Omvärldsundersökning: Energieffektivisering och människors förhållande till koldioxidutsläpp

Transkript

1 Omvärldsundersökning: Energieffektivisering och människors förhållande till koldioxidutsläpp 1

2 Om undersökningen Ämne: Energieffektivisering och förhållande till koldioxidutsläppen Beställare: E.ON Sverige AB Tid för fältarbete: maj 2011 Antal genomförda intervjuer: 1000 Intervjuade: Svenska allmänheten, 15 år och äldre Intervjumetod: Telefonintervjuer Projektledare: Jon Andersson, SIFO Denna rapport är kundens egendom. Frågeformulär och övrigt material till denna undersökning förblir TNS SIFO:s egendom. Vid publicering skall TNS SIFO:s publiceringsregler gälla. 2

3 E.ON har gett SIFO i uppdrag att genomföra en undersökning bland allmänheten om Energieffektivisering. Målgrupp för undersökningen är allmänheten. De som har intervjuats är personer i åldern 15 år och äldre, boende i hela landet. Undersökningen har genomförts i TNS SIFOs Telefonbuss, se metodbeskrivning längre fram. I denna rapport redovisas huvudresultaten av undersökningen med grafikbilder och en kortfattad resultatsammanfattning. I tabellbilagan kan man studera resultaten för den senaste undersökningen mer i detalj, till exempel för en viss undergrupp. I tabellerna finns + respektive tecken som markerar statistisk signifikant avvikelse inom grupperna. Fritextsvar, s.k. öppna svar redovisas i separat bilaga. 3

4 Resultatsammanfattning Nästan 6 av 10 (57%) av de tillfrågade känner att de, som privatperson, i liten har möjlighet att bidra till minskade koldioxidutsläpp. En signifikant högre andel kvinnor i åldersgruppen år svarar att de kan bidra i liten. Tjänstemän, medlemmar i TCO, högskoleutbildade och folkpartister svarar i högre grad att de, som privatpersoner kan bidra i stor 8 av tio (79%) svarar att de i stor är villiga att dra sitt strå till stacken när det gäller att bidra till ett mer hållbart samhälle. Signifikant fler kvinnor, intervjuade i åldersgruppen år, tjänstemän, anställda i offentlig tjänst, medlemmar i TCO, boende i Stockholmsområdet, högskoleutbildade och respondenter som skulle rösta borgerligt är villiga att göra detta. Endast respondenter i norra Sverige och respondenter som bor på landsbygd är mindre villiga att bidra till ett mer hållbart samhälle De som är villiga att i någon bidra till ett mer hållbart samhälle fick frågan Vilka åtgärder skulle ni i ert hushåll göra för att bidra till ett mer hållbart samhälle? De vanligaste svaren är källsortera sopor (35%), åka kollektivt eller cykla (33%), aktiv sopsortering (29%), hålla koll på energianvändning (24%), använda lågenergilampor (22%). Kvinnor svarar i högre grad än män att de skulle handla närproducerat, täta fönster, använda vattenkokare, åka kollektivt eller cykla, aktivt sopsortera eller källsortera sopor Till hur stor del är man beredd att göra avkall på bekvämligheten för att bidra till minskad energikonsumtion? Sju av tio (71%) svarar att man till stor del är beredd att göra det. Signifikant fler som kan tänka sig att göra avkall på bekvämligheten för att bidra till minskad energikonsumtion återfinns i åldersgruppen år, bland kvinnor i åldersgrupperna år och år, bland TCO-medlemmar, boende i Småland och öarna samt bland respondenter som skulle lägga sin röst på något parti inom det socialistiska blocket. Bara i åldersgruppen 65 år eller äldre, bland kvinnor i samma åldersgrupp och bland boende i Västsverige hittar vi en högre andel som inte är beredda att ge avkall på bekvämligheten för att minska energikonsumtionen De flesta tror att energipriserna kommer att öka de närmaste åren (81%). Signifikant flest som tror att de kommer att öka återfinns i åldersgruppen år. Signifikant flest intervjuade som tror att energipriserna kommer att minska de närmaste åren bor i Västsverige. 4

5 Fråga 1. Känner du att du som privatperson har en möjlighet att bidra till minskade koldioxidutsläpp? Bas: Samtliga intervjuade I mycket stor 5 I stor 40% I ganska stor 35 I ganska liten I mycket liten I liten 57% Tveksam, vet ej 2 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5

6 Fråga 2. Om vi utgår från tesen att alla individer har en möjlighet till att bidra till ett mer hållbart samhälle i vilken är du då villig att dra ditt strå till stacken? Bas: Samtliga intervjuade I mycket stor I ganska stor I stor 79% I ganska liten I mycket liten 3 15 I liten 18% Tveksam, vet ej 3 0% 20% 40% 60% 80% 100% 6

