Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Transkript

1 GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Splitvision Business Anthropology

2 Resultat i korta drag Effektundersökningen är genomförd som en enkätundersökning under våren Målgruppen för studien är studerande på GRs* kommunala vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn samt Öckerö under Effektstudien har utförts som en urvalsundersökning, där en förfrågan med enkäter skickades ut till ungefär 40% av alla studerande (totalt tillfrågades av de studerande vid kommunal vuxenutbildning). Undersökningen har en svarsfrekvens på 4. Syftet med undersökningen har varit att mäta effekten av studier sett till: mål med studier betydelsen av studierna sysselsättning efter studierna Generella resultat Av undersökningens 738 svarande är 78% kvinnor och 2 män. 40% är födda 1963 eller tidigare, 2 är födda , 9% är födda och 25% är födda % av de studerande i undersökningen uppger att de främst läste gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen 2003, se tabell 1. Bland de studerande i undersökningen har 8 svenska som modersmål och 17% annat modersmål än svenska. Fråga Procent per grupp Studienivå Grundläggande vuxenutbildning 1 Gymnasial vuxenutbildning, 55% allmänna ämnen Gymnasial vuxenutbildning, yrkesinriktning 14% Påbyggnadsutbildning 17% Tabell 1 Bakgrundsdata bland undersökningens deltagare. Per studienivå. 8 har slutfört sin utbildning eller det mesta av sin utbildning som de planerade att läsa av de som avbröt sin utbildning 2003 ämnar fortsätta med studierna längre fram. 7% av de som avbröt sin utbildning 2003 ämnar inte fortsätta med studierna längre fram. Mål med studierna vid vuxenutbildningen För studerande vid kommunal vuxenutbildning 2003 var de två främsta målen med studierna att få behörighet för vidare studier (4) och personlig utveckling (25%). Betydelse av studierna vid vuxenutbildningen För de flesta frågor ger de studerande betydelsen av vuxenutbildningens studier ett värde över 3,0 på en skala 1-5. Den betydelsefråga de studerande anger lägst värde på gäller nyttan av vuxenutbildningens studier för att få andra arbetsuppgifter i det gamla arbetet (2,30). Den betydelsefråga där de studerande anger högst värde gäller betydelsen för ökad självkänsla (3,76), se diagram 1. 2

3 2,77 Möjlighet att få nytt arbete efter studier 4 arbetar våren 2005), jämfört med 48% av studerande på grundläggande vuxenutbildning och 39% av studerande på gymnasial vuxenutbildning, allmänna ämnen som uppger att de arbetar våren ,5 Ökad självkänsla 3,76 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Studier efter tiden på vuxenutbildning 3,37 Arbetssökande Det är färre arbetssökande våren 2005 jämfört med ett halvår innan studierna Privatliv och fritid 3,31 Behörighet till högskolestudier 3,41 Sjukskrivna Antalet sjukskrivna sjunker. 4% uppgav att de var sjukskrivna ett halvår innan studierna 2003 och uppger att de är sjukskrivna våren Möjlighet att få andra arbetsuppgifter på det gamla arbetet 2,3 GR Diagram 1 Värdet för studiernas betydelse när det gäller Viktade värden per samtliga. Effekt av studierna vid vuxenutbildningen Jämförelse med Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad Vid en jämförelse med en effektundersökning som Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad gjorde våren 2005, som berörde deras studerande på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning hösten 2003, är det fler av de studerande i GR* som studerar på högskola våren 2005 jämfört med studerande i Göteborgs Stad. Eftergymnasiala studier 37% av de studerande på kommunal vuxenutbildning studerar eftergymnasiala studier under Ser vi till vad de tillfrågade gör våren 2005 uppger 19% att de studerar på högskola och universitet, läser KY-utbildning, läser på påbyggnadsutbildning samt läser grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning. Hela 30% av de som läste gymnasial vuxenutbildning, allmänna ämnen 2003 studerar på högskola våren Anställda Det är ungefär lika många som arbetar före och efter studierna Den gruppen där flest uppger att de arbetar är studerande födda 1963 eller tidigare samt studerande födda Sett till läst utbildning har flest kommit i arbete våren 2005 bland studerande som har läst påbyggnadsutbildning (6 uppger att de arbetar våren 2005) eller gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning (6 Fler av studerande i GR* har kommit i arbete våren 2005, jämfört med studerande i Göteborgs Stad. Det är färre arbetssökande i GR* våren 2005, jämfört med studerande i Göteborgs Stad. Bakgrunden till skillnaderna är att det i Göteborgs Stad, i större utsträckning, finns invandrargrupper som har en längre studieperiod, jämfört med de flesta studerandes studieperiod i GR*. Den större andelen arbetssökande i Göteborgs Stad kommer främst från invandrartäta områden i Göteborg, där många står utanför arbetsmarknaden. Anledningen till det går inte direkt att härröra till att man skulle ha ett annat modersmål. Strukturellt sett tolkar Splitvision det som att det i vissa områden blir en kultur som verkar hämmande arbetsmarknadsmässigt. * 8 av GRs 13 kommuner ingår i denna undersökning. Undersökningen omfattar Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn samt Öckerö. 3

4 Innehåll Resultat i korta drag 2 Förord 5 1 Om undersökningen 6 Inledning 7 Hur rapporten ska läsas 7 Metod 9 Bakgrund 11 2 Nivå på studier 12 Studier Mål med studier vid kommunal vuxenutbildning 17 Generella drag 18 Mål med studier var att få behörighet för vidare studier 18 Mål med studier var personlig utveckling 19 Mål med studier var ökad kunskap för arbetslivet 20 Mål med studier var att skaffa en yrkesutbildning 21 Annat mål med studier 22 Hade inte något tydligt mål med studier 23 4 Slutförande av utbildning 24 Generella drag 25 Slutförd utbildning 26 Avbruten utbildning 27 De som helt avbröt utbildningen, vad gör de våren 2005? 28 Omfattning av slutförande av utbildning 29 5 Betydelsen av vuxenutbildningens studier 30 Om betydelse 31 Vuxenutbildningens studiers betydelse ndg ökad självkänsla 32 Vuxenutbildningens studiers betydelse ndg privatliv och fritid 34 Vuxenutbildningens studiers betydelse ndg studier efter tiden på kommunal vuxenutbildning 36 Vuxenutbildningens studiers betydelse ndg möjligheter att få behörighet till högskolestudier 38 Vuxenutbildningens studiers betydelse ndg möjligheter att få arbete efter studierna 41 Vuxenutbildningens studiers betydelse ndg möjligheter att få andra/förändrade arbetsuppgifter i det gamla arbetet 43 Betydelse per utbildning - viktade värden 45 Betydelse per sysselsättning VT-05 viktade värden 46 Kommentarer om vilken betydelse studierna vid kommunal vuxenutbildning har haft 49 6 Effekten av studier vid kommunal vuxenutbildning 50 Sysselsättning ett halvår innan studier vid vuxenutbildningen och sysselsättning våren Studerar våren Arbetar efter studier 56 Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd 57 Föräldraledig 58 Sjukskriven 59 Pensionärer, resenärer och annan sysselsättning 59 7 Jämförelse mellan resultat från GRs kommunala vuxenutbildning och Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad 61 Jämförbar data 62 8 Noterbart 69 Slutförd utbildning 70 Effekt 70 Mål med studier 71 Betydelsen av studier 71 Appendix 73 Om Splitvision 79 Enkätunderlag 80 4

