter är mycket eller ganska kvalificerade och att arbetet motsvarar utbildningen. De allra flesta anger att deras huvudsakliga arbetsuppgifter är av juridisk art, men vanligt är också att arbeta med administration, inköp, taxering och utredning. Bland Huvudsaklig sysselsättning jurister Arbetar 92 % Söker men har ännu inte fått något arbete 3 % Föräldraledig 2 % Läser vidare efter examen 2 % Juristernas löner (exklusive notarier) mars 2008 i kronor Undre Övre kvartil Median kvartil Privat sektor Statlig sektor Kommunal sektor Branscher (exklusive notarier) per examen Juristexamen Advokatbyrå 22 % Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 17 % Rättsväsendet 10 % Intresseorganisation 9 % Skatteverket 8 % Handel-, tjänste- och serviceföretag 6 % Revisionsbyrå 5 % Försäkringsbolag 5 % IT- och telekomföretag 3 % Högskola/universitet 3 % Annan examen Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 20 % Skatteverket 11 % Bank- och finansbolag 9 % Handel-, tjänste- och serviceföretag 9 % Revisionsbyrå 7 % Bemanningsföretag (anställd eller uthyrd) 7 % Kommun 7 % Rättsväsendet 5 % Informations-, PR- och medieföretag 4 % Advokatbyrå 4 % 6

8 jurister med annan examen än juristexamen har fler ekonomirelaterade arbetsuppgifter. De nyexaminerade som läst rätts vetenskap, affärs juridik och liknande be dömer dock i samma utsträckning att jobbet är kvalificerat och ännu fler att utbildningen är relevant för det de arbetar med. Högre lön i privat sektor Varannan jurist löneförhandlade när de an ställdes. Mest tjänar de nyexaminerade jurister na i privat sektor, och här finns det inga könsrelaterade löne skillnader. I snitt tjänar privat anställda kronor mer. De arbets områden där juristerna har högst lön är finansarbete, inköp och skadereglering. Vanligt jobba över Var femte nyexaminerad jurist skulle vilja jobba mindre övertid. En majoritet saknar rätt till kontant övertidsersättning, samtidigt som två tredjedelar arbetar mer än heltid. Kort om juristerna i undersökningen Kön: Kvinnor 66 % Män 34 % Medelålder: 28 år Examen: Juristexamen 84 % Magisterexamen rättsvetenskap, affärsjuridik etc. 11 % Kandidatexamen rättsvetenskap, affärsjuridik etc. 5 % Här bor de: Stockholm 38 % Skåne 14 % Västra Götaland 13 % Uppsala 8 % Östergötland 5 % Övriga landet 20 % Utomlands 2 % Notarier De som gör notarie tjänstgöring är mycket nöjda med hur arbets uppgifterna hänger samman med juristutbildningen. Åtta av tio tycker att jobbet helt och hållet motsvarar utbildningen. De anser också att arbetsuppgifterna är kvalificerade. Sektorer och branscher där många jurister får sitt första jobb Statlig sektor 60 % Privat sektor 37 % Kommunal sektor 3 % Advokatbyrå 8 % Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 18 % Rättsväsendet 9 % Intresseorganisation 8 % Skatteverket 8 % Handel-, tjänste- och serviceföretag 7 % Revisionsbyrå 5 % Bank- och finansbolag 4 % Försäkringsbolag 4 % Kommun 4 % IT- och telekomföretag 3 % Informations-, PR- och medieföretag 2 % Bemanningsföretag (anställd eller uthyrd) 2 % Högskola/universitet 2 % Kvalificerade arbetsuppgifter Mycket kvalificerade 48 % Ganska kvalificerade 48 % Ganska okvalificerade 4 % Många notarier arbetar övertid. Bara var femte arbetar 40 timmar per vecka och var tredje arbetar över i snitt mer än en timme varje dag. Tre av tio notarier uppger också att de skulle vilja jobba mindre över än vad de gör idag. Notariers arbetstid per vecka <45 timmar 66 % timmar 26 % timmar 7 % >55 timmar 2 % Ersättningsnivån för notarier är för närvarande kronor år ett och kronor år två. 7

