Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken

Transkript

1 Din lön Lönestatistik Dags för lönesamtal? Använd statistiken

2 Innehåll Så använder du statistiken 3 Samtal om lön 4 Lönesamtalet steg för steg 8 Hela arbetsmarknaden 9 Lön efter examensår och sektor 9 Löneutveckling 9 Lön per sektor och befattningsnivå 10 Verksamhetsort 12 Privat sektor 13 Lön efter utbildning 13 Arbetsområden efter examensår och födelseår 15 Statlig sektor 20 Lön efter utbildning 20 Löner inom domstols- och åklagarväsendet 21 Arbetsområden efter examensår och födelseår 22 Kommunal sektor 25 Lön efter utbildning 25 Kommuner, landsting och kommunala bolag efter examensår och födelseår 27 Arbetsområden efter examensår och födelseår 29 Statistiken bygger på enkäter insamlade under hösten Juseks lönestatistik 2011

3 Söker du nytt jobb? Använd lönestatistiken Så använder du statistiken Statistiken kan tjäna som stöd inför individuella löneförhandlingar eller när du söker nytt jobb. Den är också en viktig informationskälla vid samverkan om löner med arbetsgivaren. Jusek samlar genom enkäter till medlemmarna in löneuppgifter i september varje år. Redovisningen visar löneläget i september Observera att lönerevisionen inte alltid är avslutad vid samtliga arbetsplatser vid denna tid på året. Det faktiska löneläget kan därför ligga högre än vad som framgår av tabellerna. Samtliga löneuppgifter baseras på heltidslön och den totala månadslönen. Även värdet av natura förmåner, bonus, provision och arvoden från den huvudsakliga arbetsgivaren ingår. Statistiken redovisas med utgångspunkt från examens år och födelseår. Definitioner 10:e percentil 10% av lönerna i en grupp är lägre än (eller lika med) den 10:e percentillönen och 90% är högre. Undre kvartil 25% av lönerna i en grupp är lägre än (eller lika med) den undre kvartillönen och 75% är högre. Medellön är summan av lönerna dividerad med antalet löner. Medianlönen är den mittersta lönen i ett rangordnat material. Hälften lönerna i en grupp är lägre (eller lika med) medianlönen och den andra hälften är högre. Övre kvartil 75% av lönerna i en grupp är lägre än (eller lika med) den övre kvartillönen och 25% är högre. 90:e percentil 90% av lönerna i en grupp är lägre än (eller lika med) den 90:e percentillönen och 10% är högre. Undre kvartil och Övre kvartil redovisas endast i boxplot diagram. När det är möjligt redovisas lönerna i femårsklasser. För att percentiler ska kunna redovisas måste en grupp bestå av 11 individer. Är antalet i en grupp färre än 11 så slås gruppen ihop med intilliggande grupp. Nyexaminerade har ofta särskilt behov av att följa löneutvecklingen under de fem åren närmast efter examen. När det är möjligt har därför examensåren redovisats i ettårsklasser. Ett antal grupper särredovisas på Chef och Ej chef. Eftersom mer än var femte medlem är chef och cheferna i genomsnitt tjänar närmare 50% mer än de som inte är chefer så är särredovisningen viktig. Det är inte alltid så lätt att veta vilket lönespann man ska lägga sig inom när man söker nytt jobb, eller vilken ny lön man ska begära i ett lönesamtal. Bra argument och lönestatistik gör dig väl förberedd inför lönesamtalet. Juseks lönestatistik

