Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Transkript

1 Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

2 SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna vårdcentraler. Resultaten baseras på telefonintervjuer med sammanlagt 5 individer som har besökt en vårdcentral i privat drift och 5 individer som besökt en vårdcentral i offentlig drift de senaste 12 månaderna. Patienter på vårdcentraler med privat drift är mer nöjda med service och tillgänglighet. Det verkar också vara lättare att få träffa en läkare. När det gäller kontakten med sköterskan/distriktssköterskan är det inga skillnader i patienternas betygsättning mellan de båda driftformerna

3 INNEHÅLL Sammanfattning...1 P.O. Box 6733 S Stockholm Sweden Visiting address: Gävlegatan 16 Tel Fax Köpmangatan 7 S Härnösand Sweden Visiting address: Köpmangatan 7 Tel Fax info@eureka.se 1 BESKRIVNING AV UTFÖRANDET Bakgrund Urvalsförfarande Svarsfrekvens och bortfall Datainsamling Frågeformulär REDOVISNING AV RESULTAT Vad kan påverka resultatet? FRÅGORNAS PLACERING... 8 URVALET PATIENTERNAS UTBILDNINGSNIVÅ... 8 STATISTISKT SÄKERSTÄLLDA SKILLNADER Vad avgör till vilken vårdcentral man går? Känner man till driftformen? Har driftformen någon betydelse? Hur många besök? Tillgänglighet Kan jag välja behandlare och tidpunkt? Hur blev du bemött av läkaren? Kände du dig delaktig och fick du tillräckligt med information när du träffade läkaren? Fick de patienter, som träffat läkaren, den hjälp de hade förväntat sig? Hur är det med tillgängligheten till och mötet med sjuksköterskan/distriktssköterskan? Sammanfattande betyg

4 1 BESKRIVNING AV UTFÖRANDET 1.1 Bakgrund Svenskt Näringsliv och Privatvården har givit Eureka Marknadsfakta AB uppdraget att undersöka om det finns påvisbara skillnader mellan hur patienter som besöker privat drivna vårdcentraler respektive landstingsdrivna vårdcentraler upplever kvalitet och service. 1.2 Urvalsförfarande Andelen privat respektive offentlig primärvård varierar i olika delar av landet. För jämförelsens skull såg vi det som viktigt att kunna genomföra undersökningen i områden där privata drivna vårdcentraler förekommer i samma omfattning som landstingsdrivna vårdcentraler. Med hjälp av statistik från Landstingsförbundet över besök i primärvård år valdes fyra regioner med förhållandevis hög andel läkarbesök hos privata allmänläkare. Stockholm Skåne Västra Götaland Västmanland Utifrån uppgifter från de olika regionerna vaskades ett antal kommuner fram där andelen privat respektive offentlig primärvård är ungefär lika stor. Sammanlagt handlar det om 16 kommuner. Vilka kommuner som faller in under dessa kriterier visade sig inte helt lätt att bestämma, eftersom definitionen av hur man på detta sätt delar upp primärvård varierar över landet (antal läkarbesök, antal läkare, antal vårdcentraler, antal besök hos distriktssköterskor och annan personal, kostnadsfördelning etc.). Landstingen/regionerna har inte heller sin statistik på kommunnivå, utan på större områden, vilket gör att denna första kartläggning är förhållandevis grov. Vid senare undersökning visade det sig också att andelen privat respektive offentlig vård i vissa av de utvalda kommunerna varierade mellan 25/75 till 75/25. Motivet för att hitta kommuner, där andelen privat respektive offentlig vård är ungefär lika stor, är att hitta geografiskt avgränsade områden där patienterna har en teoretisk möjlighet att välja om man vill nyttja privat eller offentlig primärvård. Ett annat skäl för att hitta kommuner av denna karaktär, är att det är möjligt att genom slumpvisa telefonintervjuer nå ungefär lika många som besöker privata respektive offentliga vårdcentraler. Vi får på detta sätt en slags matchning av vårdcentraler med samma yttre förutsättningar

