2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

Transkript

1 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2 Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet får mångfaldigas under förutsättning att källan anges. ISSN-nr: Grafisk form: Pangea design Foto: Stefan Ek/Nordicphotos Tryck: Ekotryckredners, Stockholm 26

3 Sammanfattning IT i skolan 26 Attityder, tillgång och användning

4 IT i skolan 26 Inledning 2 IT som pedagogiskt verktyg Undersökningens resultat... Undersökningens genomförande... 4 Nytta och fördelar... 6 Användning av IT på och utanför lektionstid Lärarnas kunskap om IT... I skolan IT som kommunikationsmedel Hemma med koppling till skolan... 2 E-post... 2 Annan elektronisk kommunikation... 25

5 Inledning Rapporten sammanfattar resultatet av 26 års attitydundersökning om IT i skolan. Undersökningen är den åttonde sedan 997. Den har genomförts av CMA (Centrum för Marknadsanalys AB, på uppdrag av KK-stiftelsen. I december 26 ges undersökningen ut i sin helhet i pdf-form under namnet IT i skolan 26. Den kommer att kunna laddas ner från KK-stiftelsens webbplats, kks.se eller från kollegiet.com, stiftelsens webbplats för skolfrågor. Undersökningens resultat Undersökningen visar att såväl en bred majoritet av gymnasieeleverna som flertalet lärare upplever den pedagogiska nyttan med IT i skolarbetet som stor. Sedan slutet av 9-talet har denna siffra ökat kraftigt. IT-användningen i skolan är fortsatt hög. Sju av tio gymnasieelever använder dator på lektionstid någon gång i veckan eller oftare. Mer än hälften av lärarna använder dator någon gång i veckan eller oftare på lektionstid och åtta av tio lärare använder dator dagligen utanför lektionstid. Skolledarna använder dator i hög utsträckning. Fler än fyra av tio skolledare använder dator med koppling till sitt arbete mer än 2 timmar i veckan. Fler än tre fjärdedelar använder dator mer än timmar i veckan. En majoritet av gymnasieeleverna anser att lärarnas kunskaper om IT är tillräckliga, hälften av lärarna tycker att deras egna kunskaper räcker till. Även här har utvecklingen sedan slutet av 9-talet varit kraftigt positiv. Men, den positiva trenden har avstannat efter år 2 trendbrottet är tydligt. Den IT-stödda kommunikationen har ökat stort. Sju av tio lärare kommunicerar med eleverna via e-post, år 22 gjorde hälften av lärarna det. Sex av tio lärare kommunicerar med elevernas föräldrar via e-post, år gjorde 22 tre av tio lärare det. Gymnasieeleverna använder IT i allt högre utsträckning för att kommunicera om frågor som rör skolarbete, tre fjärdedelar av gymnasieeleverna använder sig av tjänster som MSN/ Messenger och SMS används av hälften av eleverna för detta. Presentation av resultatet Rapporten innehåller ett urval figurer som visar resultatet av undersökningen. Vid varje figur finns en text som lyfter fram det mest väsentliga från figuren. I vissa figurer blir inte summan procent, det beror på avrundningar.