4 Samtal om lön Samtal om lön är en naturlig del av lönesättningen för de allra flesta av Juseks medlemmar. På vissa arbetsplatser kommer chef och medarbetare överens om ny lön i samtalet vilket på en del arbets platser kallas för lönesättande samtal. På andra arbetsplatser ligger samtalet istället till grund för lönesättningen, som dock sker i annat forum än i samtalet. Det sker ofta i en förhandling mellan arbetsgivare och den fackliga organisationen. Vid nyanställning kommer chef och medarbetare som regel överens om lön och andra villkor i en förhandling. I samtal om din lön får du som medarbetare möjlighet att prata direkt med din chef om din lön och ditt arbete. Kopplingen mellan lön, ansvar, prestation, kompetens och på vilket sätt du bidrar till verksamheten och verksamhetens utveckling blir tydlig för er båda. Din egen förberedelse är mycket viktig. Börja med att ta reda på hur och när lönen sätts på din arbetsplats. Ta hjälp av Juseks verktyg och lönestatistik. Om din arbetsgivare inte är bunden av kollektivavtal har du ingen automatisk rätt till lönerevision. Du måste då ofta själv ta initiativ till ett samtal om din lön. För dig som medlem vill Jusek vara den naturliga samtalspartnern i frågor som rör din lön. Vi kan både vara coacher och förhandlare, beroende på vilken modell som gäller på din arbetsplats. Juseks grundsyn för lön och löneutveckling Lönen ska vara individuell och differentierad mellan olika grupper och individer. Lönen ska spegla din skicklighet, hur svårt och ansvarsfullt ditt arbete är, hur du bidrar till verksamheten och verksamhetens utveckling i ditt arbete. Ökade erfarenheter och kvalifikationer gör att du utvecklas för mer kvalificerade och ansvarskrävande arbetsuppgifter. Det ska ge utslag på din lön. Lönen ska kopplas till hur uppsatta mål uppnåtts och ska inte påverkas av kön eller övriga diskrimineringsgrunder. 4 Juseks lönestatistik 2012

5 Din löneutveckling Löneutvecklingen på arbetsmarknaden varierar över tiden, mellan olika branscher och avtals områden. Även efterfrågan på viss kompetens påverkar lönen. Brist skapar förutsättningar för högre löneutveckling och överskott kan innebära motsatsen. Bedömningen av dig som medarbetare enligt de lönekriterier och löne principer som gäller på din arbetsplats ska också påverka och är grunden för lönesättningen. Eftersom så många olika faktorer påverkar är det inte möjligt att ange vilken löneutveckling som är rätt just för dig. Genom Juseks lönestatistik och löne rådgivning får du en bild av vad som kan vara rimligt att förvänta sig. Om du byter befattning, får nya arbetsuppgifter eller på annat sätt bidragit och utvecklat verksamheten bör det på ett positivt sätt påverka vilken löneutveckling du kan förvänta dig. På de här grunderna sätts lönen Lönen bestäms av de lönekriterier eller löne principer som gäller på din arbetsplats. Det är viktigt att både du och din chef vet vad som gäller. Inom många avtalsområden finns regleringar om att lönekriterier ska finnas. Det finns inte alltid och då är det viktigt att den lokala akademiker föreningen eller mot svarande kräver att sådana ska tas fram. Lönesamtalets innehåll Det är naturligt att återkoppla samtalet om lön till de medarbetarsamtal eller motsvarande som årligen sker på flertalet arbetsplatser. Om du inte har haft medarbetarsamtal med din chef och därför inte kan återkoppla finns anledning att gå djupare in på frågor som rör ditt arbetsinnehåll, kompetens utveckling, arbetsinsats med mera i lönesamtalet. Påverka lönen vid ett annat tillfälle Det är fullt möjligt att ta upp en diskussion om löneförhöjning vid ett annat tillfälle än vid löne revisionen. Exempelvis kan detta ske om du får förändrade arbetsuppgifter, ny kompetens som förändrar ditt ansvar eller arbetsinnehåll, vid någon annan förändring som i större grad påverkar ditt arbete eller om du anser att du är felavlönad. Ta betalt för din övertid Andra anställningsvillkor Inom flertalet avtals om råden är det också möjligt att träffa enskilda överenskommelser om andra anställ nings- Juseks lönestatistik