5 Med de 16 kommunerna som urvalsram slumpade vi fram fem kommuner, en i Västra Götaland, två i Skåne, en i Stockholm och en i Västmanland. I de utvalda kommunerna tog vi fram uppgifter om namn på de offentliga respektive privata vårdcentralerna. Vårdcentral definieras i denna studie som allmänläkarverksamhet med någon form av annan primärvårdverksamhet knuten till sig (t ex distriktssköterskeverksamhet). Detta betyder att privata allmänläkare som jobbar ensamma utan någon form av annan primärvårdsverksamhet knuten till sig inte ingår i undersökningen trots att de får ersättning för sin verksamhet från sitt landsting/sin region. Någon skillnad har inte gjorts mellan privat primärvård med vårdavtal respektive ersättning enligt lag. I de fem kommunerna finns sammanlagt 12 privata och 1 offentliga vårdcentraler. De privata vårdcentralerna har alla funnits mer än ett år. Utifrån andelen privat respektive offentlig vård i de olika kommunerna bestämdes hur många personer med erfarenhet av privat respektive offentlig primärvård som skulle intervjuas. Kommun Antal invånare Antal privata vc Antal offentliga vc Antal intervjuer, privat vc Antal intervjuer, offentlig vc Nr 1 Ca Nr 2 Ca Nr 3 Ca Nr 4 Ca Nr 5 Ca Summa Ca Från de respektive kommunerna slumpades ett lämpligt urval. Utifrån detta urval genomfördes telefonintervjuer tills vi i varje kommun uppnått det antalet intervjuer vi förutsatt oss att göra. På grund av ett urvalsfel intervjuades inga besökare på en av de offentligt drivna vårdcentralerna. Vårdcentralen ligger i utkanten av en kommun och det visade sig att detta område har ett annat riktnummer än övriga delar av kommunen. Detta uppmärksammades inte förrän fältarbetat var avslutat. Vår bedömning är att detta inte har någon avgörande inverkan på slutresultatet. Det betyder dock att det sammanlagda resultatet bygger på intervjuer med patienter från 12 privat drivna vårdcentraler och 9 i landstingets/regionens regi

6 Definitionen av vem som besökt en privat respektive offentlig vårdcentral bygger på den information de tillfrågade gett om vilken vårdcentral de besökt alltså inte av egen utsaga om vårdcentralen i fråga är privat eller inte. 1.3 Svarsfrekvens och bortfall Av tidigare undersökningar vet vi att cirka 3 av den vuxna befolkningen har besökt en vårdcentral som patient eller anhörig de senaste 12 månaderna. Vi har i uppläggningen av undersökningen bestämt att 1 genomförda intervjuer ger oss ett tillfredsställande statistiskt säkerställt resultat, om urvalet görs på ett sådant sätt att vi erhåller 5 intervjuade individer i gruppen patienter/anhöriga som besökt privat respektive offentligt drivna vårdcentraler. Urvalsramen utgörs av de individer som bor i områden som har en jämförbar fördelning av privat och offentligt drivna vårdcentraler. Från dessa områden slumpas ett lämpligt urval från vilket vi med hjälp av screening får fram det önskade antalet genomförda intervjuer. Datainsamlingen genomfördes med en svarsfrekvens på 71. Se även nedanstående bortfallsredovisning Bruttourval 4314 Bortfallsorsak Oanvända nummer Felaktigt telefonnummer 386 Sjuklig psykiskt/fysiskt 144 Målgruppstillhörig saknas 612 Talar/förstår ej svenska 61 Har redan deltagit på intervju (dubblett) 49 Nettourval 362 Ej svar/telefonsvarare 118 Ej anträffbar under tiden för fältarbetet 95 Återkom 76 Vägrare, deltar inte av princip 523 Vägrare, har ej tid 89 Screenade intervjuer 1161 Genomförda intervjuer 1 Totalt antal kontakter 2161 Svarsfrekvens

