Klimat- och miljöundersökning

Transkript

1

2 Klimat- och miljöundersökning En undersökning bland allmänheten för Världsnaturfonden WWF Christer Boije, Projektnummer:

3 Inledning Världsnaturfonden har gett SIFO Research International i uppdrag att genomföra en undersökning om klimat- och miljöfrågor. Målgrupp för undersökningen är allmänheten. De som har intervjuats är personer i åldern 15 år och äldre, boende i hela landet. Undersökningen har genomförts i SIFO Research Internationals Telefonbuss, se metodbeskrivning längre fram. I rapporten redovisas huvudresultaten av undersökningen med jämförelser mot tidigare undersökningen i förekommande fall. I tabellbilagan kan man studera resultaten för den senaste undersökningen mer i detalj, till exempel för en viss undergrupp. I tabellerna finns + respektive tecken som markerar statistisk signifikant avvikelse inom grupperna. Research International Sweden AB 3

4 Sammanfattning av resultaten (1/6) Det man mest oroar sig för inför framtiden är arbetslöshet (17) följt av ekonomi/skatter/välfärd (9), utvecklingen inom sjukvården (8) och att bli gammal och sjuk (7). De två största miljöhoten i framtiden anses vara miljögifter (40) och klimatförändringen / växthuseffekten (25). Vid valet mellan fem specificerade miljöhot anses klimatförändringen / växthuseffekten (40) vara det allvarligaste. Därefter följer skövling av skogar (17), ozon (16), brist på sötvatten globalt (15) och utfiskning och negativ påverkan på havsmiljön (6). På frågan hur allvarligt man anser det miljöhot är, som man valde, så svarar 46 mycket allvarligt och 49 ganska allvarligt. Research International Sweden AB 4

5 Sammanfattning av resultaten (2/6) Ansvaret för att åtgärda miljöhoten anses i första hand ligga på politiker (40) och privatpersoner (26). 60 tycker att miljöhoten idag åtgärdas dåligt eller mycket dåligt. De främsta orsakerna till att miljöhoten inte åtgärdas mer än vad det gör idag anses vara att det är för dyrt (28), folk är inte beredda att ändra livsstil (13) och bristande ledarskap bland politiker och näringsliv (12). De åtgärder som man själv gör i störst utsträckning för att förbättra miljön är att sparar el (73) och väljer en mer miljöanpassad produkt även om den är något dyrare (71). Research International Sweden AB 5

6 Sammanfattning av resultaten (3/6) På följande områden är man mest beredd att göra mer för en bättre miljö: välja en mer miljöanpassad produkt även om den är något dyrare (67), spara el (66), ställa krav på politiker (61) och ställa krav på företag (59). På följande frågor har man i störst utsträckning svarat ja på: Jag vet hur jag kan bidra till att bromsa klimatförändringen / växthuseffekten (67), jag vet vilka fiskar jag ska köpa för att bidra till hållbart fiske (42) och jag har hört talas om FSCmärkningen av trä- och pappersprodukter (39). Så här ser man på sina egna förutsättningar för att kunna göra något för miljön, här redovisas andelen som givit 4+5 på den 5-gradiga skalan, där 5= stämmer helt och hållet: Jag är motiverad (48) Jag har bra möjligheter att kunna göra något (31) Jag har bra kunskaper (24) Research International Sweden AB 6

7 Fråga 1: Vad känner du dig mest oroad för inför framtiden? (Spontana svar) Bas: alla Arbetslöshet Ekonomi / skatter / välfärd 9 17 Utvecklingen inom sjukvård 8 Bli gammal / sjuk 7 Andra miljöhot 6 Brottslighet 6 Krig 5 Klimatförändringen / Växthusef. Terrorism 4 3 Utvecklingen inom skolan 3 Barnens framtid 3 Invandring / Segregation 2 Globala fattigdomsfrågan 1 Annat svar Research International Sweden AB 7

