RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

Transkript

1 RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: info@wspgroup.se Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi

3 Förord Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län har på uppdrag av regeringen börjat försöket med kompletterande metoder för skydd av natur, det så kallade Kometprogrammet. Arbetet har inletts i fem områden i landet Västerbottens kustland, Södra Hälsingland, Dalsland, Kronobergs län och Östra Skåne. Projektet har varit i drift sedan maj 2010 och ska slutrapporteras år WSP Analys & Strategi har fått i uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att genomföra en enkät med de markägare i Kometområdena som har lämnat intresseanmälan om skydd för område på sin mark. Enkäten svarar på hur väl markägarna känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det nya arbetssättet samt hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. I uppdraget har även ingått att sammanställa svaren från ett urval av frågorna i den årligen genomförda enkäten med de markägare som under året fått ett skyddat område inrättat på sin mark. Svaren har sammanställts för varje Kometområde separat, och jämförts med svaren från riket som helhet. På WSP Analys & Strategi har Camilla Byström och Emma Strömblad varit ansvariga för uppdraget. Övriga som medverkat är framför allt Kia Hultin och Anna-Karin Matsgård. Stockholm i september 2011 WSP Analys & Strategi Analys & Strategi

4 Analys & Strategi

5 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Uppdraget Läsanvisning ENKÄT OM KOMETPROGRAMMET Bakgrund och syfte Kort om genomförandet Om de markägare som besvarat enkäten Frågor om Kometprogrammet Om processen intresseanmälan Om processen intresseanmälans hantering Om processen inrättande av skyddat område Frågor om inställningen till naturvård Bortfallsanalys ANALYS AV SVAR FRÅN TIDIGARE ENKÄTER Bakgrund och syfte Kort om genomförandet Frågor om processen Frågor om inställningen till naturvård SLUTSATSER OCH KOMMENTARER Slutsatser om Kometprogrammet Kometområdenas svar i tidigare enkäter Samlad analys av gamla och nya enkätsvar...61 BILAGA 1 ENKÄT OM KOMETPROGRAMMET...63 BILAGA 2 FÖLJEBREV TILL ENKÄTEN...69 BILAGA 3 FRÅGA 8, ÖPPNA SVAR...71 BILAGA 4 FRÅGA 10, ÖPPNA SVAR...73 Analys & Strategi

6 Analys & Strategi

7 Sammanfattning Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län arbetar sedan ett par år tillbaka på uppdrag av regeringen med att ta fram kompletterande metoder för skydd av natur, däribland det så kallade Kometprogrammet. Arbetet har inletts i fem områden i landet Västerbottens kustland, Södra Hälsingland, Dalsland, Kronobergs län och Östra Skåne. Kometprogrammet pågår i fem områden i fem år med start våren 2010, och ska slutrapporteras år Syftet med Kometprogrammet är att öka måluppfyllelsen för Levande skogar, öka användningen av naturvårdsavtal, ta tillvara markägarnas intresse för att bidra till naturvården samt uppnå ett bättre samarbetsklimat mellan markägare och myndigheter. Programmets kostnadseffektivitet ska utvärderas. WSP Analys & Strategi har fått i uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att genomföra en enkät med alla de markägare i Kometområdena som har lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. Enkäten svarar på hur väl markägarna känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. I uppdraget har även ingått att sammanställa svaren från ett urval av frågorna i den årligen genomförda enkäten med de markägare som under året fått ett skyddat område inrättat på sin mark. Svaren har sammanställts för varje Kometområde separat, och jämförts med svaren från riket som helhet. Resultaten visar att de markägare som besvarat den nya enkäten överlag har god kännedom om och positiv inställning till Kometprogrammet, troligtvis tack vare omfattande och varierad marknadsföring. Analysen av markägarnas svar i de tidigare genomförda enkäterna visar inte på några väsentliga skillnader mellan svaren i de fem Kometområdena och svaren i landet som helhet. Det finns förvisso marginella skillnader mellan de fem Kometområdena i de tidigare uppföljningarna, men dessa är svårtolkade och ibland motsägelsefulla. De markägare som har lämnat in intresseanmälningar är nöjda med hur deras anmälan har hanterats och upplever att de blivit väl bemötta av myndighetens personal, samt att personalen visat god kompetens att hantera deras ärende. Många av respondenterna är positiva till att lämna ytterligare intresseanmälningar. Även de markägare som fått ett skyddat område inrättat på sin mark genom Kometprogrammet är nöjda med processen. Analys & Strategi

8 Analys & Strategi

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län arbetar sedan ett par år tillbaka på uppdrag av regeringen med att ta fram kompletterande metoder för skydd av natur, däribland det så kallade Kometprogrammet. Arbetet har inletts i fem områden i landet Västerbottens kustland, Södra Hälsingland, Dalsland, Kronobergs län och Östra Skåne. Kometprogrammet pågår i fem områden i fem år med start våren 2010, och ska slutrapporteras år Syftet med Kometprogrammet är att öka måluppfyllelsen för Levande skogar, öka användningen av naturvårdsavtal, ta tillvara markägarnas intresse för att bidra till naturvården samt uppnå ett bättre samarbetsklimat mellan markägare och myndigheter. Programmets kostnadseffektivitet ska utvärderas. En utgångspunkt för programmet är att markägarna själva kan sin skog och vet dess värden, och att det därför är viktigt att de ges utökade möjligheter till att ta initiativ till att skydda sin värdefulla natur. Inom ramen för Kometprogrammet kan markägarna därför lämna intresseanmälan om att inrätta ett skyddat område på sin mark. Efter dialog med markägarna gör myndigheterna en prioritering av vilka områden som ska erbjudas formellt skydd. För de områden som kan prioriteras för formellt skydd inleds en ny dialog kring valet av skyddsform. När markägaren och myndigheten har kommit överens om avgränsning kan slutligen naturvårdsavtal tecknas eller beslut om biotopskyddsområde alternativt naturreservat fattas. Under år 2008 utvecklade och införde Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ett system för löpande uppföljning och utvärdering av hur markägare och andra sakägare uppfattar att processen kring inventering, utpekande, förhandling och beslut om formellt skydd av skog fungerar. Systemet är i princip uppbyggt i två delar, dels en löpande uppföljning genom enkäter till sakägare som har träffat överenskommelse eller avtal med någon av myndigheterna, dels en utvärdering av resultatet. Den löpande uppföljningen sammanställs och utvärderas en gång per år och stäms av med en referensgrupp. En fördjupad utvärdering bör göras vart tredje år. Systemet finns närmare beskrivet i myndigheternas gemensamma rapport System för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd (Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, rapport 5934, januari 2009). I samband med att systemet för löpande uppföljning och utvärdering togs fram av WSP Analys & Strategi på uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen genomfördes en första uppföljning/enkätstudie av markägarnas upplevelser av skyddsprocesserna under åren Det föreslagna uppföljningssystemet Analys & Strategi 1

10 samt resultatet av den första enkätstudien av markägarnas synpunkter finns redovisade i rapporten Formellt skydd av skog markägarnas synpunkter (WSP Analys & Strategi, rapport 2008:22). Ytterligare två omgångar av den löpande uppföljningen med de markägare som träffat överenskommelser eller tecknat avtal med myndigheterna om formellt skydd av skog har genomförts, en för de som träffat överenskommelser eller tecknat avtal under år och en för de som träffat överenskommelser eller tecknat avtal under år Uppdraget WSP Analys & Strategi har fått i uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att genomföra en enkät med de markägare i Kometområdena som har lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. Enkäten svarar på hur väl markägarna känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. I uppdraget har även ingått att sammanställa svaren från ett urval av frågorna i den årligen genomförda enkäten med de markägare som under året fått ett skyddat område inrättat på sin mark. Svaren har sammanställts för varje Kometområde separat, och jämförts med svaren från riket som helhet. 1.3 Läsanvisning I kapitel 2 redovisas resultaten från den nu genomförda enkäten med de markägare som inom ramen för Kometprogrammet lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. Kapitlet inleds med en kort beskrivning av hur enkäten genomförts. Därefter följer ett antal stycken med resultat från enkätundersökningen. Kapitlet avslutas med en bortfallsanalys. I kapitel 3 presenteras svaren på ett urval av de frågor som ställts i de tidigare enkäterna. Svaren på frågorna har, i den mån underlaget varit tillräckligt stort, jämförts fördelat på de tre skyddsformerna (biotopskyddsområde, naturvårdsavtal och naturreservat) och på de fem geografiska områdena. Kapitlet inleds med en beskrivning av datamaterialet. Rapporten avslutas i kapitel 4 med en diskussion om vilka slutsatser som kan dras av den nya enkätundersökningen, inklusive en jämförelse med resultaten från de tidigare genomförda enkäterna. 1 Processerna för formellt skydd av skog en uppföljning av markägarnas synpunkter under 2008 (WSP Analys & Strategi, februari 2010) 2 Processerna för formellt skydd av skog svarssammanställning av markägarnas synpunkter om 2009 års avtal (WSP Analys & Strategi, februari 2011) 2 Analys & Strategi

