1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31

Transkript

1 KK-Stiftelsen IT-baserade läromedel Elever, lärare

2 Innehåll 1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS Publiceringsregler...35 Svenska GALLUP

3 1. Förord Denna rapport innehåller huvudresultaten av den undersökning som KK-Stiftelsen (KKS) har givit Svenska GALLUP i uppdrag att genomföra. Undersökningen är utformad i samarbete mellan Hans Gennerud, KKS och Karin Nelsson, Svenska GALLUP. Databearbetningen av resultatet har gjorts av Åsa Mkilania. För rapport svarar Lena Lovén. För en djupare och mer omfattande analys är det värdefullt att studera de undergrupper som redovisas i tabellerna som finns bifogade till rapporten. Med förhoppning om att rapporten kommer att vara belysande och fungera som ett bra beslutsunderlag i framtiden. Stockholm den 2 maj Lena Lovén Svenska GALLUP 2

4 2. Metodsammanställning I följande avsnitt redovisas undersökningens bakgrund, syfte, metod, urval samt hur tabellerna ska läsas. 2.1 BAKGRUND Svenska GALLUP har för femte året i rad genomfört en undersökning där KKS satsning på IT i Sveriges skolor utvärderas. Årets undersökning riktar sig till lärare, elever och skolledare. Årets undersökning är på många sätt en upprepning av de undersökningar som har gjorts, 1998 och Jämförelser med tidigare resultat kommer därför att göras. I denna rapport redovisas elevernas och lärarnas inställning och attityd till bl.a. IT-baserade läromedel. 2.2 SYFTE Syftet med undersökningen är dels att ta reda på och utvärdera målgruppernas attityder, kunskaper och användande av IT, dels att göra jämförelser med tidigare års undersökningsresultat. 2.3 METOD Intervjuerna genomfördes per telefon under 12 februari 23 mars. Sammanlagt har följande antal intervjuer genomförts inom respektive målgrupp: Lärare intervjuer Skolledare 600 intervjuer Elever intervjuer 2.4 URVAL Lärare Svenska GALLUP har valt ut ett hundratal skolor runt om i landet. I varje län har 200 intervjuer genomförts. En skillnad mellan årets undersökning och tidigare års undersökningar är att friskolor har inkluderats. Totalt innebär det intervjuer. Svarsfrekvensen är 70 procent Skolledare Urvalet består av ett köpt riksrepresentativt register från PAR Adressregistret med skolledare på gymnasiet och grundskolan. Totalt har 300 intervjuer gjorts på grundskolan och 300 intervjuer på gymnasiet. Svarsfrekvensen är 55 procent Elever Svenska GALLUP har valt ut ett hundratal gymnasieskolor över hela Sverige. Totalt har 50 intervjuer gjorts per län. En skillnad mellan årets Svenska GALLUP 3

5 undersökning och tidigare års undersökningar är att friskolor har inkluderats. Svarsfrekvensen är 73 procent. Svenska GALLUP respekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. 2.5 TABELLER Tabellrapporten består av databehandlade tabeller. Analysen har skett med korssorteringsprogrammet NIPO. Tabellerna läses radvis. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i datorns procentberäkning. Om flera svar tillåtits i en fråga dvs. om respondenten fått avge mer än ett svar summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100%. Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det väsentligt att man håller i minnet att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att det är ett felslut att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle erhållits om tex. samtliga lärare besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett ja -svar på 50% en något större osäkerhet än ett ja -svar på 10% eller 90%. Felmarginalens storlek är också beroende av hur många intervjuer som genomförts. Ju fler intervjuer desto mindre felmarginal. Svenska GALLUP 4

