Pensionsbarometern Januari-februari 2005

Transkript

1 Pensionsbarometern Januari-februari 2005 Projektnummer Sifo Research & Consulting SE Stockholm Tel: +46 (0) Secondary name to Sweden Fax: +46 (0) Research International AB Visiting address: Linnégatan 87 Registered Office: Stockholm Corp. Identity No.: SE

2 Om undersökningen Ämne: Allmänheten om pensioner Projektnummer: Uppdragsgivare: Kontaktperson: Pensionsforum Länsförsäkringar och Svenskt Näringsliv Ann Lindgen Tid för fältarbete: 31 jan - 8 feb 2005 Antal genomförda intervjuer: 1030 Intervjuade: Intervjumetod: Projektledare: Allmänheten år varav 717 förvävsarbetande Telefonintervjuer Toivo Sjörén enna rapport är kundens egendom. Frågeformulär och övrigt material till denna undersökning förblir Sifo Research & Consultings egendom. id publicering skall Sifo Research & Consultings publiceringsregler gälla. Se Appendix sista sidan.

3 Sammanfattning Den önskade pensionsåldern fortsätter att ligga kring 60 år men den troliga vid mellan år. Speciellt bland yngre under 50 år är det flera (25%) som tror man måste arbeta efter 65 år. Var fjärde har påverkats av debatten om ett längre arbetsliv och säger att de nu tror de måste arbeta länge än de tidigare tänkt sig 29 procent känner en oro inför pensionen. Nya anpassade arbetsuppgifter skulle få många att arbeta längre (29%) 51 procent säger att de skulle kunna gå ner i lön om de fick bättre anpassade arbetsuppgifter. Nio av tio tror att pensionen blir maximalt 80 procent men de flesta tror Den blir mindre än 70 procent.. Tre av tio vet inte alls hur stor pensionen blir.

4 Fr 1: Vid vilken ålder skulle du vilja gå i pension? Män 01 Män 02 Män 03 Män 05 Kvinnor 01 Kvinnor 02 Kvinnor 03 Kvinnor 05

5 Pensionsåldern Den önskade pensionsåldern fortsätter att ligga runt 60 år. Egentligen är det många som dessutom föredrar en ännu lägre pensionsålder. Få (5%) vill arbeta efter 65år. Det är framförallt män mellan 50 och 65 som skulle vilja jobba efter 65 års ålder. Den ekonomiskt troliga pensionsåldern tror de flesta ligger någonstans mellan 63 och 65 år. Speciellt många yngre tror att de måste arbeta efter 65 år. Drygt var femte tillfrågad har påverkats av debatten så att de själva tänker sig att arbeta lite längre än vad de förut själva sa Nya anpassade arbetsuppgifter tycker 32 procent skulle få dem att arbeta längre. En bättre pension lockar 16 procent.

6 Fr 2: Vid vilken ålder tror du att du kommer att gå i pension? Män 01 Män 02 Män 03 Män 05 Kvinnor 01 Kvinnor 02 Kvinnor 03 Kvinnor 05

7 Fr 3: Har debatten om att vi måste arbeta längre upp i åldrarna - åtminstone fram till 65 år - påverkat dig? Alla 05 Man 05 Ja, kommer att arbeta längre än jag tänkt mig Nej Kvinna

8 FR 4: Vad skulle få dig att arbeta längre än vad du tänkt dig? Alla 05 Man 05 Kvinna 05 Bättre pension Deltid Nya arbetsuppgifter \ alt. arbeta på ett sätt som passar mig Annat Tveksam

9 Oron minskar Oron inför pensioneringen minskar Förut kände 50 procent av kvinnorna oro inför pensionen men nu är den siffran nere på 31 procent. Bland männen är det 23 som känner en sådan oro. LO-medlemmar (36%) känner större oro än andra grupper. Ni av tio tror pensionen blir under 80 procent av lönen. De flesta tror att den blir under 70 procent av lönen. Endast 6 procent tror att den blir 50 procent av deras nuvarande lön. Män tror i regel att de får högre andel av lönen än vad kvinnor tror. Tre av tio vet inte vad deras pension kommer att bli.

10 Fr 5: Känner du oro rent ekonomiskt för att gå i pension? - andel ja Alla Män Kvinnor

11 Fr 6: Hur stor tror du att din sammanlagda pension - den allmänna pensionen och den du får från arbetsgivare dvs tjänste- eller avtalspensionen - kommer att vara vid din pensionering? % el mindre % Alla 03 Alla 05 Man 03 Man 05 Kvinna 03 Kvinna 05

12 Efter 50 inget nytt jobb Efter 50 år är det 45 procent som säger att det skulle vara mycket svårt att hitta ett nytt jobb. Ytterligare 33 procent säger att det skulle vara ganska svårt. Åldern i sig tror många är en anledning till svårigheten. Utbildningskraven är annan viktig faktor enligt många. Var femte säger att det är kostnaderna. Arbetskapaciteten nämner 23 procent. Tre av tio tycker att de äldre stelnat i gamla tankesätt. Ju högre utbildning desto lättare tror man att man får ett nytt jobb

13 Fr 7: Om du skulle behöva söka ett nytt arbete idag. Hur lätt eller svårt tror du det skulle vara att få ett nytt arbete? Skulle det vara... Alla 05 Man 05 Mycket svårt Ganska svårt Ganska lätt Mycket lätt Tveksam, vet ej Kvinna

14 Fr 8. Varför tror du det är svårt att få ett nytt jobb? Dels på grund av åldern och dels på grund av att det är dåligt med jobb. Alla behöver ha så hög utbildning idag. Därför att jag är så nära pensionsåldern och sedan tror jag det beror på var man bor i Sverige. Jag bor i Norrland och här finns det inte så mycket lediga jobb att söka. Företagen vill inte anställa på grund av avgifter.