11 2 Enkät om Kometprogrammet 2.1 Bakgrund och syfte Syftet med enkäten om Kometprogrammet är att ta reda på hur väl de markägare som lämnat in en intresseanmälan om skyddat område känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. Resultatet kommer att användas i den årliga rapporteringen till regeringen, och kommer under 2011 bland annat att ligga tillgrund för en bedömning om programmet bör utvidgas geografiskt och/eller till att gälla andra naturtyper än skog. Resultatet är också viktigt för det fortsatta arbetet med Kometprogrammet, då det visar på om de informations- och marknadsföringsinsatser som hittills gjorts gett resultat. 2.2 Kort om genomförandet Urval och datainsamling En enkätundersökning har genomförts bland de markägare i Kometområdena som lämnat intresseanmälan om formellt skydd av skog på sin mark sedan arbetet med programmet startade våren Undersökningen är en totalundersökning vilket innebär att samtliga personer som lämnat intresseanmälan fått en enkät hemskickad med posten. Därmed behövde inget urval göras. Den enkät som användes (se Bilaga 1) togs fram för att svara på hur väl markägarna känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt på hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. Flera av frågorna i enkäten är kompatibla med de frågor som normalt ställs inom en årlig uppföljning med markägare i landet som fått formellt skydd under året. Några av frågorna kan enbart jämföras för de markägare som erhållit formellt skydd, vilket ännu endast är ett fåtal inom ramen för Kometprogrammet. Andra frågor kan jämföras för alla markägare som lämnat intresseanmälan. Ett första enkätutskick gick ut till samtliga markägare som lämnat in intresseanmälan under början av april Enkäterna skickades per post tillsammans med ett följebrev (se Bilaga 2). Under de följande veckorna skickades två postala påminnelser ut. Ungefär tre veckor efter det ursprungliga enkätutskicket gjordes telefonpåminnelser till de markägare som ännu inte besvarat enkäten, i vilka de påmindes om att svara på enkäten. Insamlingsprocessen pågick fram till och med slutet av april. I samband med telefonpåminnelserna gjordes en bortfallsundersökning, där markägare som trots påminnelse uppgav att de inte tänkte besvara enkäten fick svara på frågor om varför de valde att inte göra det. Analys & Strategi 3

12 Svarsfrekvens Enkäten skickades ut till totalt 186 personer i de fem Kometområdena. Fördelningen är lite ojämn, vilket beror på att antalet inkomna intresseanmälningar och därmed möjliga respondenter skiljer sig åt mellan de fem Kometområdena. Den totala svarsfrekvensen är 70 procent, se Tabell 1. I denna siffra är de som fallit bort på grund av fel i urvalet (såsom dubbletter för att samma markägare lämnat in mer än en intresseanmälan) och fel adress (så att markägarna aldrig nåddes av enkäten) inte medräknade. Antalet möjliga svar är därför 178 i stället för 186. Svarsfrekvensen är högst i Södra Hälsingland (82%) och lägst i Dalsland (65%). Orsaker till bortfallet framgår av stycke 2.9 där resultatet av bortfallsanalysen presenteras. Tabell 1 Det totala antalet enkätsvar Möjliga svar Ankomna svar Kometområde Svarsfrekvens Västerbottens kustland K % Södra Hälsingland K % Dalsland K % Kronobergs län K % Östra Skåne K % SUMMA Alla % Partiellt bortfall Det finns även ett partiellt bortfall på grund av att respondenterna ibland valt att hoppa över att svara på en fråga. Vidare har respondenterna på merparten av frågorna haft möjlighet att svara vet ej. I de tabeller och diagram som finns i rapporten presenteras andelen markägare som valt ett visst svarsalternativ. Vid beräkningen av dessa andelar har vet ej-svar oftast inte tagits med. I de fall då respondenterna har kunnat ange mer än ett svarsalternativ har dock vet ejsvaren tagits med. Under varje diagram anges hur många svar det baseras på (antal respondenter som har valt ett specifikt svarsalternativ). För sex av frågorna är det partiella bortfallet större än 10 procent, se Tabell 2. Störst är det partiella bortfallet för fråga 6, där ca 65 procent har valt att inte svara eller att ange vet ej. Detta hänger samman med att drygt 60 procent i fråga 5 angav att de aldrig besökt Kometprogrammets hemsida, och därmed inte kan svara på vad de tycker om den. 4 Analys & Strategi

13 Tabell 2 Frågor med mer än 10 procents partiellt bortfall Partiellt bortfall Fråga 6 (Kometprogrammets hemsida) 64-66% Fråga 7 (skogsbrukets lokala engagemang) 36% Fråga 11 (intresseanmälan för ytterligare skogsområden) 14% Fråga 12 (intresseanmälan för annan mark än skog) 35-49% Fråga 19 (myndighetens information och samråd) 12-17% Fråga 21 (myndighetens kompetens) 13% Stort bortfall finns även för frågorna 7 och 12. Fråga 7 handlar om hur markägarna upplever att skogsbruket har engagerat sig i Kometprogrammet lokalt. På denna fråga fanns det möjlighet att ange inte alls som svar. De som har svarat vet ej på frågan skulle därför kunna vara markägare som tycker att det har funnits ett lokalt engagemang, men att inget av svarsalternativen passar in. Fråga 12 handlade om hur markägarna skulle ställa sig till att lämna intresseanmälan för annan mark än skog. I bortfallet ingår både de som svarat vet ej (tre femtedelar av bortfallet) och de som ej äger den typen av mark (två femtedelar av bortfallet). Analys Enkätsvaren har i första hand analyserats gemensamt för alla Kometområden, detta för att materialet är relativt litet och inte tål alltför mycket uppdelning i grupper. För några av frågorna har uppdelning på de fem områdena dock gjorts. Den statistiska signifikansen har i de här fallen testats med Pearsons chi-två test, med signifikansnivå p < 0,05. I anslutning till diagrammen finns kommentarer om huruvida de skillnader som pekas ut är statistiskt signifikanta eller inte. Analys & Strategi 5

14 2.3 Om de markägare som besvarat enkäten Fyra femtedelar av markägarna är män Bland de markägare som besvarat enkäten rörande intresseanmälningar är 82 procent män och 18 procent kvinnor. Enligt Skogsstatistisk årsbok år 2010 är andelen män som äger skog i Sverige 62 procent och andelen kvinnor 38 procent. Andelen kvinnor som har besvarat enkäten är därmed betydligt lägre än vad den är bland svenska skogsägare i allmänhet. Medelåldern bland de svarande är 59 år. Åldersfördelningen (se Figur 1) motsvarar den som fanns i den första uppföljningsenkäten för åren Denna åldersfördelning finns även, enligt Skogsstatistisk årsbok år 2010, bland svenska skogsägare i allmänhet. Figur 1 Åldersfördelning bland de svarande markägarna Antal svar: 119 Nästan hälften har ägt marken i mer än 20 år Tre femtedelar av de markägare som besvarat enkäten bor permanent eller större delen av året på eller i direkt anslutning till den fastighet för vilken intresseanmälan lämnats. Denna siffra motsvarar ungefär svaren i den första uppföljningsenkäten för åren , där andelen markägare som bor i anslutning till fastigheten varierar mellan 49 och 61 procent beroende på skyddsform. Nästan hälften av de respondenter som lämnat intresseanmälan har ägt marken i mer än 20 år, se Figur 2. Den näst största gruppen är de som har ägt sin mark 6 Analys & Strategi

15 kortast tid, mindre än 5 år. Motsvarande bakgrundsuppgift finns inte för någon av de tidigare genomförda enkäterna. Antal svar: 121 Figur 2 Tid som respondenterna ägt marken för vilken intresseanmälan lämnats 2.4 Frågor om Kometprogrammet De flesta känner till och är positiva till Kometprogrammet Tre fjärdedelar av de svarande uppger att de känner till Kometprogrammet mycket väl eller i viss mån, se Figur 3. Figur 3 Respondenternas kännedom om Kometprogrammet Antal svar: 122 Analys & Strategi 7