6 IT I SKOLAN 4 Undersökningens genomförande Målgruppen för studien är lärare, elever och skolledare i Sveriges grund- och gymnasieskolor. Undersökningen har genomförts genom cirka telefonintervjuer under perioden 4 augusti till 26 september 26. Materialet är jämförbart med tidigare års undersökningar, som år 2 och 24 genomfördes av CMA och tidigare år av TNS Gallup Sverige. Urval CMA har ansvarat för urvalet, det är stratifierat eller obundet slumpmässigt. Målsättningen har varit att studien ska omfatta 6 skolledare, 2 lärare och 2 elever. Det slutliga urvalet innehöll 6 skolledare, 29 lärare och 22 elever. Urvalet för lärare och elever bygger på insamling av lärar- och elevlistor från grund- och gymnasieskolor med jämn spridning över landet, det vill säga stratifierat urval. Urvalet av grund- och gymnasieskolor har gjorts av SCB (Statistiska centralbyrån). Urvalet av skolledare har tagits fram via PAR (PAR Adressregistret AB), det är obundet slumpmässigt. Lärare CMA har via SCB slumpmässigt valt ut ett hundratal grund- och gymnasieskolor, fördelade över landet med fyra till fem skolor per län och med en jämn fördelning mellan grund- och gymnasieskolor. Från skolorna har CMA beställt adresslistor på lärare, ur dessa har ett slumpmässigt urval gjorts. Målsättningen var att genomföra cirka 57 intervjuer per län med totalt 6 grundskollärare och 6 gymnasielärare. Det slutgiltiga urvalet är 62 grundskollärare och 67 gymnasielärare med en spridning av 54 till 6 intervjuer per län. Den totala svarsfrekvensen för lärare uppgår till 7 procent. Skolledare Målsättningen var att genomföra intervjuer med skolledare på gymnasieskolan och på grundskolan. Med anledning av att det är en mycket ojämn fördelning mellan antalet skolor i de olika länen har, som tidigare år, ett obundet slumpmässigt urval gjorts. Det slutgiltiga urvalet är 298 intervjuer med skolledare på grundskolan och 2 på gymnasieskolan. Den totala svarsfrekvensen för skolledare uppgick till 92 procent. Elever CMA har via SCB, slumpmässigt valt ut ett hundratal gymnasieskolor, fördelade över landet med fyra till fem skolor per län. Från skolorna har CMA beställt adresslistor över elever i årskurs och 2 under våren 26 (blivande årskurs 2 och hösten 26). Ur dessa har ett slumpmässigt urval gjorts. Målsättningen var att genomföra 2 intervjuer fördelade på cirka 57 intervjuer per län. Det faktiska urvalet är 22 intervjuer med gymnasieelever med en spridning på mellan 55 och 58 intervjuer per län. Den totala svarsfrekvensen uppgick till 8 procent.

7 INLEDNING 5 Datainsamling Datainsamlingen har gjorts under augusti och september år 26. Den har gjorts via CATI (Computer Aided Telephone Interviews) i CMA:s egna lokaler. CATI är ett datorbaserat intervjusystem där frågeformuläret läggs in i en databas. CATI-systemet ger full kontroll över intervjuflödet (styrningar, kvoter etc.) och ger en effektiv urvalshantering. Intervjuproduktionen har letts av en intervjuledare. Utifrån insamlad data har skapats en databas i dataprogrammet SPSS, där har sedan all analys gjorts. Projektgrupp Undersökningen är utformad i samarbete mellan KK-stiftelsen och CMA. Projektgruppen har bestått av Stig Roland Rask, Eva Fohlstedt och Peter Håkansson från KK-stiftelsens och Lovisa Norén och Lotten Söderlund från CMA.

8 IT I SKOLAN 6 2 IT som pedagogiskt verktyg Nytta och fördelar figur 2. Nytta av IT i skolarbetet utveckling över tid På en skala från till 5, där är lägst och 5 är högst, tycker du att du har stor eller liten nytta av IT i skolarbetet? Gymnasieelever. Procent. Stor nytta Liten nytta En tredjedel av gymnasieeleverna tycker att de har mycket stor nytta av IT i skolarbetet de sätter fem på en femgradig skala. Totalt sett är det nästan tre fjärdedelar av eleverna som upplever att de har stor nytta av IT i skolarbetet svarar fyra eller fem på en femgradig skala. Bara 4 procent svarar att de upplever liten nytta ett eller två på skalan. År 997 var det färre än två av tio gymnasieelever som upplevde mycket stor nytta med IT (svarade fem) och bara drygt hälften som svarade fyra eller fem. figur 2.2 Nyttan av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen utveckling över tid Lärare. Procent. Stor nytta: inkluderar Mycket stor nytta och Ganska stor nytta Liten nytta: inkluderar Mycket liten nytta och Ganska liten nytta Stor nytta Varken liten eller stor nytta Liten nytta Tveksam, vet ej Nära sex av tio lärare upplever idag att de har stor nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen och en femtedel upplever att de har liten nytta av den. Andelen lärare som upplever att de har stor nytta av datorn som pedagogiskt verktyg har ökat stadigt sedan 998, då andelen var fyra av tio lärare.

