KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999
|
|
- Patrik Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box Stockholm Telefon Fax Besöksadress Östgötagatan 90 http//:
2 2 Sammanfattning och slutsatser Syftet med undersökningen är att belysa hur medlemmarna i Konsumentföreningen Stockholm uppfattar att Sveriges medlemskap i EU har påverkat konsumenternas villkor. Liknande undersökningar gjordes årskiftet 1996/1997 och oktober Utvecklingen över tiden redovisas när det är möjligt. 1996/97 verkade det i stort finnas en övervägande negativ uppfattning bland medlemmarna om följderna av Sveriges EU-inträde. Idag är man något mindre negativ, minst negativa är män. Nu som då anser man dock att lägre matpriser är en positiv följd av medlemskapet, framförallt vad gäller kött. Medlemmarna tycker fortfarande att det är viktigt med ursprungsmärkningar av livsmedel, även här främst vad gäller kött och charkuterier. Lite mer än hälften av medlemmarna vill att märkningen ska avse både det land varorna är förpackade/framställda i och råvarorna kommer ifrån. Vidare litar nära tre fjärddelar på märkningen. Helst vill man att svenska myndigheter ska bestämma reglerna för märkningen och därefter detaljhandeln. Vad gäller annan märkning av livsmedel tycker två tredjedelar av medlemmarna att det är mycket viktigt att bröd är märkt med bakdag. En femtedel tycker att det är ganska viktigt. Märkning av tillverkningsdatum på charkuterivaror är lika viktigt. Innehållsförteckningarna tycker flertalet (ungefär hälften) inte har förändrats, något fler tycker att de har försämrats än förbättrats. Jämfört med 1996/97 verkar medlemmarna även vad gäller märkning vara något mindre negativ. I undersökningen fanns även en fråga med om man skulle köpa ett livsmedel om man visste att det var framställt med hjälp av genteknik. Få, och då främst de som anser att EU förbättrat för svenska konsumenter, skulle göra det. Majoriteten, drygt åtta av tio, skulle troligen eller absolut inte göra det.
3 3 Inledning Denna undersökning syftar till att ge en bild av vad Sveriges medlemskap i EU betyder för Konsumentföreningen Stockholms medlemmar. I slutet av november och i december gjordes telefonintervjuer utifrån följande frågeställningar: EU-medlemskapets påverkan på livsmedelskvaliteten EU-medlemskapets påverkan på matpriserna ursprungsmärkning märkning av färskvaror med tillverkningsdag/förpackningsdag innehållsdeklarationer på livsmedel EU-medlemskapets betydelse för konsumenterna i allmänhet Enkäten i sin helhet återfinns i appendix 1. Urval och svarsfrekvens Undersökningen omfattade 500 slumpvis utvalda medlemmar ur KfS:s medlemsregister ( totalt ca medlemmar). 314 personer eller 67 procent besvarade intervjufrågorna. Av dessa var 66 procent kvinnor och 34 procent män. Av de medlemmar som ingick i urvalet men som inte har besvarat enkäten ville 13 procent inte delta. 20 procent gick inte att få tag på trots upprepade påringningar (minst sex försök). Resultaten påverkas inte på något systematiskt sätt av bortfallet. Andelen kvinnor och män är ungefär lika fördelat bland de som svarat och de som inte har svarat. Detsamma gäller ålder. Däremot är det inte osannolikt att de som har valt att delta i genomsnitt är mer engagerade i frågan än de som har avstått. Detta skulle kunna påverka resultaten mot en större enighet bland de som svarat än bland alla medlemmar sammantaget. Dock tyder inte resultatet på att så är fallet. Resultatens statistiska tillförlitlighet Antalet svar ger en säkerhet i resultaten som innebär att om 5 procent i undersökningen svarat t.ex. "ja" på en viss fråga, skulle med 95 procent sannolikhet mellan 2 och 8 procent svara "ja" om vi intervjuade samtliga "aktiva" medlemmar (vår "population"). Samma "osäkerhetsintervall" gäller för resultat nära 100 procent. Vid undersökningsresultat på 50 procent är intervallet som störst; värdet för hela populationen ligger då med 95 procent sannolikhet mellan 43 och 57 procent.