16 Vidare anger 95 procent av de svarande att de är mycket eller delvis positivt inställda till Kometprogrammet. Figur 4 Respondenternas inställning till Kometprogrammet Antal svar: 114 Information om Kometprogrammet på många olika sätt I enkäten fick markägare som lämnat in intresseanmälningar svara på hur de fått information om Kometprogrammet. De flesta svarsalternativen markerades av procent av respondenterna, se Figur 5. Mer vanligt var att respondenterna fått information om Kometprogrammet i broschyr eller i en tidningsartikel (drygt 30%), och mindre vanligt var information på skogsmässa (2%). Det var möjligt att ange flera svar på frågan, och därför överstiger summan i figuren och tabellen nedan 100 procent. 8 Analys & Strategi

17 Figur 5 Svar på frågan Hur har du fått information om Kometprogrammet? Av de svarande markägarna hade 22 procent angett svarsalternativet annat, nämligen. Hälften av dessa angav att de fått information antingen från Skogsstyrelsen eller från Länsstyrelsen. En femtedel angav att de fått informationen via sitt arbete. Resterande öppna svar var av blandad karaktär. I Tabell 3 nedan presenteras svaren på frågan om hur markägarna fått information om Kometprogrammet uppdelat på de fem Kometområdena. Det finns statistiskt signifikanta skillnader för tre av svarsalternativen per brev, i broschyr och via markägarorganisation/virkesköpare. I Dalsland (K3) var det betydligt vanligare att ha fått information per brev 3 än i övriga områden (47% jämfört med genomsnittet 16%). I Dalsland (K3) var det även vanligare att ha fått information i broschyr (47% jämfört med genomsnittet 30%) och mindre vanligt att ha fått information via markägarorganisation/virkesköpare (ingen angav detta svarsalternativ, vilket kan jämföras med genomsnittet 18%). Information via markägarorganisation/virkesköpare var dock vanligare än genomsnittet i Västerbottens kustland (K1, 18% respektive 36%). 3 I kometområdena Dalsland (K3) och Östra Skåne (K5) har samtliga markägare fått information tillsänt sig per brev. Analys & Strategi 9

18 Tabell 3 Svar på frågan Hur har du fått information om Kometprogrammet, %-andelar för respektive område K1 K2 K3 K4 K5 Alla Per brev I broschyr På Tidningsartikel Via bekant/annan markägare På skogskväll/skogsdag Via markägarorganisation/virkesköpare På skogsmässa Annat, nämligen Vet ej Bland svaren finns också andra tendenser till skillnader mellan Kometområdena. Dessa är dock inte statistiskt signifikanta. Ett exempel är att det i Södra Hälsingland (K2) tycks vara vanligare att ha fått information på skogsmässa 4, samt via bekant/annan markägare än i övriga områden. Ett annat exempel är att det i Dalsland (K3) och Östra Skåne (K5) tycks vara mindre vanligt att ha fått information på skogskväll/skogsdag. 4 Kometområdet Södra Hälsingland (K2) är det område där myndigheterna har informerat om Kometprogrammet vid en skogsmässa. 10 Analys & Strategi

19 Många vill ha information om skydd av värdefull natur i brev Markägarna fick även svara på hur de skulle vilja ha information om skydd av värdefull natur, se Figur 6. De vanligaste svaren var per brev (46%) och i broschyr (37%). Minst vanliga svaret var per telefon (4%). Endast 5 procent angav att de inte alls vill ha information om skydd av värdefull natur. Figur 6 Svar på frågan På vilket/vilka sätt skulle du vilja ha information om skydd av värdefull natur? Analys & Strategi 11

20 De som besökt programmets hemsida är nöjda med den Det är inte så vanligt att de svarande markägarna har besökt Kometprogrammets hemsida, se Figur 7. Två tredjedelar har aldrig besökt den, och en dryg fjärdedel har besökt hemsidan flera gånger. Figur 7 Svar på om respondenterna besökt Kometprogrammets hemsida Antal svar: 124 Nästa fråga, som handlar om vad markägarna tycker om Kometprogrammets hemsida, har besvarats av en tredjedel av respondenterna. Troligtvis är detta samma tredjedel som enstaka eller flera gånger har besökt hemsidan. Respondenterna är överlag nöjda med hemsidan, se Figur 8. De instämmer i ungefär lika stor utsträckning i de fyra påståendena om att hemsidan tydligt anger vem jag ska ta kontakt med för att få svar på mina frågor, tydligt redogör för de olika skyddsformerna, på ett bra sätt beskriver vad skog med höga naturvärden innebär samt innehåller den information jag behöver. Omkring 10 procent tar helt eller delvis avstånd från påståendena. 12 Analys & Strategi

21 Figur 8 De svarandes uppfattning om Kometprogrammets hemsida Antal svar: Lokalt engagemang i Kometprogrammet På frågan om på vilket sätt markägarna upplever att skogsbruket har engagerat sig i Kometprogrammet lokalt var det många som valde att inte svara, detta trots att det fanns möjlighet att ange inte alls som svar. De som har svarat vet ej på frågan skulle till exempel kunna vara markägare som tycker att det har funnits ett lokalt engagemang, men att inget av svarsalternativen passar in, eller markägare som tror att det har funnits ett lokalt engagemang, men att de själva inte har tagit del av det. Det finns inget svarsalternativ som fått markant fler svar än något annat, se Figur 9. Störst andel av svaren (28%) fick alternativet skogskväll/skogsdag, och minst andel av svaren (8%) fick alternativet markägarorganisationernas årsmöten. Drygt en fjärdedel av respondenterna svarade att skogsbruket inte alls har engagerat sig i Kometprogrammet lokalt. Analys & Strategi 13

22 Figur 9 Skogsbrukets lokala engagemang i Kometprogrammet Antal svar: 80 I Tabell 4 nedan presenteras svaren på frågan om markägarnas syn på skogsbrukets lokala engagemang i Kometprogrammet uppdelat på de fem Kometområdena. Det finns statistiskt signifikanta skillnader för svarsalternativen skogskväll/skogsdag och virkesköpare har informerat. Lokalt engagemang via skogskväll/skogsdag med information om Kometprogrammet var vanligare i Västerbottens kustland (K1, 46%) samt mindre vanligt i Södra Hälsingland (K2, 8%) och Östra Skåne (0%). Lokalt engagemang genom att virkesköpare har informerat om Kometprogrammet var vanligare i Västerbottens kustland (K1) och Södra Hälsingland (K2), där upp emot en tredjedel av markägarna angett detta alternativ jämfört med 0-10 procent i övriga områden. Tabell 4 Markägarnas syn på det lokala skogsbrukets engagemang i Kometprogrammet, %-andelar för respektive område K1 K2 K3 K4 K5 Alla Skogskväll/skogsdag Markägarorganisationernas årsmöten Virkesköpare har informerat Annan information via skogsbruket Inte alls Analys & Strategi

23 Bland svaren finns också andra tendenser på skillnader mellan Kometområdena. Dessa är dock inte statistiskt signifikanta. Ett exempel är svarsalternativet inte alls som relativt få (ca 15%) har angett i Västerbottens kustland (K1) och Södra Hälsingland (K2), men desto fler (45%) i Östra Skåne (K5). Respondenterna fick också möjlighet att i en öppen fråga beskriva på vilket sätt skogsbruket engagerat sig i Kometprogrammet lokalt. Ungefär var femte respondent valde att svara på frågan. Svaren är relativt varierande. Några saker som nämns är engagemang genom branschtidningar, på informationskvällar, via virkesköpare och genom handläggare på Skogsstyrelsen. Ett par positiva kommentarer rör Norras informationskväll i Vindeln (Kometområde 1). I Kometområde 3 (Dalsland) handlar de fyra kommentarerna uteslutande om bristen på lokalt engagemang. I Bilaga 3 finns en lista med alla de öppna svaren fördelat på de fem Kometområdena. 2.5 Om processen intresseanmälan Få hämtade information om intresseanmälan från hemsidan De svarande markägarna har fått information om möjligheten att lämna intresseanmälan om skyddat område på sin mark på många olika sätt. Inget av svarsalternativen är markant vanligare än de andra, se Figur 10. Ett par av alternativen är dock mindre vanliga på skogsmässa (0%) och på (6%). Det var möjligt att ange flera svar på frågan, och därför överstiger summan i figuren och tabellen nedan 100 procent. Analys & Strategi 15