9 2 IT SOM PEDAGOGISKT VERKTYG 7 figur 2. Fördelar med att använda IT i undervisningen Samtliga*. Procent. Lärare Skolledare Elever Underlättar elevernas informationssökning Ger naturlig datorvana Ökar motivationen för skolarbetet Underlättar inlärningen i skolan Stimulerar skrivprocessen Ger möjlighet till simulering av olika förlopp Underlättar kommunikationen mellan lärare och elever Stimulerar kritiskt tänkande Ökar samarbetet mellan eleverna * Vid intervjun har respondenterna först spontant fått svara på frågan Vad tror du är det största fördelarna med att använda IT i undervisningen?. Därefter har alternativen ovan lästs upp för respondenten, så kallad hjälpt erinran. Majoriteten av lärarna, skolledarna och gymnasieeleverna ser flera fördelar med att använda IT i undervisningen. Skolledare ser generellt sett i större utsträckning fördelar med att använda IT i undervisningen än lärare och elever. Fler än nio av tio i alla tre grupperna tycker att IT underlättar elevernas informationssökning. Mellan sju och nio av tio anser att fördelar med IT i undervisningen är att det ger naturlig datorvana, ökar motivationen för skolarbetet, underlättar inlärningen, stimulerar skrivprocessen och ger möjlighet till simulering av olika förlopp.

10 IT I SKOLAN 8 figur 2.4 Fördelar med att använda IT i undervisningen utveckling över tid Lärare*. Procent Underlättar elevernas informationssökning Ger naturlig datorvana Ökar motivationen för skolarbetet Underlättar inlärningen i skolan Stimulerar skrivprocessen

11 2 IT SOM PEDAGOGISKT VERKTYG 9 fortsättning figur 2.4 fördelar med att använda it i undervisningen utveckling över tid Lärare*. Procent Ger möjlighet till simulering av olika förlopp Underlättar kommunikationen mellan lärare och elever Stimulerar kritiskt tänkande Ökar samarbetet mellan eleverna * Vid intervjun har respondenterna först spontant fått svara på frågan Vad tror du är de största fördelarna med att använda IT i undervisningen?. Därefter har alternativen ovan lästs upp för respondenten, så kallad hjälpt erinran. När det saknas ett värde för 999 och 2 beror det på att frågan ej ställts de åren. Andelen lärare som ser fördelar med att använda IT i undervisningen ökar för de flesta områden, jämfört med de föregående åren, med undantag för 22. De tydligaste ökningarna berör möjligheten till simulering av olika förlopp, underlättandet av kommunikationen mellan lärare och elever samt stimulering av kritiskt tänkande.

12 IT I SKOLAN figur 2.5 Fördelar med att använda IT i undervisningen utveckling över tid Skolledare*. Procent Underlättar elevernas informationssökning Ger naturlig datorvana Ökar motivationen för skolarbetet Underlättar inlärningen i skolan Stimulerar skrivprocessen Ger möjlighet till simulering av olika förlopp Underlättar kommunikationen mellan lärare och elever Stimulerar kritiskt tänkande Ökar samarbetet mellan eleverna * Vid intervjun har respondenterna först spontant fått svara på frågan Vad tror du är det största fördelarna med att använda IT i undervisningen?. Därefter har alternativen ovan lästs upp för respondenten, så kallad hjälpt erinran. Andelen skolledare som ser olika fördelar med att använda IT i undervisningen har generellt sett ökat sedan 2. Störst förändringar har skett för alternativen att IT i undervisningen underlättar inlärningen i skolan, underlättar kommunikationen mellan lärare och elever, stimulerar kritiskt tänkande och ökar samarbetet mellan eleverna.