4 4 Resultat från telefonintervjuerna Allmänt I appendix 2 finns tabeller över svarsfrekvenserna för olika grupper som har besvarat enkäten: alla, män respektive kvinnor, medlemmar mellan 20 och 45 år, 46 och 54 år, 55 och 78 år, de som anser att EU-medlemskapet gjort det bättre (här kallat EU-positiva) respektive sämre (EU-negativa) för svenska konsumenter. Det finns ingen genomgående skillnad mellan de olika grupperna, även om män generellt är positivare inställda till EU än kvinnor. Därför har resultaten inte delats upp i redovisningen för olika grupper utan avser samtliga. När det finns skillnader, klara eller antydan till, så redovisas de. Resultaten för frågorna presenteras i samma ordning som de har ställts. I början av varje intervju lästes följande inledning upp: Hej, jag heter nn och ringer från Kooperativa institutet på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm, du är ju medlem. Vi håller på med en medlemsundersökning om vad Sveriges medlemskap i EU betyder för konsumenterna. Har du tid att svara på några frågor, det tar bara några minuter. Fråga 1 1. Hur anser du att EU-medlemskapet har påverkat livsmedelskvaliteten i stort i Sverige? Har den blivit bättre, sämre eller har den inte påverkats alls? Svarsfördelning i procent /97 Bättre 14 9 Oförändrad Sämre Ingen uppfattning Av de tillfrågade medlemmarna tycker knappt 15 procent att livsmedelskvalitén i stort har blivit bättre i och med Sveriges EU-medlemskap. Män och EU-positiva (drygt 20 procent) tycker det i något större utsträckning än andra grupper.lite drygt en tredjedel anser att den inte har påverkats medan lika många anser att den försämrats. Bland EU-negativa (knappt 40 procent) tycker nära 70 procent att kvalitén försämrats. Jämfört med 1996/1997 är bilden relativt oförändrad, något fler tycker att kvaliteten har blivit bättre respektive sämre och något färre att den är oförändrad. Förväntningarna inför EU-medlemskapet var dock mer negativa. Hälften av medlemmarna trodde hösten 1994 att livsmedelskvaliteten skulle bli sämre vid ett medlemskap medan drygt en fjärdedel trodde att den skulle förbli oförändrad. Bara något fler än en av tjugo trodde att den skulle bli bättre.
5 5 Fråga 2 Vad anser du om hur EU-medlemskapet har påverkat de svenska matpriserna? Har EU-medlemskapet påverkat matpriserna nedåt, uppåt eller inte alls i allmänhet Svarsfördelning i procent /97 Nedåt Delvis upp/delvis ned Uppåt Inte alls Ingen uppfattning 10 7 En tredjedel av alla medlemmar och nära hälften av de EU-positiva anser att priserna i allmänhet har gått ned sedan Sverige blev medlem i EU och ungefär en sjundedel att de har gått upp. Knappt hälften anser att priserna är oförändrade eller att vissa priser har gått upp och andra ned medan en femtedel inte anser att priserna har påverkats alls. Jämfört med 1996/97 är svaren närmast oförändrade. Inför EU-medlemskapet 1994 trodde nästan varannan av de tillfrågade medlemmarna att EU-medlemskapet skulle ge lägre matpriser. En fjärdedel trodde att de inte skulle påverkas och en tiondel att priserna skulle stiga. I enkäten ställdes även följdfrågor om hur priserna på kött, frukt & grönsaker samt övrigt har påverkats: Svarsfördelning i procent Kött Frukt & grönt Övrigt Nedåt Delvis upp/delvis ned Uppåt Inte alls Ingen uppfattning Den vanligaste uppfattningen om priset på kött är att priserna har sjunkit. En dryg tredjedel av medlemmarna har svarat så medan en femtedel anser att de har stigit. Vad gäller frukt & grönt och övrigt anser ungefär lika många, 20 respektive 15 procent, att priserna har sjunkit som att de har stigit. I övrigt skiljer sig inte svaren särskilt mycket från den generella bilden, frånsett att en större andel, mellan var fjärde och femte medlem, inte har någon uppfattning i frågan. Troligen beror det på att man är osäker, att man inte kommer ihåg prisbilden före EUmedlemskapet.
