Medieutredningen. Om journalisters arbete idag och i förändring. Medieutredningen

Transkript

1 Om journalisters arbete idag och i förändring

2 Sveriges journalister* har svarat Totalundersökning med yrkesverksamma medlemmar i Svenska Journalistförbundet som har rätt e-postadress i medlemsregistret Onlineundersökning (enkätinbjudan via e-post) * Fältperiod: 2-25 november 2015 inklusive två påminnelser via TNS Sifo, två via SJF:s egna medlemskanaler samt i förbundets podcast Svarsfrekvens: 29% Bortfallsundersökning per telefon för att undersöka skäl till att inte delta och validera undersökningsresultatet 2

3 Slutsatser och iakttagelser Journalistik i förändring och under press Två av tre jobbar med kvalitativ journalistik flera gånger i veckan eller dagligen Tre av fyra som har realtids-/dagliga deadlines upplever att det dagliga betinget har ökat under de tre senaste åren Hälften av de som kritiskt granskar (idag och för tre år sedan) säger att den avsatta tiden har minskat. Bara en tiondel upplever en ökning. Tre av fyra uppger att redaktionen man jobbar på (eller för, som frilansare) har påverkats negativt av företagets ekonomi. Framförallt förväntas varje journalist göra mer på samma tid, arbetsmiljön är orolig, mer stressande och journalister har sagts upp. Positivt till medieborgarens involvering 40 procent anser att involvering av medieborgarna i nyhetsprocessen påverkar både journalistik och det offentliga samtalet till det bättre. 13 respektive 16 procent tycker motsatsen. Yngre journalister är överlag mer positivt inställda än äldre. Frilansjournalister deltar i mindre utsträckning i interaktionen och är också mer negativt inställda till densamma. Överlag utmärker sig radiojournalister (SR) med en hög interaktion med medieborgarna. Både kring klassisk användarmedverkan som att tipsa om nyheter samt i nyare manér som att betygssätta/uttrycka känslor. Omställningen gynnar andra branscher Hälften av de som i tanken skulle förlora sitt jobb idag, skulle söka sig till jobb inom PR/kommunikation eller till en annan bransch. Bara var femte skulle söka sig till ett annat nyhetsmedieföretag. Få överväger tanken att etablera nya lokala nyhetsmedieföretag. 3

4 Sveriges journalister* roll och arbetsplats 70 % anställd av ett medieföretag 52 % 48 % 48 % reportrar Fler unga i bemanningsföretag Vanligare utanför storstäderna 8% jobbar som operativa chefer 17 % frilansar 67 % på tidningsföretag Bortfallet är högre bland frilansarna! Flest inom landsortspress 24 % radio och tv Resultat från Q1, Q2, Q3 samt Q17 Sveriges journalister betyder i den här undersökningen yrkesverksamma medlemmar i Svenska Journalistförbundet (SJF). 4

5 Arbetsrollen idag och i förändring

6 Tidspressen under arbetsdagen 33% 17% Leveranskrav 21% 29% Jobbar/publicerar i realtid En/flera deadlines per dag En/flera deadlines per vecka Inget av dessa Män och yngre journalister har oftare realtidskrav eller dagliga deadlines. De är också överrepresenterade bland fast anställda vid landsortspress och storstadsmorgontidningar Kvinnor möter oftare veckovisa deadlines, de är också överrepresenterade bland vecko- /populärpress. 11% 10% 18% Dagliga beting 1% 5% 13% 15% 27% #0 #1 #2 #3 #4-6 #7-10 #11 eller fler 77 % upplever att det dagliga betinget har ökat under de senaste tre åren Störst ökning upplever tvanställda journalister 84 % Vet inte Resultat från Q5 samt Q6 (villkor: Q5 realtid, per dag) 6

7 Online och sociala medier påverkar arbetsdagen Nya arbetsuppgifter under senaste tre åren Teknikhantering Distr via Facebook Bild, rörlig bild Distr via Twitter Diskutera innehåll i sociala medier Distr via andra sociala medier Redigering Anpassa mitt journ arb till analyser av nyhetsanv Följa dataanalyser av nyhetsanv i egna plattformar Nära samarb med tekniskt spec medarb Nära samarb med marknad/sälj Övrigt Inget Webbanpassning Multireporter Dubbla roller Nya arbetsuppgifter som rör teknikhantering och sociala medier gäller framförallt anställda. I runda tal är det hälften så många frilansjournalister som uppger en ökning. Det är yngre, främst gruppen år, som har fått dessa nya uppgifter. Ökningen upplevs framför allt inom radio- och tv-företag och då kopplat till sociala medier och anpassning av det journalistiska arbetet utifrån användaranalyser. Inom radio är ökningen av bild också signifikant, i takt med att man jobbar på flera plattformar. Resultat från Q4 7