24 Figur 10 Svar på frågan Hur fick du information om att du kunde lämna intresseanmälan? Drygt en fjärdedel av de svarande angav svarsalternativet annat, nämligen, varav ca 70 procent skrev att de fått information antingen från Skogsstyrelsen eller från Länsstyrelsen. Resterande öppna svar var av blandad karaktär. I Tabell 5 nedan presenteras svaren på frågan om hur markägarna fått information om att lämna intresseanmälan uppdelat på de fem Kometområdena. Det finns statistiskt signifikanta skillnader för fyra av svarsalternativen per brev, i broschyr, på skogskväll/skogsdag och via markägarorganisation/virkesköpare. I Dalsland (K3) var det betydligt vanligare att ha fått information per brev än i övriga områden (57% jämfört med genomsnittet 21%). I Dalsland (K3) var det även vanligare att ha fått information i broschyr (37% jämfört med genomsnittet 18%), vilket däremot var mindre vanligt i Västerbottens kustland (K1, 9%) och Kronobergs län (K4, 0%). Alternativet på skogskväll/skogsdag var vanligare i Södra Hälsingland (K2, 28% jämfört med genomsnittet 14%), och mindre vanligt i Dalsland (K3, 3%) och Östra Skåne (K5, 0%). Information via markägarorganisation/virkesköpare var vanligare än genomsnittet i Västerbottens kustland (K1) och Södra Hälsingland (K2, 30% respektive 33%), och mindre vanligt i Dalsland (K3, 0%). 16 Analys & Strategi

25 Tabell 5 Svar på frågan Hur fick du information om att du kunde lämna intresseanmälan?, %-andelar för respektive område K1 K2 K3 K4 K5 Alla Per brev I broschyr På Tidningsartikel Via bekant/annan markägare På skogskväll/skogsdag Via markägarorganisation/virkesköpare På skogsmässa Annat, nämligen Vet ej Bland svaren finns också andra tendenser på skillnader mellan Kometområdena. Dessa är dock inte statistiskt signifikanta. Ett exempel är att det i Kronobergs län (K4) och Östra Skåne (K5) tycks vara vanligare att ha fått information via Kometprogrammets hemsida. Ett annat exempel är att det är vanligare än genomsnittet att ha fått information via bekant/annan markägare i Västerbottens kustland (K1) och Södra Hälsingland (K2). Svar på varför markägarna lämnat intresseanmälan Respondenterna fick i en öppen fråga möjlighet att svara på varför de lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. Ungefär fyra femtedelar av respondenterna valde att svara på frågan. I Bilaga 4 finns en lista med alla de öppna svaren fördelat på de fem Kometområdena. Vanligaste svaret är att markägarna tycker att området har särskilt skyddsvärd natur, angett av drygt hälften av respondenterna. Andra vanliga svar (10-15% av respondenterna) är att markägarna har ett mer allmänt miljöintresse, samt möjligheten att rädda skyddsvärd natur samtidigt som det ger en viss ersättning. Enbart ekonomisk ersättning anges av knappt 5 procent av de svarande. Många tycker inte att de äger någon mer skyddsvärd skog Drygt hälften av de svarande kan tänka sig att lämna intresseanmälan för ytterligare skogsområden, se Figur 11. Analys & Strategi 17

26 Antal svar: 106 Figur 11 Svar på frågan Kan du tänka dit att lämna intresseanmälan för ytterligare skogsområden? Av de knappt hälften som svarat nej på frågan om de kan tänka sig att lämna intresseanmälan för ytterligare skogsområden svarade hela 69 procent nej, för att jag inte äger någon mer skyddsvärd skog, och ytterligare 14 procent nej för att jag inte äger någon mer skog (se Figur 12). Endast 4 procent svarade nej, för att jag är missnöjd med hur tidigare intresseanmälan hanterats. Antal svar: 49 Figur 12 Anledning till att de svarande inte kan tänka sig att lämna intresseanmälan för ytterligare skogsområden 18 Analys & Strategi

27 Av de svarande valde 6 personer (12%) att ange ett öppet svar. Tre av dessa angav att de ej tror att de har någon mer skyddsvärd skog, och ökar således på andelen som svarat nej, för att jag inte äger någon mer skyddsvärd skog med ytterligare ett par %-enheter (från 69% till 71%). Markägarna överlag positiva till skydd av annan mark än skog Markägarna fick också svara på hur de skulle ställa sig till att lämna intresseanmälan för annan mark än skog, se Figur 13. I genomsnitt var ungefär tre fjärdedelar av respondenterna mycket eller delvis positiva till detta. Mest positiva var de avseende våtmark och andra vattenmiljöer, och något mindre positiva avseende annan jordbruksmark. Antal svar: Figur 13 Inställning till att lämna intresseanmälan för annan mark än skog Bortfallet på denna fråga är stort. I bortfallet ingår både de som svarat vet ej (tre femtedelar av bortfallet) och de som ej äger den typen av mark (två femtedelar av bortfallet). 2.6 Om processen intresseanmälans hantering Myndigheterna har överlag varit tydliga med sin information Två tredjedelar av de svarande markägarna har haft mest kontakt med Skogsstyrelsen i samband med sin intresseanmälan. En fjärdedel har haft mest kontakt med Länsstyrelsen, endast 1 procent har haft mest kontakt med Naturvårdsver- Analys & Strategi 19

28 ket och 9 procent har angett vet ej. Det var möjligt att ange flera svar på frågan, och därför överstiger summan av de nämnda procentsatserna 100 procent. Markägarna fick svara på om myndigheten under processens gång på ett tydligt sätt har lyckats att informera dig/er om områdets naturvärden, samråda med dig/er om hur naturvärdena bör bevaras, informera om varför området bör/inte bör få ett skydd samt redogöra för hur den fortsatta processen såg ut. Omkring 90 procent är helt eller delvis nöjda med myndigheternas information under handläggningen av intresseanmälan. Överlag verkar respondenterna således nöjda med myndigheternas information under processens gång. Figur 14 Om myndigheternas information under processens gång Antal svar: Fyra femtedelar blev väl bemötta av myndighetens personal Fyra femtedelar upplever att de totalt sett blev väl bemötta av myndighetens personal i samband med intresseanmälan om att inrätta ett skyddat område, se Figur 15. Endast 2 procent uppger att de blev dåligt bemötta. 20 Analys & Strategi

29 Figur 15 Bemötandet ifrån myndighetens personal Antal svar: 117 Fyra femtedelar tycker att myndigheten har god kompetens Fyra femtedelar tycker att de personer vid myndigheten som de träffade i samband med intresseanmälan visade god kompetens att hantera ärendet, se Figur 16. Endast 3 procent uppger att myndighetens personal visade dålig kompetens. Figur 16 Myndighetens kompetens att hantera ärendet Antal svar: 109 Markägarna har kommit olika långt i processen De markägare som besvarat enkäten har dels kommit olika långt i processen, dels fått olika besked om sin intresseanmälan. Ungefär två femtedelar har ännu inte fått besked om sin intresseanmälan (svarsalternativen har ännu inte fått Analys & Strategi 21

30 besked/har fått tid för fältbesök och har haft fältbesök men inte fått besked om utfall ). Hälften har fått besked om sin intresseanmälan, varav 10 procent fått avslag och 8 procent redan tecknat avtal. Resterande står antingen på väntelista (ej prioriterad i dagsläget), är prioriterade men har inte tecknat avtal ännu eller också har de svarat vet ej. Figur 17 Besked om lämnad intresseanmälan Antal svar: Analys & Strategi

31 2.7 Om processen inrättande av skyddat område De som fått ett skyddat område inrättat på sin mark positiva Av de 10 personer som har tecknat avtal har 7 tecknat naturvårdsavtal och i 3 fall har biotopskyddsområde inrättats. Av de 10 personerna är 9 mycket positiva och 1 delvis positiv till att ett skyddat område har inrättat på deras mark. Processen tog i de flesta fall mindre än 6 månader Processen kring inrättande av ett skyddat område, från första kontakten mellan markägare och myndighet till att myndigheten meddelade sitt beslut, tog i 8 av 10 fall mindre än 6 månader (se Figur 18). I de två ärenden för vilka processen tog längre tid gällde det ena ett biotopskyddsområde (mellan 6 mån och 1 år) och det andra ett naturvårdsavtal (mellan 1 och 2 år). Figur 18 Processens längd enligt respondenterna Antal svar: 10 Markägarna överlag nöjda med processen Av de 10 markägare som fått ett skyddat område inrättat på sin mark uppgav 8 att de var nöjda med den ekonomiska ersättningen. En person var inte nöjd med den ekonomiska ersättningen, och en person svarade inte på frågan. Analys & Strategi 23

