Kunskapsmätning Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport Marcela Cohen Birman

Transkript

1 Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport

2 2(7)

3 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet Bakgrund Syfte och frågor Genomförande och metod Resultat Slutsatser... 6

4 4(7) 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet 1.1 Bakgrund Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) genomförde en kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet genom upprepade kunskaps- och måluppfyllelsemätningar under åren Pensionsmyndigheten fattade år 2010 beslutet att inte genomföra några fler uppföljningar. Motiveringen var att myndigheten hade ett bredare uppdrag som sträckte sig längre än till kunskapsläget inom enbart den allmänna pensionen. ISF har i rapporten (2011:20) uttryckt att det är olyckligt ur ett utvärderingsperspektiv att inga bedömningar kan göras av hur allmänhetens pensionskunskaper förändrats jämfört med i den tidigare myndighetsindelningen. 1.2 Syfte och frågor Det huvudsakliga syftet med mätningen är att följa upp hur kunskaperna om det allmänna pensionssystemet har utvecklats sedan Försäkringskassan och PPM genomförde de tidigare mätningarna. Ett vidare syfte är att identifiera om det har skett några förändringar i kunskapsutvecklingen som kan motivera ytterligare studier eller granskningar. 1.3 Genomförande och metod TNS Sifo har såsom vid de tidigare mätningarna genomfört undersökningen. De frågor som ställdes i mätningen 2009 har till stor del kvarstått men ett fåtal nya frågor har lagts till. Målgruppen för undersökningen är individer i åldrarna år som har tjänat in pensionsrätter och som inte påbörjat uttag av allmän pension. Totalt genomfördes telefonintervjuer ur ett bruttourval på individer varav 966 avgick ur populationer på grund av olika anledningar. 1 Ur nettourvalet på individer blev bortfallet 2 146, vilket ger en svarsfrekvens på enbart 28 procent. 2 1 Anledningen var att intervjupersonen var okänd på det givna numret, talade inte svenska, hörde dåligt, var redan tillfrågad, var långvarig sjuk, var utanför målgruppen, var inte målgruppsaktuell eller blev inte använd i urvalet. 2 Nettobortfallet bestod av 929 individer som inte kunde nås, 876 som uttryckte stark vägran och 641 som vägrade eller inte hade lust eller tid. Om bortfallet av de individer som inte kunde nås redovisas som ett bruttobortfall i likhet med hur det redovisats i undersökningen 2009, blir svarsfrekvensen drygt 38 procent, vilket är 6 procentenheter lägre än svarsfrekvensen i undersökningen 2009.

5 5(7) 1.4 Resultat Resultaten i sin helhet finns i en separat tabellbilaga som TNS Sifo har tagit fram. Nedan följer de viktigaste resultaten. Det har skett en signifikant minskning (från 52 till 45 procent) av andelen som spontant säger allmän pension/den allmänna pensionen när de tillfrågas om vilka typer av pension man kan få i Sverige. Andelen som spontant svarar allmän pension ökar dock med ålder och inkomst. Signifikant färre anger 2012 jämfört med 2009 att garantipension är en typ av pension som man kan få i Sverige. 17 % känner inte alls till den allmänna pensionen eller vet vad den innebär. Det är en signifikant ökning sedan Det är främst de allra yngsta som svarar att de inte alls känner till den (40 %). Cirka 57 procent svarar att de känner till den ganska dåligt. Här finns inte någon stor skillnad mellan åldersgrupperna. Få, oavsett ålder, vet hur stor andel av inkomsten som avsätts till den allmänna pensionen varje år. Enbart 8 % ligger i närheten av det rätta svaret 18,5 procent. Andelen som spontant eller hjälpta svarar att hela livsinkomsten ligger till grund för beräkningen av den allmänna pensionen har stått stilla på 40 % sedan Andelen som inte vet har ökat från 19 till 26 %. Andelen är som förväntat störst bland de yngsta. Det har skett en mindre men signifikant ökning (från 86 till 89 %) av andelen som svarar att den svenska ekonomins utveckling påverkar vad man kommer att få i pension. Hur premiepensionsfonderna utvecklas anses påverka i mindre utsträckning nu (72 %) än 2009 (76 %) eller 2007 (84 %). Cirka 71 % anger att föräldrapenning är en ersättning som ger rätt till allmän pension. Det är en mindre men signifikant minskning sedan 2009 då 75 % angav det. En markant ökning, från 63 till 71 %, har dock skett bland dem som svarar att militärtjänstgöring ger rätt till allmän pension. Även andelen som svarar att studiemedel ger rätt har ökat, från 21 till 25 %. Samtidigt har en betydande ökning skett av de som säger att socialbidrag är en ersättning som ger rätt till pension. Cirka 30 % tror det oavsett ålder. Nära var fjärde svarar att man kan börja ta ut den allmänna pensionen från 65 års ålder. Bland de allra yngsta är andelen ännu högre. I gruppen år svarar högst andel men enbart 45 % att det är från 61 års ålder man kan ta ut den allmänna pensionen. Andelen som anser att de har tillräckligt med kunskap för att ta hand om premiepensionen har minskat något sedan I undersökningen 2012 ställdes en ny fråga. De intervjuade fick svara på om man någon gång hade anlitat en förvaltare för att sköta premiepensionssparandet. Cirka 19 % svarade att de hade gjort det. Över hälften av dem svarade att anledningen till att de anlitade en förvaltare var brist på kunskap, tid eller intresse. Var femte känner mycket väl eller ganska väl till vad tjänstepensionen innebär för den totala pensionen. De äldre känner till det något mer än de yngre.

6 6(7) Förtroendet för den allmänna pensionen har ökat något sedan Det finns inga stora skillnader mellan åldersgrupper eller mellan kvinnor och män i det avseendet. 1.5 Slutsatser Det har inte inträffat några större förändringar i kunskapsläget sedan den senaste undersökningen gjordes Dock har en viss försämring av kunskaperna skett. De äldre har i de flesta fall större kunskaper än de yngre, vilket är ett förväntat resultat. Ett resultat som är mindre förväntat är att det inte har skett någon ökning av andelen som svarar att hela livsinkomsten ligger till grund för beräkningen av den allmänna pensionen. Av fokusgruppsintervjuer som ISF genomförde i samband med en tidigare publicerad rapport (2012:14) framgick att individer förstår att förvärvsfrekvensen och lönenivån har stor betydelse för pensionens utfall. Det kan dock vara så att många inte gör kopplingen till att det gäller hela livet. Ytterligare ett resultat som förvånar är att mindre än hälften av personer i års ålder vet att allmän pension tidigast kan tas ut vid 61 års ålder. Samtidigt verkar normen på 65 år råda i den frågan, och då främst i de yngre grupperna. Det finns anledning att fortsätta följa upp kunskapsutvecklingen även om inte alla frågor i den här undersökningen har samma relevans som tidigare. De resultat som framkommer ger emellertid inte nu skäl att initiera någon specifik granskning.

7 adress Box 202, Stockholm besöksadress Fleminggatan 7 Stockholm telefon fax e-post registrator@inspsf.se webb