INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare

Transkript

1 INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland universitets- och högskolelärare Projektnummer Stockholm Ingemar Boklund

2 UNDERSÖKNING BLAND UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLELÄRARE 1. Uppdraget Internationella programkontoret (IPK) har givit Sifo Research International i uppdrag att genomföra en undersökning bland lärare vid landets universitet och högskolor. Syftet har varit att undersöka lärarnas såväl som institutionernas inställning till och arbete med internationellt utbyte i allmänhet och Erasmusprogrammet i synnerhet. Undersökningen är tänkt som ett led i en större informationskampanj om Erasmus och liknade undersökningar har därför genomförts också bland prefekter och studenter. 2. Undersökningens genomförande Målgrupp för undersökningen har varit lärare vid de lärosäten som har möjlighet att ingå i Erasmus. Intervjuerna har genomförts per telefon. Urvalet är slumpmässigt och har dimensionerats efter SCBs statistik över antalet lärare vid resp. lärosäte. Resp. universitet/högskola kontaktades av Sifo med begäran om registeruppgifter på lärare. Antingen gjorde resp. högskola urvalet efter anvisningar från Sifo eller så fick Sifo uppgifter om alla lärare för att därefter göra ett urval. Urval och svarsfrekvens totalt sett framgår av nedanstående sammanställning. Bruttourval (efter rensning från dubbletter) Ej använt urval 547 Ej målgruppsaktuella 729 Nettourval Bortfall 630 Genomförda intervjuer 1000 Svarsfrekvens 61 Ej målgruppsaktuella: Hänvisningston, fel nummer 350 Letat, ej hittat telefonnummer 247 Undervisar ej 108 Annat 24 Bortfall: Återkom senare 117 Bortrest 50 Talar inte svenska 38 Långvarigt sjuk 1 Vill ej medverka/har inte tid 257 Vägran, princip 164 Ej kontakt 3 3

3 Svarsfrekvensen är något låg för den här typen av undersökningar men bedöms ändock ge ett tillräckligt tillförlitligt resultat mot bakgrund av undersökningens syfte. Frågorna framgår av bilaga 4 och har tagits fram i samverkan mellan uppdragsgivaren och Sifo. Datainsamlingen ägde rum under perioden maj Undersökningens resultat I det följande redovisas undersökningens huvudsakliga resultat. Detaljer återfinns i tabellerna (bilaga 2). De + och tecken som finns i tabellerna är ett resultat av en signifikanstest som görs vid urvalsundersökningar. Ett + betyder att värdet är signifikant högre än totalvärdet och ett att värdet är signifikant lägre. I tabellerna redovisas resultat för kön, ålder, små resp. stora lärosäten samt ämnesområde. Små lärosäten definieras som att antalet lärare understiger ca 400. Här är antalet intervjuer tillräckligt för att med rimlig statistisk säkerhet kunna uttala sig om resultatet. I en särskild avdelning redovisas också resultat för de lärosäten som har flest antal intervjuer (minst ca 30). Här är antalet genomförda intervjuer inte alltid tillräckligt stort för att resultatet skall kunna hanteras med samma statistiska säkerhet. Dock kan resultaten i vissa fall betraktas som indikationer på förhållanden som kan vara värda att borra vidare i. Vissa sådana indikationer redovisas vid genomgången. Vissa samband finns mellan undergrupperna. Inom ämnesområdet Naturvetenskap inte minst inom KTH - dominerar manliga lärare, medan omvänt gäller för Medicin, framför allt Karolinska. Sammantaget är 56 av de intervjuade män, 44 kvinnor. Bland de större lärosätena finns en övervikt av manliga lärare medan de små har en marginell övervikt av kvinnliga lärare. Inom Naturvetenskap är åldern genomsnittligt något lägre än vid övriga ämnesområden. Inom ämnesområdet Medicin är åldern högre. Sammantaget är hälften av lärarna över 50 år. Detta gäller både manliga och kvinnliga lärare. Vid Chalmers är åldern väsentligt lägre än genomsnittligt medan Göteborgs universitet har en högre genomsnittsålder. Vid genomgången nedan hänvisas till framtagen grafik. Numret på bilderna återfinns längst ned på bilden. Frågor med öppna svar främst de som svarat annat redovisas i bilaga 3. 4