32 Markägarna fick även svara på tre påståenden om processen kring inrättandet av det skyddade området. De instämde helt (ca tre fjärdedelar) eller delvis (ca en fjärdedel) i alla tre påståenden jag är överlag nöjd med hur myndigheten agerat vid bildandet av det skyddade området på min mark, jag/vi kände mig/oss delaktig/-a i processen och jag upplevde att kontakterna mellan alla inblandade (mig/oss, myndighet etc.) fungerade väl (se Figur 19). Figur 19 Inställning till processen kring inrättande av ett skyddat område Antal svar: Frågor om inställningen till naturvård Markägarnas inställning till olika mål för skogsbruket Bland de markägare som bedriver skogsbruk på sin mark går det att identifiera skillnader i vilka mål de har med skogsbruket. En indelning av dessa i fyra kategorier görs i enkäten. Dessa kategorier är kultur och miljövård 5, mjuka värden 6, nyttigheter 7 och ekonomiska värden 8. Av Figur 20 framgår dock att det endast finns små skillnader i hur viktiga respondenterna anser att de olika målkategorierna är. 5 Att vårda nyckelbiotoper, undvika markskador och bevara torpruiner och vattenkällor m.m. 6 Känslomässiga bindningar till landskapet, naturupplevelsen och utmaningen att sköta skogen m.m. 7 Gynna vilt-, svamp- och bärproduktion samt skogsbete m.m. 8 Skogen som källa för inkomst, kapitalavkastning och likviditetsreserv m.m. 24 Analys & Strategi

33 Figur 20 Inställning till olika mål för skogsbruket Antal svar: Något fler tycker att kultur och miljövård och mjuka värden är mycket viktigt och något färre att nyttigheter är mycket viktigt. Andelen som tycker att målkategorin helt eller delvis saknar betydelse är störst för ekonomiska värden. Skyddsformer med ekonomisk ersättning en bra metod Markägarna fick svara på hur de ställer sig till ett antal påståenden om naturvård i ett vidare perspektiv, se Figur 21 och Figur 22. Av den första figuren (Figur 21) framgår att de svarande har en något kluven inställning till vem, markägaren eller staten, som bäst ser till att naturvärdena skyddas. En majoritet tycker att det är statens ansvar att se till att naturvärden skyddas, men samtidigt instämmer nästan hälften helt eller delvis i påståendena jag anser att det ska vara markägaren ensam som avgör om skydd av naturvärden och naturvärden skyddas bättre av markägaren än av staten. Helt klart är dock att respondenterna tycker att det är viktigt att det är de själva som har rätt att bestämma över sin mark. Figuren nedan visar även att de svarande tycker att olika skyddsformer med ekonomisk ersättning är bättre än frivilliga avsättningar utan ersättning för att skydda naturvärdena hos marken/skogen. Analys & Strategi 25

34 Figur 21 Inställning till påståenden om naturvård i ett vidare perspektiv Antal svar: Få har skogen som sin huvudsakliga inkomstkälla I nästa figur (Figur 22) presenteras markägarnas svar på ytterligare ett antal påståenden om naturvård i ett vidare perspektiv. Det tydligaste resultatet i figuren är att respondenterna helt eller delvis tagit avstånd från påståendet att skogen är deras huvudsakliga inkomstkälla. För endast en fjärdedel stämmer detta påstående helt eller delvis. Tre av påståendena handlar om markägarnas inställning till att ha ett skyddat område på sin mark. Av dessa framgår att de svarande i stor utsträckning skulle vara stolta över att ha ett skyddat område på sin mark, att de känner sig trygga med att naturvärdena kommer att skötas på ett bra sätt samt att de tycker att det 26 Analys & Strategi

35 är viktigt att få information om hur det skyddade området och dess naturvärden tas om hand/hanteras i framtiden. De sista två påståendena, min/vår skog är viktig för min/vår fritid, friluftsliv och/eller sociala liv och för mig/oss är det viktigt att äga skogen så att jag/vi kan föra den vidare till nästa generation, instämmer också en stor del av respondenterna helt (60-70%) eller delvis (20-30%) i. Figur 22 Inställning till påståenden om naturvård i ett vidare perspektiv Antal svar: Analys & Strategi 27

36 2.9 Bortfallsanalys Orsaker till bortfall i enkätstudien Enkäten skickades ut till totalt 186 personer i de fem Kometområdena. Det totala bortfallet är 61 personer. I denna siffra ingår även de som fallit bort på grund av fel i urvalet (såsom dubbletter för att samma markägare lämnat in mer än en intresseanmälan) och fel adress (så att markägarna aldrig nåddes av enkäten). I samband med att telefonpåminnelser gjordes fick de respondenter som i samtalet angav att det inte tänkte besvara enkäten ange orsak till bortfallet. För de som uppgav att det tänkte besvara enkäten (men sedan inte gjorde det), och för de som aldrig nåddes av påminnelsesamtalet noterades inte orsak. Bortfallsorsaken är känd för ungefär en tredjedel av bortfallet (22 av 61 personer), och delas i Tabell 6 upp i sådana orsaker som gäller generellt i en enkätundersökning och orsaker som är specifika i denna undersökning. Av resterande personer i bortfallet svarade 19 att de tänkte besvara enkäten och resterande 20 nåddes aldrig av telefonsamtalet. Tabell 6 Orsaker till bortfall i enkätstudien Antal Andel Generella bortfallsorsaker Fel i urvalet 6 Fel adress 2 Har inte tid 3 Vill inte förklara varför 3 SUMMA 14 64% Specifika bortfallsorsaker Inte relevant 3 Besvärlig handläggning 1 Pågående ärende 2 Avslag 2 SUMMA 8 36% De mer generella orsakerna är till exempel att personer inte vill svara eller att de inte har tid. Dessutom förekommer alltid att tillgängliga kontaktuppgifter inte är korrekta och att man därmed aldrig når alla i urvalet. Sammantaget står dessa 28 Analys & Strategi

37 mer generella orsaker i den här undersökningen för knappt två tredjedelar av bortfallet. De mer undersökningsspecifika bortfallsorsakerna står således för drygt en tredjedel av bortfallet. Den vanligaste orsaken i den här gruppen var att markägarna inte tyckte att enkäten var relevant för dem. Fem personer har angett orsaker som har med handläggningen att göra en av dem anger att handläggningen var besvärlig, två att de inte vill svara på grund av pågående ärende och två att det inte ville svara på grund av att de fått avslag. Ålders- och könsfördelning i bortfallet och bland de svarande Som nämnts tidigare i detta kapitel är andelen män som svarat på enkäten högre än andelen kvinnor (82% respektive 18%). I bortfallsstudien tycks andelen kvinnor vara något högre än bland de svarande (24% respektive 18%), men denna skillnad är inte statistisk signifikant. Siffrorna tyder dock på att andelen män i undersökningen ligger runt 80 procent, och att kvinnor svarat på enkäten i något mindre utsträckning än männen. Vad gäller ålder tyder siffrorna på att de under 35 år samt de i gruppen år i lägre utsträckning, och att de i åldern år i högre utsträckning svarat på enkäten, se Tabell 7. Inte heller i detta fall är skillnaderna statistiskt signifikanta. Tabell 7 Åldersfördelning bland de svarande respektive i bortfallet Andel bland svarande Andel bland bortfallet Under 35 år 3% 7% år 22% 12% år 39% 46% 65 år eller äldre 36% 34% Slutsatser kring hur enkäten fungerat Bortfallsanalysen visar att en stor del av bortfallet (ca 40%) utgörs av markägare som inte har några synpunkter att tillföra undersökningen, eftersom de inte ingår i målgruppen (fel i urvalet eller att de upplever att enkäten inte är relevant för dem). En annan stor grupp (ca 45%) utgörs av markägare som inte kunnat eller velat besvara undersökningen på grund av fel adress, tidsbrist eller för att deras ärende fortfarande pågår. För denna grupp finns ingen större anledning att tro att de skulle ha svarat annorlunda än de markägare som har besvarat enkäten. Slutligen finns dock en bortfallsgrupp som skulle kunna indikera att under- Analys & Strategi 29

38 sökningen överskattat andelen nöjda markägare. Detta är den grupp (ca 15%) som inte svarat på undersökningen för att de tyckte att handläggningen var besvärlig eller för att de fått avslag. Vår bedömning är dock att en eventuell underskattning är av en liten storleksordning då denna grupp endast utgör ett par procent av hela urvalsgruppen. Bortfallsanalysen tyder vidare på att kvinnorna svarat på enkäten i något mindre utsträckning än männen. Skillnaden är dock liten, och därtill vet vi inte om män och kvinnor de facto svarar olika på enkäten. Sammantaget gör vi bedömningen att resultaten från enkätundersökningen ger en representativ bild av de synpunkter som finns hos gruppen markägare som lämnat intresseanmälan. 30 Analys & Strategi