8 Kvalitativ journalistik Hur ofta arbetar med kvalitativ journalistik Nyhetsbyråer, TV 31% 3% 32% 34% Dagligen Flera ggr/vecka Mera sällan Aldrig 43 % Andel journalister inom radio som svarar dagligen Radiojournalister, storstadsbaserade journalister, åldersgruppen år och de som haft samma arbetsuppgifter i mer än fem år är grupper som i högre utsträckning jobbar med kvalitativ journalistik dagligen. De yngsta (under 30), nyhetsbyråanställda, TVanställda och frilansjournalister säger i påtagligt lägre utsträckning sig jobba med kvalitativ journalistik dagligen. Resultat från Q11 8

9 Kritisk granskning till vardags Ingår att kritiskt granska myndigheter, politiker, företag Numera är det mest fokus på att vi ska göra trafikdrivande artiklar, inslag osv. vilket har gått ut över antalet granskningar 38% 4% 58% Ja Nej Vet inte Mer tid senaste 3 åren 8 % En tredjedel upplever ingen skillnad Mindre tid senaste 3 åren 51 % 60 % journalister på landsbygd samt i städer utanför storstadsområdena Män år Regional- och lokaljournalistik Radio och tv Resultat från Q11, Q12 och Q13 9

10 Kritisk granskning till vardags Hur ofta arbetar med att kritiskt granska Aldrig Mera sällan Flera ggr/vecka Dagligen Den kritiska granskningens topplista varje vecka eller dagligen 40 procent på kommunal/stadsnivå 38 procent inom egna branschen 34 procent på riksnivå 31 procent på regional nivå Resultat från Q11, Q12 och Q13 10

11 Redaktionen och samhället förutsättningar för journalistik

12 Redaktionens ekonomi och konsekvenser därav Redaktionen påverkas av företagets ekonomi 9% 18% Ja, negativ Nej, inte negativ Vet ej Den negativa påverkan på redaktionen märks signifikant mer bland nyhetsbyråer (95%) och tidningsföretag (84%), då med tydlig övervikt bland regionala och landsortstidningar 73% Att man inte märker någon negativ påverkan på redaktionen, innebär inte att det istället finns en positiv effekt Resultat från Q8 (villkor: minst 3 år med samma arbetsuppgifter) 12

13 Arbetsmiljö och kvalitet blir lidande Hur märks negativ påverkan Envar förväntas göra mer på samma tid Mer stressad arbetsmiljö % ej återbesatta tjänster, nedläggning, uppsägning 21 % påverkad kvalitet, ökad belastning eller stress Journalister har sagts upp 71 Tidningsföretag Sämre kvalitetskontroll 66 Tidningsföretag Levererar inte samma innehållsliga kvalitet Mindre/sämre resurser till inköp av frilans Tidningsföretag 46 Tidningsföretag Större krav på kommersiellt tänk Fler rewrites, mindre egenprod. Sämre löneutveckling Lokala nyhetsredaktioner lagts ned Övrigt Tidningsföretag Tidningsföretag Vi får alltså färre kontaktytor med det nya mediesverige och samhället i stort. Mångfalden stannar ofta utanför redaktionen även om den hörs i utbudet. Jag anser inte att större krav på kommersiellt tänk på redaktionen är något negativt. Om fler hade varit bättre på detta tidigare hade dagens kris inte varit lika djup. Resultat från Q9 a 13