5 Förord På uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Peter Holmström, har Splitvision Business Anthropology genomfört en effektstudie. Syftet med undersökningen har varit att få reda på vad den kommunala vuxenutbildningens fd studerande (2003) gör efter sin studietid på vuxenutbildningen. En del i effektstudien är också att belysa motiv för studierna och upplevelsen av studiernas betydelse. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Business Anthropology. Rapporten finns att tillgå hos: Göteborgsregionens kommunalförbund, Patrik Stansvik, , info@itkompetens.com Vi vill tacka alla som har besvarat och skickat in enkäterna för denna undersöknings räkning. Framsidans illustration är gjord av Marika Sigvardsson. Göteborg, den 29 juni 2005 Nancy Aponno & Jonas Modin Splitvision Business Anthropology 5

6 Kapitel 1 OM UNDERSÖKNINGEN 6

7 Inledning Hur rapporten ska läsas Syftet med denna undersökning har varit att mäta effekten av studier vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn samt Öckerö. Målgruppen för studien är studerande på kommunal vuxenutbildning Det finns många olika sätt att se på effekten av studier. I den här undersökningen belyser vi effekten av studier i form av sysselsättning ett och ett halvt år två år efter studier vid kommunal vuxenutbildning. Vi belyser också den betydelse studierna har för individerna och de mål individerna har med sina studier. När det gäller effekten av studier kan tiden det tar att studera och tiden det tar innan man når den önskade effekten av sina studier (få arbete) sträcka sig över en längre period än vad den här undersökningen omfattar. Utöver individens mål och prestationer är det många faktorer som påverkar vad effekten av studierna blir. Faktorer som exempelvis konjunkturläge och arbetsmarknadspolitiska insatser påverkar. Resultatet från denna undersökning visar på generella drag. Studien är en kvantitativ studie så till vida att den enbart analyserar siffror och inte ger svar på bakomliggande faktorer. Man får dock inte glömma att det bakom dessa siffror finns många människor, åsikter, karriärer och livsöden. Vi vill här ge lite råd inför läsningen av rapporten. Utformningen av rapporten har gjorts med åtanke på Er som arbetar med kommunal vuxenutbildning och/eller som snabbt vill kunna ta till Er resultatet av undersökningen. Tanken är att rapporten ska kunna läsas i den ordning som passar Er bäst. Därför upprepas vissa uppgifter i rapportens olika kapitel. Vår förhoppning är att resultatet från denna undersökning fungerar samlande, stödjande och pådrivande för berörda medarbetare inom Göteborgsregionens kommunalförbund, GR. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor noggrannhet och exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa siffror och diagram utifrån att de ger Er en fingervisning om vilka tendenser som råder. Begrepp Studier vid kommunal vuxenutbildning kommer löpande att benämnas studier vid vuxenutbildning i rapporten. Med GRs kommunala vuxenutbildning åsyftas de kommuner som ingår i undersökningen, kommer i rapporten ibland att benämnas vuxenutbildningen, GR eller GRs kommunala vuxenutbildning. GR består av 13 kommuner varav 8 ingår i denna undersökning (Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö). 7

8 Genomgående i rapporten ställs undersökningens resultatet mot de bakgrundsvariabler (bland annat kön, ålder och modersmål) som ni finner i tabell 1:2 och 1:4. Dessa kategorier kommer vi i rapporten löpande att benämna för grupper. I rapporten refererar vi till högskolestudier, vilket innebär studier vid högskola och universitet. Studier vid grundläggande vuxenutbildning kan i tabeller och i diagram benämnas GRUV eller GR, studier vid gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen kan benämnas GY A, studier vid gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning kan benämnas GY Y och studier vid påbyggnadsutbildning kan i tabeller benämnas PU. KY-utbildning innebär kvalificerad yrkesutbildning. I kapitel 6 refererar vi till halvåret innan de tillfrågade började studera på vuxenutbildningen, vilket innebär hösten 2002 eller våren Resultat Rapportens resultat redovisas dels övergripande (procentuellt), dels per grupp (se Begrepp). Statistiken redovisas bland annat per födelseår, kön och modersmål. När vi presenterar procenttal per exempelvis kön, presenteras hur många procent av gruppen män och hur många procent av gruppen kvinnor som har svarat på frågan. Detta innebär att i praktiken kan män nå en högre procentsats än vad kvinnor gör för en viss fråga, utan att de för den skull är fler till antalet om man jämför med antalet kvinnor som har svarat på samma fråga. Statistik Procenttal som redovisas i rapportens text och diagram är närmevärden och har avrundats till heltal. Vid avrundning av procentsatser till närmsta heltal blir summan inte alltid 100 procent. Genom att undersökningen är genomförd som en urvalsundersökning kan den vara behäftad med urvalsfel. På ett generellt plan kan man säga att urvalsfelet kan medföra att värden presenterade i resultatet kan ha en felmarginal på ± för de flesta frågorna i rapporten. Vid korstabuleringar (en fråga i undersökningen korsas med vald bakgrundsdata) blir urvalsgruppen mindre, vilket medför att felmarginalen ökar till att ligga på mellan ±3-10%. Ju mindre urvalsgrupperna är desto större blir den statistiska felmarginalen. Den statistiska felmarginalen är störst när det är lika många som har svarat ja och nej på en fråga (50%-50%). Ju längre svaren är från varandra (exempelvis 90%-10%) desto mindre blir felmarginalen. Generellt, om avvikelsen är eller mindre kommer vi inte att ta upp den i rapporten. För mer information om urvalsundersökning, se Urval i Metod. frekvenstabeller och korstabeller finns att tillgå i separat bilaga. 8