39 3 Analys av svar från tidigare enkäter 3.1 Bakgrund och syfte Enkäter för löpande uppföljning av myndigheternas arbete med formellt skydd har tidigare genomförts med de markägare som tecknat avtal eller träffat överenskommelse med myndigheterna om formellt skydd av skog under åren , totalt fem år. En analys av resultaten från dessa enkäter för de fem Kometområdena ger en beskrivning av hur markägare i de fem områdena ser på processen kring att inrätta skyddade områden på deras mark, samt på naturvård i ett vidare perspektiv. Att svaren har sammanställts för markägare i just de fem områdena behöver inte innebära att det är samma markägare som har svarat på den nya och de gamla enkäterna. Det är däremot mer troligt att områdesskyddshandläggaren varit densamme för de båda markägargrupperna i området. 3.2 Kort om genomförandet Datamaterialet De analyserade enkäterna har genomförts i tre omgångar: För de som tecknat avtal/träffat överenskommelse åren För de som tecknat avtal/träffat överenskommelse åren år 2008 För de som tecknat avtal/träffat överenskommelse åren år 2009 De frågor som ställts har till viss del varit olika i de tre enkätomgångarna, och därför innehåller datamaterialet olika många svar på olika frågor. Totalt finns 1872 svar i materialet, varav 275 i Kometområdena (se Tabell 1 och Tabell 2). Tabell 8 Det totala antalet enkätsvar Summa Biotopskyddsområde Naturvårdsavtal Naturreservat Tabell 9 Antal enkätsvar i Kometområdena Summa Biotopskyddsområde Naturvårdsavtal Naturreservat Analys & Strategi 31

40 Förutom att de frågor som ställts till viss del varit olika i de tre enkäterna finns ett partiellt bortfall på grund av att respondenterna ibland valt att hoppa över att svara på en fråga. Vidare har respondenterna på merparten av frågorna haft möjlighet att svara vet ej. I de tabeller och diagram som finns i detta kapitel av rapporten presenteras andelen markägare som valt ett visst svarsalternativ. Vid beräkningen av dessa andelar har vet ej-svar inte tagits med. I rapportens diagram betecknas Kometområdena K1-K5. Tabell 10 visar vilka de fem Kometområdena är, och Tabell 11 antal svar för respektive område. Tabell 10 De fem Kometområdena Västerbottens kustland Södra Hälsingland Dalsland Kronobergs län Östra Skåne K1 K2 K3 K4 K5 Tabell 11 Antal svar per skyddsform och Kometområde (inom parentes anges antal svar för åren , övriga siffror avser antal svar samtliga år dvs åren ) K1 K2 K3 K4 K5 Biotopskyddsområde 13 (8) 6 (1) 8 (1) 18 (7) 11 (0) Naturvårdsavtal 6 (3) 12 (2) 18 (8) 24 (7) 6 (4) Naturreservat 154 (37) 15 (10) 29 (11) 49 (23) 28 (20) SUMMA 173 (48) 33 (13) 55 (20) 91 (37) 45 (24) De fem Kometområdena jämförs dels med summan av alla fem Kometområden (betecknas Komet), dels med alla enkätsvar i materialet (betecknas Riket). Analys Enkätsvaren har i första hand analyserats uppdelat på både skyddsform och Kometområde. I några fall är dock svaren så pass få att uppdelningen endast har gjorts för Kometområde. Även i de fall där svaren har delats upp saknas ibland statistisk signifikans för de skillnader som finns. I anslutning till diagram och analyser finns kommentarer om huruvida de skillnader som pekas ut är statistiskt signifikanta eller inte. Analysen är antingen gjord som en jämförelse mellan Kometområdena och Riket, eller som en jämförelse mellan de olika Kometområdena sinsemellan. Den statistiska signifikansen har testats med Pearsons chi-två test, med signifikansnivå p < 0, Analys & Strategi

41 3.3 Frågor om processen Övergripande inställning I enkäterna för de som tecknat avtal eller berörts av beslut om formellt skydd åren 2008 och 2009 blev respondenterna tillfrågade om vad de tycker om att ett skyddat område inrättats på deras mark 9. Andelen respondenter som är positivt inställda varierar beroende på skyddsformen, se Figur 23 till Figur 25. I Kometområdena har de markägare som tecknat naturvårdsavtal störst andel som är mycket eller delvis positiva (84%). För biotopskyddsområden är något fler positiva än negativa (54% mycket eller delvis positiva), men för de som fått naturreservat inrättat på sin mark är något fler negativa än positiva (45% mycket eller delvis positiva). Jämfört med Riket tycks de svarande i Kometområdena något mindre positivt inställda till att skyddade områden inrättats på deras mark. Denna skillnad är dock inte statistiskt signifikant. Nedan visas även skillnaden mellan de olika Kometområdena. Bland de svarande markägare som fått ett biotopskyddsområde inrättat på sin mark (Figur 23) tycks andelen mycket eller delvis positiva vara högst i områdena K1 och K3 (75% respektive 71%), medan högst andel mycket positiva verkar finnas i område K2 (60%). Andelen mycket negativa markägare tycks vara störst i område K5 (45%). Skillnaderna är inte statistiskt signifikanta. Figur 23 Respondenternas inställning till att ett biotopskyddsområde inrättats på deras mark Bland de svarande markägare som tecknat ett naturvårdsavtal för sin mark (Figur 24) är merparten (75% eller fler) mycket eller delvis positiva i fyra av 9 I enkäten för åren fanns motsvarande fråga inte med. Analys & Strategi 33

42 områdena. Endast i område K3 tycks andelen delvis negativa vara högre, 38 procent. Skillnaden är inte statistiskt signifikant. Figur 24 Respondenternas inställning till att ett naturvårdsavtal tecknats för deras mark Bland de svarande markägare som fått ett naturreservat inrättat på sin mark (Figur 25) är ungefär hälften mycket eller delvis positiva i alla fem Kometområdena. Störst andel mycket positiva tycks område K2 ha (50%), och störst andel mycket negativa verkar områdena K1 och K4 ha (38% respektive 32%). Skillnaderna är inte statistiskt signifikanta. Figur 25 Respondenternas inställning till att ett naturreservat inrättats på deras mark 34 Analys & Strategi

43 Processens längd Markägare som besvarat någon av de tre enkäterna har fått svara på hur lång tid de uppfattar att processen tog, från första kontakten mellan markägaren och myndigheten till att överenskommelsen träffats (se Figur 26 till Figur 28). Generellt sett har processen tagit minst tid för de som tecknat naturvårdsavtal, mindre än 1 år för mer än hälften av de svarande. För biotopskyddsområden är motsvarande siffra 34 procent, men för naturreservat bara 13 procent. För naturreservat är andelen för vilka processen tagit mer än 2 år högst, 61 procent jämfört med 28 procent för biotopskyddsområden och 12 procent för naturvårdsavtal. Jämfört med Riket skiljer inte Kometområdena ut sig nämnvärt för någon av skyddsformerna, utan tiden för processen är ungefär lika lång som för Riket. När det gäller processen för inrättande av biotopskyddsområde verkar tiden för processen skilja sig åt en del mellan de fem Kometområdena (se Figur 26). Bland annat tycks område K2 ha störst andel (60%) med mindre än 1 års processtid, och område K5 ha störst andel (33%) med mer än 3 års processtid. Skillnaderna är inte statistiskt signifikanta. Figur 26 Processens längd för inrättande av biotopskyddsområde När det gäller processen för att teckna naturvårdsavtal är tiderna överlag korta (se Figur 27). För område K2 tog processen för alla svarande högst 2 år. Område K1 är det enda område som verkar ha en något högre andel, en tredjedel av de svarande, för vilka processen tog mer än 3 år. Skillnaden är inte statistiskt signifikant. Analys & Strategi 35

44 Figur 27 Processens längd för tecknande av naturvårdsavtal När det gäller processen för inrättande av naturreservat (se Figur 28) gäller för fyra av områdena att tiden för processen i knappt hälften av fallen är 2 år eller kortare, och för drygt hälften av fallen 2 år eller längre. Område K4 är det enda område som skiljer ut sig med längre tider än övriga områden. I fyra av fem fall har processen i område K4 tagit 2 år eller mer. Denna skillnad är statistiskt signifikant. Figur 28 Processens längd för inrättande av naturreservat 36 Analys & Strategi