6 3. IT-baserade läromedel I följande avsnitt tittar vi bl.a. på lärares och elevers syn, kunskap och inställning till IT-baserade läromedel. IT-baserade läromedel Målgrupp: lärare och elever. Sammanfattning Drygt fyra av tio lärare använder IT-baserade läromedel någon enstaka gång. Drygt en tredjedel använder det regelbundet medan knappt en fjärdedel aldrig använder IT-baserade läromedel. Vi ser en ökning av lärare som regelbundet använder sig av IT-baserade läromedel samtidigt som andelen som svarat aldrig, minskat över åren. Majoriteten av eleverna, drygt två tredjedelar, kommer i kontakt med IT-baserade läromedel i undervisningen medan tre av tio elever svarar att de inte gör det. Jämfört med har andelen som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel ökat något. Bland de elever som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel tycker så många som drygt tre av fyra att det är roligare att använda IT-baserade läromedel än att använda böcker i undervisningen. Drygt en tredjedel av de elever som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel anser att lärarna har hög kunskap när det gäller att undervisa med dessa. Sedan 1998 har andelen elever som anser att lärarna har hög kunskap när det gäller att undervisa med IT-baserade läromedel ökat en aning. Mellan år och har andelen som tycker att lärarna har hög kunskap emellertid varit oförändrad. Vad gäller elevernas syn på lärarnas kunskap i övriga undervisningen är andelen som anser att kunskapen är hög betydligt större än när det gäller kunskapen om ITbaserad undervisning. Elevernas allmänna uppfattning om nyttan av att använda IT-baserade läromedel i skolan är till största delen positiv, knappt tre fjärdedelar uppfattar nyttan av IT-baserade läromedel som stor. Sedan 1998 har andelen som tycker att nyttan av att använda med IT-baserade läromedel är stor minskat något. De främsta möjligheterna med IT-baserade läromedel anser lärarna vara att det ökar motivationen i skolan, lär eleverna att själva söka kunskap, hjälper elever med problem samt ökar inlärningen. Drygt hälften tycker också att det snabbar upp inlärningen och förbättrar pedagogiken. Drygt tre av tio lärare tycker att det avlastar lärarna, lär eleverna att tänka kritiskt, ökar samarbetet i skolan samt ökar resurserna inom andra områden. Bland eleverna ser vi att den mest förekommande möjligheten med att använda IT-baserade läromedel är att eleverna lär sig att själva Svenska GALLUP 5

7 söka kunskap, vilket nio av tio uppger. Vidare anser eleverna att det avlastar lärarna, ökar motivationen i skolan, ökar resurserna inom andra områden, ökar inlärningen samt hjälper elever med problem. Det eleverna uppger som möjlighet i minst utsträckning är att IT-baserade läromedel skulle öka samarbetet i skolan. Vad gäller inställningen hos lärarna till IT-baserade läromedel ser vi att en klar majoritet, drygt sju av tio, är positiva. Få är negativa medan gruppen som varken är positiv eller negativ är något större. Eleverna är liksom lärarna övervägande positiva till IT-baserade läromedel. Konstateras kan dock att andelen positiva elever minskat med sexton procentenheter sedan Vidare ser vi att de som svarar att de varken är positiva eller negativa har ökat med ca femton procentenheter sedan Av de elever som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel tycker knappt sju av tio att de är lätta att lära sig. Endast drygt en av tio tycker de är svåra att lära sig och drygt en femtedel svarar att de varken är lätta eller svåra att lära sig. Enligt lärarna används IT-baserade läromedel främst i humanistiska ämnen. Därefter följer de naturvetenskapliga och på tredje plats kommer de samhällsvetenskapliga ämnena. Minst används IT-baserade läromedel inom praktiskt yrkesinriktade ämnen. Precis som lärarna svarar eleverna att de främst använder IT-baserade läromedel i humanistiska ämnen, följt av naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen. Anmärkningsvärt i denna fråga, jämfört med tidigare års undersökningar, är att användningen av IT-baserade läromedel har ökat med relativt mycket inom estetiska ämnen, medan den har minskat något inom naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen. Svenska GALLUP 6

8 Fig. 1 Lärare I vilken utsträckning använder du IT-baserade läromedel idag? 35% Regelbundet 30% 27% 4 Någon enstaka gång Aldrig 27% 30% 0% % 1% Drygt fyra av tio lärare använder IT-baserade läromedel någon enstaka gång. Drygt en tredjedel använder det regelbundet medan knappt en fjärdedel aldrig använder IT-baserade läromedel. Andelen lärare som använder IT-baserade läromedel någon enstaka gång är sedan och 1998 oförändrad. Vi ser en ökning av lärare som regelbundet använder sig av IT-baserade läromedel samtidigt som andelen som svarat aldrig, minskat över åren. Svenska GALLUP 7

9 Fig. 2 Elever Kommer du i kontakt med IT-baserade läromedel i undervisningen? 68% Ja 67% Nej 29% 31% 3% Majoriteten av eleverna, drygt två tredjedelar, kommer i kontakt med IT-baserade läromedel i undervisningen medan tre av tio elever svarar att de inte gör det. Jämfört med har andelen som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel ökat något. Svenska GALLUP 8

