ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT...

Transkript

1 KK-Stiftelsen 2001 med olika familjebakgrunds användning och attityd till datorer och IT

2 Innehåll 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT Publiceringsregler Svenska GALLUP

3 1. Förord Denna rapport innehåller delar av resultaten i den undersökning som KK-Stiftelsen (KKS) har givit Svenska GALLUP i uppdrag att genomföra. Undersökningen är utformad i samarbete mellan Hans Gennerud, KKS och Karin Nelsson, Svenska GALLUP. Databearbetningen av resultatet har gjorts av Åsa Mkilania. För rapport svarar Lena Lovén. Med förhoppning om att rapporten kommer att vara belysande och fungera som ett bra beslutsunderlag i framtiden. Stockholm den 2 maj 2001 Lena Lovén 2001 Svenska GALLUP 2

4 2. Metodsammanställning I följande avsnitt redovisas undersökningens bakgrund, syfte, metod, urval samt hur tabellerna ska läsas. 2.1 BAKGRUND Svenska GALLUP har för femte året i rad genomfört en undersökning där KKS satsning på IT i Sveriges skolor utvärderas. Årets undersökning riktar sig till lärare, elever och skolledare. Årets undersökning är på många sätt en upprepning av de undersökningar som har gjorts 1999, 1998 och I denna rapport redovisas elever med olika familjebakgrunds inställning och användning av datorer och IT. I rapporten presenteras främst de frågor där skillnader föreligger mellan grupperna. I de fall vi bedömer det vara intressant har vi valt att även presentera frågor där inga skillnader mellan grupperna föreligger. 2.2 SYFTE Syftet med undersökningen är dels att ta reda på och utvärdera målgruppernas attityder, kunskaper och användande av IT, dels att göra jämförelser med tidigare års undersökningsresultat. 2.3 METOD Intervjuerna genomfördes per telefon under 12 februari 23 mars Sammanlagt har följande antal intervjuer genomförts inom respektive målgrupp: Lärare intervjuer Skolledare 600 intervjuer intervjuer 2.4 URVAL Lärare Svenska GALLUP har valt ut ett hundratal skolor runt om i landet. I varje län har 200 intervjuer genomförts. En skillnad mellan årets undersökning och tidigare års undersökningar är att friskolor har inkluderats. Totalt innebär det intervjuer. Svarsfrekvensen är 70 procent Skolledare Urvalet består av ett köpt riksrepresentativt register från PAR Adressregistret med skolledare på gymnasiet och grundskolan. Totalt har 300 intervjuer gjorts på grundskolan och 300 intervjuer på gymnasiet. Svarsfrekvensen är 55 procent Svenska GALLUP 3

5 2.4.3 Svenska GALLUP har valt ut ett hundratal gymnasieskolor över hela Sverige. Totalt har 50 intervjuer gjorts per län. En skillnad mellan årets undersökning och tidigare års undersökningar är att friskolor har inkluderats. Svarsfrekvensen är 73 procent. Svenska GALLUP respekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. 2.5 TABELLER Tabellrapporten består av databehandlade tabeller. Analysen har skett med korssorteringsprogrammet NIPO. Tabellerna läses radvis. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i datorns procentberäkning. Om flera svar tillåtits i en fråga dvs. om respondenten fått avge mer än ett svar summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 10. Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det väsentligt att man håller i minnet att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att det är ett felslut att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle erhållits om tex. samtliga lärare besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett ja -svar på 5 en något större osäkerhet än ett ja -svar på 1 eller 9. Felmarginalens storlek är också beroende av hur många intervjuer som genomförts. Ju fler intervjuer desto mindre felmarginal Svenska GALLUP 4