9 Disposition I kapitlet Om undersökningen kan Ni bland annat fördjupa Er i hur vi har gått tillväga, bakgrunden till undersökningen och statistisk relevans. Undersökningens bakgrundsvariabler som t ex ålder och kön redovisas. I Nivå på studier presenteras vad de studerande har läst enligt vad de själva har uppgett att de studerade I Mål med studier vid kommunal vuxenutbildning går vi in på vad de studerande uppger att de har för mål med sina studier vid kommunal vuxenutbildning I kapitlet Slutförande av utbildning presenteras studerande per slutförd utbildning och per avbrutna kurser alternativt per avbruten utbildning. I kapitlet Betydelsen av vuxenutbildningens studier erhålls bland annat en bild av hur stor betydelse de studerande lägger vid studierna vid kommunal vuxenutbildning när det gäller möjlighet att få arbete och studier efter tiden vid kommunal vuxenutbildning. I kapitlet Effekten av studier vid kommunal vuxenutbildning erhålls en bild av hur studieprocessen går till över tid och vi ser till vad effekten av studier vid kommunal vuxenutbildning är. I Jämförelse mellan resultat från GRs kommunala vuxenutbildning och Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad jämförs undersökningarnas resultat kort med varandra. I kapitlet Noterbart presenteras de resultat i undersökningen som vi anser vara värda att lyfta fram. I Appendix finner ni ett flödesschema över sysselsättning före och efter studier 2003 samt den enkät som resultatet av denna undersökning baserar sig på. Metod Effektstudien är genomförd i form av en enkätundersökning i maj Totalt tillfrågades av de studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö 2003 (totalt studerande). Urval Effektstudien har utförts som en urvalsundersökning, där vi skickade ut en förfrågan med enkäter till ungefär 40% av alla studerande. Namn och adresser för enkätutskick har erhållits från respektive kommuns egna register via Göteborgsregionens kommunalförbund. Frågeunderlag Enkätunderlaget har utformats i samarbete mellan Splitvision och Göteborgsregionens kommunalförbund. Totalt består frågeunderlaget av 16 frågor. Frågeunderlaget finns att tillgå i Appendix. De besvarade enkäterna har skannats in, bearbetats och sammanställts av Splitvision med hjälp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). frekvenstabeller samt vissa korstabeller finner Ni i en separat bilaga. 9

10 Svarsfrekvens och bortfall Undersökningen har generellt sett haft en hög svarsfrekvens. Totalt har 738 personer besvarat enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 4. För den här undersökningen har det varit ovanligt många som har hört av sig och meddelat att de inte kommer att besvara enkäten på grund av att de aldrig har läst på kommunal vuxenutbildning under Den koppling vissa har nämnt att de har till kommunen är att de på något sätt arbetar inom kommunen. Vi har också haft några som har hört av sig om att utskicket har gått till en avliden person. Ovanstående två faktorer gör att vi misstänker att de urvalslistor vi har erhållit från Göteborgsregionens kommunalförbund inte är uppdaterade och att de, när det gäller vissa av kommunerna som ingår i undersökningen, innehåller felaktiga uppgifter. Då vi inte har fått något svar från de tillfrågade kommunerna om grunden till urvalslistorna kan vi i nuläget inte göra en bedömning av hur omfattande och felaktigt det materialet är som vi har gjort det slumpmässiga urvalet ifrån inför enkätutskick. De svar som vi har erhållit, som undersökningen baserar sig på, är dock från personer som har läst vid kommunal vuxenutbildning Vi har därför gjort bedömningen att de svar vi har fått in omfattar rätt personer, enligt urvalskriterierna, och att problematiken ovan enbart medför att urvalet för undersökningen blev mindre. valt att inte ta ställning till den berörda frågan. I den här sortens undersökningar är detta ett vanligt scenario. Bortfallet håller sig inom acceptabla nivåer, vilket gör att en god statistisk säkerhet råder. Undersökningen är en urvalsundersökning och fördelningen av de studerande som svarat på undersökningen följer de bakgrundsvariabler som är rådande för GRs* kommuner som är med i undersökningen, se tabell 1:1. Registrerade 2003 Antal [n=4.049] Registrerade Procent Fördelning av svarande [n=738] Svarsfrekvens Alingsås % 3 Härryda % 18% 44% Kungsbacka % 30% 50% Lerum % 9% 40% Mölndal % 19% 5 Partille % Tjörn 199 5% 5% 48% Öckerö 217 5% 7% 57% Totalt % 100% 4 Tabell 1:1 Jämförelse mellan totalt antal registrerade 2003 och undersökningens svarande enligt respektive kommuns register. På grund av avrundning blir inte summan av Registrerade %. Resultatmässigt bör inte problematiken ovan påverka undersökningens tillförlitlighet. För vissa frågor finns ett internt bortfall, där vissa av de som har besvarat enkäterna har valt att inte svara på en enstaka fråga. Orsaken till att man har valt att inte svara på vissa frågor beror inte på en frågetekniskt problematik (hur frågan är ställd eller frågornas inbördes ordningsföljd eller att frågan är av en känslig karaktär) utan beror mer på att de svarande har 10

11 samt en underrepresentation i undersökningen på 9% när det gäller studerande födda mellan Bakgrund I tabell 1:2 och 1:4 redovisas undersökningens bakgrundsdata till antal och per procentuell fördelning per grupp. Alla som ingår i undersökningen har inte besvarat bakgrundsfrågorna (i vissa enstaka fall är svaren oläsliga), därför blir inte totalsummeringen per respektive fråga 738. Fråga Antal Procent i undersökn. Kön Kvinna % Man Födelseår 1963 eller % tidigare % % Tabell 1:2 Bakgrundsdata bland undersökningens deltagare. Per kön och födelseår. Vi har en överrepresentation på kvinnor och en underrepresentation på män i undersökningen. Den procentuella skillnaden mellan kvinnor och män stämmer dock med förhållandet för de studerande som var registrerade på kommunal vuxenutbildning 2003 i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö (där 70% av de registrerade var kvinnor och 30% var män). Sett till födelseår bland de som var registrerade på kommunal vuxenutbildning 2003 i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö var 30% registrerade med födelseår före 1963, 25% var födda mellan , 1 var födda mellan samt 34% var födda mellan Detta innebär att vi har en överrepresentation i undersökningen på 10% när det gäller studerande födda 1963 eller tidigare Fråga Regionen Undersökn. Kön Kvinna 70% 78% Man 30% 2 Födelseår 1963 eller 30% 40% tidigare % % % 25% Tabell 1:3 Jämförelse mellan undersökningen och de deltagande kommunernas statistik över studerande vid kommunal vuxenutbildning. 55% av de studerande i undersökningen uppger att de främst läste gymnasial vuxenutbildning, allmänna ämnen Bland de studerande i undersökningen har 8 svenska som modersmål och 17% annat modersmål än svenska. Fråga Antal Procent per grupp Studienivå Grundläggande vuxenutbildning 95 1 Gymnasial vuxenutbildning, % allmänna ämnen Gymnasial vuxenutbildning, yrkesinriktad % Påbyggnadsutbildning % Modersmål Svenska Annat % Tabell 1:4 Bakgrundsdata bland undersökningens deltagare. Per studienivå och modersmål. * 8 av GRs 13 kommuner ingår i denna undersökning. Undersökningen omfattar Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn samt Öckerö. 11