10 Fig. 3 Tycker du att det är roligare eller tråkigare att använda IT-baserade läromedel än att använda böcker i undervisningen?* Elever De som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel Svaret är angivet på en skala mellan 1 och 5, där 1 är mycket tråkigare och 5 är mycket roligare. * Viss skillnad i frågeformulering mellan år 1998 respektive och år 77% Roligare 76% 78% 13% Varken roligare eller tråkigare 16% 13% Tråkigare 6% 6% 9% % 3% Bland de elever som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel tycker så många som drygt tre av fyra att det är roligare att använda ITbaserade läromedel än att använda böcker i undervisningen. Knappt en tiondel uppger att de tycker att det är tråkigare att använda IT-baserade läromedel än det är att använda böcker i undervisningen medan ca ungefär var åttonde varken tycker att det är roligare eller tråkigare. Sedan 1998 har inga markanta förändringar skett. Påpekas kan dock att andelen som tycker att det är tråkigare att använda IT-baserade läromedel i undervisningen har ökat något sedan 1998 och. Svenska GALLUP 9

11 Fig. 4 Tycker du att lärarna har hög eller låg kunskap när det gäller att undervisa med IT-baserade läromedel?* Elever De som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel Svaret är angivet på en skala mellan 1 och 5, där 1 är mycket låg och 5 är mycket hög. * Viss skillnad i frågeformulering mellan 1998 respektive år och 34% Hög 34% 29% 20% Varken hög eller låg 20% 19% Låg 4 44% % 4% 6% *Viss skillnad i frågeformulering mellan åren Här kan konstateras att drygt en tredjedel av de elever som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel anser att lärarna har hög kunskap när det gäller att undervisa med dessa. Drygt fyra av tio elever menar däremot att lärarna har låg kunskap och två av tio tycker varken att lärarna har hög eller låg kunskap. Sedan 1998 har andelen elever som anser att lärarna har hög kunskap när det gäller att undervisa med IT-baserade läromedel ökat en aning. Mellan år och har andelen som tycker att lärarna har hög kunskap emellertid varit oförändrad. Sedan 1998 har andelen som tycker att lärarna har låg kunskap sjunkit något. Anmärkningsvärt är att andelen som tycker att lärarna har låg kunskap har ökat mellan och. Svenska GALLUP 10

12 Fig. 5 När det gäller övriga undervisningen, tycker du då att lärarna har hög eller låg kunskap?* Elever De som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel Svaret är angivet på en skala mellan 1 och 5, där 1 är mycket låg och 5 är mycket hög * Viss skillnad i frågeformulering mellan 1998 respektive år och 75% Hög 77% 71% 1 Varken hög eller låg 11% 19% Låg 8% 11% 10% % Vad gäller elevernas syn på lärarnas kunskap i övriga undervisningen är andelen som anser att kunskapen är hög betydligt större än när det gäller kunskapen om IT-baserad undervisning. Tre fjärdedelar menar att lärarna har hög kunskap medan drygt en av tio anser att kunskapen hos lärarna är låg. Ungefär lika stor andel tycker varken att kunskapen är hög eller låg. Jämfört med 1998 års siffror har andelen elever som tycker att lärarna har hög kunskap ökat något. Jämfört med har andelen dock sjunkit något. Andelen som tycker att lärarnas kunskap är låg har ökat något sedan 1998 medan andelen som varken tycker att lärarna har hög eller låg kunskap har minskat något. Svenska GALLUP 11

13 Fig. 6 Vad har du för uppfattning om nyttan av att använda IT-baserade läromedel i skolan? Elever Svaret är angivet på en skala mellan 1 och 5, där 1 är mycket liten och 5 är mycket stor 74% Stor 76% 79% 11% Varken stor eller liten 9% 8% Liten 9% 11% 10% % 6% 3% Elevernas allmänna uppfattning om nyttan av att använda IT-baserade läromedel i skolan är till största delen positiv, knappt tre fjärdedelar uppfattar nyttan av IT-baserade läromedel som stor. Drygt var tionde anser nyttan vara liten och en lika stor andel tycker varken nyttan är stor eller liten. Sedan 1998 har andelen som tycker att nyttan av att använda med ITbaserade läromedel är stor minskat något. Svenska GALLUP 12