14 Utan negativ påverkan inte givet positiv utveckling Ingen negativ påverkan märks Samma eller högre leveranskvalitet Journalister har anställts Envar har samma/mer tid för arbetet TV-företag Tidningsföretag 47 % ser ingen förändring alls Övrigt 19 Mer egenproducerat, färre rewrites 17 Bättre löneutveckling 15 Tidningsföretag Nyetabl lokala nyhetsred 13 TV-företag Ökade möjl tjänsteresor (bev/täckn) Ökade resurser för frilansköp 8 7 Förortskommun Teknikutvecklingen styr mer än ekonomin Mindre stressad arbetsmiljö Bättre kvalitetskontroll Lägre krav på kommersiellt tänk Började här för endast 2,5 månad sedan. Vi är endast två personer, min chef och jag. Förutom näringslivsjournalistik tjänar företaget pengar på PR-uppdrag, som medieträningar med företag och liknande. Resultat från Q9 b 14

15 Medieborgarnas delaktighet

16 Medieborgarens medverkan i nyhetsprocessen Vara med i formandet av innehåll Radioföretag Radioföretag TV-företag TV-företag Tipsa om händelser Radioföretag TV-företag Producera eget för publicering 6 9 Tidningsföretag Leverera material om händelser Radioföretag Tidningsföretag Kommentera Radioföretag TV-företag Tidningsföretag Radioföretag Betygssätta, uttrycka känslor Radioföretag Radioföretag Annat 7 9 Sociala medieplattformar Redaktionella plattformar Resultat från 14 a respektive b 16

17 Journalisternas tycke om medieborgarnas involvering Påverkar journalistiken Till det sämre Varken bättre eller sämre Till det bättre Vet inte Påverkar det offentliga samtalet Ju yngre, desto mer positiv. Över 50 år och journalisterna är signifikant mindre övertygade om en positiv effekt. Frilansjournalister ser en försämrande effekt på journalistiken och i lägre grad en positiv effekt på det offentliga samtalet Till det sämre Varken bättre eller sämre Till det bättre Vet inte Resultat från 15 a respektive b 17

18 Journalistens framtid

19 Branschbyte och pr-branschen lockar vid arbetslöshet PR, kommunikation, information Annan bransch Nyhetsmedieföretag Pension Frilans för nyhetsmedieföretag Annat Studier Etablera lokalt nyhetsmedium Bemanningsföretag % i förortskommuner Frilansare Övriga Uppsagda journalister och frilansare utan näringsmöjlighet tillför andra branscher, främst kommunikationsbranschen, journalistisk kompetens. Journalister i de tre storstäderna ser störst möjlighet att hitta nytt på annat nyhetsmedieföretag eller att starta eget som frilansare. Alternativet att etablera ett lokalt nyhetsmedium har störst bäring i storstädernas förorter. 19

20 Andra medieföretag, branschbyte och egenföretagande lockar vid arbetslöshet Frilansare vill fortsätta som egenföretagare, eventuellt i annan bransch Anställda tror på en framtid inom annat medieföretag eller som frilans Resultat från 16 a respektive b 20

21 Slutsatser och iakttagelser Journalistik i förändring och under press Två av tre jobbar med kvalitativ journalistik flera gånger i veckan eller dagligen Tre av fyra som har realtids-/dagliga deadlines upplever att det dagliga betinget har ökat under de tre senaste åren Hälften av de som kritiskt granskar (idag och för tre år sedan) säger att den avsatta tiden har minskat. Bara en tiondel upplever en ökning. Tre av fyra uppger att redaktionen man jobbar på (eller för, som frilansare) har påverkats negativt av företagets ekonomi. Framförallt förväntas varje journalist göra mer på samma tid, arbetsmiljön är orolig, mer stressande och journalister har sagts upp. Positivt till medieborgarens involvering 40 procent anser att involvering av medieborgarna i nyhetsprocessen påverkar både journalistik och det offentliga samtalet till det bättre. 13 respektive 16 procent tycker motsatsen. Yngre journalister är överlag mer positivt inställda än äldre. Frilansjournalister deltar i mindre utsträckning i interaktionen och är också mer negativt inställda till densamma. Överlag utmärker sig radiojournalister (SR) med en hög interaktion med medieborgarna. Både kring klassisk användarmedverkan som att tipsa om nyheter samt i nyare manér som att betygssätta/uttrycka känslor. Omställningen gynnar andra branscher Hälften av de som i tanken skulle förlora sitt jobb idag, skulle söka sig till jobb inom PR/kommunikation eller till en annan bransch. Bara var femte skulle söka sig till ett annat nyhetsmedieföretag. Få överväger tanken att etablera nya lokala nyhetsmedieföretag. 21

22 Tack! Sonja von Lochow, Martin Ahlqvist,