7 1.4 Datainsamling Datainsamlingen skedde via telefonintervjuer vilka genomfördes av Intervjubolaget AB under överinseende av ansvarig fältchef. 1.5 Frågeformulär Frågeformuläret konstruerades av Eureka Marknadsfakta i samråd med uppdragsgivaren och godkändes av den senare före datainsamlingen påbörjandes. (Bilaga) - 7 -

8 2 REDOVISNING AV RESULTAT 2.1 Vad kan påverka resultatet? Resultatet visar att de privat drivna vårdcentralerna får en generellt sett mer positiv bedömning av sina besökare. Det kan därför vara på sin plats, att innan vi i detalj redovisar resultatet av undersökningen, ställa frågan: Kan undersökningens uppläggning tänkas ha påverkat hur respondenterna har svarat? Har t ex frågornas placering i frågeformuläret haft denna inverkan? Eller urvalet? FRÅGORNAS PLACERING Låt oss först titta på frågornas placering. Först efter det att respondenten har fått betygsätta och bedöma sin kontakt med vårdcentralen ställs en fråga som kan antyda att undersökningen handlar om att jämföra privat och offentligt drivna vårdcentraler. Det finns inga frågor i inledningen av formuläret som kan få respondenten att ana oråd och därför av olika skäl vilja försvara valet av just sin vårdcentral URVALET Urvalet är slumpmässigt och respondenterna har plockats fram genom så kallad screening. Det innebär att från ett slumpmässigt urval har de personer valts ut som angett att de besökt en vårdcentral de senaste 12 månaderna. Bland de intervjuade finner vi en överrepresentation av kvinnor. Detta är ett förväntat utfall eftersom vi vet från andra undersökningar att det är en större andel kvinnor som besöker landets vårdcentraler. I undersökningar om inställningen till den offentliga sektorn uppvisar kvinnor i allmänhet en något mer positiv attityd. En överrepresentation av kvinnor skulle kunna innebära en inbyggd bias till de offentligt drivna vårdcentralernas fördel. Men det är inte sannolikt att detta skulle ha påverkat resultaten i denna undersökning. Detta skulle förutsätta att det finns en hög medvetenhet och ett aktivt ideologiskt baserat val som avgör att man väljer att besöka privat drivna vårdcentraler. Det finns inga starka indikationer i undersökningen som tyder på att så skulle vara fallet. Snarare pekar resultatet på att ett ideologiskt styrt val skulle utfalla till de landstingsdrivna vårdcentralernas fördel PATIENTERNAS UTBILDNINGSNIVÅ Vi har även i den statistiska bearbetningen standardvägt resultatet, för att kontrollera om de tillfrågades utbildningsbakgrund kan tänkas ha påverkat svarsfördelningen. Det innebär att resultaten är omräknade med hjälp av - 8 -

9 vikter så att de som är patienter hos privata vårdgivare får samma utbildningsfördelning som de som gått till offentliga vårdgivare. Resultatet av dessa beräkningar visar att det inte finns några större påvisbara skillnader med avseende på patienternas utbildningsbakgrund STATISTISKT SÄKERSTÄLLDA SKILLNADER De skillnader mellan privat och offentligt drivna vårdcentraler som redovisas i denna rapport är statistiskt signifikanta om inte annat anges. Se bilaga chi-square test. 2.2 Vad avgör till vilken vårdcentral man går? 19 av de tillfrågade går inte till den vårdcentral som ligger närmast bostaden. Det är en något högre andel av dem som går till privat drivna vårdcentraler som inte går till den närmast belägna vårdcentralen. De som inte går till den närmaste vårdcentralen fick följdfrågan: Varför väljer du att gå till just denna vårdcentral? Den främsta anledningen till man inte går till den vårdcentral som ligger närmast bostaden beror på att patienten har flyttat men ändå väljer att ha kvar den gamla kontakten av vana och trygghet. Några anger att de valt den vårdcentral som ligger nära arbetsplatsen. Bland dem som anlitar privat drivna vårdcentraler är det fler som motiverar med vårdcentralens servicefördelar eller, vilket också är vanligt förekommande, att man är nöjd med doktorn: - Den hade kvällsöppet - Där har de ett trevligt bemötande - Där finns fasta läkare - För doktorns skull. Han är bra Övriga motiveringar kan handla om att man känner läkaren, blivit hänvisad en familje-/husläkare, aktivt valt eller blivit hänvisad just den vårdcentralen. Av de som motiverar varför de går till den landstingsdrivna vårdcentralen anger många att det är för att få kontinuiteten i vården: - Jag har alltid haft den vårdcentralen - Därför att vi gått dit från början - Vill behålla samma läkare - 9 -