14 Fig. 7 Vilka är de främsta möjligheterna med att använda ITbaserade läromedel i skolan? Lärare De som använder IT-baserade läromedel idag Flera svar möjliga Ökar motivationen i skolan 73% 76% 81% Lär eleverna att själva söka kunskap 75% 74% 81% Hjälper elever med problem 67% 74% 73% Ökar inlärningen 60% 58% 70% Snabbar upp inlärningen 41% 46% 54% Förbättrar pedagogiken 44% 43% 51% Avlastar lärarna Lär eleverna att tänka kritiskt Ökar samarbetet i skolan 37% 3 33% 33% 29% 24% 31% 27% 25% 1998 Ökar resurserna inom andra områden 23% 30% 28% Annat 3% 1% 3% 5% De främsta möjligheterna med IT-baserade läromedel anser lärarna vara att det ökar motivationen i skolan, lär eleverna att själva söka kunskap, hjälper elever med problem samt ökar inlärningen. Drygt hälften tycker också att det snabbar upp inlärningen och förbättrar pedagogiken. Drygt tre av tio lärare tycker att det avlastar lärarna, lär eleverna att tänka kritiskt, ökar samarbetet i skolan samt ökar resurserna inom andra områden. Sedan frågan ställdes och 1998 har inga större förändringar skett. Påpekas kan dock att lärarna överlag är starkare i sin uppfattning i årets undersökning än tidigare år. Svenska GALLUP 13

15 Fig. 8 Elever Flera svar möjliga Möjligheter med IT-baserade läromedel. Tror du att IT-baserade läromedel? Lär eleverna att själva söka kunskap 69% 90% 91% Avlastar lärarna 45% 83% 78% Ökar motivationen i skolan (## gör skolarbetet roligare) 56% 74% 78% Ökar resurserna inom andra områden (## kostnadseffektivt) 37% 69% 68% Ökar inlärningen 47% 67% 69% Hjälper elever med problem Lär eleverna att tänka kritiskt Snabbar upp inlärningen 28% 36% 37% 5 64% 68% 60% 58% 59% 1998 Förbättrar pedagogiken 30% 48% 53% Ökar samarbetet i skolan 21% 4 38% 6% 0% Annat 0% Bland eleverna ser vi att den mest förekommande möjligheten med att använda IT-baserade läromedel är att eleverna lär sig att själva söka kunskap, vilket nio av tio uppger. Vidare anser eleverna att det avlastar lärarna, ökar motivationen i skolan, ökar resurserna inom andra områden, ökar inlärningen samt hjälper elever med problem. Det eleverna uppger som möjlighet i minst utsträckning är att IT-baserade läromedel skulle öka samarbetet i skolan. Vad som tydligt framkommer vid en jämförelse mellan åren är att eleverna är betydligt starkare i sin uppfattning beträffande möjligheterna med IT-baserade läromedel och än Tydligast är skillnaden när det gäller att de avlastar lärarna samt att de lär eleverna att tänka kritiskt Svenska GALLUP 14

16 Fig. 9 Finns det några fördelar med att använda IT-baserade läromedel? Lärare De som inte använder IT-baserade läromedel idag Flera svar möjliga Ökar inlärningen 46% 51% Hjälper elever med problem 54% 6 Avlastar lärarna Snabbar upp inlärningen 29% 30% 39% 38% Ökar samarbetet i skolan 13% 19% Förbättrar pedagogiken 27% 35% Ökar resurserna inom andra områden 16% 23% Lär eleverna att tänka kritiskt Lär eleverna att själva söka kunskap 23% 20% 5 64% Ökar motivationen i skolan 50% 61% Annat Nej 7% 5% 6% 13% 15% De största fördelar med IT-baserade läromedel, vilket drygt sex av tio av de lärare som inte använder IT-baserade läromedel svarar är att det lär eleverna att själva söka kunskap, hjälper elever med problem samt ökar motivationen i skolarbetet. Drygt hälften av de lärare som inte använder IT-baserade läromedel anser att det ökar inlärningen. Det som lärarna uppger vara fördelar med IT-baserade läromedel i minst utsträckning är att det ökar samarbetet i skolan, ökar resurserna inom andra områden samt lär eleverna att tänka kritiskt. Omkring var tjugonde anser inte att det finns några fördelar och endast någon procent uppger något annat. Svenska GALLUP 15