8 Fråga 2: Vad anser du vara det största miljöhotet i framtiden? (Spontana svar) Bas: alla Miljögifter Klimatförändringen / Växthusef. Ozon Kärnkraft Energiförbrukningen Utfiskning och neg. påverkan på havsmiljö Övergödning av Östersjön Brist på sötvatten globalt Skövling av skogar Många arter dör ut Genmodifierat utsäde / växter Illegal handel med djur Annat svar Research International Sweden AB 8

9 Fråga 3: Vilket av följande fem miljöhot tycker du är det mest allvariga? Bas: alla Kimatförändringen/ Växhuseffekten 40 Skövling av skogar 17 Ozon Bist på sötvatten globalt Utfiskning och negativ påverkan på havsmiljön 6 5 Research International Sweden AB 9

10 Fråga 4: Hur allvarligt anser du att det miljöhot är, som du just nämnde Bas: alla som nämnt ett alternativ på fråga 3 Mycket allvarligt 46 Ganska allvarligt 49 Inte särskilt allvarligt 4 Inte alls allvarligt 0 1 Research International Sweden AB 10

11 Fråga 5: Vem anser du i första hand har ansvaret för att åtgärda det miljöhotet? (Spontana svar) Bas: alla som nämnt ett alternativ på fråga 3 Politiker Privatpersoner Företag Organisationer som ex. FN Myndigheter Alla Grupper med representanter från.. Forskare Västvärlden / I- länderna Ideella organisationer Alla länder / Int. samarbete Annat svar Research International Sweden AB 11

12 Fråga 6: Hur tycker du det miljöhotet åtgärdas idag? Bas: alla som nämnt ett alternativ på fråga 3 Mycket bra 0 Bra 7 Godkänt 26 Dåligt 47 Mycket dåligt 13 8 Research International Sweden AB 12

13 Fråga 7: Kan du nämna några orsaker till att det miljöhot, som du nämnde, inte åtgärdas mer än vad det gör idag? Bas: alla som nämnt ett alternativ på fråga 3 För dyrt 28 Folk är inte beredda ändra livsstil Bristande ledarskap, politiker och näringsliv Mer fakta behövs Likgiltighet / okunskap / ointresse Vinstintresse / pengar / korruption Oklara ansvarsområden Finns inte rätt tekniklösningar Oenighet länder emellan Annat svar 9 23 Research International Sweden AB 13

14 Fråga 8: Vilket av följande gör du idag för att förbättra miljön? Bas: alla Jag sparar el Väljer en mer miljöanpassad produkt Ställer krav på företag Har förändrat mina matvanor Ställer krav på politiker Har förändrat mina resvanor Prioriterar miljöfrågor när jag röstar Stödjer miljöorganisation Annat svar 3 7 Research International Sweden AB 14

15 Fråga 9: Inom vilka av följande områden är du beredd att göra mer för en bättre miljö? Bas: alla Välja en mer miljöanpassad produkt Spara el Ställa krav på politiker Ställa krav på företag Stötta miljöorganisationer Förändra mina matvanor Prioritera miljöfrågor när jag röstar Förändra mina resvanor Annat svar 3 9 Research International Sweden AB 15

16 Fråga 11a: Hur ser du på dina förutsättningar att kunna göra något för miljön? Hur väl stämmer påståendet: Jag har bra kunskaper? Bas: alla Stämmer helt och hållet (5) 5 Skalsteg (4) 19 Skalsteg (3) 41 Skalsteg (2) 22 Stämmer inte alls (1) 11 2 Research International Sweden AB 16

17 Fråga 11b: Hur ser du på dina förutsättningar att kunna göra något för miljön? Hur väl stämmer påståendet: Jag är motiverad? Bas: alla Stämmer helt och hållet (5) 18 Skalsteg (4) 30 Skalsteg (3) 33 Skalsteg (2) 12 Stämmer inte alls (1) 5 2 Research International Sweden AB 17

18 Fråga 11c: Hur ser du på dina förutsättningar att kunna göra något för miljön? Hur väl stämmer påståendet: Jag har bra möjligheter att kunna göra något? Bas: alla Stämmer helt och hållet (5) 10 Skalsteg (4) 21 Skalsteg (3) 35 Skalsteg (2) 19 Stämmer inte alls (1) 12 3 Research International Sweden AB 18