7 Fråga 3.Vilka åtgärder skulle ni i ert hushåll göra för att bidra till ett mer hållbart samhälle? Bas: Om svarat alternativ 1-3 i fråga 2 Källsortera sopor Åka kollektivt/cykla Aktiv sopsortering Hålla koll på energianvändning Lågenergilampor Köra miljöbil Stänga av onödig elkonsumtion Handla närproduserat/ekologiskt Släcka i tomma rum Sänka inomhustemperaturen Energisnåla hushållsmaskiner M inska duschtid Koka med locket på kastrullen Vädra kort och effektivt Köpa snåla vitvaror Koka upp vatten i vattenkokare Byta till energieffektiva fönster Sätta in tätningslister i fönstren Tilläggsisolera tak/väggar Egen lokal produktion Småskalig förnybar energiproduktion Annat, vad? Svar listas i separat bilaga Tveksam, vet ej 15 0% 20% 40% 60% 80% 100% 7

8 Fråga 4. Till hur stor del kan du tänka dig att göra avkall på bekvämligheten för att bidra till minskad energikonsumtion? Bas: Samtliga intervjuade Till mycket stor del Till gansks stor del Till stor del 71% Till ganska liten del Till mycket liten del/ingen alls 6 22 Till liten del 27% Tveksam, vet ej 2 0% 20% 40% 60% 80% 100% 8

9 Fråga 5. Tror du att energipriserna kommer att öka, minska eller vara som idag de närmaste åren? Bas: Samtliga intervjuade Minska väldigt mycket Minska en del 1 3 Minska 3% Kommer vara som idag 12 Öka en del Öka väldingt mycket Öka 81% Tveksam, vet ej 3 0% 20% 40% 60% 80% 100% 9

10 Appendix Metodbeskrivning av SIFOs Telefonbuss (1/2) Fältarbete SIFOs Telefonbuss är en regelbunden telefonundersökning som genomförs med ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen. Intervjuerna görs med personer 15 år och äldre från SIFOs telefonintervjucentral i Ronneby. Urval Urvalet är slumpmässigt i alla steg och riksomfattande. Om rätt person i hushållet ej anträffats har han eller hon ersatts av annan intervjuperson. I det första steget är urvalet framtaget genom SIFOs urvalsprogram för telefonundersökningar (KATURV). I det andra steget väljs enligt en slumptabell den person i hushållet som skall intervjuas. Om den personen inte är hemma väljs i första hand annan intervjuperson i hushållet enligt slumptabellen, i andra hand person i annat hushåll. SIFO respekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. De utvalda är anonyma för SIFO. Tabellernas uppbyggnad Tabellrapporten består av dataskrivna tabeller. Tabeller betecknade "procent vertikalt" (anges i övre högra hörnet) innehåller procentberäkning kolumnvis. Sifferraden "vägt bastal" visar de siffror på vilka de procenttal som står därunder är baserade. I vissa fall ändras bastalen för procentberäkning mitt i tabellsidan. Då har en ny bastalsrad, betecknad "nytt bastal", lagts in och de efterföljande procenttalen är baserade på dessa bastal. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ett + eller ett - efter procenttal markerar statistiskt signifikant avvikelse inom gruppen. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i procentberäkning och vägning. Om flera svar tillåtits i en fråga, dvs. att respondenten fått avge mer än ett svar, summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100 procent. 10

11 Appendix Metodbeskrivning av SIFOs Telefonbuss (2/2) Poststratifiering Före framtagningen av tabellerna genomförs en s k poststratifiering. Den utjämnar fluktuationer i urvalet. Vägning har dels gjorts enligt hushålls-storlek och dels genom kombinationer av celler bildade av ålder, kön och yrkesklass. Tabellerna redovisar bastal före och efter vägning. Procenttalen är alltid vägda. Osäkerhetsmarginaler Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det väsentligt att komma ihåg att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att det är felaktigt att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle erhållits om hela befolkningen besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett "ja"-svar på 50% en något större osäkerhet än ett "ja"-svar på 10% eller 90%. Den osäkerhet som urvalsfel kan medföra beror också på bastalets storlek. Med felmarginal för ett procenttal (p) menar vi här längden av ett halvt 95%-igt konfidensintervall för procenttalet. Ett 95%-igt konfidensintervall skall tolkas så att sannolikheten är att i 95 fall av 100 ligger resultatet inom felmarginalen. I tabellen anges felmarginaler för skattningar av procenttal i storleksordningarna 50%, 30% och 10%. p% n=1000 n=750 n= ,1% 3,6% 4,4% 30 (eller 70) 2,8 3,3 4,0 10 (eller 90) 1,9 2,1 2,6 Som alltid i stickprovsundersökningar bör man komma ihåg att siffrorna är närmevärden, inte exakta. 11