9 Civilekonomer Halverad öppen arbetslöshet Sedan förra året har andelen arbetssökande bland de nyexaminerade civilekonomerna halverats. Tre procent uppger att de söker men inte fått något arbete, lika många har valt att studera vidare efter examen eller är föräldralediga och en procent har startat eget företag. Färre tidsbegränsade anställningar Sju av tio nyexaminerade civilekonomer är tillsvidare anställda. Av de övriga har ungefär hälften en tidsbegränsad anställning, vilket är färre än tidigare år, och hälften en trainee- eller prov anställning, som dock i normalfallet leder till tillsvidareanställningar. Privata företag vanligaste arbetsgivare De allra flesta nyexaminerade civilekonomer arbetar privat. En av tio arbetar i statlig sektor och fem procent i kommunal sektor. De vanligaste enskilda branscherna är liksom tidigare år bank- och finansbolag, handels- och tjänsteföretag, revisionsbyråer och industri företag. Varierande och kvalificerade arbetsuppgifter Nio av tio nyexaminerade civilekonomer har kvalificerade arbetsuppgifter. De flesta upplever också att arbetet motsvarar utbildningen. Civilekonomernas arbetsmarknad är bred. Var fjärde har huvudsakligen en ekonomifunktion och arbetar med exempelvis budgetering och redovisning. Andra vanliga arbetsområden är revision, finans, försäljning, marknadsföring och utredning. Många civilekonomer arbetar också med rådgivning, verksamhetsutveckling, logistik med mera. Privatanställda kvinnor halkar efter I snitt har nyexaminerade civilekonomer som arbetar i privat sektor kronor högre lön än de som arbetar i offentlig sektor. Det kommer Sektorer och arbetsområden där många civilekonomer får sitt första jobb Huvudsaklig sysselsättning civilekonomer Arbetar 89 % Föräldraledig 3 % Söker men har ännu inte fått något arbete 3 % Läser vidare efter examen 3 % Eget företag 1 % Civilekonomernas löner mars 2008 i kronor Undre Övre kvartil Median kvartil Privat sektor Statlig sektor Kommunal sektor Privat sektor 86 % Statlig sektor 9 % Kommunal sektor 5 % Ekonomifunktion, budgetering, redovisning 25 % Revision 9 % Finansarbete 8 % Försäljning 8 % Marknadsföring 6 % Utredningsarbete 6 % Allmänt administrativt arbete 5 % Företags- och privatrådgivning 5 % Verksamhetsutveckling 5 % Logistik 5 % Kassa- och kundtjänst 3 % Projektledning 3 % Inköpsarbete 2 % 8

10 dock inte kvinnorna till del. De privatanställda männen har hela kronor mer i lön än sina kvinnliga kollegor. Det hänger till viss del samman med att kvinnor och män delvis söker sig till olika branscher. Bäst betalt får de nyexaminerade civilekonomer som arbetar med IT, juridik, verksamhetsutveckling, finans och företagsledning. Övertid vanligt Civilekonomerna är den utbildningsgrupp som arbetar över mest. Tre av fyra arbetar mer än heltid. Var fjärde jobbar i snitt över minst en timme varje dag och var tionde har en genomsnittlig arbetsvecka på 51 timmar eller mer. Längst arbetsveckor har de som uppger att de arbetar med finans, verksamhetsutveckling, revision och försäljning. Knappt hälften av civilekonomerna har rätt till kontant övertidsersättning och var fjärde skulle vilja arbeta över mindre än de gör. Kort om civilekonomerna i undersökningen Kön: Kvinnor 60 % Män 40 % Medelålder: Huvudämne: 27 år Företagsekonomi redovisning/revision 28 % marknadsföring 27 % management 14 % finansiering 10 % ekonomistyrning, K/I-analys 6 % Nationalekonomi 10 % Här bor de: Stockholm 45 % Skåne 13 % Västra Götaland 10 % Övriga landet 29 % Utomlands 3 % Branscher per huvudämne FEK redovisning/revision Revisionsbyrå 36 % Handel-, tjänste- och serviceföretag 14 % Industriföretag 13 % FEK marknadsföring Handel-, tjänste- och serviceföretag 23 % Industriföretag 13 % Informations-, PR- och medieföretag 12 % FEK organisation/management Handel-, tjänste- och serviceföretag 18 % Bank- och finansbolag 13 % Industriföretag 13 % FEK finansiering Bank- och finansbolag 58 % Handel-, tjänste- och serviceföretag 13 % IT- och telekomföretag 4 % Industriföretag 4 % Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 4 % Nationalekonomi Bank- och finansbolag 41 % Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 16 % Industriföretag 6 % Högskola/universitet 6 % FEK ekonomistyrning/k/i-analys Handel-, tjänste- och serviceföretag 19 % Revisionsbyrå 14 % Industriföretag 14 % 9