6 3. Användning och attityd till datorer och IT I följande avsnitt tittar vi bl.a. på elever med olika familjebakgrunds användning och attityd till datorer och IT Användning och attityd till datorer och IT Målgrupp: elever. Sammanfattning Undersökningen visar att nästan alla elever har tillgång till dator och CD-spelare i hemmet. Majoriteten har också tillgång till CD-rom, Internet, och mobiltelefon utan WAP-möjlighet. Det IT-redskap som minst andel har tillgång till är mobiltelefon med WAP-möjlighet. Det är generellt fler elever bland tjänstemannafamiljer som har tillgång till IT-redskap i hemmet. I stort sett alla elever har tillgång till dator i skolan. Nästan alla har också tillgång till Internet och . Generellt visar undersökningen att det inte föreligger några större skillnader mellan elever med olika familjebakgrunds tillgång till olika IT-redskap i skolan. Utmärkande är dock att det är fler elever i akademikerfamiljer, närmare bestämt samtliga, som uppger att de har tillgång till Internet och i skolan. Nästan alla elever använder dator i skolan dagligen eller någon eller några gånger i veckan. Endast en av femtio elever uppger att de aldrig använder dator i skolan. Det föreligger inte några större skillnader mellan grupperna. Anmärkningsvärt är dock att det är fler elever inom akademikerfamiljer, närmare bestämt en av tjugo, som uppger att de aldrig använder datorn i skolan. I stort sett alla elever anser att IT-undervisningen i skolan ökar deras möjligheter på arbetsmarknaden mycket eller något. Endast en elev av hundra anser att IT-undervisningen i skolan minskar deras möjligheter på arbetsmarknaden. Inom de olika familjegrupperna är det något färre elever inom akademikerfamiljer som tror att IT-undervisningen i skolan ökar deras möjligheter på arbetsmarknaden. Vad gäller elevernas syn på att använda IT-baserade läromedel i undervisningen tycker flertalet elever att det är roligare eller något roligare att använda IT-baserade läromedel än att använda böcker i undervisningen. Endast ett fåtal elever tycker att det är tråkigare att använda IT-baserade läromedel än det är att använda böcker i undervisningen. Anmärkningsvärt är att det är fler elever inom akademikerfamiljer som tycker att det är tråkigare att använda ITbaserade läromedel än böcker i undervisningen Svenska GALLUP 5

7 Bland eleverna ser vi att den mest förekommande möjligheten med att använda IT-baserade läromedel är att eleverna lär sig att själva söka kunskap. Vidare anser eleverna att det avlastar lärarna, ökar motivationen i skolan, ökar resurserna inom andra områden, ökar inlärningen samt hjälper elever med problem. Det eleverna uppger som möjlighet i minst utsträckning är att IT-baserade läromedel skulle öka samarbetet i skolan. Bland arbetarfamiljer är det fler elever som anser att IT-baserade läromedel ökar resurserna inom andra områden och att det förbättrar pedagogiken. Inom jordbrukarfamiljer är det en betydande andel som anser att det ökar resurserna inom andra områden. Inom tjänstemannafamiljer är det färre som anser att det förbättrar pedagogiken och inom akademikerfamiljer är det färre som anser att det ökar resurserna inom andra områden, snabbar upp och ökar inlärningen. Inom egen företagarfamiljer är det fler som anser att det hjälper elever med problem. na tycker att dålig kunskap hos lärarna, dålig kunskap om programmen och ont om tid för att sätta sig in i programmen är de största hindren för dem själva när det gäller IT-baserade läromedel. Det som anses vara hinder i minst utsträckning är att programmen är svåra att använda och att de inte är anpassade till läroplanen. Det föreligger inga markanta skillnader mellan de olika familjegrupperna. Till övervägande del är eleverna positiva till IT-baserade läromedel. Konstateras kan att elever inom arbetarfamiljer är något fler som är positiva medan det inom jordbrukarfamiljer är fler elever som inte tar ställning. Majoriteten av de elever som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel tycker att de är lätta att lära sig. Endast ett fåtal tycker att de är svåra att lära sig. Det föreligger inga anmärkningsvärda skillnader mellan de olika familjegrupperna. Mer än hälften av alla elever tycker att killars och tjejers datoranvändning skiljer sig åt. Andelen som tycker att killars och tjejers datoranvändning skiljer sig åt är betydligt högre bland elever inom akademikerfamiljer. Där tycker nästan åtta av tio att killar och tjejer har olika datoranvändning Svenska GALLUP 6