6 villkor än lön. Det kan avse rätt till övertids ersättning, arbets tidens omfattning och förläggning, semester och pensions avsättningar. Jusek kan stödja dig även inför den typen av överens kommelser. Ta betalt för din övertid Många har förhandlat bort sin rätt till övertids ersättning. Inom vissa avtalsområden kan man göra det i enskilda överens kommelser, där man kan diskutera högre lön eller annan form av kompen sation, till exempel längre semester. Den extra semestervecka som ersätter övertidsrätt inom vissa avtalsområden på privat sektor motsvarar bara övertidstimmar per år. Allt arbete därutöver bjuder du på. En enkel tumregel är att en övertidstimme per månad ungefär motsvarar en procent i löneökning. Se upp för dåliga argument När du diskuterar din lön ska du sträva efter att använda bra argument som är kopplade till dig och ditt arbete. Blanda aldrig in din privat ekonomi i samtalet, till exempel att husköpet blev dyrt eller att du har höga studieskulder. Inget av detta har med ditt ansvar, din kompetens eller prestation att göra. Även du kan mötas av dåliga argument som du inte ska acceptera. Exempelvis Jag saknar mandat, passar det inte finns det hundra andra som vill ha jobbet och lönepotten är så liten eller Jag skulle vilja ge dig mer men jag har inga pengar. Det är argument som du inte ska godta rakt av. När en överenskommelse är klar För att undvika missförstånd är det viktigt att vara säker på att man har samma bild av överens kommelsen. Allra bäst är att göra en gemensam skriftlig dokumentation. Ett alternativ kan vara att samman fatta överenskommelsen i samtalet och göra en egen dokumentation. När du diskuterar din lön ska du sträva efter att använda argument som är kopplade till dig och ditt arbete. Blanda aldrig in din privatekonomi i samtalet. 6 Juseks lönestatistik 2012

7 Använd Saco Lönesök Sveriges största databas för akademikerlöner Med Saco Lönesök har du tillgång till kvalitativ och lättillgänglig lönestatistik från mer än akademiker. Du hittar den via jusek.se/lon Det här kan du göra i Saco Lönesök Studera lönenivån och lönespridningen för olika åldrar, examens år, utbildningar, yrken, befattningar, sektorer och regioner. Studera ingångslöner och löneutveckling för olika yrken. Jämföra din lön med andra akademikers. Skräddarsy statistik utifrån dina egna behov. Spara eller skriva ut tabeller och diagram. Använd Saco Lönesök när du: söker nytt jobb ska ha lönesamtal får en ny tjänst eller nya arbets uppgifter väljer eller funderar på att byta yrke. Som en del i förberedelserna inför anställnings intervjun eller lönesamtalet kan du själv studera lönestatistik och även jämföra din lön med andra akademikers i Sveriges största databas för akademikerlöner, Saco Lönesök. Juseks lönestatistik

8 Förbered dig genom att sammanställa dina insatser Lönesamtalet steg för steg 1. Förberedelsen Sammanställ dina insatser och din utveckling Vilka resultat har du uppnått? Var målen realistiska? Har du fått fler eller mer kvalificerade arbets uppgifter? Ökad kompetens ska påverka lönen. Har du fått ett ökat ansvar för löpande verksamhet eller projekt? Har du blivit skickligare eller mer kunnig inom ditt special område? Har dina personliga egenskaper utvecklats? Har du bidragit till en bättre verksamhet? Har du medverkat till att öka dina kollegors prestation? Sätt ditt lönemål Ta reda på hur löneutvecklingen ser ut inom din bransch, för ditt yrke och vad som verkar vara en sanno lik löneutveckling hos din arbets givare. Gör också en bedömning av ditt löne läge i för hållande till löne statistiken för relevanta jämförelse grupper. Sätt det i rela tion till en bedömning av dina in satser och utveckling. Skapa en bild av vad du förväntar dig i lönepåslag. 2. Under lönesamtalet Återkoppla till medarbetarsamtal, utveck lings samtal eller motsvarande. Om du inte haft ett sådant samtal kan du utveckla följande punkter. Det du gjort under året Redogör för dina prestationer, hur du har bidragit till verksamheten samt hur din roll har utvecklats. Hur du vill utvecklas Områden där du vill ta ökat ansvar? Områden som du vill släppa? Ditt lönekrav Beskriv vad du har för förväntningar på din löneutveckling. Här kan du välja att börja eller låta din chef inleda. Om det finns anledning att tro att chefen kan komma att värdera dig bra kan det vara klokt att avvakta chefens förslag. 3. Utvärderingen Utvärdera samtalet Har du uppnått målet? Om inte, varför? Vilka argument har din chef fört fram som talar mot dina krav? Vilka signaler fick du kring vad du kan utveckla under det kommande året? Vad gav samtalet dig utöver diskussionen om lönen som du kan värdesätta? Utvärdera din situation Finns det anledning att gå vidare i din karriär utveckling och vilka möjligheter ser du inom respektive utanför din nuvarande anställning? Hur vill du utvecklas på sikt? Utvecklar du fortfarande din kompetens och på det sätt du vill? Ligger befordran eller förändrade arbets uppgifter i sikte? Trivs du med jobbet och dina kollegor? 8 Juseks lönestatistik 2012