6 6 Fråga 3 Det finns nu (från -95) en frivillig överenskommelse inom handeln om att styckat kött ska vara märkt så att man ser från vilket land köttet kommer. a) Tycker du att en sådan ursprungsmärkning är viktig eller oviktig? Svarsfördelning i procent /97 Mycket viktig Ganska viktig Oviktig 4 4 Ingen uppfattning 1 1 Drygt sju av tio medlemmar i genomsnitt och i stort sett alla kvinnor anser att det är mycket viktigt att ursprungsmärka styckat kött och två av tio att det är ganska viktigt. Nästan alla medlemmar tycker alltså att det är viktigt. Det gjorde de även 1996/1997. Dock verkar man inte längre anse det riktigt lika viktigt. Det har skett en viss förskjutning från mycket till ganska viktigt. Kvinnor och unga tycker i högre utsträckning än andra grupper att det är mycket viktigt. Knappast någon, nu liksom tidigare, saknar uppfattning i frågan. En grupp som skiljer ut sig är de EU-positiva. Bland dessa tycker 10 procent att det är oviktigt med märkning. Ingen annan grupp har i så stor ursträckning svarat så. b) Vem anser du ska bestämma om reglerna för ursprungsmärkning? Svarsfördelning EU 15 procent Detaljhandeln 18 procent Svenska myndigheter 56 procent Annan 3 procent Ingen uppfattning 9 procent Lite mer än varannan medlem i genomsnitt anser att svenska myndigheter ska bestämma reglerna för ursprungsmärkning. EU-positiva medlemmar och män anser det i mindre utsträckning. Lite drygt var sjätte medlem anser att EU, och lika många att detaljhandeln, ska bestämma reglerna. Ungefär var tionde medlem hade ingen uppfattning i frågan. c) Litar du på att ursprungsmärkningen är korrekt/riktig? Svarsfördelning Ja, alltid 19 procent Ja, ofta 53 procent Nej, sällan 18 procent Nej, aldrig 8 procent Ingen uppfattning 3 procent
7 7 Medlemmarna har en relativt god tilltro till ursprungsmärkningen. Drygt hälften litar ofta på märkningen medan var femte medlem alltid gör det. Få, var tionde, litar aldrig på den och var femte sällan. Fråga 4 Tycker du att det är viktigt eller oviktigt med ursprungsmärkning av: Svarsfördelning i procent Mycket viktigt Ganska viktigt Oviktigt Ingen uppfattning a) charkvaror som korv, pastej etc b) frukt och grönsaker c) alla livsmedel Charkvaror: knappt sju av tio medlemmar tycker att det är mycket viktigt att ursprungsmärka charkvaror, var fjärde att det är ganska viktigt. För medlemmarna är det alltså nästan lika viktigt att märka charkuterivaror som styckat kött. 1996/97 var bilden ungefär densamma, drygt sju av tio medlemmar ansåg då att det var mycket viktigt med märkning medan knappt två av tio att det var ganska viktigt. Frukt och grönsaker: drygt fyra av tio medlemmar tycker att det är mycket viktigt att ursprungsmärka frukt och grönsaker. Lika många anser att det är ganska viktigt. I genomsnitt var tionde medlem anser att det är oviktigt, män, EU-positiva och yngre i högre utsträckning än övriga. Medlemmarnas inställning har inte förändrats särkskilt sedan 1996/97 då något fler, cirka 50 procent, ansåg det mycket viktigt och något färre, drygt 35 procent, ansåg det ganska viktigt med märkning av frukt och grönsaker. Alla livsmedel: lite färre än var tredje medlem tycker att det är mycket viktigt att ursprungsmärka alla livsmedel. Något fler, drygt var fjärde, anser att det är ganska viktigt medan ungefär var tionde medlem anser att det är oviktigt, EU-positiva och åringar i högre utsträckning än övriga. Fråga 5 Anser du att ursprungsmärkningen ska avse i vilket land livsmedlet är förpackat/framställt, eller råvarorna kommer ifrån eller både och? Svarsfördelning Förpackat/framställt 10 procent Råvarorna kommer ifrån 31 procent Både och 55 procent Ingen uppfattning 4 procent
8 8 Det vanligaste svaret är att ursprungsmärkningen bör avse både vilket land livsmedlet är förpackat/framställt i och det land råvarorna kommer ifrån. Lite mer än hälften av medlemmarna har svarat så. Var tredje medlem i genomsnitt och något fler män, EU-positiva och åringar anser att märkningen bör avse det land råvarorna kommer ifrån. Endast var tionde anser att ursprungsmärkningen bör avse det land som varan framställts/paketerats i. Fråga 6 Tycker du att det är viktigt eller oviktigt att även bakdag, dvs datum för när brödet bakades, finns angivet på bröd förpackningen utöver bäst-före datum? Svarsfördelning Mycket viktigt 67 procent Ganska viktigt 21 procent Oviktigt 11 procent Ingen uppfattning 2 procent Flertalet medlemmar anser att det är viktigt att även bakdag, utöver bäst-före datum, finns angivet på brödförpackningen. Två tredjedelar av de tillfrågade medlemmarna anser att det är mycket viktigt medan en femtedel anser att det är ganska viktigt. Ungefär var tionde medlem anser att det är oviktigt. Få saknade uppfattning i frågan. Fråga 7 Tycker du att det är viktigt eller oviktigt att tillverkningsdag för charkprodukter (korv, leverpastej etc.) finns angivet på varans förpackning? Svarsfördelning Mycket viktigt 64 procent Ganska viktigt 21 procent Oviktigt 8 procent Ingen uppfattning 6 procent Det är viktigt för medlemmarna att tillverkningsdag för charkuterivaror finns angivet på förpackningen, mindre än var tionde tycker att det är oviktigt. För knappt var tredje medlem är det mycket viktigt och för var femte att det är ganska viktigt.