10 - Har gått där innan jag flyttade till min nya bostad På samma sätt som när det gäller de privat drivna vårdcentralerna anger ca en tredjedel positiva servicefördelar: Har öppen mottagning. Ingen tidsbeställning behövs. - Hörde att där fanns bantningspiller jag sökte Det var fullt på den som ligger närmast Övriga motiveringar handlar också i denna grupp om att man accepterat en placering eller som någon säger För att testa om den var bättre. Även i denna grupp är uppskattningen av eller bindningen till läkaren är viktig. Av samtliga som går till den närmast belägna vårdcentralen är det 17 som svarar Ja på frågan Har du någon gång funderat på att byta vårdcentral d v s gå till en annan vårdcentral?. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kontinuitet och servicefördelar är de viktigaste motiven till varför man säger sig gå till en vårdcentral som inte är den geografiskt närmast placerade. Kontinuiteten tycks spela en stor roll. För båda grupperna förefaller uppskattningen av läkaren vara den viktigaste anledning till varför man inte går till den vårdcentral som ligger närmast bostaden. Flera anger även att man är nöjd med hur man blir bemött av hela personalgruppen. Att man som patient aktivt och medvetet väljer vårdcentral är det endast några få som hänvisar till av de tillfrågade. Värt att notera är dock att nästan var femte säger sig någon gång ha funderat på att byta vårdcentral

11 2.3 Känner man till driftformen? Det är endast 33 av de som går till privat drivna vårdcentraler som svarar att vårdcentralen drivs privat. 52 svarar landstinget på frågan om den Drivs vårdcentralen du besökte av landstinget eller i privat form som bolag eller personalkooperativ? I privat form 52 Av landstinget Vet ej 33 Kan,vill ej svara Samtliga Privat drift Off.drift besökta vårdcentralen drivs av landstinget eller är i privat form. Av de som besökt en landstingsdriven vårdcentral svarar 89 att den är i offentlig drift endast 4 säger att den är privatdriven. 2.4 Har driftformen någon betydelse? Två av tre svarar Nej det har ingen betydelse om vårdcentralen man besöker drivs av landstinget eller i privat form. Att engagemanget eller kunskapen om driftform är lågt bekräftas av att endast 1/3 av de som går till privat drivna vårdcentraler vet om att de drivs privat. Så här långt kan vi alltså konstatera att Valet av vårdcentral sällan är aktivt och noga övertänkt Kunskapen om driftformen av den egna vårdcentralen är låg Kontinuitet är en viktig faktor Bindningen till läkaren är viktig