9 Hela arbetsmarknaden Lön efter examensår och sektor Medianlön Privat sektor Statlig sektor Kommunal sektor Examensår Löneutveckling Här redovisas löneutvecklingen i procent för identiska individer för perioden Redovisningen är uppdelad på arbetsmarknadssektor, befattningsnivå och rörlighet. I beräkningarna ingår personer med akademisk examen. Privat sektor Ej chef som ej bytt arbetsgivare Ej chef som bytt arbetsgivare Chef som ej bytt arbetsgivare Chef som bytt arbetsgivare Statlig sektor Ej chef som ej bytt arbetsgivare Ej chef som bytt arbetsgivare Chef som ej bytt arbetsgivare Chef som bytt arbetsgivare Kommunal sektor Ej chef som ej bytt arbetsgivare Ej chef som bytt arbetsgivare Chef som ej bytt arbetsgivare Chef som bytt arbetsgivare % % % Juseks lönestatistik

10 Hela arbetsmarknaden Lön per sektor och befattningsnivå Här redovisas månadslöner inom de olika arbetsmarknads sektorerna för chefer respektive ej chefer, oavsett utbildning eller arbetsuppgifter. I beräkningarna ingår personer med akademisk examen. Du tolkar diagrammen så här: Kronor/månad Privat sektor Boxplot kronor/månad per befattningsnivå 90:e percentil Övre kvartil Medelvärde Median Undre kvartil :e percentil 10:e percentil 10% av lönerna i en grupp är lägre än eller lika med den 10:e percentillönen och 90% är högre. Undre kvartil 25% av lönerna i en grupp är lägre än eller lika med den undre kvartillönen och 75% är högre. Medellön är summan av lönerna dividerad med antalet löner. Medianlönen är den mittersta lönen i ett rangordnat material. Hälften lönerna i en grupp är lägre (eller lika med medianlönen och den andra hälften är högre. Övre kvartil 75% av lönerna i en grupp är lägre än eller lika med den övre kvartillönen och 25% är högre. 90:e percentil 90% av lönerna i en grupp är lägre än eller lika med den 90:e percentillönen och 10% är högre Chef Ej chef 10 Juseks lönestatistik 2012

11 Hela arbetsmarknaden Statlig sektor Boxplot kronor/månad per befattningsnivå Kommunal sektor Boxplot kronor/månad per befattningsnivå Kronor/månad Kronor/månad Chef Ej chef Chef Ej chef Juseks lönestatistik

12 Hela arbetsmarknaden Verksamhetsort Diagrammen visar månadslöner inom arbetsmarknadens sektorer fördelade på Stockholms län, Göteborg, Malmö och övriga landet. Privat sektor Medianlön Stockholms län Göteborg Malmö Övriga landet Examensår Statlig sektor Medianlön Stockholms län Göteborg Malmö Övriga landet Examensår Kommunal sektor Medianlön Stockholms län Göteborg Malmö Övriga landet Examensår 12 Juseks lönestatistik 2012