11 Systemvetare Jobb efter examen Liksom förra året går det bra för nyexaminerade systemvetare. 93 procent har fått jobb efter examen. Även i årets undersökning uppger sju procent att de söker men ännu inte har fått jobb. Ingen har valt att studera vidare efter examen. Många fast anställda Åtta av tio nyexaminerade systemvetare som har fått jobb har en tillsvidareanställning. Det är en hög andel jämfört med andra utbildningsgrupper och särskilt jämfört med hur arbetsmarknaden för systemvetare såg ut för bara ett par år sedan. Ungefär en av tio är provanställd eller trainee och en av tio har en tidsbegränsad anställning. IT- och telekombranschen populär De allra flesta arbetar i privat sektor. Var tionde systemvetare är statligt anställd och några få har rekryterats till kommunal sektor. IT- och telekomföretag är den överlägset vanligaste arbetsgivaren för de nyexaminerade systemvetarna. Några arbetar också i handels- och tjänsteföretag, på statliga myndigheter och bank- och finansbolag. Mycket kvalificerade jobb De vanligaste huvudsakliga arbetsområdena är systemutveckling, programmering och övrigt IT-arbete. Några arbetar främst med ad mi nistra tivt arbete, datadrift och support. Hälften av systemvetarna betecknar sina arbetsuppgifter som mycket kvalificerade, endast ett fåtal uppger att deras arbete är helt okvalifi cerat. De allra flesta anser också att deras nuvarande jobb motsvarar utbildningen. Löneförhandlar framgångsrikt Systemvetarna är flitiga löneförhandlare jämfört med Juseks andra utbildningsgrupper. Sex av Genomsnittlig arbetstid per vecka Huvudsaklig sysselsättning systemvetare Arbetar 93 % Söker men har ännu inte fått något arbete 7 % <45 timmar 89 % timmar 8 % timmar 2 % >55 timmar 0 % Systemvetarnas löner mars 2008 i kronor Kvalificerade arbetsuppgifter Mycket kvalificerade 50 % Ganska kvalificerade 49 % Ganska okvalificerade 0 % Helt okvalificerade 1 % Undre Övre kvartil Median kvartil Privat sektor Statlig sektor Kommunal sektor Uppgift saknas underlaget för litet 10

12 tio angav löneanspråk när de anställdes. För systemvetarna skiljer det inte så mycket mellan arbetsmarknadssektorerna. I genomsnitt tjänar privatanställda systemvetare en tusenlapp mer än offentliganställda. De branscher eller arbetsområden som i år lönar sig bäst är socialt och kurativt arbete samt systemutveckling. Få arbetar över mycket Drygt hälften av de nyexaminerade systemvetarna har rätt till kontant övertidsersättning, vilket är fler än bland de andra utbildningsgrupperna. De allra flesta arbetar 45 timmar per vecka eller mindre. Var femte skulle vilja arbeta mindre övertid än vad de gör idag. Kort om systemvetarna i undersökningen Kön: Män 69 % Kvinnor 31 % Medelålder: 28 år Huvudämne: Systemvetenskap/informatik 93 % Övriga ämnen (pedagogik, ekonomi etc.) 7 % Här bor de: Stockholm 29 % Västra Götaland 26 % Skåne 10 % Västmanland 6 % Örebro 6 % Övriga landet 23 % Sektorer och branscher där många systemvetare får sitt första jobb Privat sektor 88 % Statlig sektor 10 % Kommunal sektor 2 % IT- och telekomföretag 67 % Handel-, tjänste- och serviceföretag 7 % Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 6 % Bank- och finansbolag 5 % Informations-, PR- och medieföretag 4 % Industriföretag 2 % Högskola/universitet 2 % 11