13 2 IT SOM PEDAGOGISKT VERKTYG figur 2.6 Fördelar med att använda IT i undervisningen utveckling över tid Gymnasieelever*. Procent Underlättar elevernas informationssökning Ger naturlig datorvana Ökar motivationen för skolarbetet Underlättar inlärningen i skolan Stimulerar skrivprocessen

14 IT I SKOLAN 2 fortsättning figur 2.6 fördelar med att använda it i undervisningen utveckling över tid Gymnasieelever*. Procent Ger möjlighet till simulering av olika förlopp Underlättar kommunikationen mellan lärare och elever Stimulerar kritiskt tänkande Ökar samarbetet mellan eleverna * Vid intervjun har respondenterna först spontant fått svara på frågan Vad tror du är de största fördelarna med att använda IT i undervisningen?. Därefter har alternativen ovan lästs upp för respondenten, så kallad hjälpt erinran. När det saknas ett värde för 999 och 2 beror det på att frågan ej ställts de åren. Gymnasieelever ser i större utsträckning fördelar med att använda IT i undervisningen jämfört med föregående år, med undantag för år 22. Årets mätning visar däremot att något färre gymnasieelever anser att en fördel med användandet av IT i undervisningen är att det ger naturlig datorvana.

15 2 IT SOM PEDAGOGISKT VERKTYG Lärarnas kunskaper om IT figur 2.7 Lärarnas syn på egna IT-kunskaper utveckling över tid Tycker du dina egna kunskaper om IT är tillräckliga eller tycker du inte det? Lärare. Procent. Ja, tillräckliga Nej, inte tillräckliga Vet ej Lärare 26 Lärare 24 Lärare 2 Lärare 2 Lärare 999 Lärare 998 Gymnasielärare Hälften av lärarna tycker att de har tillräckliga IT-kunskaper. Utvecklingen har på lång sikt inneburit en kraftig ökning av andelen lärare som anser att deras kunskaper varit tillräckliga. År 998 var det färre än en fjärdedel av lärarna som upplevde sina IT-kunskaper som tillräckliga. Fem år senare, år 2, upplevde nästan hälften, 48 procent, sina IT-kunskaper som tillräckliga. Under de senaste åren, sedan år 2, har dock utvecklingen stannat av och andelen lärare som upplever sina kunskaper som tillräckliga ligger kring 5 procent.

16 IT I SKOLAN 4 figur 2.8 Skolledarnas syn på lärarnas IT-kunskaper utveckling över tid Tycker du att dina lärares kunskaper om IT är tillräckliga eller tycker du inte det? Skolledare. Procent. Ja, tillräckliga Nej, inte tillräckliga Tveksam, vet ej Drygt hälften av skolledarna, 56 procent, anser att deras lärares IT-kunskaper är tillräckliga. Nära fyra av tio skolledare tycker att lärarnas kunskaper inte är tillräckliga. Andelen skolledare som upplever att lärarna har tillräckliga IT-kunskaper har minskat, från 6 procent år 2 till 56 procent år 26. figur 2.9 Elevernas syn på lärarnas IT-kunskaper utveckling över tid Tycker du att lärarnas kunskaper om IT är tillräckliga eller tycker du inte det? Gymnasieelever. Procent. Ja, tillräckliga Nej, inte tillräckliga Tveksam, vet ej Sju av tio gymnasieelever tycker att lärarnas kunskaper om IT är tillräckliga, medan knappt tre av tio tycker att kunskaperna är otillräckliga. År 997 var det bara en tredjedel av gymnasieeleverna som tyckte att lärarnas IT-kunskaper var tillräckliga. Åren därefter var det en starkt ökande trend där hela två tredjedelar av gymnasieeleverna år 2 upplevde att lärarna hade tillräckliga kunskaper i IT. Under åren 2, 24 och 26 har trenden stannat av och andelen ligger kring 7 procent.

17 ANVÄNDNING AV IT PÅ OCH UTANFÖR LEKTIONSTID 5 Användning av IT på och utanför lektionstid I skolan figur. Datoranvändning i skolan Gymnasieelever. Procent. Hur ofta använder du datorn på lektionstid i skolan? Hur ofta använder du datorn utanför lektionstid i skolan? Dagligen 2 22 Någon eller några gånger i veckan 49 4 Varannan vecka 9 5 Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan 8 Aldrig 6 Tveksam, vet ej En femtedel av gymnasieeleverna använder datorn dagligen på lektionstid i skolan och lika många använder datorn dagligen utanför lektionstid i skolan. Det är fler elever som använder datorn på lektionstid än utanför lektionstid i skolan om vi studerar användningen någon gång i veckan eller oftare. Nära sju av tio elever använder datorn på lektionstid i skolan någon gång i veckan eller oftare. Andelen som använder datorn utanför lektionstid i skolan någon gång i veckan eller oftare är 56 procent.