8 Fig. 1 Tillgång till IT-redskap i hemmet? CD-spelare Dator 85% 96% 95% 95% 96% 99% 98% % 97% 9 CD-rom 7 84% % Inte rne t E-m ail Mobiltelefon utan WAPm ö jlighe t % 77% 87% 88% 8 79% 76% 85% 87% 84% 77% 77% % 77% Alla elever Arbetare... Jordbrukar Tjänstemanna. Akademiker. Egna företagare MP3-spelare 1 35% 34% 44% 38% 35% DV D (fris tående eller på datorn) 26% 24% 18% % Mobilelefon m ed WAPm ö jlighe t 15% 14% 1 16% 2 2 Inget av dem Nästan alla elever har tillgång till dator och CD-spelare i hemmet. Drygt åtta av tio har tillgång till CD-rom och drygt sju av tio har Internet, e- mail och mobiltelefon utan WAP-möjlighet. Det IT-redskap som minst andel har tillgång till är mobiltelefon med WAP-möjlighet Svenska GALLUP 7

9 När det gäller elever med olika familjebakgrund visar undersökningen att det är generellt fler elever bland tjänstemannafamiljer som har tillgång till IT-redskap i hemmet. Speciellt framträdande är detta vad gäller tillgång till dator, , Internet och MP3-spelare. Även bland akademikerfamiljer är det fler elever som har tillgång till CD-rom och DVD-spelare. Inom egen företagarefamiljer är det fler elever som har tillgång till mobiltelefon med WAP-möjlighet. Bland arbetarfamiljer är det färre elever som har tillgång till CD-rom, Internet, och mobiltelefon med WAP-möjlighet. Även bland jordbrukarfamiljer är det färre elever som har tillgång till CD-rom, e- mail och Internet Svenska GALLUP 8

10 Fig. 2 Tillgång till IT-redskap i skolan? Dator 99% 10 98% 99% 99% 10 Internet 95% 95% 95% 94% 10 97% % 10 94% CD-rom MP3-spelare 18% 19% 18% % 76% 86% 89% Alla elever Arbetare... Jordbrukare... Tjänstemanna... Akademiker... Egna företagare DVD (fristående eller på datorn) 9% 8% 8% 1 1 8% Inget av dem Undersökningen visar att i stort sett alla elever har tillgång till dator i skolan. Drygt nio av tio har tillgång till Internet och . Åtta av tio har tillgång till CD-rom. Knappt i femtedel av eleverna har tillgång till MP3-spelare i skolan och knappt en av tio har tillgång till DVD. Generellt visar undersökningen att det inte föreligger några större skillnader mellan elever med olika familjebakgrunds tillgång till olika IT-redskap i skolan. Utmärkande är dock att det är fler elever i akademikerfamiljer, närmare bestämt samtliga, som uppger att de har tillgång till Internet och i skolan Svenska GALLUP 9

11 Fig. 3 Hur ofta använder du datorn i skolan? De som har tillgång till dator i skolan Någon eller några gånger i veckan 46% 47% 49% % Dagligen % 49% Någon eller några gånger i månaden Varannan vecka Mer sällan Aldrig 5% 4% 7% 7% 5% 5% 4% 4% 5% Alla elever Arbetare... Jordbrukare... Tjänstemanna... Akademiker... Egna företagare Tveksam, vet ej Knappt nio av tio elever använder dator i skolan dagligen eller någon eller några gånger i veckan. Endast en av femtio elever uppger att de aldrig använder dator i skolan. Undersökningen visar att det inte föreligger några markanta skillnader mellan grupperna. Dock är det färre elever inom akademikerfamiljer som använder datorn dagligen och fler som använder den någon eller några dagar i veckan. Anmärkningsvärt är att det är fler elever inom akademikerfamiljer, närmare bestämt en av tjugo, som uppger att de aldrig använder datorn i skolan Svenska GALLUP 10