13 Personalvetare Stagnerande arbetsmarknad De senaste åren har arbetsmarknaden för ny examinerade personalvetare ständigt förbättrats, men i årets undersökning finns det tecken på att utvecklingen stagnerar. Lika stor andel personalvetare har fått arbete efter examen. Däremot har den öppna arbetslösheten fördubblats jämfört med förra året. Sex procent uppger att de söker men ännu inte har fått jobb. Därmed är det färre bland årets nyexaminerade som är föräldralediga eller som har valt att studera vidare efter examen. Fast anställning vanligare Sex av tio personalvetare som har börjat arbeta har en prov- eller tillsvidareanställning, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Många jobb i företag och kommuner En majoritet har fått jobb i privat sektor. Det är främst bemanningsbranschen, handels- och tjänsteföretagen samt industriföretagen som rekryterar nyexaminerade personalvetare. Var tredje arbetar i kommun eller landsting och en mindre andel arbetar i statlig sektor. Kvalificerat personalarbete De flesta personalvetare tycker att deras arbetsuppgifter är kvalificerade och att arbetet motsvarar kunskaperna från utbildningen. Vilket arbetsområde som är vanligast beror på vilken studieinriktning eller vilket huvudämne man har. För hela gruppen nyexaminerade personalvetare är de vanligaste arbetsområdena personalarbete/hr, socialt och kurativt arbete samt undervisning och utbildning. Privat HR-arbete bäst betalt Drygt hälften av personalvetarna förhandlade om lönen när de anställdes. De personalvetare som arbetar privat tjänar omkring en tusenlapp mer än de som arbetar i offentlig sektor. Huvudsaklig sysselsättning personalvetare Arbetar 85 % Söker men har ännu inte fått något arbete 6 % Föräldraledig 4 % Läser vidare efter examen 4 % Genomsnittlig arbetstid per vecka <45 timmar 85 % timmar 11 % timmar 3 % >55 timmar 1 % Personalvetarnas löner mars 2008 i kronor Undre Övre kvartil Median kvartil Privat sektor Statlig sektor Kommunal sektor

14 Bäst tjänar de som uppger att de främst arbetar med personal/hr, IT, projektledning och skadereglering. Vanligt jobba över Var tionde nyexaminerad personalvetare arbetar över i genomsnitt mer än fem timmar per vecka, och var tjugonde dubbelt så mycket eller mer. De flesta arbetar i genomsnitt högst 45 timmar per vecka. Var femte uppger att de skulle vilja arbeta över mindre än vad de gör. En majoritet har förhandlat bort kontant övertidsersättning. Kort om personalvetarna i undersökningen Kön: Kvinnor 85 % Män 15 % Medelålder: Huvudämne: 28 år Psykologi/kognitionsvetenskap 51 % Pedagogik 35 % Sociologi 8 % Övriga ämnen 6 % Här bor de: Västra Götaland 24 % Stockholm 23 % Skåne 8 % Östergötland 7 % Kronoberg 5 % Uppsala 5 % Västerbotten 5 % Övriga landet 22 % Utomlands 1 % Sektorer och branscher där många personalvetare får sitt första jobb Arbetsområden per huvudämne Pedagogik Undervisning och utbildning 29 % Personalarbete/HR 27 % Socialt och kurativt arbete 17 % Sociologi Personalarbete/HR 78 % Socialt och kurativt arbete 22 % Psykologi/kognitionsvetenskap Personalarbete/HR 37 % Socialt och kurativt arbete 16 % Allmänt administrativt arbete 9 % Privat sektor 56 % Statlig sektor 12 % Kommunal sektor 32 % Kommun 22 % Bemanningsföretag (anställd eller uthyrd) 16 % Handel-, tjänste- och serviceföretag 11 % Industriföretag 9 % Landsting/region 8 % IT- och telekomföretag 6 % Övrig privat sektor 5 % Högskola/universitet 5 % Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 4 % Rättsväsendet 3 % Bank- och finansbolag 2 % Intresseorganisation 2 % 13