9 9 Fråga 8 Tycker du att innehållsdeklarationerna på livsmedel är bättre eller sämre nu än tidigare eller är de oförändrade? Svarsfördelning Bättre 15 procent Oförändrade 46 procent Sämre 21 procent Ingen uppfattning 18 procent En femtedel av alla medlemmarna anser att innehållsförteckningarna är sämre nu än tidigare och drygt var sjunde att de är bättre. Flertalet, knappt hälften, tycker dock att de är oförändrade Var femte medlem saknade uppfattning. 1996/97 ställdes en liknande fråga: Hur anser du att EU-medlemskapet har påverkat innehållsdeklarationerna på livsmedel? Har de blivit bättre eller sämre eller har de inte påverkats alls av att Sverige har gått med i EU? Svaren på frågan visade en tendens på att de flesta även då ansåg att innehållsdeklarationerna inte hade förändrats (42 procent), men att uppfattningen annars övervägde åt att de hade försämrats. Endast 2 procent av medlemmarna svarade att de blivit bättre. Fråga 9 Om du vet att ett livsmedel har framställts med hjälp av genteknik, köper du det då? Svarsfördelning Ja, absolut 3 procent Ja, troligen 12 procent Nej, troligen inte 35 procent Nej, absolut inte 48 procent Vet inte 2 procent Nära hälften av medlemmarna skulle absolut inte köpa ett livsmedel om det har framställts med hjälp av genteknik, drygt en tredjedel skull troligen inte göra det. Få, var tionde, skulle troligen köpa livsmedlet medan endast tre av hundra absolut skulle göra det. Det är framförallt EU-positiva som kan tänka sig att köpa genmodifierade livsmedel. Nästan ingen medlem har svarat att de inte vet hur de skulle göra.
10 10 Fråga 10 Tycker du att EU-medlemskapet i allmänhet har gjort det bättre eller sämre för svenska konsumenter? Svarsfördelning i procent /97 Bättre Varken eller Sämre Ingen uppfattning 8 14 Bland medlemmarna tycker flest, knappt fyra av tio, att Sveriges EU-medlemskap har försämrat för de svenska konsumenterna. Lite drygt två av tio svarar att det blivit bättre medan tre av tio svarar att medlemskapet varken har gjort till eller ifrån. Män och medlemmar över 55 år tillhör de minst negativa. Var tionde medlem saknar uppfattning. Jämfört med 1996/97 har medlemmarna blivit något mindre negativa. Dock är skillnaden för liten för att vara statistiskt säkerställd. I undersökningen 1994 fanns en fråga som handlade om huruvida man ansåg att konsumentfrågorna sammantaget talade för eller emot ett svenskt medlemskap i EU. På den frågan svarade drygt en fjärdedel att de inte hade någon uppfattning. Fyra av tio ansåg att konsumentfrågorna talade emot, hälften så många att de talade för och drygt en av tio menade att de talade varken för eller emot.
11 11 Appendix 1 Enkät Hej, jag heter nn och ringer från Kooperativa institutet på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm, du är ju medlem. Vi håller på med en medlemsundersökning om vad Sveriges medlemskap i EU betyder för konsumenterna. Har du tid att svara på några frågor, det tar bara några (3-4) minuter 1. Hur anser du att EU-medlemskapet har påverkat livsmedelskvaliteten i stort i Sverige? Har den blivit bättre, sämre eller har den inte påverkats alls? Bättre 4 Oförändrad 3 Sämre 2 Ingen uppfattning 1 2. Vad anser du om hur EU-medlemskapet har påverkat de svenska matpriserna? Har EU-medlemskapet påverkat matpriserna nedåt, uppåt eller inte alls: a. Nedåt 5 Delvis nedåt/delvis uppåt 4 Uppåt 3 Inte alls 2 Ingen uppfattning 1..och priserna vad gäller: b. Kött Nedåt 5 Delvis nedåt/delvis uppåt 4 Uppåt 3 Inte alls 2 Ingen uppfattning 1 c. Frukt o grönsaker Nedåt 5 Delvis nedåt/delvis uppåt 4 Uppåt 3 Inte alls 2 Ingen uppfattning 1 d. Övrigt (ex. ris, pasta, mjöl) Nedåt 5 Delvis nedåt/delvis uppåt 4 Uppåt 3 Inte alls 2 Ingen uppfattning 1 3a. Det finns nu (från -95) en frivillig överenskommelse inom handeln om att styckat kött ska vara märkt så att man ser från vilket land köttet kommer. Tycker du att en sådan ursprungsmärkning är viktig eller oviktig? Mycket viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1 3b Vem anser du ska bestämma om reglerna för ursprungsmärkning? EU 5 Detaljhandeln 4 Sv myndigheter 3 Annan 2 Ingen uppfattning 1 3c Litar du på att ursprungsmärkningen är korrekt/riktig? Ja, alltid 5 Ja, ofta 4 Nej, sällan 3 Nej, aldrig 2 Ingen uppfattning 1