12 Kapitel 2 NIVÅ PÅ STUDIER

13 Studier 2003 Påbyggnadsutbildning 17% Generella drag Gymnasial vuxenutbildning, yrkesinriktad 14% Drygt hälften (5) av de tillfrågade uppger att de 2003 studerade på gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen, följt av påbyggnadsutbildning (17%), gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning (14%) och grundläggande vuxenutbildning (1), se diagram 2:1. Gymnasial vuxenutbildning, allmänna ämnen Grundläggande vuxenutbildning 1 10% 20% 30% 40% 50% 5 I kapitel 6 i denna rapport, Effekten av studier vid kommunal vuxenutbildning, kommer bland annat utgången av studier per utbildning att presenteras i form av sysselsättning våren I kapitel 4, Slutförande av utbildning, kan Ni läsa om hur många som slutförde sin utbildning I detta kapitel presenteras vem som studerade vad vid kommunal vuxenutbildning Diagram 2:1 Studienivå,

14 Grundläggande vuxenutbildning De som i störst utsträckning läser grundläggande vuxenutbildning är främst grupperna annat modersmål en svenska, födda 1963 eller tidigare och män (se diagram 2:2). Annat modersmål Svenska som modersmål Man Kvinna Födda 63 eller tidigare 7% 10% 10% 1 1 0% 5% 10% 15% 20% 25% Diagram 2:2 Grundläggande vuxenutbildning per bakgrundsvariabler. 1 17% 2 2 Anställd n=353 ** Egen företagare n=19 Arbetssökande n=62 ** I arbetsmarknadsåtgärd n=4 Studerade n=91 ** Resenär n=19 Föräldraledig n=48 Annat n=40 Pensionär n=34 Sjukskriven n=28 ** Militärtjänst n=6 Grundl. vuxenutb. Gymn. vuxenutb. allmänna ämnen Gymn. vuxenutb. yrkesinrikt. Påbyggnadsutb. 1 60% 1 15% 1 47% % 47% % 25% 50% 25% 1 60% 1 17% % 59% 10% 2 20% 40% 18% 2 27% 3 35% 14% 50% 18% 18% Sett till vad de studerande på grundläggande vuxenutbildning hade för sysselsättning ett halvår innan sina studier 2003 placerar sig grupperna som uppger att de var pensionärer (27%) och annat (20%) något över de andra grupperna, se tabell 2:1. Tabell 2:1 Sysselsättning ett halvår innan studier 2003 korsat med läst utbildning vid vuxenutbildningen Procentuella fördelningen är inom respektive sysselsättning. ** Grupperna egenföretagare, i arbetsmarknadsåtgärd, resenär och militärtjänst utgörs av för få svarande för att de ska vara statistiskt säkerhetsställda. Gränsen går vid minst 20 personer. 14

15 Gymnasial vuxenutbildning, allmänna ämnen De som i störst utsträckning läser gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen är främst grupperna födda , har svenska som modersmål och kvinnor (se diagram 2:3). Gymnasial vuxenutbildning, yrkesutbildning De som i störst utsträckning läser gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning är främst grupperna annat modersmål än svenska och födda (se diagram 2:4). Annat modersmål 49% Annat modersmål 18% Svenska som modersmål 57% Svenska som modersmål 1 Man 5 Man 1 Kvinna 57% Kvinna 15% % % % % % Födda 63 eller tidigare 38% Födda 63 eller tidigare 1 55% 14% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Diagram 2:3 Gymnasial vuxenutbildning, allmänna ämnen per bakgrundsvariabler. 0% 4% 8% 10% 1 14% 1 18% 20% Diagram 2:4 Gymnasial vuxenutbildning, yrkesinriktning per bakgrundsvariabler. Nästan för samtliga grupper sett till vad de gjorde ett halvår innan sina studier är studier vid gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen den vanligaste utbildningen att läsa 2003, procentuellt sett. Sett till vad de studerande på gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen hade för sysselsättning ett halvår innan sina studier 2003 placerar sig grupperna som uppger att de reste (6), var anställda (60%) och studerade (60%) över de andra grupperna, se tabell 2:1. Sett till vad de studerande på gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning hade för sysselsättning ett halvår innan sina studier 2003 placerar sig grupperna som uppger att de var arbetssökande (3), sjukskrivna (18%) och annat (18%) något över de andra grupperna, se tabell 2:1. 15

16 Påbyggnadsutbildning De som i störst utsträckning läser påbyggnadsutbildning är främst grupperna född 1963 eller tidigare, män och svenska som modersmål (se diagram 2:5). Annat modersmål 1 Svenska som modersmål 18% Man 19% Kvinna % % Födda 63 eller tidigare 2 17% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Diagram 2:5 Påbyggnadsutbildning per bakgrundsvariabler. Sett till vad de studerande på påbyggnadsutbildning hade för sysselsättning ett halvår innan sina studier 2003 placerar sig grupperna som uppger att de var pensionärer (35%), egenföretagare (3), annat (2) och föräldraledig (2) något över de andra grupperna, se tabell 2:1. 16