18 IT I SKOLAN 6 figur.2 Datoranvändning i skolan Lärare. Procent. Hur ofta använder du datorn på lektionstid i skolan? Hur ofta använder du datorn utanför lektionstid i skolan? Dagligen Någon eller några gånger i veckan 28 4 Varannan vecka 4 Någon eller några gånger i månaden 9 Någon eller några gånger per termin 5 Mer sällan 5 Inte alls 9 Tveksam, vet ej Bland lärarna använder åtta av tio lärare datorn dagligen utanför lektionstid i skolan. Knappt tre av tio använder datorn dagligen på lektionstid. En femtedel av lärarna använder aldrig datorn på lektionstid.

19 ANVÄNDNING AV IT PÅ OCH UTANFÖR LEKTIONSTID 7 figur. Datoranvändning på lektionstid i skolan utveckling över tid Hur ofta använder du datorn på lektionstid i skolan? Gymnasieelever. Procent Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger per månad 2 Någon eller några gånger per termin 5 6 Mer sällan Inte alls 6 4 Tveksam, vet ej Gymnasieelevernas användande av datorn på lektionstid i skolan har inte förändrats nämnvärt jämfört med föregående år.

20 IT I SKOLAN 8 figur.4 Datoranvändning på lektionstid i skolan utveckling över tid Hur ofta använder du datorn på lektionstid i skolan? Lärare. Procent Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger per månad 9 2 Någon eller några gånger per termin Mer sällan Inte alls Tveksam, vet ej Lärarnas datoranvändning på lektionstid i skolan har förändrats marginellt jämfört med tidigare år. Andelen som inte använder datorn alls har dock ökat, från 4 procent år 2 till 9 procent år 26.

21 ANVÄNDNING AV IT PÅ OCH UTANFÖR LEKTIONSTID 9 figur.5 Datoranvändning utanför lektionstid i skolan utveckling över tid Hur ofta använder du datorn utanför lektionstid i skolan? Gymnasieelever. Procent Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger per månad 8 9 Någon eller några gånger per termin Mer sällan Inte alls Tveksam, vet ej Gymnasieelevernas användning av datorn utanför lektionstid i skolan har förändrats marginellt jämfört med tidigare år. Det dagliga användandet tycks minska, men trenden är ej signifikant.

22 IT I SKOLAN 2 figur.6 Datoranvändning utanför lektionstid i skolan utveckling över tid Hur ofta använder du datorn utanför lektionstid i skolan? Lärare. Procent Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger per månad Någon eller några gånger per termin Mer sällan Inte alls 2 Tveksam, vet ej Lärarnas datoranvändning utanför lektionstid i skolan är hög och den dagliga användningen har ökat jämfört med 2.

23 ANVÄNDNING AV IT PÅ OCH UTANFÖR LEKTIONSTID 2 Hemma med koppling till skolan figur.7 Datoranvändning hemma med koppling till skolan På ett ungefär hur många timmar i veckan använder du datorn hemma med koppling till skolan? Samtliga. Procent. Lärare Skolledare Elever Mer än 2 timmar 2 timmar 2 6 timmar timmar timmar 24 6 Mindre än timme Inte alls 5 4 Tveksam, vet ej Ungefär 85 procent av såväl lärare, skolledare som gymnasieelever använder datorn hemma med koppling till skolan. Omkring sex av tio använder datorn hemma mer än en timma i veckan med koppling till skolan. Skolledarna använder datorn hemma med koppling till skolan mest. 7 procent använder den mer än två timmar i veckan och 4 procent mer än fem timmar i veckan. Bland lärarna är det knappt tre av tio som använder datorn mer än två timmar i veckan hemma med koppling till skolan, en av tio använder den mer än fem timmar i veckan. En fjärdedel av eleverna använder datorn hemma, med koppling till skolan, mer än två timmar i veckan och 6 procent använder den mer än fem timmar.