12 Analyserar vi svaren på den öppna frågan Vilken betydelse har driftformen? finner vi att bland dem som besöker en offentligt driven vårdcentral anger ca 3 en allmänt negativ inställning till privat drivna vårdcentraler. Bland svaren finns påståenden som - Mer ideologiskt rätt att gå till landstingets vårdcentraler. - Privat skulle bli väldigt dyrt Jag är i princip emot privat sjukvård. Det är pengarna som styr. Vilken betydelse har driftformen? (Offentlig drift) Ideol. neg. till off. Ideol. neg. till priv. Off. är bättre Privat bättre Neutrala Vet ej Ca av de som besöker landstingsdrivna vårdcentraler anser att den privata vården är bättre. En lika stor andel (ca ) anser att den offentliga vården är bättre Även i den grupp som besökt privata vårdcentraler finns det negativa röster mot den privata driften, och några som tycker att den offentligt drivna vården är bättre. Den åsikt som dominerar är dock att den privata vården är bättre. - Det är bra med privat - Det är bättre service - Jag tror det är bättre service på en vårdcentral som drivs privat. - Det har blivit bättre läkare efter privatiseringen. - Jag skulle egentligen vilja att vårdcentralen drevs av landstinget, men måste dessvärre säga att den fungerar bättre när den drivs privat

13 Vilken betydelse har driftformen? (Privat drift) Ideol. neg. till priv Off. är bättre Privat bättre Neutrala Vet ej Att respondenterna inte alltid känner till driftformen på vårdcentralen kan illustreras av följande citat av en respondent som besöker en privat vårdcentral: Jag tycker att det är bra att det är landstinget som driver vårdcentralen. På så sätt blir det en bra standard och trygghet för alla. 2.5 Hur många besök? Som framgår av tårtdiagrammet nedan har 38 av de tillfrågade besökt vårdcentralen 2-3 gånger de senaste 12 månaderna. Ca 7 grundar sina omdömen på fler än ett besök under det senaste året. Skillnaderna mellan driftformer är marginella gång 2 till 3 gånger 4 till 6 gånger Fler än 7 gånger Kan,vill ej svara

14 2.6 Tillgänglighet Ca 8 av dem som besöker vårdcentralen gör det för att i första hand få träffa en läkare. 14 vill träffa en distriktssköterska. Mönstret är detsamma oavsett driftform. Däremot skiljer sig vårdcentralerna i följande avseende till de privat drivna vårdcentralernas fördel. På vårdcentraler med privat drift är det lättare att komma fram på telefon till vårdcentralen lättare att få telefonkontakt med en läkare lättare att få träffa en läkare Hur lätt eller svårt är det att komma fram på telefon till din vårdcentral? Samtliga Privat drift Off.drift Lätt Svårt Hur lätt eller svårt är det att få telefonkontakt med läkare på din vårdcentral? Samtliga Privat drift Off.drift Lätt Svårt

15 Hur lätt eller svårt var det att få träffa en läkare på vårdcentralen? Lätt Svårt -1 Samtliga Privat drift Off.drift Däremot är det ingen signifikant skillnad mellan privat och offentligt drivna vårdcentraler när det gäller hur lätt eller svårt det är att få träffa en sköterska/distriktssköterska

16 2.7 Kan jag välja behandlare och tidpunkt? På de privat drivna vårdcentralerna är det en högre andel patienter som instämmer i de båda påståendena som handlar om möjligheten att välja behandlare och möjlighet att välja tidpunkt för besöket. Skillnaderna är dock mycket små till förmån för de privat drivna vårdcentralerna när det gäller val av behandlare. Har du möjlighet att på vårdcentralen välja vem som ska behandla dig? Samtliga Privat drift Offentlig drift Ja Nej Vet ej Har du möjlighet att på vårdcentralen välja tidpunkt för besöket? Samtliga Privat drift Offentlig drift Ja Nej Vet ej

17 2.8 Hur blev du bemött av läkaren? Bemötande från läkaren speglas i undersökningen av två påståenden som respondenterna har fått ta ställning till: Läkaren visade respekt för mig som patient/anhörig. Läkaren gav sig tid att lyssna på mina problem. Läkaren visade respekt för mig som patient/anhörig Instämmer Instämmer inte Samtliga Privat drift Offentlig drift Resultatet visar att de privat drivna vårdcentralerna har signifikant fler som instämmer i påståendet att läkaren visade respekt. När det gäller läkaren gav sig tid att lyssna finns det ingen signifikant skillnad mellan de olika driftformerna. Läkaren gav sig tid att lyssna på mina problem Instämmer Instämmer inte Samtliga Privat drift Off.drift