45 Information om processen Markägare som besvarat någon av de tre enkäterna har fått svara på om de anser att myndigheten under processens gång lyckats vara tydlig med information och samråd om naturvärdena och den fortsatta processen. Svaren på frågorna om information om processen presenteras nedan uppdelat på de fem Kometområdena. Analyser har även gjorts för svaren uppdelat på skyddsform och Kometområde. Dessa analyser visar inte på några tydliga skillnader mellan de fem Kometområdena, utan är svårtolkade och ibland motsägelsefulla. Därför presenteras svaren från dessa analyser inte i rapporten. På frågan om markägarna anser att myndigheten på ett tydligt sätt lyckades informera om områdets naturvärden (se Figur 29) svarar fyra av fem ja, helt eller ja, delvis. Det finns inga skillnader mellan Kometområdena och Riket. Mellan de fem områdena finns däremot statistiskt signifikanta skillnader. Störst andel (92%) instämmer helt eller delvis i område K2, medan störst andel (29%) svarar nej, inte alls i område K1. Figur 29 Myndigheternas förmåga att tydligt informera om områdets naturvärden (gäller alla tre skyddsformer) På frågan om markägarna anser att myndigheten på ett tydligt sätt lyckades samråda om hur naturvärdena bevaras (se Figur 30) svarar två tredjedelar ja, helt eller ja, delvis. Det finns i princip inga skillnader mellan Kometområdena och Riket. Även mellan de fem Kometområdena är skillnaderna relativt små, men det finns statistiskt signifikanta skillnader. Till exempel finns störst andel (55%) som svarar ja, helt i område K2, och störst andel (46%) som svarar nej, inte alls i område K1. Analys & Strategi 37

46 Figur 30 Myndigheternas förmåga att tydligt samråda om hur naturvärdena bevaras (gäller alla tre skyddsformer) På frågan om myndigheten på ett tydligt sätt lyckades informera om varför området bör för få skydd (se Figur 31) svarar fyra av fem ja, helt eller ja, delvis. Det finns inga skillnader mellan Kometområdena och Riket. Det finns heller inga statistiskt signifikanta skillnader mellan de fem Kometområdena. I område K2 tycks dock en betydligt mindre andel (8%) svara nej, inte alls än i övriga områden (18-26%). Figur 31 Myndigheternas förmåga att tydligt informera om varför området bör få ett skydd (gäller alla tre skyddsformer) På frågan om myndigheten på ett tydligt sätt lyckades redogöra för hur den fortsatta processen såg ut (se Figur 32) svarar tre av fyra ja, helt eller ja, delvis. Det finns i princip inga skillnader mellan Kometområdena och Riket. Mellan de fem områdena finns dock statistiskt signifikanta skillnader. Ett område som skiljer sig från mängden är område K2 där de svarande i högre utsträckning svarar positivt och endast 13 procent svarar nej, inte alls. 38 Analys & Strategi

47 Figur 32 Myndigheternas förmåga att tydligt redogöra för hur den fortsatta processen såg ut (gäller alla tre skyddsformer) Analys & Strategi 39

48 Myndigheternas bemötande Markägare som besvarat någon av de tre enkäterna har fått svara på hur de upplever bemötandet ifrån myndigheten i samband med inrättande av ett skyddat område på deras mark (se Figur 33 till Figur 35). Mest nöjda med bemötandet ifrån myndigheten är de markägare som tecknat naturvårdsavtal hela 91 procent uppger att de blev väl bemötta och endast 2 procent att de blev dåligt bemötta. För inrättande av biotopskyddsområde och naturreservat är markägarna lite mindre nöjda mellan 50 och 60 procent uppger att de blev väl bemötta och mellan 10 och 20 procent att de blev dåligt bemötta. Svaren för Riket och Kometområdena är mycket lika vad gäller naturvårdsavtal och naturreservat. För biotopskyddsområden tycks andelen som uppger att de blev väl bemötta vara något lägre (58%) för Kometområdena än för Riket (71%). Denna skillnad är dock inte statistiskt signifikant. För biotopskyddsområde (Figur 33) skiljer sig svaren en del åt mellan Kometområdena. Mest nöjda med Skogsstyrelsens bemötande är respondenterna i område K3 och K4 (75 respektive 81% uppger att de blev väl bemötta), och mest missnöjda är respondenterna i område K5 (44% uppger att de blev dåligt bemötta). Skillnaderna är statistiskt signifikanta. Figur 33 Skogsstyrelsens bemötande vid inrättande av biotopskyddsområde 40 Analys & Strategi

49 För naturvårdsavtal (Figur 34) svarar de allra flesta av markägarna att de blev väl bemötta av Skogsstyrelsens personal. Område K5 skiljer ut sig genom att ha en betydligt lägre andel som uppger att de blev väl bemötta, endast 50 procent jämfört med procent i övriga områden. Skillnaden är statistiskt signifikant. Figur 34 Skogsstyrelsens bemötande vid tecknande av naturvårdsavtal För naturreservat (Figur 35) är skillnaden mellan de olika Kometområdena inte stor. Fler uppger dock att de blev väl bemötta av Länsstyrelsens personal i område K2 (89% jämfört med 50% i medel för Kometområdena). Skillnaden är statistiskt signifikant. Analys & Strategi 41

50 Figur 35 Länsstyrelsens bemötande vid inrättande av naturreservat Myndigheternas kompetens Markägare som besvarat någon av de tre enkäterna har fått svara på hur de upplever kompetensen att hantera deras ärende hos de personer vid myndigheten som de träffade i samband med inrättandet av det skyddade området (se Figur 36 till Figur 38). Svaren stämmer ganska väl överens med svaren på frågan om hur markägarna i Kometområdena upplever bemötandet ifrån myndighetens personal. Även med myndighetens kompetens är de som tecknat naturvårdsavtal mest nöjda 88 procent svarar god kompetens och endast 2 procent svarar dålig kompetens. För inrättande av biotopskyddsområde och naturreservat är de svarande lite mindre nöjda mellan 45 och 55 procent svarar god kompetens och mellan 10 och 20 procent svarar dålig kompetens. Svaren för Riket och Kometområdena är mycket lika vad gäller naturvårdsavtal och naturreservat. För biotopskyddsområden är andelen som uppger god kompetens något lägre (54%) för Kometområdena än för Riket (69%). Denna skillnad är dock inte statistiskt signifikant. För biotopskyddsområde (Figur 36) skiljer sig svaren en del åt mellan Kometområdena. Mest nöjda med Skogsstyrelsens kompetens är de svarande i område K3 och K4 (75% respektive 69% svarar god kompetens ), och mest missnöjda 42 Analys & Strategi

51 de svarande i område K5 (44% svarar dålig kompetens ). Skillnaderna är statistiskt signifikanta. Figur 36 Skogsstyrelsens kompetens att hantera ärendet vid inrättande av biotopskyddsområde För naturvårdsavtal (Figur 37) svarar de allra flesta av markägarna att Skogsstyrelsens personal hade god kompetens att hantera deras ärenden. Område K5 skiljer ut sig genom att ha en andel (20%) som svarar dålig kompetens. Denna skillnad är dock inte statistiskt signifikant. Analys & Strategi 43

52 Figur 37 Skogsstyrelsens kompetens att hantera ärendet vid tecknande av naturvårdsavtal 44 Analys & Strategi

53 För naturreservat (Figur 38) är markägarna i de olika Kometområdena ungefär lika nöjda med Länsstyrelsens kompetens att hantera deras ärenden. Figur 38 Länsstyrelsens kompetens att hantera ärendet vid inrättande av naturreservat Ekonomisk ersättning Markägare som har besvarat någon av enkäterna om biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal har fått svara på om de är nöjda med den ekonomiska ersättning som utbetalats. Markägare som besvarat någon av enkäterna om naturreservat har i stället fått ta ställning till om de är nöjda med förhandlingsresultatet/uppgörelsen. För alla de tre skyddsformerna gäller att ungefär 60 procent av respondenterna i Kometområdena är nöjda med den ekonomiska ersättning som utbetalats respektive med förhandlingsresultatet/uppgörelsen (se Figur 39 till Figur 41). Samma sak gäller för Riket som helhet. För biotopskyddsområden finns inga statistiskt signifikanta skillnader, varken mellan Kometområdena och Riket eller mellan de olika Kometområdena. Analys & Strategi 45

54 Figur 39 Respondenternas nöjdhet med den ekonomiska ersättningen vid inrättande av biotopskyddsområde Inte heller för naturvårdsavtal finns några statistiskt signifikanta skillnader. Figur 40 Respondenternas nöjdhet med den ekonomiska ersättningen vid tecknande av naturvårdsavtal För naturreservat gäller samma sak som för biotopskyddsområde och naturvårdsavtal, dvs att det inte finns några statistiskt signifikanta skillnader. 46 Analys & Strategi