17 Kapitel 3 MÅL MED STUDIER VID KOMMUNAL VUXENUTBILDNING 17

18 I följande kapitel kommer mål med vuxenutbildningens studier 2003 att presenteras med utgångspunkt från följande mål: Få behörighet för vidare studier Personlig utveckling Ökad kunskap för arbetslivet Skaffa en yrkesutbildning Annat mål med studierna Hade inte något motiv/mål med studierna Generella drag Det stora flertalet av de studerande uppger att deras huvudsakliga mål med studierna vid kommunal vuxenutbildning (2003) var att få behörighet för vidare studier (4). Huvudsakligt mål Få behörighet för vidare studier 4 Personlig utveckling 25% Ökad kunskap för arbetslivet 15% Skaffa en yrkesutbildning 1 Annat mål med studier 5% Hade inte något tydligt motiv/mål Tabell 3:1 Huvudsakligt mål med studierna Annat mål innebär olika sporadiska svar som exempelvis alternativ till sjukskrivning, omskolning efter trafikolycka, få bättre kunskaper i svenska och få datakompetens..studerande som inte har något tydligt motiv/mål med sina studier består av få personer och det är svårt att säga någonting om gruppen med statistisk säkerhet. I följande avsnitt presenteras mål med studier med utgångspunkt från undersökningens bakgrundsvariabler. Mål med studier var att få behörighet för vidare studier 4 av de studerande uppger att de ville studera på kommunal vuxenutbildning för få behörighet för vidare studier. PU GY Y GY A GR Annat modersmål Svenska som modersmål Man Kvinna Födda 63 eller tidigare % 17% 39% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Diagram 3:1 Det huvudsakliga målet med mina studier var att få behörighet för vidare studier, exempelvis på universitet eller KY-utbildning. Per bakgrundsvariabler. Notera att kurser i diagrammet är angivna per vad de studerande själva har angett att de studerar. Sett till födelseår ökar antalet studerande som vill läsa för att få behörighet för vidare studier med sjunkande ålder. Det är något färre män än kvinnor som uppger att deras mål var att få behörighet för vidare studier %

19 Sett till utbildning är det framförallt studerande på gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen som uppger att deras mål var att få behörighet för vidare studier. Modersmål inverkar ej på denna fråga. Mål med studier och sysselsättning VT 2005 Mål med studier var personlig utveckling 25% av de studerande uppger att de ville läsa för att nå en personlig utveckling. 38% av de studerande som uppgav att de ville studera för att få behörighet för vidare studier, studerar på högskola våren % uppger att de studerar på grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning eller KY-utbildning, 34% uppger att de arbetar som anställda våren PU GY Y GY A GR Annat modersmål 10% 15% 18% 40% 4 Svenska som modersmål 2 Anställd 34% Man 3 Egen företagare Kvinna 2 Arbetssökande I arbetsmarknadsåtgärd % 9% Studerar inom GR/GY 5% Studerar inom PU Födda 63 eller tidigare 4 Studerar inom KY-utbildning Studerar på högskola Reste Föräldraledig Pensionär 4% 4% 38% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Diagram 3:3 Det huvudsakliga målet med mina studier var personlig utveckling. Per bakgrundsvariabler. Notera att kurser i diagrammet är angivna per vad de studerande själva har angett att de studerar. 25% Sjukskriven Annat 4% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Mål med studierna var att få behörighet för vidare studier Diagram 3:2 Vad de studerande gör idag som hade som huvudsakliga mål med sina studier att få behörighet för vidare studier. [n=291] Sett till födelseår ökar antalet studerande som vill läsa för att nå en personlig utveckling med stigande ålder. Sett till kön är det främst bland manliga studerande som man hade som mål att läsa för att nå en personlig utveckling. 19

20 Sett till modersmål är det främst studerande med svenska som modersmål som har uppgett att de hade som mål att nå en personlig utveckling. Sett till utbildning är det främst studerande på grundläggande vuxenutbildning samt på påbyggnadsutbildning som uppger att de hade som mål att nå en personlig utveckling. Mål med studier och sysselsättning VT % av de studerande som hade personlig utveckling som mål med sina studier uppger att de arbetar som anställda och 7% uppger att de är egna företagare våren % uppger att de är pensionärer våren Mål med studier var ökad kunskap för arbetslivet 15% av de studerande uppger att målet med deras studier var att få ökad kunskap för arbetslivet. PU GY Y GY A GR Annat modersmål Svenska som modersmål 8% 15% % Anställd 49% Man 1 Egen företagare 7% Kvinna 1 Arbetssökande I arbetsmarknadsåtgärd % Studerar inom GR/GY % Studerar inom PU Födda 63 eller tidigare 2 Studerar inom KY-utbildning Studerar på högskola Reste Föräldraledig Pensionär 17% 15% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Diagram 3:5 Det huvudsakliga målet med mina studier var att få ökad kunskap för arbetslivet. Per bakgrundsvariabler. Notera att kurser i diagrammet är angivna per vad de studerande själva har angett att de studerar. Sjukskriven Annat 9% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Mål med studierna var personlig utveckling Diagram 3:4 Vad de studerande gör idag som hade personlig utveckling som huvudsakliga mål med sina studier. [n=174] Det är, procentuellt sett, färre män än kvinnor som uppger att deras mål var att få ökad kunskap för arbetslivet. Sett till födelseår ökar antalet studerande som vill läsa för att få ökad kunskap för arbetslivet med stigande ålder. 20

21 Sett till utbildning är det främst studerande på påbyggnadsutbildning, men även gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning och grundläggande vuxenutbildning som vill läsa för att få ökad kunskap för arbetslivet. Modersmål inverkar ej på denna fråga. Mål med studier var att skaffa en yrkesutbildning Mål med studier och sysselsättning VT av de studerande uppger att de läste för skaffa en yrkesutbildning. 69% av de studerande som hade som mål med sina studier att få ökad kunskap för arbetslivet uppger att de arbetar som anställda och 7% är egna företagare våren uppger att de är arbetssökande och studerar i någon form, se diagram 2:6. PU GY Y GY A GR 1 54% Anställd 69% Annat modersmål Svenska som modersmål 10% 19% Egen företagare 7% Arbetssökande Man 10% I arbetsmarknadsåtgärd Kvinna 1 Studerar inom GR/GY % Studerar inom PU % Studerar inom KY-utbildning Studerar på högskola Födda 63 eller tidigare 1 Reste Föräldraledig Pensionär Sjukskriven Annat 4% 4% 1 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Diagram 3:7 Det huvudsakliga målet med mina studier var att skaffa en yrkesutbildning. Per bakgrundsvariabler. Notera att kurser i diagrammet är angivna per vad de studerande själva har angett att de studerar. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Mål med studierna var ökad kunskap för arbetslivet Diagram 3:6 Vad de studerande gör idag som hade som huvudsakliga mål med sina studier att få ökad kunskap för arbetslivet. [n=108] Sett till födelseår är det främst studerande födda som uppger att de läste för skaffa en yrkesutbildning. 21