12 12 4. Tycker du att det är viktigt eller oviktigt med ursprungsmärkning av: a. charkvaror som korv, pastej etc.? Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1 b. frukt och grönt? Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1 b. alla livsmedel? Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1 5. Anser du att ursprungsmärkningen ska avse i vilket land livsmedlet är förpackat/framställt, eller råvarorna kommer ifrån eller både och? förpackat/framställt 4 råvarorna kommer ifrån 3 både och 2 ingen uppfattning 1 6. Tycker du att det är viktigt eller oviktigt att även bakdag, dvs datum för när brödet bakades, finns angivet på bröd för-packningen utöver bäst-före datum? Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1 7. Tycker du att det är viktigt eller oviktigt att tillverkningsdag för charkprodukter (korv, leverpastej etc.) finns angivet på varans förpackning? Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1 8. Tycker du att innehållsdeklarationerna på livsmedel är bättre eller sämre nu än tidigare eller är de oförändrade? Bättre 4 Oförändrade 3 Sämre 2 Ingen uppfattning 1 9. Om du vet att ett livsmedel har framställts med hjälp av genteknik, köper du det då? Ja, absolut 5 Ja, troligen 4 Nej, troligen inte 3 Nej, absolut inte 2 Vet ej Tycker du att EU-medlemskapet i allmänhet har gjort det bättre eller sämre för svenska konsumenter? Bättre 4 Varken eller 3 Sämre 2 Ingen uppfattning 1
13 13 Appendix 2 Frekvenstabeller Svarsfördelning i procent Alla Kvinnor Män EUpositinegativ EU- 45år 54år 78år Fråga 1 EU-medlemskapet och livsmedelkvalitet? Bättre Oförändrad Sämre Ingen uppfattning Fråga 2a EU-medlemskapet och livsmedelspriserna? Nedåt Delvis ned/delvis upp Uppåt Inte alls Ingen uppfattning Fråga 2b pris/kött Nedåt Delvis ned/delvis upp Uppåt Inte alls Ingen uppfattning Fråga 2c pris/frukt och grönsaker Nedåt Delvis ned/delvis upp Uppåt Inte alls Ingen uppfattning Fråga 2d pris/övrigt Nedåt Delvis ned/delvis upp Uppåt Inte alls Ingen uppfattning Fråga 3a Ursprungsmärkning styckat kött? Mycket viktigt Ganska viktigt Oviktigt Ingen uppfattning Fråga 3b Vem bestämmer regler? EU Detaljhandeln sv myndigheter Annan Ingen uppfattning Fråga 3c Litar du på ursprungsmärkningen? Ja alltid Ja ofta Nej sällan Nej aldrig Ingen uppfattning Svarsfördelning i procent Alla Kvinnor Män 19-45år 46-54år 55-78år EUpositiv EUnegativ
14 14 Fråga 4a/ viktigt märkning av charkvaror? Mycket viktigt Ganska viktigt Oviktigt Ingen uppfattning Fråga 4b/ viktigt märkning av frukt och grönt? Mycket viktigt Ganska viktigt Oviktigt Ingen uppfattning Fråga 4c / viktigt märkning av alla livsmedel? Mycket viktigt Ganska viktigt Oviktigt Ingen uppfattning Fråga 5 Vad ska märkningen avse? Förpackat/framställt Råvarorna kommer ifrån Både och Ingen uppfattning Fråga 6 Märkning av bakdag? Mycket viktigt Ganska viktigt Oviktigt Ingen uppfattning Fråga 7 Märkning tillverkningsdag, charkprod? Mycket viktigt Ganska viktigt Oviktigt Ingen uppfattning Fråga 8 Innehållsdeklarationerna bättre/sämre? Bättre Oförändrade Sämre Ingen uppfattning Fråga 9 Köper livsmedel framställt m genteknik? Ja absolut Ja troligen Nej troligen inte Nej absolut inte Vet ej Fråga 10 EU: Bättre eller sämre sv konsumenter? Bättre Varken eller Sämre Ingen uppfattning
KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen
KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 2003
Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 23 SKOP,, har på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan 9 och 24 maj 23. Svaren
Läs merRESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004
RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur
Läs merLouise Ungerth, chef för
Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se
Läs merSammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005
25-9-23 Bilaga 1 Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 25 SKOP, Skandinavisk Opinion AB, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan
Läs merKonsumenterna och GMO
Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007
SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm September 2001
SKOP,, har på uppdrag av intervjuat cirka 500 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes under tiden 31 augusti till 10 september. Svaren redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår
Läs merLokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012
Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när
Läs merFackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!
Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.
Läs merSmåföretagen spår ljusa tider
Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (17) Delredovisning. Opinioner 2011 MSB-51.1
MSB-. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap () Delredovisning Opinioner samhällsskydd och beredskap () Inledning Opinioner är en undersökning med lång historik. Frågeställningarna har rört allmänhetens
Läs merRapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015
Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 2.300 personer. Intervjuerna gjordes under januari och. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning.
Läs merRapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006
SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur
Läs merBrukarundersökning IFO 2016
2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress
Läs merOpinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle
Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007
om buteljerat Vatten SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 17 oktober till 3 november 2007 intervjuades drygt 1.000 personer på uppdrag av
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm december 2003
SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland i åldern 18-84 bosatta i hela riket. Mellan den 4 och 18 intervjuades cirka 1.200 på uppdrag av bland andra.
Läs merSKOP. Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti-september 2008
Rapport till om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti-september 8 SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 18 augusti och september
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005
SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 29 mars och 12 april intervjuades drygt 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Svaren redovisas
Läs merSmåföretagen spår ljusa tider
Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning
Läs merKultur Skåne Bibliotek, bildning och media
Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under
Läs merSvenskarnas syn på flyktingsituationen 15 september 2015
Svenskarnas syn på flyktingsituationen 15 september 2015 Svenskarnas syn på flyktingsituationen De senaste veckornas händelseutveckling kring flyktingsituationen i Europa har varit intensiv och på många
Läs merUndersökning om Stureplanerna
Undersökning om Stureplanerna 18 september 2017 Johan Orbe Om undersökningen Undersökningen genomfördes under perioden 8-15 september 2017 i Sifos webbpanel. Totalt tillfrågades 1003 personer boende i
Läs merMän och kvinnor 16 år och äldre i hela landet
Hygien Undersökning: Hygien Projektnummer: 3241080 Uppdragsgivare: Colgate-Palmolive Tid för fältarbete: 24-28 januari 1994 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade: Intervjumetod: Projektledare: Städvanorna
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merRapport till Upphandlingsmyndigheten 29 april 2016
-research Rapport till Upphandlingsmyndigheten SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). Mellan den 25 och den intervjuades 600 företagare/företagsledare
Läs merRöster om facket och jobbet
RAPPORT 3B AV 6 2012 Röster om facket och jobbet Fackligt förtroendevalda och viljan att ta fackligt förtroendeuppdrag efter födelseland Denna rapport är ett komplement till Röster om facket och jobbet
Läs merRapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004
SKOP Skandinavisk opinion ab KF i samarbete med konsumentföreningarna SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 19
Läs merVillaägaren. MarkCheck ROT avdraget. December 2009
MarkCheck ROT avdraget December 2009 Syfte och metod Medlemstidningen Villaägaren har givit Mistat AB i uppdrag att genomföra en undersökning bland landets hantverkare. Syftet med undersökningen är att
Läs merRapport till FAR maj 2012
-research SKOP har på uppdrag av FAR genomfört tre undersökningar om förtroendet för revisorer och redovisningskonsulter. En undersökning genomfördes bland politiker, en bland företagare/företagsledare
Läs merKonsumentföreningen Stockholm. Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel. Vad är skillnaden? Februari 2011
RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel Vad är skillnaden? Februari 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71,
Läs merVattenfall Vindkraft Stor-Rotliden
Vattenfall Vindkraft Stor-Rotliden MarkCheck Maj 2013 Detta är ett urval av bilder som gjorts av Vattenfall 2015 där bilder som inte har direkt koppling till Stor- Rotliden valts bort liksom bilder med
Läs merStatistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre
Läs merMedlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning
Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm 1 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i den egna Medlemspanelen om
Läs merSammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN
Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och
Läs merMedlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar
Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra
Läs merSammanfattning/Pressmeddelanden sid. 3. Bakgrund och syfte sid. 5. Konsumentenkät i Sundsvall - redovisning av 5 av totalt 10 frågor sid.