24 IT I SKOLAN 22 figur.8 Datoranvändning hemma med koppling till arbetet utveckling över tid På ett ungefär hur många timmar i veckan använder du datorn med koppling till arbete? Detta gäller både arbetsplatsen och hemma Skolledare. Procent Mer än 2 timmar timmar timmar timmar eller mindre Inte alls Tveksam, vet ej Andelen skolledare som använder datorn mer än 2 timmar i veckan, med koppling till arbetet, har ökat kraftigt till 44 procent. År 2 var andelen endast 7 procent, och år 22 till 24 låg andelen kring procent.

25 4 IT SOM KOMMUNIKATIONSMEDEL 2 4 IT som kommunikationsmedel E-post figur 4. Lärarnas kommunikation med elever via e-post utveckling över tid Hur ofta brukar du kommunicera med dina elever via e-post? Lärare. Procent Dagligen 5 6 Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka 4 4 Någon eller några gånger per månad 2 Någon eller några gånger per termin 8 6 Mer sällan 6 Inte alls Tveksam, vet ej En av tio lärare kommunicerar dagligen med sina elever via e-post och en fjärdedel gör det någon eller några gånger i veckan. Tre av tio lärare kommunicerar inte alls med sina elever via e-post. År 22 var det hela hälften av lärarna som aldrig kommunicerade via e-post med eleverna.

26 IT I SKOLAN 24 figur 4.2 Lärarnas kommunikation med elevers föräldrar via e-post utveckling över tid Hur ofta brukar du kommunicera med dina elevers föräldrar via e-post? Lärare. Procent Dagligen 2 Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka 2 Någon eller några gånger per månad Någon eller några gånger per termin 2 6 Mer sällan Inte alls Tveksam, vet ej Bara 2 procent av lärarna kommunicerar dagligen med elevernas föräldrar via e-post, men hela 8 procent gör det någon eller några gånger i veckan. Andelen lärare som inte alls använder sig av e-post för att kommunicera med elevernas föräldrar har minskat kraftigt, från 7 procent år 22 till 9 procent år 26.

27 4 IT SOM KOMMUNIKATIONSMEDEL 25 Annan elektronisk kommunikation figur 4. Elevernas kommunikation med lärare via SMS, MSN/Messenger eller annat elektroniskt sätt Brukar du kommunicera med dina lärare på något annat elektroniskt sätt, t ex SMS, MSN/Messenger, eller något annat? Gymnasieelever. Procent. SMS 2 MSN/Messenger Annat 6 5 Nej 75 Tveksam, vet ej Drygt en av tio elever brukar kommunicera med sina lärare via SMS och 6 procent brukar kommunicera med dem via MSN/Messenger. figur 4.4 Elevernas kommunikation med klasskamrater om skolarbete via SMS, MSN/Messenger eller annat elektroniskt sätt Brukar du kommunicera med dina klasskamrater om skolarbete på något annat elektroniskt sätt, t ex SMS, MSN/Messenger, eller något annat? Gymnasieelever. Procent. SMS 47 MSN/Messenger 74 Annat 6 Nej 5 Tveksam, vet ej Hela tre fjärdedelar av gymnasieeleverna brukar kommunicera om skolarbete med sina klasskamrater via MSN/Messenger. Nästan hälften av gymnasieeleverna brukar kommunicera med sina klasskamrater om skolarbete via SMS. Femton procent av eleverna använder inget annat elektroniskt kommunikationssätt än e-post, när det gäller kommunikation om skolarbete med sina klasskamrater.