22 Sett till utbildning är det främst studerande på gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning som uppger att de läste för skaffa en yrkesutbildning. Sett till modersmål är det främst studerande med annat modersmål än svenska som uppger att de läste för skaffa en yrkesutbildning. Kön inverkar ej på denna fråga. Mål med studier och sysselsättning VT av de studerande som hade som mål med sina studier att skaffa en yrkesutbildning uppger att de arbetar som anställda, 1 är arbetssökande våren % studerar på KY-utbildning. Annat mål med studier 5% av de studerande har uppgett att de har ett annat mål med sina studier än tidigare nämnda mål. Annat mål innebär sporadiska svarsalternativ som exempelvis alternativ till sjukskrivning, omskolning efter trafikolycka, få bättre kunskaper i svenska och få datakompetens. Då gruppen består av få personer är det svårt att kunna säga någonting om gruppen med statistisk säkerhet. Det kan ändå finnas en poäng med att lyfta fram de mönster som finns. Notera dock att följande statistik baserar sig på ett fåtal individer. PU Anställd Egen företagare Arbetssökande 1 6 GY Y GY A GR I arbetsmarknadsåtgärd Annat modersmål Studerar inom GR/GY Svenska som modersmål 5% Studerar inom PU Studerar inom KY-utbildning 4% Man Kvinna 5% Studerar på högskola Reste % Föräldraledig Pensionär Sjukskriven Födda 63 eller tidigare 5% Annat 5% 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Mål med studierna var att skaffa en yrkesutbildning Diagram 3:8 Vad de studerande gör idag som hade som huvudsakliga mål med sina studier att skaffa en yrkesutbildning. [n=81] 0% 4% 5% 7% 8% 9% Diagram 3:9 Det huvudsakliga målet med mina studier var något annat. Per bakgrundsvariabler. Notera att kurser i diagrammet är angivna per vad de studerande själva har angett att de studerar. Notera att statistiken i diagrammet baserar sig på ett fåtal individer (37 personer). 22

23 Sett till födelseår är det främst studerande födda som uppgett att de har annat mål med sina studier. Studerande på grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen har i högre grad än övriga utbildningar uppgett att de har annat mål med sina studier. Kön och modersmål inverkar ej på denna fråga. Hade inte något tydligt mål med studier av de studerande har uppgett att de inte har något tydligt motiv/mål med sina studier. Då gruppen består av få personer är det svårt att kunna säga någonting om gruppen med statistisk säkerhet. Det kan ändå finnas en poäng med att lyfta fram de mönster som finns. Notera dock att följande statistik baserar sig på ett fåtal individer. PU GY Y GY A GR 4% 4% Annat modersmål Svenska som modersmål Man Kvinna Födda 63 eller tidigare 0% 4% 4% 5% Diagram 3:10 Hade inget tydligt mål med mina studier. Per bakgrundsvariabler. Notera att kurser i diagrammet är angivna per vad de studerande själva har angett att de studerar. Notera att statistiken i diagrammet baserar sig på ett fåtal individer (13 personer). 23

24 Kapitel 4 SLUTFÖRANDE AV UTBILDNING 24

25 grundläggande vuxenutbildning slutförde sin planerade utbildning eller det mesta av sin planerade utbildning. Generella drag Huvuddelen, 7, av de studerande vid vuxenutbildningen 2003 har avslutat sin påbörjade utbildning i sin helhet och ytterligare 10% har avslutat det mesta av sin planerade utbildning. 1 avbröt samtliga kurser som de var registrerade på 2003, se diagram 4:1. Nej, jag avbröt studierna helt men kommer att fortsätta stud Annat Påbyggnadsutbildning Gymnasial vuxenutbildning, yrkesinriktad Gymnasial vuxenutbildning, allmänna ämnen Grundläggande vuxenutbildning 10% 8% 7% % 1 6 0% 25% 50% 75% 80% 80% 77% Nej, jag avbröt studierna helt och kommer inte att fortsätta 7% Ja, jag fullföljde det jag planerade att studera Ja, jag fullföljde det mesta av det jag planerade att studer Ja, jag fullföljde det jag planerade att studera 10% 7 Ja, jag fullföljde det mesta av det jag planerade att studer Nej, jag avbröt studierna helt och kommer inte att fortsätta Nej, jag avbröt studierna helt men kommer att fortsätta stud 0% 25% 50% 75% Diagram 4:1 Har du slutfört de kurser som du läste 2003? Diagram 4:2 Har du slutfört de kurser som du läste 2003? Per utbildning hos vuxenutbildningen. OBS! Staplarna i diagrammet är i omvänd ordning jämfört med förklaringsrutorna nedanför diagrammet. Sett till utbildning har mellan 86-89% av dem som studerade på gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning, påbyggnadsutbildning samt de som läst gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen slutfört sin planerade utbildning eller det mesta av sin planerade utbildning. 7 av de som läst I följande avsnitt presenteras hur många som har slutfört eller avbrutit de kurser/studier de läste vid vuxenutbildningen 2003 med utgångspunkt från undersökningens bakgrundsvariabler. 25

26 Födelseår Slutförd utbildning Slutförandet av samtliga kurser skiljer sig marginellt mellan utbildningarna, förutom för studerande på grundläggande vuxenutbildning, där ca 15% färre uppger att de avslutade hela eller det mesta av sin utbildning (se diagram 4:3). Sett till födelseår urskiljer sig ett asymmetriskt mönster, se diagram 4:3. Bland de yngsta (födda ) är det hela 90% som slutfört hela eller det mesta av sin planerade utbildning medan bland de äldsta (födda 63 eller tidigare) är det 8 som slutfört hela eller det mesta av sin planerade utbildning. Kön PU GY Y 8 87% Sett till kön råder det ingen skillnad för denna fråga utöver den statistiska felmarginalen. GY A 89% GR Annat modersmål 7 8 Modersmål Svenska som modersmål Man Kvinna 87% 84% 8 De som har svenska som modersmål slutförde samtliga sina kurser vid vuxenutbildningen i något högre grad än de som har annat modersmål än svenska. Skillnaden är dock marginell () % Födda 63 eller tidigare 85% 89% 8 Utbildning 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 4:3 Har slutfört alla eller de flesta av de kurser/studier de läste vid vuxenutbildningen hösten Gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen, påbyggnadsutbildning och gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning ligger på ungefär samma höga nivå (mellan 86-89%), men grundläggande vuxenutbildning avviker med ett ca 15% lägre slutförande (se diagram 4:3). 26