13 Privat sektor Lön efter utbildning I detta avsnitt redovisas månadslöner inom privat sektor efter examensår för personer med juridisk, ekonomisk, systemvetenskaplig, personalvetenskaplig respektive samhälls vetenskaplig examen oavsett arbetsuppgifter. Om antalet uppgiftslämnare med examensår är tillräckligt stort visas lönerna examensårsvis. Om antalet uppgiftslämnare i en femårsklass understiger 11 har klassen slagits ihop med intilliggande klass. 3. Ekonomer chef Samtliga Ekonomer ej chef Medianlön Jurister 1. Jurister chef Ekonomer Chef Ej chef Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare Samtliga Samtliga Systemvetare chef Samtliga Jurister ej chef Samtliga Systemvetare ej chef Samtliga Juseks lönestatistik

14 Privat sektor 7. Personalvetare chef Samtliga Personalvetare ej chef Samtliga Samhällsvetare chef Samtliga Samhällsvetare ej chef Samtliga Juseks lönestatistik 2012

15 Privat sektor Arbetsområden efter examensår och födelseår I detta avsnitt redovisas månadslöner inom olika arbetsområden inom privat sektor, dels för samtliga uppgiftslämnare efter examensår, dels för samtliga uppgiftslämnare oavsett utbildningsnivå efter födelseår. Om antalet uppgiftslämnande chefer inom ett arbetsområde är tillräckligt stort har fördelning skett på chef/ ej chef. Har fördelning inte skett på chef/ej chef så ingår båda grupperna i tabellen. Om antalet uppgiftslämnare med examensår är tillräckligt stort visas lönerna examensårsvis. Om antalet uppgiftslämnare i en femårsklass understiger 11 har klassen slagits ihop med intilliggande klass. 13. Juridiskt arbete chef Samtliga Juridiskt arbete ej chef Samtliga Juridiskt arbete chef Samtliga Juridiskt arbete ej chef Samtliga Juridiskt arbete, anställd på advokatbyrå Samtliga Juridiskt arbete, anställd på advokatbyrå Samtliga Juseks lönestatistik

16 Privat sektor 17. Ekonomifunktion, budgetering och redovisning chef Samtliga Ekonomifunktion, budgetering och redovisning ej chef Samtliga Ekonomifunktion, budgetering och redovisning chef Samtliga Ekonomifunktion, budgetering och redovisning ej chef Samtliga Affärsutveckling/verksamhetsutveckling chef Samtliga Affärsutveckling/verksamhetsutveckling ej chef Samtliga Affärsutveckling/verksamhetsutveckling chef Samtliga Affärsutveckling/verksamhetsutveckling ej chef Samtliga Juseks lönestatistik 2012

17 Privat sektor 25. Försäljning chef Samtliga Försäljning ej chef Samtliga Försäljning chef Samtliga Försäljning ej chef Samtliga Marknadsföring Samtliga Marknadsföring Samtliga Information och PR Samtliga Information och PR Samtliga Juseks lönestatistik

18 Privat sektor 33. HR chef Samtliga Revisionsarbete Samtliga HR ej chef Samtliga HR chef Samtliga HR ej chef Samtliga Revisionsarbete Samtliga Utredningsarbete Samtliga Utredningsarbete Samtliga Juseks lönestatistik 2012

19 Privat sektor 41. Finansarbete Samtliga Finansarbete Samtliga Systemutveckling Samtliga IT-projektledning Samtliga IT-projektledning Samtliga Systemutveckling Samtliga Juseks lönestatistik