19 Appendix Publiceringsregler Rapporten som innehåller resultaten från en undersökning utförd av Research International Sweden AB på klientens uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller Research International Sweden AB om ej annat överenskommits. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, data, och annat material till samtliga undersökningar Research International Sweden AB egendom. Research International Sweden AB skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I Research International Sweden AB intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig Research International Sweden AB rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att redovisa en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande information skall alltid medtas i all publicering till allmänheten: frågornas exakta lydelse den intervjuform som använts i undersökningen, t.ex. telefonintervjuer, besöksintervjuer eller postala enkäter undersökningspopulation, t.ex. intervjupersonernas ålder antal intervjupersoner tiden för fältarbetet urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg. Undersökningsresultat som publiceras till allmänheten skall normalt ej vara baserade på mindre än intervjuer. När en klient publicerar resultat från en SIFO Research International-undersökning, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet rörande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand vid presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av Research International Sweden AB. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen. Research International Sweden AB 19

20 Appendix Metodbeskrivning av Sifos Telefonbuss (1/2) Fältarbete SIFO Research Internationals Telefonbuss är en regelbunden telefonundersökning som genomförs med ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen. Intervjuerna görs med personer 15 år och äldre från SIFO Research Internationals telefonintervjucentral i Ronneby. Urval Urvalet är slumpmässigt i alla steg och riksomfattande. Om rätt person i hushållet ej anträffats har han eller hon ersatts av annan intervjuperson. Tabellernas uppbyggnad Tabellrapporten består av dataskrivna tabeller. Tabeller betecknade "procent vertikalt" (anges i övre högra hörnet) innehåller procentberäkning kolumnvis. Sifferraden "vägt bastal" visar de siffror på vilka de procenttal som står därunder är baserade. I vissa fall ändras bastalen för procentberäkning mitt i tabellsidan. Då har en ny bastalsrad, betecknad "nytt bastal", lagts in och de efterföljande procenttalen är baserade på dessa bastal. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. I det första steget är urvalet framtaget genom SIFO Research Internationals urvalsprogram för telefonundersökningar (KATURV). I det andra steget väljs enligt en slumptabell den person i hushållet som skall intervjuas. Om den personen inte är hemma väljs i första hand annan intervjuperson i hushållet enligt slumptabellen, i andra hand person i annat hushåll. Ett + eller ett - efter procenttal markerar statistiskt signifikant avvikelse inom gruppen. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i procentberäkning och vägning. Om flera svar tillåtits i en fråga, dvs. att respondenten fått avge mer än ett svar, summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100 procent. SIFO Research Internationals respekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. De utvalda är anonyma för SIFO Research Internationals. Research International Sweden AB 20

21 Appendix Metodbeskrivning av Sifos Telefonbuss (2/2) Poststratifiering Före framtagningen av tabellerna genomförs en s k poststratifiering. Den utjämnar fluktuationer i urvalet. Vägning har dels gjorts enligt hushållsstorlek och dels genom kombinationer av celler bildade av ålder, kön och yrkesklass. Tabellerna redovisar bastal före och efter vägning. Procenttalen är alltid vägda. Osäkerhetsmarginaler Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det väsentligt att komma ihåg att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att det är felaktigt att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle erhållits om hela befolkningen besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett "ja"-svar på 50 en något större osäkerhet än ett "ja"-svar på 10 eller 90. Den osäkerhet som urvalsfel kan medföra beror också på bastalets storlek. Med felmarginal för ett procenttal (p) menar vi här längden av ett halvt 95-igt konfidensintervall för procenttalet. Ett 95-igt konfidensintervall skall tolkas så att sannolikheten är att i 95 fall av 100 ligger resultatet inom felmarginalen. I tabellen anges felmarginaler för skattningar av procenttal i storleksordningarna 50, 30 och 10. p n=1000 n=750 n= ,1 3,6 4,4 30 (eller 70) 2,8 3,3 4,0 10 (eller 90) 1,9 2,1 2,6 Som alltid i stickprovsundersökningar bör man komma ihåg att siffrorna är närmevärden, inte exakta. Research International Sweden AB 21