15 FR 9: Vad tror du den främsta orsaken är till att många äldre har svårt att få ett nytt jobb? Alla 05 Man 05 Kvinna 05 Dyrt att anställa De orkar inte arbeta lika mycket Sämre utbildning De är mer sjuka än yngre De har stelnat i gamla tankesätt Annat Tveksam

16 Varann kan gå ner i lön efter 60 med bättre anpassade jobb Varannan tillfrågan skulle kunna tänka sig att gå ner i lön om de fick arbeten som var bättre anpassade efter deras egna krav Det är fler män (55%) än kvinnor (48%) som är beredda att gå ner i lön vid 60 år. Tjänstemän är mer beredda (58%) att gå ner i lön än vad arbetare är (46%). I Stockholms området är det flest (58%) som är bereda att gå ner i lön om de får jobb som är anpassade till deras behov. Högutbildade är mer beredda till lönesänkningar (59%) än andra grupper

17 FR 10: Skulle du vara beredd att gå ner i lön efter 60 års ålder om arbetet samtidigt anpassas efter dina krav och behov eller skulle du inte det? Alla 05 Man 05 Kvinna 05 Beredd att gå ner i lön Inte beredd att gå ner i lön Tänker pensionera mig då Tveksam, vet ej

18 Svårt bedöma pensionsstorleken Debatten om arbetskraftbrist påverkar människornas bedömning av hur länge de måste arbeta men fortfarande gäller att de allra flesta inte tror att det påverkar dem själva och deras pensionsstart. Sju av tio sparar idag till sin pension. Fyra av tio sparar femhundra kronor eller mer. Anledningen till att man inte sparar mer är främst att man inte har råd men också att det är nu pengarna behövs och inte vid pensionen. Drygt fyra av tio bedömer att det minskade värdet av deras pensionssparande gör att de måste arbeta längre än de tidigare trott. Nästan fyra av tio har ingen uppfattning om hur stor deras pension kommer att bli. De allra flesta tror att den blir max 80 procent av deras lön. Vanligaste svaren hamnar kring 60 procent.

19 Appendix Metodbeskrivning av Sifos Telefonbuss Fältarbete Sifos Telefonbuss är en regelbunden telefonundersökning som genomförs med ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen. Intervjuerna görs med personer 15 år och äldre från Sifo Research & Consultings telefonintervjucentral i Ronneby. Urval Urvalet är slumpmässigt i alla steg och riksomfattande. Om rätt person i hushållet ej anträffats har han eller hon ersatts av annan intervjuperson. I det första steget är urvalet framtaget genom Sifo Research & Consultings urvalsprogram för telefonundersökningar (KATURV). I det andra steget väljs enligt en slumptabell den person i hushållet som skall intervjuas. Om den personen inte är hemma väljs i första hand annan intervjuperson i hushållet enligt slumptabellen, i andra hand person i annat hushåll. Tabellernas uppbyggnad Tabellrapporten består av dataskrivna tabeller. Tabeller betecknade "procent vertikalt" (anges i övre högra hörnet) innehåller procentberäkning kolumnvis. Sifferraden "väg bastal" visar de siffror på vilka de procenttal som står därunder är baserade. I vissa fall ändras bastalen för procentberäkning mitt i tabellsidan. Då har en ny bastalsrad, betecknad "nytt bastal", lagt in och de efterföljande procenttalen är baserade på dessa bastal. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ett + eller ett - efter procenttal markerar statistiskt signifikant avvikelse inom gruppen. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i procentberäkning och vägning. Om flera svar tillåtits i en fråga, dvs att respondenten fått avge mer än ett svar, summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100 procent. Sifo Research & Consulting respekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. De utvalda är anonyma för Sifo Research & Consulting.

20 forts. ststratifiering re framtagningen av tabellerna genomförs en s k poststratifiering. en utjämnar fluktuationer i urvalet. Vägning har dels gjorts enligt shållsstorlek och dels genom kombinationer av celler bildade av der, kön och yrkesklass. Tabellerna redovisar bastal före och efter gning. Procenttalen är alltid vägda. säkerhetsmarginaler id analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med ickprov är det väsentligt att komma ihåg att de angivna ocentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en lmarginal innebär att det är felaktigt att tro att siffrorna från ett ickprov är exakt desamma som skulle erhållits om hela folkningen besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett "ja"-svar på 50% en något större osäkerhet än ett "ja"-svar på 10% eller 90%. Den osäkerhet som urvalsfel kan medföra beror också på bastalets storlek. Med felmarginal för ett procenttal (p) menar vi här längden av ett halvt 95%-igt konfidensintervall för procenttalet. Ett 95%-igt konfidensintervall skall tolkas så att sannolikheten är att i 95 fall av 100 ligger resultatet inom felmarginalen. abellen anges felmarginaler för skattningar av procenttal i storleksordningarna 50%, 30% och 10%. p% n=1000 n=750 n= ,1% 3,6% 4,4% 30 (eller 70) 2,8 3,3 4,0 10 (eller 90) 1,9 2,1 2,6 m alltid i stickprovsundersökningar bör man komma ihåg att siffrorna är närmevärden, inte exakta.