17 Fig. 10 Hinder med IT-baserade läromedel. Tror du att är ett hinder för dig?* Elever Flera svar möjliga * Viss skillnad i frågeformulering mellan 1998 respektive år och Dålig kunskap om programmen 36% 51% 56% Dålig kunskap hos lärarna 41% 55% 56% Har inte tid att sätta sig in i programmen 40% 5 50% För få datorer 44% 44% 48% Programmen är för dyra För dåliga program 18% 17% 29% 36% 40% Programmen är inte anpassade till läroplanen 20% 31% 34% Programmen är svåra att använda i undervisningen 16% 27% 3 Annat 1% 4% 7% 10% 9% *Viss skillnad i frågeformulering mellan åren Eleverna tycker att dålig kunskap om programmen, dålig kunskap hos lärarna och ont om tid för att sätta sig in i programmen är de största hindren för dem själva när det gäller IT-baserade läromedel. Det som anses vara hinder i minst utsträckning, vilket knappt en tredjedel uppger är att programmen är svåra att använda och att de inte är anpassade till läroplanen. Generellt kan sägas att eleverna är mer kritiska år och än de var Skillnaderna är tydligast när det gäller hinder som att programmen är för dåliga, programmen är svåra att använda i undervisningen, dålig kunskap om programmen samt för få datorer. Svenska GALLUP 16

18 Fig. 11 Vad är din allmänna inställning till IT-baserade läromedel? Lärare Svaret är angivet på en skala mellan 1 och 5, där 1 är mycket negativ och 5 är mycket positiv. Negativ 8% 7% 6% 5% 16% Varken positiv eller negativ 14% 17% Positiv 1 73% 78% 75% % 3% 1% 1% Vad gäller inställningen hos lärarna till IT-baserade läromedel ser vi att en klar majoritet, drygt sju av tio, är positiva. Få är negativa medan gruppen som varken är positiv eller negativ är något större. Jämfört med och 1998 års resultat har andelen positiva lärare minskat en aning medan andelen som svarar varken positiv eller negativ är oförändrad. Anmärkningsvärt är också att andelen negativa har ökat något. Svenska GALLUP 17

19 Fig. 12 Vad är din allmänna inställning till IT-baserade läromedel? Elever Svaret är angivet på en skala mellan 1 och 5, där 1 är mycket negativ och 5 är mycket positiv. 67% Positiv 69% 83% 26% Varken positiv eller negativ 23% 1 Negativ 5% 4% 6% % Eleverna är liksom lärarna övervägande positiva till IT-baserade läromedel. Konstateras kan dock att andelen positiva elever minskat med sexton procentenheter sedan Vidare ser vi att de som svarar att de varken är positiva eller negativa har ökat med ca femton procentenheter sedan Svenska GALLUP 18

20 Fig. 13 Tycker du att IT-baserade läromedel är lätta eller svåra att lära sig? Elever De som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel Svaret är angivet på en skala mellan 1 och 5, där 1 är mycket svåra och 5 är mycket lätta Lätta 66% 69% Varken lätta eller svåra 18% 21% Svåra 1 11% 1% Av de elever som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel tycker knappt sju av tio att de är lätta att lära sig. Endast drygt en av tio tycker de är svåra att lära sig och drygt en femtedel svarar att de varken är lätta eller svåra att lära sig. Sedan har andelen som tycker att de IT-baserade läromedlen är lätta att lära sig har minskat något. Svenska GALLUP 19

21 Fig. 14 I vilka ämnen använder du IT-baserade läromedel på din skola? Lärare De som använder IT-baserade läromedel idag Flera svar möjliga *Frågan endast ställd och Naturvetenskapliga ämnen 41% 45% 45% Humanistiska ämnen 50% 49% 54% Samhällsvetenskapliga ämnen 25% 2 26% Estetiska ämnen 9% 7% 8% Praktiskt yrkesinriktade ämnen inom vård, omsorg och omvårdnad 3% Praktiskt yrkesinriktade ämnen inom verkstad, industri, teknik och service Specialpedagogik* Övriga 10% 8% 8% 8% 3% 5% 9% 6% 1% 3% 3% 1998 *Frågan ställd fr o m Enligt lärarna används IT-baserade läromedel främst i humanistiska ämnen. Därefter följer de naturvetenskapliga och på tredje plats kommer de samhällsvetenskapliga ämnena. Minst används IT-baserade läromedel inom praktiskt yrkesinriktade ämnen. Noteras kan att användandet av IT-baserade läromedel har varierat något sedan Sedan 1998 kan man skönja en viss nedgång inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Svenska GALLUP 20