12 Fig. 4 Tror du att IT-undervisningen i skolan påverkar dina möjligheter på arbetsmarknaden? Svaret är angivet på en skala mellan 1 och 4, där 1 är minskar och 4 är ökar mycket. Ökar 68% 78% 78% 76% 78% 84% 18% 18% Varken ökar eller minskar 2 18% 28% Minskar 1 Alla elever Arbetare... Jordbrukare... Tjänstemanna... Akademiker... Egna företagare Tveksam, vet ej 4% 4% 5% Här kan konstateras att nästan åtta av tio elever anser att ITundervisningen i skolan ökar deras möjligheter på arbetsmarknaden mycket eller något. Endast en elev av hundra anser att ITundervisningen i skolan minskar deras möjligheter på arbetsmarknaden. Inom de olika familjegrupperna är det färre, knappt sju av tio, elever inom akademikerfamiljer som tror att IT-undervisningen i skolan ökar deras möjligheter på arbetsmarknaden Svenska GALLUP 11

13 Fig. 5 På det hela taget tycker du att det är roligare eller tråkigare att använda IT-baserade läromedel än att använda böcker i undervisningen? Roligare att använda ITbaserade läromedel 6 77% % 7 Varken roligare eller tråkigare Tråkigare att använda ITbaserade läromedel % 9% 8% 1 9% 14% 1 Alla elever Arbetare... Jordbrukare... Tjänstemanna. Akademiker... Egna företagare Tveksam, vet ej 4% De som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel Vad gäller elevernas syn på att använda IT-baserade läromedel i undervisningen tycker knappt åtta av tio elever att det är roligare eller något roligare att använda IT-baserade läromedel än att använda böcker i undervisningen. Knappt en av tio elever tycker att det är tråkigare att använda IT-baserade läromedel än det är att använda böcker i undervisningen. Anmärkningsvärt är att det är fler, en av sju, elever inom akademikerfamiljer som tycker att det är tråkigare att använda ITbaserade läromedel än böcker i undervisningen. Likaså är det färre elever inom akademikerfamiljer som tycker att det är roligare eller mycket roligare att använda IT-baserade läromedel i undervisningen än böcker Svenska GALLUP 12

14 Fig. 6 Flera svar möjliga Möjligheter med IT-baserade läromedel. Tror du att IT-baserade läromedel? Lär eleverna att själva söka kunskap % 87% 95% 89% Avlastar lärarna % 79% Ökar motivationen i skolan (## gör skolarbetet roligare) 74% 76% % 75% Ökar resurserna inom andra områden (## kostnadseffektivt) 69% % 65% 85% Ökar inlärningen 55% 67% 68% % Hjälper elever med problem Lär eleverna att tänka kritiskt 64% % % 56% 6 64% Alla elever Arbetare.. Jorbrukare. Tjänstemanna. Akademiker. Egna företagare Snabbar upp inlärningen 45% 58% 59% 65% 54% 6 Förbättrar pedagogiken 48% % 4 47% Ökar samarbetet i skolan % 3 44% Tveksam, vet ej 5% 2001 Svenska GALLUP 13

15 Bland eleverna ser vi att den mest förekommande möjligheten med att använda IT-baserade läromedel är att eleverna lär sig att själva söka kunskap, vilket nio av tio uppger. Vidare anser eleverna att det avlastar lärarna, ökar motivationen i skolan, ökar resurserna inom andra områden, ökar inlärningen samt hjälper elever med problem. Det eleverna uppger som möjlighet i minst utsträckning är att IT-baserade läromedel skulle öka samarbetet i skolan. Bland arbetarfamiljer är det fler elever som anser att IT-baserade läromedel ökar resurserna inom andra områden och att det förbättrar pedagogiken. Inom jordbrukar familjer är det en betydande andel som anser att det ökar resurserna inom andra områden. Inom tjänstemannafamiljer är det färre som anser att det förbättrar pedagogiken och inom akademikerfamiljer är det färre som anser att det ökar resurserna inom andra områden, snabbar upp och ökar inlärningen. Inom egen företagarfamiljer är det fler som anser att det hjälper elever med problem Svenska GALLUP 14

16 Fig. 7 Flera svar möjliga Hinder med IT-baserade läromedel. Tror du att är ett hinder för dig?* Dålig kunskap om programmen Dålig kunskap hos lärarna 56% 57% 5 54% 59% 55% 56% 5 56% 59% 5 68% Har inte tid att sätta sig in i programmen % 5 64% 58% För få datorer 48% 49% 4 46% 4 5 Programmen är för dyra För dåliga program % 4 37% 39% 47% 36% 36% Alla elever Arbetare.. Jorbrukare. Tjänstemanna. Akademiker. Egna företagare Programmen är inte anpassade till läroplanen Programmen är svåra att använda i undervisningen 34% 34% 38% % 3 34% 4 26% 3 3 Annat 7% 7% 8% Tveksam, vet ej 6% 5% 8% 2001 Svenska GALLUP 15