15 Samhällsvetare Minskande öppen arbetslöshet Åtta av tio nyexaminerade samhällsvetare har fått jobb efter examen. Den öppna arbetslösheten har minskat kontinuerligt de senaste åren och är nu åtta procent, vilket är i nivå med systemvetare och personalvetare. Var tionde samhällsvetare har valt att studera vidare efter examen. Var femte nyexaminerad samhällsvetare har dubbel examen. Varannan tidsbegränsat anställd Liksom förra året har varannan samhällsvetare en tidsbegränsad anställning. Var tionde är provanställd eller har en traineetjänst, vilket oftast leder till en tillsvidareanställning. Jobb i alla sektorer Nästan hälften av samhällsvetarna har sökt sig till privat sektor. Vanligaste branscherna är handels - och tjänsteföretag, företag som arbetar med information, PR eller media samt intresseorganisationer. Tre av tio arbetar statligt och två av tio i den kommunala sektorn, varav många i de allmänna statliga och kommunala förvaltningarna och på högskolor och univer sitet. Vilken sektor och vilket verksamhets område som är allra vanligast är främst för knippat med vilken studieinriktning man har. Utredning vanlig arbetsuppgift Samhällsvetarnas arbetsmarknad är bred och arbetsuppgifterna varierar. Det vanligaste arbetsområdet för nyexaminerade samhällsvetare är utredning. Många har också administra tiva arbetsuppgifter, arbetar med information och PR, socialt och kurativt arbete eller personalfrågor. Andra nyexaminerade samhällsvetare arbetar med till exempel forskning och utveckling, försäljning, projektledning, undervisning och utbildning eller marknadsföring. De flesta anser att arbetsuppgifterna är kvalificerade och motsvarar utbildningen. Huvudsaklig sysselsättning samhällsvetare Arb etar 80 % Läser vidare efter examen 10 % Söker men har ännu inte fått något arbete 8 % För äldraledi dig 2 % Genomsnittlig arbetstid per vecka Kvalificerade arbetsuppgifter Mycket kvalifici erade 33 % Ganska kvali ficerade 47 % Gan ska okval ificerade 14 % Helt okvalificerade 7 % <45 ti mmar 86 % timmar mar 9 % timmar 3 % >55 timmar 2 % Samhällsvetarnas löner mars 2008 i kronor Motsvarar arbetsuppgifterna utbildningen? Ja, helt och hålle let 30 % Ja, delvis 45 % Nej 25 % Un dre kvartil Median Övre kvartil Privat sektor Statlig sektor Kommunal sektor

16 Små löneskillnader mellan sektorerna Knappt hälften av samhällsvetarna förhandlade om sin nuvarande lön. Det är liten skillnad mellan lönenivåerna i respektive sektor. De kommunalanställda har i genomsnitt något högre lön än samhällsvetare i privat och statlig sektor. I privat sektor är skillnader i lön mellan könen särskilt markant, där männen tjänar mest och kvinnornas löner är lägre än för de som är anställda i kommunal eller statlig sektor. Bäst tjänar de samhällsvetare som arbetar med verksamhetsutveckling, projektledning, företagsledning och personalarbete. Vanligt arbeta över De flesta samhällsvetare är nöjda med hur mycket de arbetar. Hälften arbetar över i genomsnitt en timme per dag och var tionde mer än så. Bara fyra av tio har dock rätt till kontant övertidsersättning. Kort om samhällsvetarna i undersökningen Kön: Kvinnor 72 % Män 28 % Medelålder: 28 år Huvudämne: Statsvetenskap 33 % Sociologi 24 % Kultur-/samhällsgeografi 15 % Medie- och kommunikationsvetenskap 15 % Statistik 3 % Socialpsykologi 2 % Övriga ämnen 8 % Här bor de: Stockholm 32 % Västra Götaland 15 % Skåne 11 % Uppsala 7 % Halland 5 % Övriga landet 28 % Utomlands 2 % Sektorer och branscher där många samhällsvetare får sitt första jobb Privat sekto r 47 % Statli tli g s ektor 32 % Kommu munal sek tor 21 % Statsv tsvete nskap All män statlig förval tning/ ng/övr iga myndigheter er 25 % Kommun mun 14 % Intresseo eo rganis nisati ation 13 % Kulturu -/samhällsgeog ografi Kom mun 23 % All män statlig förvaltning/ g/övr iga myndigheter 17 % Hög skola/universitet 11 % Socio iol ogi Kom mun 30 % Bemanning ngsfö föret retag (an stä lld ellere uthy hyr d) 11 % Allmän statl ig för val tning/ ng/ övriga myndighe ter 11 % Medie- och kommun uni kationsvetenskap Informations-, PR- och medieföretag 32 % Handel-, tjänste- och serviceföretag 12 % Allmän statlig förval tning/övriga myndigheter 9 % 15