28 IT I SKOLAN 26 figur 4.5 Skolledarnas kommunikation med lärare via hemsida, SMS, MSN/Messenger eller annat elektroniskt sätt Kommunicerar du med dina kollegor/dina lärare på något annat elektroniskt sätt? Skolledare. Procent. Hemsida/intranät 27 SMS 2 MSN/Messenger Annat elektroniskt forum 6 Nej 57 Tveksam, vet ej Tre fjärdedelar av skolledarna kommunicerar via hemsida eller intranät med sina lärare och en av fem kommunicerar via SMS. Drygt hälften av skolledarna, 57 procent, använder inte något annat elektroniskt kommunikationssätt än e-post i kommunikationen med lärarna. figur 4.6 Skolledarnas kommunikation med elever via hemsida, SMS, MSN/Messenger eller annat elektroniskt sätt Kommunicerar du med dina elever på något annat elektroniskt sätt? Skolledare. Procent. Hemsida/intranät 2 SMS 7 MSN/Messenger Annat elektroniskt forum 4 Nej 79 Tveksam, vet ej Drygt en av tio skolledare kommunicerar med sina elever via hemsida eller intranät. 7 procent av skolledarna kommunicerar med sina elever via SMS. Åtta av tio skolledare använder inte något elektroniskt kommunikationsmedel, undantaget e-post, för att kommunicera med sina elever.

29 4 IT SOM KOMMUNIKATIONSMEDEL 27 figur 4.7 Skolledarnas kommunikation med elevernas föräldrar via hemsida, SMS, MSN/Messenger eller annat elektroniskt sätt Kommunicerar du med dina elevers föräldrar på något annat elektroniskt sätt? Skolledare. Procent. Hemsida/intranät SMS MSN/Messenger Annat elektroniskt forum 2 Nej 85 Tveksam, vet ej Drygt en av tio skolledare använder sig av hemsida eller intranät för att kommunicera med sina elevers föräldrar. figur 4.8 Deltagandet i diskussionsgrupper/chatt utveckling över tid Använder du internet hemma till att delta i diskussionsgrupper eller chatta? Samtliga. Procent. Lärare 26 Skolledare 26 Elever 26 Lärare 24 Skolledare 24 Elever 24 Lärare 2 Skolledare 2 Elever 2 Lärare 2 7 Skolledare Gymnasieelever Rent generellt har användandet av diskussionsgrupper eller chatt ökat kraftigt i alla tre målgrupperna. Det är nu 7 procent av lärarna som använder internet hemma till att delta i diskussionsgrupper/chatta, jämfört med 2 procent år 24. Bland skolledarna är det nu en av fem som använder internet hemma till diskussionsgrupper/att chatta, jämfört med 7 procent år 24. Mer än fyra av fem gymnasieelever använder internet hemma till att chatta. År 24 var andelen tre av fem, och året dessförinnan bara kring hälften.

30 IT I SKOLAN 28 figur 4.9 Intresse av att chatta/delta i diskussionsgrupper utveckling över tid Hur intresserad är du av att chatta/delta i diskussionsgrupper? Gymnasieelever. Procent. Intresserad (4 5) Neutral () Ointresserad ( 2) Tveksam, vet ej Fler än tre av fem gymnasieelever uppger att de är intresserade av att chatta/ delta i diskussionsgrupper och bara 6 procent svarar att de är ointresserade. För två år sedan, år 24, var det drygt en tredjedel av gymnasieeleverna som var intresserade av detta och fler än fyra av tio som var ointresserade. År 2 var det endast en fjärdedel som var intresserade av att chatta/delta i diskussionsgrupper och fler än hälften uttryckte ointresse.

31 KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja forskning vid de nya högskolorna och kompetenshöjande insatser för näringslivet. Stiftelsen stödjer också IT-utvecklingen inom svensk skola och arbetar för att höja vårdkvaliteten och effektivisera hälso- och sjukvården med hjälp av IT.

32 26 Sedan 997 har KK-stiftelsen undersökt elevers, lärares och skolledares attityder och tillgång till IT, liksom användningen av datorer och internet i skolan. Detta är en delrapport av IT i skolan 26. Delrapporten innehåller ett urval tabeller och figurer ur huvudrapporten. Undersökningen har genomförts under andra halvåret 26. Delrapporten och huvudrapporten kan laddas ner från kks.se. Där finns också tidigare års undersökningar. kks.se info@kks.se tel