20 Statlig sektor Lön efter utbildning I detta avsnitt redovisas månadslöner inom statlig sektor efter examensår för personer med juridisk, ekonomisk, systemvetenskaplig, personalvetenskaplig respektive samhällsvetenskaplig examen oavsett arbetsuppgifter. Om antalet uppgiftslämnare med examensår är tillräckligt stort visas lönerna examensårsvis. Om antalet uppgiftslämnare i en femårsklass understiger 11 har klassen slagits ihop med intilliggande klass. Medianlön Jurister 47. Jurister chef Ekonomer Samtliga Jurister ej chef Chef Ej chef Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare Samtliga Ekonomer chef Samtliga Ekonomer ej chef Samtliga Systemvetare chef Samtliga Systemvetare ej chef Samtliga Juseks lönestatistik 2012

21 Statlig sektor 53. Personalvetare chef Samtliga Personalvetare ej chef Samtliga Samhällsvetare chef Samtliga Samhällsvetare ej chef Samtliga Löner inom domstolsoch åklagarväsendet Inom domstols- och åklagarväsendet är lönenivåerna starkt kopplade till befattning och titel. För dessa grupper är det därför värdefullt att se lönestatistik per befattning. Löneuppgifterna i nedanstående tabeller är hämtade från respektive myndighet och avser lönenivåerna efter 2012 års lönerevision. Notarier, fiskaler, assessorer, åklagaraspiranter och assistentåklagare har lönetariffer. Övriga grupper har individuell lönesättning. Nedan visas lönenivåerna för respektive grupp med angivande av 10:e och 90:e percentilen. 57. Domstolsväsendet Befattning Kronor/månad Notarie, första 12 månaderna * Notarie, efter 12 månader * Fiskal, första 12 månaderna * Fiskal, efter 12 månader * Fiskal, efter 24 månader * Adjungerad ledamot * Assessor (Not: Assessor som förstärkningstjänstgör i underrätt får ett lönetillägg på minst kronor) Föredragande/beredningsjurist Rådman Hyresråd Enhetschef Kammarrättsråd Hovrättsråd Vice ordförande kammarrätt Vice ordförande hovrätt Chefsrådman Lagman underrätt Lagman överrätt * Avser löneläget från och med Åklagarväsendet Befattning Kronor/månad Åklagaraspirant * Assistentåklagare, första året * Assistentåklagare efter första året * Allmän kammaråklagare Ekorevisor Specialiserad kammaråklagare Vice chefsåklagare Chefsåklagare Chesåklagare, kammarchef Överåklagare * Avser löneläget från och med Juseks lönestatistik

22 Statlig sektor Arbetsområden efter examensår och födelseår I detta avsnitt redovisas månadslöner inom olika arbetsområden inom statlig sektor, dels för samtliga uppgiftslämnare efter examensår, dels för samtliga uppgiftslämnare oavsett utbildningsnivå efter födelseår. Om antalet uppgiftslämnande chefer inom ett arbetsområde är tillräckligt stort har fördelning skett på chef/ ej chef. Har fördelning inte skett på chef/ej chef så ingår båda grupperna i tabellen. Om antalet uppgiftslämnare med examensår är tillräckligt stort visas lönerna examensårsvis. Om antalet uppgiftslämnare i en femårsklass understiger 11 har klassen slagits ihop med intilliggande klass. 61. Juridiskt arbete chef Samtliga Juridiskt arbete ej chef Samtliga Juridiskt arbete chef Samtliga Taxeringsarbete Samtliga Juridiskt arbete ej chef Samtliga Taxeringsarbete Samtliga Juseks lönestatistik 2012

23 Statlig sektor 65. IT-arbete Samtliga Ekonomifunktion, budgetering och redovisning Samtliga IT-arbete Samtliga Ekonomifunktion, budgetering och redovisning Samtliga Revisionsarbete Samtliga HR Samtliga Revisionsarbete Samtliga HR Samtliga Juseks lönestatistik

24 Statlig sektor 73. Information och PR Samtliga Information och PR Samtliga Utredningsarbete Försäkringskassan Samtliga Utredningsarbete Försäkringskassan Samtliga Utredningsarbete Skatteverket Samtliga Utredningsarbete Skatteverket Samtliga Utredningsarbete Statistiska Centralbyrån Samtliga Utredningsarbete Statistiska Centralbyrån Samtliga Juseks lönestatistik 2012