18 2.9 Kände du dig delaktig och fick du tillräckligt med information när du träffade läkaren? Det är ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan de båda driftformerna när det gäller patienternas delaktighet, eller när det gäller svaret på påståendet Jag fick tillräcklig information om min sjukdom/mina problem. Jag kände mig delaktig i de beslut som togs om min behandling (Bas: De som besökt läkare) Instämmer Instämmer inte Samtliga Privat drift Off.drift Jag fick tillräcklig information om min sjukdom/mina problem (Bas: De som besökt läkare) Instämmer Instämmer inte Samtliga Privat drift Off.drift 75 av samtliga intervjuade instämmer i att de känner sig delaktiga i besluten kring den egna behandlingen och 72 instämmer helt eller delvis i att de fick tillräcklig information om sin sjukdom. Här hittar vi alltså inga signifikanta skillnader mellan vårdcentraler med olika driftform

19 2.1 Fick de patienter, som träffat läkaren, den hjälp de hade förväntat sig? Samtliga som uppgivit att de besökt vårdcentralen för att i först hand få träffa en läkare fick ta ställning till påståendet: Jag fick den hjälp jag hade förväntat mig av besöket. Det är värt att notera att det av samtliga som deltagit i undersökningen endast är 58 som instämmer helt och hållet i påståendet Jag fick den hjälp jag hade förväntat mig vid besöket. Här tycks det föreligga ett stort glapp mellan förväntningar och det man får ut av sin vårdcentral. Det kan också spegla det predikament som primärvården har att tackla, nämligen att en stor andel av de besvär man kommer till läkaren med inte har direkt medicinskt påverkbara orsaker och därför inte är direkt behandlingsbara av doktorn. Jag fick den hjälp jag hade förväntat mig vid besöket Instämmer Instämmer inte Samtliga Privat drift Offentlig drift Svaren på denna fråga fördelar sig till de privat drivna vårdcentralernas fördel. 81 av patienterna på privat drivna vårdcentraler instämmer i påståendet mot 76 av de som besöker landstingsdrivna vårdcentraler. Av detta resultat kan vi inte dra den generella slutsatsen att den medicinska behandlingen är bättre på privat drivna vårdcentraler. Undersökningen speglar den subjektiva bedömningen gjord av patienterna. Dessutom är skillnaderna små mellan de båda driftformerna

20 2.11 Hur är det med tillgängligheten till och mötet med sjuksköterskan/distriktssköterskan? När det gäller tillgänglighet respekt tid att lyssna delaktighet i beslut om sjukdom/problem information om sjukdomen förväntad hjälp finner vi inga statistiskt säkerställda skillnader mellan vårdcentraler med olika driftformer Sammanfattande betyg I undersökningen har de tillfrågade fått sätta tre sammanfattande betyg på vårdcentralsbesöken. Betygsskalan har varit mellan 1 och 5. En etta är det lägsta betyget och en femma det högsta. På samtliga tre betygsfrågor får de privat drivna vårdcentralerna en större andel höga betyg. De tre frågorna gäller betyget på servicen på vårdcentralen betyget på den medicinska behandlingen på vårdcentralen ett sammanfattade betyg på vårdcentralen - -

21 Vilket betyg mellan 1 och 5 vill du ge den medicinska behandlingen på vårdcentralen? och 5 1 och Samtliga Privat drift Offentlig drift Vilket betyg mellan 1 och 5 vill du ge servicen på vårdcentralen? och 5 1 och Samtliga Privat drift Offentlig drift Vilket sammanfattande betyg mellan 1 och 5 vill du ge vårdcentralen? och 5 1 och Samtliga Privat drift Offentlig drift