17 na tycker att dålig kunskap om programmen, dålig kunskap hos lärarna och ont om tid för att sätta sig in i programmen är de största hindren för dem själva när det gäller IT-baserade läromedel. Det som anses vara hinder i minst utsträckning, vilket knappt en tredjedel uppger är att programmen är svåra att använda och att de inte är anpassade till läroplanen. Det föreligger inga markanta skillnader mellan de olika familjegrupperna när det gäller hinder med att använda IT-baserade läromedel Svenska GALLUP 16

18 Fig. 8 Vad är din allmänna inställning till IT-baserade läromedel? Svaret är angivet på en skala mellan 1 och 5, där 1 är mycket negativ och 5 är mycket positiv. Positiv 4 67% Varken positiv eller negativ Negativ 5% 6% 5% 7% 4% 4% 26% 2 29% Alla elever Arbetare.. Jorbrukare. Tjänstemanna. Akademiker. Egna företagare Tveksam, vet ej na är till övervägande del positiva till IT-baserade läromedel. Knappt sju av tio anger att de är positiva eller ganska positiva till ITbaserade läromedel. Konstateras kan att elever inom arbetarfamiljer är något fler som är positiva medan det inom jordbrukarfamiljer är fler elever som inte tar ställning Svenska GALLUP 17

19 Fig. 9 Tycker du att IT-baserade läromedel är lätta eller svåra att lära sig? De som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel Svaret är angivet på en skala mellan 1 och 5, där 1 är mycket svåra och 5 är mycket lätta Lätta 4 66% 66% Varken lätta eller svåra Svåra 19% 16% % 8% 7% 1 25% 4 Alla elever Arbetare.. Jorbrukare. Tjänstemanna. Akademiker. Egna företagare Tveksam, vet ej 7% Av de elever som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel tycker knappt sju av tio att de är lätta att lära sig. Endast drygt en av tio tycker de är svåra att lära sig och drygt en femtedel svarar att de varken är lätta eller svåra att lära sig. Det är fler elever inom jordbrukarfamiljer som svarar att de varken är lätta eller svåra att lära sig. I övrigt föreligger inga anmärkningsvärda skillnader mellan de olika familjegrupperna Svenska GALLUP 18

20 Fig. 10 Skiljer sig killars och tjejers datoranvändning eller gör den inte det? 6 6 Ja, killar och tjejer har olika datoranvändning 55% 65% 78% 6 34% 36% Nej, killar och tjejer har inte olika datoranvändning 2 38% 3 3 Alla elever Arbetare.. Jorbrukare. Tjänstemanna. Akademiker. Egna företagare 4% 4% Tveksam, vet ej 8% 6% Drygt sex av tio elever tycker att killars och tjejers datoranvändning skiljer sig åt. Andelen som tycker att killars och tjejers datoranvändning skiljer sig åt är betydligt högre bland elever inom akademikerfamiljer. Där tycker nästan åtta av tio att killar och tjejer har olika datoranvändning Svenska GALLUP 19

21 4. Publiceringsregler Rapporten, som innehåller resultat från en undersökning utförd av Svenska GALLUP på klientens uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller Svenska GALLUP om ej annat överenskommes. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, databärare och annat material till samtliga undersökningar Svenska GALLUPs egendom. Svenska GALLUP skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I Svenska GALLUPs intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig Svenska GALLUP rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att uppmuntra en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande information skall alltid medtas i all publicering till allmänheten: * den intervjuform som använts i undersökningen, t ex besök i hemmet, telefon eller post * undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder * antal intervjupersoner * tiden för fältarbetet * urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg När en klient publicerar resultat från en Svenska GALLUPundersökning, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet rörande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand vid presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av Svenska GALLUPs ledning. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen Svenska GALLUP 20