En enkät om naturkosmetik, hudvård och märkning. Mars 2009 Innehållsförteckning Sammanfattning/Pressmeddelanden sid. 3 Bakgrund och syfte sid. 5 Konsumentenkät i Sundsvall - redovisning av 5 av totalt
Läs mer1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31
KK-Stiftelsen IT-baserade läromedel Elever, lärare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. IT-baserade läromedel...5 4. Skolbok i tiden.23 5. Kollegiet.com 26 6. ITIS 31 7. Publiceringsregler...35
Läs merSkolenkäten våren 2016
Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080
Läs merRapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder 21 november 2014
Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 4 och den intervjuades
Läs merRapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012
-research ab SKOP har på uppdrag av Upplands-Bro kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 15 och 22 Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen
Läs merTrivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018
Trivselenkät Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018 Innehåll INLEDNING... 3 Administrering... 3 Resultat... 3 Sammanfattning... 5 Resultat trivselenkäten åk 3... 6 Trivsel...
Läs merHushållsbarometern hösten 2006
Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som
Läs mer2015-03-24 Karin Nelsson. Kristdemokraterna och olika politiska frågor
2015-03-24 Karin Nelsson Kristdemokraterna och olika politiska frågor Kristdemokraterna och olika politiska frågor Sverige Tycker har genomfört en undersökning om olika politiska frågor bland allmänheten
Läs merSå sparar svenska folket
Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har
Läs merAllmänheten och klimatförändringen 2009
Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005
HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007
om buteljerat Vatten SKOP gör regelbundet undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 17 oktober till 3 november 2007 intervjuades drygt 1 000 personer på uppdrag av
Läs merRapport. Företagare om EU. Svenskt Näringsliv
Rapport Företagare om EU Svenskt Näringsliv 09-03-27 enomförande Undersökningens målgrupp var VD för företag med minst en anställd. Totalt genomfördes 1 004 telefonintervjuer i målgruppen under perioden
Läs merFairtrade Kännedomsundersökning
Fairtrade Kännedomsundersökning Uppdragsgivare: Maria Granefelt, Fairtrade Kundansvarig: Ulla Holmberg, TNS SIFO Projektledare: Maria Rönnberg, TNS SIFO Projektnummer:1521165-02-24 Om undersökningen Under
Läs merSKOP. Rapport till Frivärld oktober 2015
SKOP gör regelbundna undersökningar bland ungdomar personer mellan 16 och 25 år som är bosatta i hela Sverige. I september/ intervjuades 1.000 personer. En fråga ställdes på uppdrag av Frivärld och redovisas
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Ökat behov av exportfinansiering
AB Svensk Exportkredit Ökat behov av exportfinansiering 1 SEK:s Exportkreditbarometer december 2017 SEK:s tionde Exportkreditbarometer med resultat från 200 exportföretag visar på flera intressanta resultat:
Läs merBra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning
Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..
Läs merPubliceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018
Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4
Läs merRapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012
-research Rapport till Upplands Väsby SKOP har på uppdrag av Upplands Väsby kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 24 april och den 26 maj 12 Resultaten redovisas
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Ökat behov av exportfinansiering
AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december 2017 Ökat behov av exportfinansiering Exportkreditbarometern december 2017 1 SEK:s Exportkreditbarometer december 2017 SEK:s tionde Exportkreditbarometer
Läs merNordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige
Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning
Läs merResultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.
Skandinavisk opinion ab HQ Fonders sparbarometer juni/juli 2005 SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna ekonomiska undersökningar i hela Sverige bland personer som är 18 till 84 år. Mellan den 21
Läs merKunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman
Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...
Läs merRapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009
SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen
Läs merReumatikerförbundet: Upplevelse av förpackningar för dagligvaror T Leif Hansson. Datum:
Reumatikerförbundet Upplevelse av förpackningar för dagligvaror T-112011 Reumatikerförbundet: TEMO AB: Katarina Cenner Leif Hansson Gun Pettersson Datum: 2005-10-18 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning
Läs merFlyget och miljön
Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni
Läs merKvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008
Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2
Läs merKartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001
4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001
Läs merSvenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016
Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning Malmö, mars 2016 Sammanfattning Resultaten på övergripande nivå visar att det finns ett stort intresse för svenska produkter samt att råvarors ursprung och
Läs merKöttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt
Svenska matvanor och matpriser 2010-06-30 Köttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt Den totala köttkonsumtionen ökade med 1,3 procent mellan 2007 och 2008,
Läs merKonsumenternas förtroende förstärktes något i september
Inkomst och konsumtion 2012 Konsumentbarometern 2012, september Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Konsumenternas förtroendeindikator var i september, då den i augusti och juli låg
Läs merRapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet februari/mars 2012
Rapport till om hur svenskarna ser på företagarklimatet SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 16 februari och 4 mars 212 intervjuades cirka
Läs merRöster om facket och jobbet
4 Röster om facket och jobbet RAPPORT 4 AV 5 2011 Fackets uppgifter, fackets inflytande och facklig-politisk samverkan Innehåll Sammanfattning. 2 1 Inledning.... 4 2 Fackets uppgifter.. 6 3 Bör facket
Läs merKK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT
1 Innehåll 1. Förord...3 2. Metodsammanställning...4 3. Användning och attityd till IT...6 4. Elever och IT...34 5. Rankinglistor...38 6. Publiceringsregler...57 2 1. Förord Denna rapport innehåller delar
Läs merKommunikationsmaterial som finns att ladda ner eller beställa på frånsverige.se.