55 Figur 41 Respondenternas nöjdhet med förhandlingsresultatet/uppgörelsen vid inrättande av naturreservat Analys & Strategi 47

56 Om processen som helhet Alla markägare som besvarat någon av enkäterna har fått svara på frågor om hur de har upplevt processen som helhet. Svaren på frågorna om processen som helhet presenteras nedan uppdelat på de fem Kometområdena. Analyser har även gjorts för svaren uppdelat på skyddsform och Kometområde. Dessa analyser visar inte på några tydliga skillnader mellan de fem Kometområdena, utan är svårtolkade och ibland motsägelsefulla. Därför presenteras svaren från dessa analyser inte i rapporten. På frågan om markägarna överlag är nöjda med hur myndigheten agerat vid bildandet av det skyddade området på deras mark (se Figur 42) instämmer ungefär lika stor andel helt (28%) som inte alls (31%). I Riket är andelen som inte instämmer alls något lägre (24%). Skillnaderna mellan de fem Kometområdena är relativt små, men det finns statistiskt signifikanta skillnader. Områdena K1 och K5 har en lägre andel (20% respektive 17%) som instämmer helt, och högre andel (38% respektive 34%) som inte instämmer alls. Figur 42 Respondenternas nöjdhet med hur myndigheten agerat vid bildandet av det skyddade området på deras mark På frågan om markägarna kände sig delaktiga i processen (se Figur 43) instämmer en något mindre andel i Kometområdena helt (26%) än inte alls (34%). I Riket är andelen som inte instämmer alls något lägre (28%). Skillnaderna mellan de fem Kometområdena är relativt små, men det finns statistiskt signifikanta skillnader. Område K2 har en större andel (48%) som instämmer helt, än vad Kometområdena i genomsnitt har (26%). 48 Analys & Strategi

57 Figur 43 Respondenternas inställning till om de kände sig delaktiga i processen På frågan om markägarna upplevde att kontakterna mellan alla inblandade parter fungerade väl (se Figur 44) instämmer en något större andel helt (31%) än inte alls (23%). I Riket är andelen som inte instämmer alls något lägre (18%). Skillnaderna mellan de fem Kometområdena är relativt små, men det finns statistiskt signifikanta skillnader. Områdena K1 och K5 har en lägre andel (17% respektive 22%) som instämmer helt i påståendet, och område K5 har en högre andel (38%) som inte instämmer alls. Figur 44 Respondenternas upplevelse av kontakterna mellan alla inblandade parter Analys & Strategi 49

58 3.4 Frågor om inställningen till naturvård Mål för skogsbruket I den första enkätomgången, som besvarades av markägare som tecknat avtal under åren , fick respondenterna svara på hur viktiga olika mål är i deras skogsbruk 10. Eftersom antalet svar är begränsat presenteras resultaten endast uppdelat på Kometområden, och inte uppdelat på skyddsform. På frågan om hur viktiga fyra olika målsättningar i deras brukande av sin mark är för markägarna i Kometområdena svarade runt 80 procent att samtliga mål var mycket viktiga eller viktiga (se Figur 45 till Figur 48). Målet mjuka värden ansågs vara något viktigare än målen kultur och miljövård, nyttigheter och ekonomiska värden. Mycket få av de svarande anser att något av de fyra målen är utan betydelse. Det finns inga direkta skillnader mellan Kometområdena och Riket. En lägre andel (17%) i område K1 tycker att målet kultur och miljövård är mycket viktigt. Denna skillnad är statistiskt signifikant. Figur 45 Värdering av betydelsen av målet kultur och miljövård 10 I enkäterna för år 2008 respektive 2009 fanns motsvarande fråga inte med. 50 Analys & Strategi

59 För målet mjuka värden är skillnaderna mellan Kometområdena små. Figur 46 Värdering av betydelsen av målet mjuka värden En högre andel (50 respektive 42%) i område K4 och K5 verkar tycka att målet nyttigheter är mycket viktigt, men det bör även noteras att i område K3 tillmäter många markägare detta mål stort värde. Denna skillnad är inte statistiskt signifikant. Figur 47 Värdering av betydelsen av målet nyttigheter Analys & Strategi 51

60 För målet ekonomiska värden är skillnaderna mellan Kometområdena små. Figur 48 Värdering av betydelsen av målet ekonomiska värden 52 Analys & Strategi

61 Former för skydd av naturvärden I den första enkätomgången, som besvarades av markägare som tecknat avtal under åren , fick respondenterna även ta ställning till ett antal frågor om deras syn på naturvärden. Eftersom antalet svar är begränsat presenteras resultaten endast uppdelat på Kometområden, och inte uppdelat på skyddsform. I det första påståendet det är statens ansvar att se till att naturvärden skyddas (se Figur 49) instämmer ca 60 procent av de svarande helt eller delvis (gäller såväl Kometområdena som Riket). I område K3 verkar en lägre andel än i de övriga områdena tycka att det är statens ansvar att se till att naturvärden skyddas. Detta visar sig både genom en större andel som inte instämmer alls och en mindre andel som instämmer helt. Skillnaden är dock inte statistiskt signifikant. Figur 49 De svarandes inställning till påståendet det är statens ansvar att se till att naturvärden skyddas I det andra påståendet jag anser att det ska vara markägaren som ensam avgör om skydd av naturvärden (se Figur 50) instämmer knappt hälften av de svarande helt eller delvis (gäller såväl Kometområdena som Riket). Här finns det statistiskt signifikanta skillnader mellan Kometområdena. Bland annat har områdena K2 och K4 en betydligt större andel som inte alls instämmer i påståendet. Analys & Strategi 53

62 Figur 50 De svarandes inställning till påståendet jag anser att det ska vara markägaren ensam som avgör om skydd av naturvärden I det tredje påståendet naturvärden skyddas bättre av markägaren än av staten (se Figur 51) instämmer tre av fyra av de svarande i Kometområdena helt eller delvis (jämfört med 62% i Riket). Skillnaderna mellan Kometområdena är här inte så stora. Figur 51 De svarandes inställning till påståendet naturvärdena skyddas bättre av markägaren än av staten I det fjärde påståendet biotopskyddsområden/naturvårdsavtal/naturreservat är ett bra sätt att skydda naturvärdena hos marken/skogen (se Figur 52) instämmer ca 70 procent av de svarande helt eller delvis (gäller såväl Kometområdena som Riket). Skillnaden mellan Kometområdena är små. 54 Analys & Strategi

63 Figur 52 De svarandes inställning till påståendet biotopskyddsområden/naturvårdsavtal/naturreservat är ett bra sätt att skydda naturvärdena hos marken/skogen I det femte påståendet det är viktigt att det är jag/vi som har rätt att bestämma över min/vår mark (se Figur 53) instämmer runt 60 procent (något lägre för Kometområdena och något högre för Riket) av de svarande helt och ytterligare ca 30 procent delvis. Skillnaden mellan Kometområdena och Riket är statistiskt signifikant, men mellan Kometområdena finns inga sådana skillnader. Figur 53 De svarandes inställning till påståendet det är viktigt att det är jag/vi som har rätt att bestämma över min/vår mark I det sjätte påståendet jag skulle vara stolt över att ha ett skyddat område på min/vår mark (se Figur 54) instämmer drygt hälften av de svarande helt eller delvis (gäller såväl Kometområdena som Riket). Det finns en del statistiskt signifikanta skillnader mellan Kometområdena. Framför allt utmärker sig område K1 där färre än var fjärde svarande instämmer helt eller delvis i påståendet. Analys & Strategi 55

64 Figur 54 De svarandes inställning till påståendet jag skulle vara stolt över att ha ett skyddat område på min/vår mark I det sjunde påståendet jag känner mig trygg med att naturvärdena kommer att skötas på ett bra sätt efter inrättande av ett skyddat område (se Figur 55) instämmer ca 60 procent av de svarande helt eller delvis (gäller såväl Kometområdena som Riket). Betydligt större andel (90%) instämmer helt eller delvis i område K5 (statistiskt signifikant skillnad). Figur 55 De svarandes inställning till påståendet jag känner mig trygg med att naturvärdena kommer att skötas på ett bra sätt efter inrättande av ett skyddat område I det åttonde påståendet jag tycker att det är viktigt att få information om hur det skyddade området och dess naturvärden tas om hand/hanteras i framtiden (se Figur 56) instämmer mer än 90 procent helt eller delvis (gäller såväl Kometområdena som Riket). Det finns inga direkta skillnader mellan Kometområdena. 56 Analys & Strategi