22 Fig. 15 I vilka ämnen använder du IT-baserade läromedel? Elever De som använder IT-baserade läromedel idag Flera svar möjliga * Frågan endast ställd Naturvetenskapliga ämnen 39% 50% 54% Humanistiska ämnen 53% 60% 6 Samhällsvetenskapliga ämnen 4 49% 50% Estetiska ämnen 4% 7% 1 Praktiskt yrkesinriktade ämnen inom vård, omsorg och omvårdnad Praktiskt yrkesinriktade ämnen inom verkstad, industri, teknik och service 5% 3% 4% 9% 15% 14% 1998 Specialpedagogik* 3% Övriga 4% 10% 10% 9% Precis som lärarna svarar eleverna att de främst använder IT-baserade läromedel i humanistiska ämnen, följt av naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen. Anmärkningsvärt i denna fråga, jämfört med tidigare års undersökningar, är att användningen av IT-baserade läromedel har ökat med relativt mycket inom estetiska ämnen, medan den har minskat något inom naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen. Svenska GALLUP 21

23 Fig. 16 Hur får du veta vilka IT-baserade läromedel som finns?* Lärare Flera svar möjliga * Viss skillnad i frågeformulering mellan åren / Frågan endast ställd och Läromedelskataloger 37% 59% 67% Kollegor 36% 53% 67% Dataansvarig 24% 36% 3 Skolledning 5% 13% 13% Tidningar 28% 51% 63% Läromedelsproducenter 24% 48% 56% Internet Jag tar själv reda på det* 11% 1 26% 37% 56% 1998 Annat 1% 5% 11% 3% 7% 9% *Frågan ställd fr o m Ungefär två tredjedelar av lärarna använder läromedelskataloger och kollegor som kanal för att få reda på vilka IT-baserade läromedel som finns. En annan viktig kanal är tidningar, vilket drygt sex av tio lärare använder sig av. Drygt hälften använder sig av läromedelsproducenter och ungefär lika många uppger att de själva tar reda på vilka ITbaserade läromedel som finns. Minst information får lärarna via skolledningen. Både och 1998 var det också läromedelskataloger och kollegor och tidningar som låg i topp. Konstateras kan också att informationsspridningen beträffande IT-baserade läromedel har ökat markant sedan Svenska GALLUP 22

24 4. Skolbok ITiden I följande avsnitt redogör vi för lärarnas kännedom och inställning till boken Skolbok ITiden. Sammanfattning Skolbok I Tiden Målgrupp: lärare. Omkring var sjätte lärare känner till boken Skolbok ITiden, medan nästan åtta av tio inte gör det. Andelen som känner till boken har ökat något sedan år. Bland de som känner till boken har knappt fyra av tio läst eller använt den. Andelen som har läst boken är oförändrad sedan. Svenska GALLUP 23

25 Fig. 17 Lärare Känner du till Skolbok ITiden? 17% Ja 13% 81% Nej 86% I diagrammet ovan kan vi se att större delen av lärarna, drygt åtta av tio, inte känner till boken Skolbok I Tiden. Endast omkring var sjätte lärare känner till boken. Andelen som känner till Skolbok i tiden har ökat något sedan medan andelen som inte känner till den har minskat något. Svenska GALLUP 24

26 Fig. 18 Har du läst eller använt dig av boken? Lärare De som känner till Skolbok ITiden Ja 38% 38% 61% Nej 60% Av de lärare som uppger att de känner till boken Skolbok ITiden har majoriteten, sex av tio, inte läst eller använt sig av den. Drygt fyra av tio har läst eller använt sig av boken. Användningen av skolbok i tiden har inte ändrats nämnvärt sedan. Svenska GALLUP 25

27 5. Kollegiet.com I följande avsnitt redovisas lärarnas kännedom och nyttjande av kollegiet.com. Sammanfattning Kollegiet.com Målgrupp: lärare: Ungefär en tredjedel av lärarna känner till kollegiet.com som finns på KKS hemsida. Av dessa har drygt sex av tio varit inne på kollegiet.com. Nästan en fjärdedel har använt sig av materialet som finns på kollegiet.com. På det hela taget är nästan 6 av tio lärare positiva till kollegiet.com. nästan fyra av tio lärare är tveksamma eller svarar att de inte vet och de är positiva eller negativa till kollegiet.com. Endast 2 av 100 lärare är negativa till kollegiet.com. Svenska GALLUP 26