27 Avbruten utbildning Cirka 1 av de studerande hos vuxenutbildningen har avbrutit sin utbildning. uppger att de avbröt studierna helt, men kommer att fortsätta studierna längre fram och 7% uppger att de avbröt studierna helt och att de inte kommer att fortsätta att läsa (se diagram 4:4). I följande avsnitt presenteras hur många som har avbrutit de kurser/studier de läste vid vuxenutbildningen 2003 med utgångspunkt från undersökningens bakgrundsvariabler. Födelseår Det är framför allt de som är födda 1963 eller tidigare som avbryter sina studier helt och som inte ämnar återuppta studierna vid ett senare tillfälle. Det är också denna grupp som överlag avbryter sina studier i högst omfattning. PU GY Y GY A GR Annat modersmål Svenska som modersmål Man Kvinna 4% 5% 7% 8% 9% 10% % De som är födda är den grupp där de studerande i minst omfattning avbryter sina studier och avbryter sina studier utan att ämna återuppta studierna vid ett senare tillfälle. Kön Män uppger i något högre omfattning än kvinnor (9% respektive ) att de avbröt studierna utan att ämna återuppta studierna vid ett senare tillfälle. Utöver detta utgör inte kön någon utmärkande variabel Födda 63 eller tidigare 5% 5% 7% 0% 4% 8% 10% 1 14% 1 Diagram 4:4 Har avbrutit studierna helt hos vuxenutbildningen. Helfärgade staplar är Nej, jag avbröt studierna helt men kommer att fortsätta studierna längre fram. Rutiga staplar är Nej, jag avbröt studierna helt och kommer inte att fortsätta att läsa. 8% 10% Modersmål Gruppen med annat modersmål än svenska avbryter i något större omfattning sina studier än gruppen med svenska som modersmål (15% respektive 1). Gruppen med annat modersmål ämnar återuppta studierna vid ett senare tillfälle i högre omfattning än gruppen med svenska som modersmål (se diagram 4:4). 27

28 Utbildning Det är betydligt fler som har avbrutit hela eller delar av sina studier bland dem som läser grundläggande vuxenutbildning än bland dem som studerar vid övriga utbildningar på kommunal vuxenutbildning. Den grupp där de studerande i minst omfattning avbryter sina studier är de som läser gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen. De som helt avbröt utbildningen, vad gör de våren 2005? Det är, procentuellt sett, en marginell skillnad bland dem som är i arbete våren 2005 om vi jämför med grupperna som avbröt sina studier och som studerade vidare Däremot är det fler som, procentuellt, är arbetssökande våren 2005 bland gruppen som avbröt sina studier än bland dem som studerade vidare 2003 (1 respektive ). Sjukskriven Pensionär Annat Föräldraledig Reste Högskole- och universitetsstudier Studerar inom KY-utbildning Studerar inom påbyggnadsutbildning Studerar inom grundläggande och/ eller gymnasial vuxenutb I arbetsmarknadsåtgärd Arbetssökande Egen företagare Anställd 5% 7% 4% 5% 5% 5% 4% 1 10% 20% 30% 40% 47% 48% Nej, jag avbröt studierna helt och kommer inte att fortsätta Total Diagram 4:5 Avbröt studierna hos vuxenutbildningen helt (2003) kontra samtliga svarsalternativ på frågan Har du slutfört de kurser/studier som du läste 2003? (totalt). OBS! Staplarna i diagrammet är i omvänd ordning jämfört med förklaringsrutorna nedanför diagrammet. 1 19% Det råder även en stor skillnad när det gäller studier vid högskola och universitet där 0% av dem som avbröt sina studier studerar på högskola våren 2005 jämfört med 19% av dem som fortsatte sina studier 2003 som studerar på högskola våren Bland gruppen som avbröt sina studier är fler, procentuellt sett, pensionärer, se diagram 4:5. 28

29 Omfattning av slutförande av utbildning I tabell 4:2 redovisas de grupper (bakgrundsvariabler) som i störst respektive minst omfattning (procentuellt sett) uppger att de har fullföljt sin utbildning samt de grupper som i störst respektive minst omfattning (procentuellt sett) uppger att de har avbrutit sin utbildning utan att de ämnar ta upp studierna vid ett senare tillfälle. Fullföljde hela utbildningen Högt procentuellt värde Avbröt studierna helt och kommer inte att återuppta studierna Högt procentuellt värde Egenföretagare 84% I arbetsmarknadsåtgärd 25% Föräldraledig 8 Pensionär 15% Militärtjänst 80% Grundläggande vuxenutbildning 14% Påbyggnadsutbildning 80% Arbetssökande 10% Gymnasial vuxenutbildning, yrkesinriktning 80% Sjukskriven 10% 7 7% Födda Annat modersmål 70% Arbetssökande 6 Sjukskriven 6 Födda Grundläggande vuxenutbildning 6 Gymnasial vuxenutbildning, allmänna ämnen Lågt procentuellt värde Lågt procentuellt värde Tabell 4:2 Utmärkande grupper när det gäller studerande som fullföljde sin utbildning respektive studerande som avbröt studierna helt. Grupperna ovan som anger sysselsättning avser sysselsättning halvåret före studier vid kommunal vuxenutbildning. 29

30 Kapitel 5 BETYDELSEN AV VUXENUTBILDNINGENS STUDIER 30

31 Om betydelse Effekten av studier kan mätas på olika sätt. Man kan se till studiernas betydelse och hur pass rustade de studerande är efter studierna vid vuxenutbildningen (rustade för att studera på högskola eller hos annan utbildningsanordnare, rustade för att utvecklas i arbetet, rustade för att kunna vara mer lämplig i yrkesrollen). För att kunna mäta vikten av betydelsen har varje svarsalternativ fått poäng, där det högsta värdet är 5 och det lägsta värdet är 1. 5 Mycket stor betydelse 4 Stor betydelse 3 Varken stor eller liten betydelse 2 Liten betydelse 1 Mycket liten betydelse Poängen gånger antal svarande per svarsalternativ räknas ut och summeras ihop. För varje fråga räknas värdet av summering ovan ut dividerat med totalt antal svaranden, vilket ger ett medelvärde. I detta kapitel kommer vi att redovisa hur stor betydelse de studerande uppger att studierna har haft för: ökad självkänsla privatliv och fritid studier efter tiden på kommunal vuxenutbildning möjligheter att få behörighet till högskolestudier möjligheter att få arbete efter studierna möjligheter att få andra/förändrade arbetsuppgifter i det gamla arbetet Att mäta betydelse Vi kommer att redovisa betydelsen som de svarande angett att vuxenutbildningens studier har, på två sätt: Dels redovisas hur stor eller mycket stor betydelse de studerande anser att studierna har haft för dem per betydelsefråga (även samtliga svar per fråga redovisas, från mycket liten betydelse till mycket stor betydelse). Dels kommer vi att jämföra vikten av betydelse som de studerande har uppgett att de har upplevt. Detta för att kunna få ett grepp om den betydelse frågan har för samtliga och för varje grupp (kön, födelseår m fl) samt hur högsta och lägsta värde ser ut för alla betydelsefrågorna. 31