Kommunikationsmaterial som finns att ladda ner eller beställa på. Materialet finns att ladda ner som tryckbara pdf:er med skärmärken, jpgs (300 dpi) eller som vektoriserade eps-filer (skalbara storleksmässigt).
Läs merHär finns framtidens chefer
Statistik Här finns framtidens chefer Rapport om unga akademikers syn på chefskap Magnus Hedberg, vd på Jusek Här finns framtidens chefer Juseks arbetsmarknadsundersökning visar att det finns en god framtida
Läs merBilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
Läs merFörbättringsarbetet i socialtjänstens utredningsarbete i Västra Götalands och Hallands län
Förbättringsarbetet i socialtjänstens utredningsarbete i Västra Götalands och Hallands län Kort om IVO:s tillsyn Syftet med tillsynen har varit att bedöma om socialnämnderna bedriver ett systematiskt förbättringsarbete
Läs merArbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015
Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för
Läs merStorstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012
Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merRapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet februari/mars 2010
Rapport till om hur svenskarna ser på företagarklimatet SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 16 februari och mars intervjuades drygt 1.
Läs merSPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET
SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET Bakgrund & Genomförande BAKGRUND & SYFTE Syftet med undersökningen är att kartlägga landets tandläkare och vårdgivare bedömer att tandvårdsstödet fungerar idag,
Läs merResultat av brukarundersökning Funktionshinder 2016
Resultat av brukarundersökning Funktionshinder 2016 Rapport Mölndals stad 1 Innehåll 1. Om undersökningen.. 3 2. Syfte.. 3 3. Enkäten. 3 4. Svarsfrekvens.. 4 5. Vård- och omsorgsnämndens mål... 5 6. Resultat.
Läs merUppföljning och rapport
Uppföljning och rapport Vuxenutbildningen i Göteborgsregionen 09 408 Mars 09 Henrik Löfving/Björn Schéle Om undersökningen Undersökningens genomförande Syfte: Syftet med undersökningen var att via enkäter
Läs merDNR AFS. Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt
DNR 008-73-AFS Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt Enkät hösten 008 RISKENKÄT HÖSTEN 008 Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens
Läs merPost&Telestyrelsen. Ny nummerplan. Undersökning i Temo Direkt oktober Oktober 2001 T-22275
1 Ny nummerplan Undersökning i Temo Direkt oktober 2001 2 Temo har på uppdrag av Post & Telestyrelsen genomfört en uppföljande studie av en tidigare genomförd kvalitativ undersökning om attityderna till
Läs merPsoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006
Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis
Läs merLupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN
Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats
Läs merDN/Ipsos specialmätning om Decemberöverenskommelsen 27 maj 2015
DN/Ipsos specialmätning om Decemberöverenskommelsen 27 maj 15 Kontakt: david.ahlin@ipsos.com 15 Ipsos. All rights reserved Väljarna om Decemberöverenskommelsen Endast hälften av väljarna känner till vad
Läs merSKOP. Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet mars 2008
Rapport till om hur svenskarna ser på företagarklimatet gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele- Riks). Mellan den 1 och 13 intervjuades cirka 1. personer om hur de uppfattar
Läs merRapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti 2010
Rapport till om hur svenskarna ser på företagarklimatet SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 9 och 25 intervjuades 1. personer om hur de
Läs merINTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE
INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge
Läs merDet flexibla arbetslivets möjligheter
Statistik Det flexibla arbetslivets möjligheter Ett arbetsliv med individen i fokus Ett arbetsliv med individen i fokus Förutsättningarna i arbetslivet har förändrats. Med moderna tekniska lösningar kan
Läs merRapport till Länsstyrelsen i Västernorrland September 2005
SKOP,, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland intervjuat cirka 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 11 och 26 september 2005. Resultaten
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merKort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av
Kort om: kort om R apport 3 av 7 27 3 RappoRt 3 av 7 27 En sammanfattning av den tredje rapporten Omkring 157 LO-medlemmar har ett eller flera fackliga förtroende. Det fackliga arbetet bygger mycket på
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4
Läs merArbetsmiljöundersökning
Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs mer