28 Fig. 19 Lärare Känner du kollegiet.com på KK-stiftelsens hemsida? Ja, känner till 34% Nej, känner inte till 66% 1% Av de tillfrågade lärarna känner drygt en tredjedel till kollegiet.com som finns på KKS hemsida. Majoriteten av lärarna, knappt två tredjedelar, uppger däremot att de inte känner till kollegiet.com. Svenska GALLUP 27

29 Fig. 20 Lärare De som känner till kollegiet.com Har du varit inne på kollegiet.com eller har du inte det? Ja 61% Nej 37% Av de lärare som känner till kollegiet.com har drygt sex av tio varit inne på sidan. Knappt fyra av tio av de lärare som känner till kollegiet.com har inte varit inne på sidan. Svenska GALLUP 28

30 Fig. 21 Har du använt dig av det material som finns på kollegiet.com eller har du inte det? Lärare De som känner till kollegiet.com Ja, har använt materialet 23% Nej, har inte använt materialet 74% 4% Bland de lärare som känner till kollegiet.com har knappt en fjärdedel använt sig av materialet som finns där. Knappt tre fjärdedelar av de som känner till kollegiet.com har inte använt sig av materialet. Svenska GALLUP 29

31 Fig. 22 Är du på det hela taget positiv eller negativ till kollegiet.com? Lärare De som känner till kollegiet.com Positiv 59% Negativ 39% I figuren ovan kan vi se att bland de lärare som har kännedom om kollegiet.com är det en övervägande andel, knappt sex av tio som är positiva till kollegiet.com. Endast tre av hundre är negativa till kollegiet.com. en betydande andel, knappt fyra av tio är tveksamma eller vet inte. Svenska GALLUP 30

32 6. ITIS I följande avsnitt redovisas lärarnas kännedom om och deltagande i ITIS. Sammanfattning ITIS Målgrupp: lärare: Drygt en fjärdedel av lärarna är med i ITIS. Av de tre fjärdedelar av lärarna som inte är med i ITIS har knappt två av tio varit med i ITIS tidigare. När det gäller KK-Stiftelsens satsning på IT i skolan känner knappt sex av tio lärare till denna. Fyra av tio lärare uppger att de inte känner till KK-Stiftelsens satsning på IT i skolan. Svenska GALLUP 31

33 Fig. 23 Lärare Är du med i ITIS eller är du inte med i ITIS? Är med 27% Är INTE med 7 0% I diagrammet kan vi se att drygt en fjärdedel av lärarna är medlemmar i regeringens satsning på IT i skolan, ITIS. Svenska GALLUP 32

34 Fig. 24 De lärare som inte är med i ITIS Har du tidigare varit med i ITIS? Ja 19% Nej 81% 0% Av de lärare som inte är med i ITIS har ungefär en femtedel varit med i ITIS tidigare. Svenska GALLUP 33

35 Fig. 25 Lärare Känner du till KK-stiftelsens satsning på IT i skolan eller gör du inte det? 58% 79% % % Knappt sex av tio lärare känner till KK-stiftelsens satsning på IT i skolan medan fyra av tio uppger att de inte känner till KK-stiftelsens satsning på IT i skolan. Sedan har andelen minskat markant. Svenska GALLUP 34

36 7. Publiceringsregler Rapporten, som innehåller resultat från en undersökning utförd av Svenska GALLUP på klientens uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller Svenska GALLUP om ej annat överenskommes. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, databärare och annat material till samtliga undersökningar Svenska GALLUPs egendom. Svenska GALLUP skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I Svenska GALLUPs intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig Svenska GALLUP rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att uppmuntra en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande information skall alltid medtas i all publicering till allmänheten: * den intervjuform som använts i undersökningen, t ex besök i hemmet, telefon eller post * undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder * antal intervjupersoner * tiden för fältarbetet * urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg När en klient publicerar resultat från en Svenska GALLUPundersökning, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet rörande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand vid presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av Svenska GALLUPs ledning. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen. Svenska GALLUP 35