32 Generella drag Det som flest studerande har uppgett har stor eller mycket stor betydelse för dem när det gäller vuxenutbildningens studier är när det gäller ökad självkänsla, se diagram 5:1....ökad självkänsla 67% Vuxenutbildningens studiers betydelse när det gäller ökad självkänsla mitt privatliv, min fritid 47% Generella drag studierna efter efter vuxenutbildningen 4 Två tredjedelar (67%) uppger att vuxenutbildningens studier har haft stor eller mycket stor betydelse när det gäller ökad självkänsla. att få behörighet till högskolestudier 39% 4% av de tillfrågade har uppgett att frågan inte är aktuell för dem. att få arbete efter studierna att få andra arbetsuppgifter i mitt gamla arbete 1 2 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Diagram 5:1 Studerande som uppger att vuxenutbildningens studier har haft stor eller mycket stor betydelse för dem när det gäller Betydelse Procent i undersökningen Mycket stor betydelse 29% Stor betydelse 38% Varken eller 1 Liten betydelse 8% Mycket liten betydelse 8% Ej aktuellt 4% I följande avsnitt redovisas varje betydelse var för sig, med ett avstamp i Ökad självkänsla. Tabell 5:1 Studierna vid vuxenutbildningen har haft betydelse när det gäller ökad självkänsla. Sett till bakgrundsvariablerna kön, födelseår, modersmål och studienivå 2003 finns studerande födda (37%) och studerande på gymnasial vuxenutbildning, yrkesinriktning (37%) bland de studerande som främst har angett att vuxenutbildningens studier har haft mycket stor betydelse när det gäller ökad självkänsla. 32

33 Värde Värdet för studiernas betydelse när det gäller ökad självkänsla, är 3,76 (på en skala där 1 är minsta värde och 5 är högsta värde), se diagram 5:2. PU GY Y GY A GR Annat modersmål Svenska som modersmål 3,7 3,7 3,72 3,75 3,96 4,03 Kön Kvinnor har i högre omfattning än män uppgett att studierna vid vuxenutbildningen har haft betydelse när det gäller ökad självkänsla. Födelseår Studerande i de äldre åldersgrupperna (födda 1973 eller tidigare) uppger i högre grad än studerande i de yngre åldersgrupperna (födda 1974 eller senare) att studierna vid vuxenutbildningen har haft betydelse när det gäller ökad självkänsla. Modersmål Studerande med annat modersmål än svenska har i högre omfattning än studerande med svenska som modersmål uppgett att studierna vid vuxenutbildningen har haft betydelse när det gäller ökad självkänsla. Man Kvinna ,36 3,61 3,65 3,8 4,03 Utbildning Sett till utbildning uppger studerande på gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning i högre grad än studerande på övriga utbildningar inom kommunal vuxenutbildning att studierna har haft betydelse när det gäller ökad självkänsla. Födda 63 eller tidigare 3,89 3 3,2 3,4 3,6 3,8 4 4,2 Diagram 5:2 Studierna vid vuxenutbildningen har haft betydelse när det gäller ökad självkänsla. Viktade värden per bakgrundsvariabler. 3,76 Mål med studier kopplat till ökad självkänsla Bland studerande som svarat att deras mål med vuxenutbildningens studier var att skaffa sig en yrkesutbildning anser 4 att studierna har haft mycket stor betydelse för dem när det gäller ökad självkänsla. Sett till bakgrundsvariablerna kön, födelseår, modersmål och studienivå finns studerande födda , studerande på gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning, studerande med annat modersmål än svenska samt studerande födda 1963 eller tidigare bland de grupper som har bland de högre viktade värdena för denna fråga. 33

34 50% 45% 4 40% 35% 30% 25% 29% 28% 27% 24% Vuxenutbildningens studiers betydelse när det gäller privatliv och fritid 20% 15% 10% Generella drag 5% 0% 47% uppger att vuxenutbildningens studier har haft stor eller mycket stor betydelse när det gäller deras privatliv, fritid. Skaffa en yrkesutbildning Behörighet för vidare studier Annat mål Personlig utveckling Ökad kunskap för arbetslivet 9% av de tillfrågade har uppgett att frågan inte är aktuell för dem. Diagram 5:3 Huvudsakligt mål med studierna bland studerande som anger att vuxenutbildningens studier haft mycket stor betydelse för dem när det gäller ökad självkänsla. På den här frågan utgörs gruppen som ville något annat med sina studier i diagrammet ovan av 36 personer och antalet som svarat att studierna har mycket stor betydelse är således 10. På den här frågan finns det även en grupp (bestående av 14 personer) som har uppgett att de inte hade något tydligt mål med sina studier. Gruppen är dock för liten för att man ska kunna säga någonting med statistisk säkerhet och därför är den ej med i diagrammet ovan. Ej aktuellt med studiernas betydelse när det gäller ökad självkänsla 4% av de tillfrågade har uppgett att frågan om vuxenutbildningens studiers betydelse när det gäller ökad självkänsla inte är aktuell för dem. Sett till bakgrundsvariablerna kön, födelseår, modersmål och studienivå finns studerande födda (8%) och studerande födda () bland de som främst har angett att frågan om vuxenutbildningens studiers betydelse när det gäller ökad självkänsla inte är aktuell för dem. Betydelse Procent i undersökningen Mycket stor betydelse 18% Stor betydelse 29% Varken eller 20% Liten betydelse 1 Mycket liten betydelse 1 Ej aktuellt 9% Tabell 5:2 Studierna vid vuxenutbildningen har haft betydelse när det gäller mitt privatliv, min fritid. Sett till bakgrundsvariablerna kön, födelseår, modersmål och studienivå finns studerande på gymnasial vuxenutbildning, yrkesinriktning (28%) och studerande med annat modersmål (27%) bland de studerande som främst har angett att vuxenutbildningens studier har haft mycket stor betydelse när det gäller privatliv och fritid. 34