4 Inom vilka ämnesområden undervisar lärarna? Av bild 1 framgår att Naturvetenskap/Teknik har en tredjedel av alla lärare, Samhällsvetenskap en fjärdedel. Intresset för utbyte 41 av lärarna har undervisat utomlands på högskole-/universitetsnivå (bild 2), män i högre utsträckning än kvinnor och äldre i högre utsträckning än yngre. Lärarna inom Umeå universitet har i mindre utsträckning undervisat utomlands. Inget ämnesområde utmärker sig särskilt. Av bilaga 3 framgår de länder man undervisat i. Alla ämnesområden uppvisar en mångfald av länder där inget land utmärker sig mer frekvent. Av bild 3 framgår hur länge man varit borta senast. Genomsnittet (medianvärdet) ligger på ca 2 veckor. Inga stora skillnader mellan undergrupper. Personlig utveckling och förstärka institutionens internationella kontakter är de två främsta skälen till att man deltagit i lärarutbyte (bild 4). Särskilt mindre lärosäten vill förstärka kontakterna medan det i övrigt inte skiljer så mycket mellan undergrupperna. Under annat anges i stor utsträckning att det var fråga om forskning, projektsamarbete, att man blev tillfrågad och att den egna sakkunskapen behövdes. Ofta anges också att det var fråga om ett utbytesprogram och det var inget lärarutbyte. 70 av de lärare som undervisat utomlands upplever att utbytet gjort dem till bättre lärare (bild 5), Humaniora/konst i något lite högre utsträckning. 41 av de senaste utbytena gjordes inom ramen för ett etablerat utbytesprogram (bild 6). I högre utsträckning gjordes detta inom Lärarutbildning, av kvinnor, ju äldre man är samt av mindre lärosäten. Inom Lunds universitet har man gjort det i betydligt mindre omfattning. Alla lärare fick frågan hur intresserad man är av att i framtiden delta i lärarutbyte eller undervisa utomlands. Av bild 7 framgår att 89 åtminstone något lite är intresserade, i något högre utsträckning inom Humaniora/konst och i mindre utsträckning inom Naturvetenskap/teknik. Personlig utveckling, ta del av annan kultur samt knyta egna internationella kontakter är de tre främsta orsakerna till att man vill undervisa utomlands. Detta gäller för samtliga ämnesområden. Vid mindre lärosäten är ta del av annan kultur en vanligare orsak än vid större lärosäten. Karriärutvecklande/meriterande är en viktigare orsak för lärare i den yngre åldersklassen. Under annat nämns orsaker som spännande, trevligt/kul, utbyta/utveckla idéer samt att se hur utbildningen fungerar i andra länder. 5

5 Europa är den världsdel som lärarna inom alla undergrupper helst skulle åka till (bild 9). Tillsammans med Nordamerika resp. Asien utgör dessa världsdelar de tre som alla undergrupper har som främsta alternativ, utom Lärarutbildning som placerar Australien på andra plats efter Europa. De som inte nämnt Europa som första alternativ fick frågan om Europa ändock kunde vara ett intressant alternativ. 91 svarade ja på denna fråga vilket innebär att 97 av alla intresserade (motsvarar 86 av alla lärare) angivit Europa som ett intressant alternativ. Dessa fick följdfrågan varför?. Svaren framgår av bilaga 3. De främsta orsakerna kretsar till lättillgängligheten dvs nära Sverige, likartad kultur, likartat utbildningsväsende. Andra vanliga skäl är att det bedrivs bra forskning i Europa, att man medverkar i ett kontaktnät, att man redan har mycket samarbete etc. Bolognaprocessen nämns dessutom ofta. De som inte ansett att Europa är ett intressant alternativ fick också följdfrågan varför?. Även dessa framgår av bilaga 3 och här nämns främst familjeskäl, att man är för gammal/för nära pensionen och att Europa är för likt Sverige. De som är intresserade av att undervisa utomlands och som inte gjort det tidigare fick frågan vad som hittills hindrat dem från utbyte. Tidsbrist, familjeskäl och annat är tre lika stora orsaker (ca 30) till detta (bild 10). Samhällsvetenskap anger i högre utsträckning familjeskäl men i övrigt är det inga stora skillnader mellan undergrupperna. Under annat (bilaga 3) nämns i första hand att det bara inte blivit av, rätt tillfälle har inte uppstått, inga erbjudanden har kommit. De som från början sagt att de inte alls är intresserade av att undervisa utomlands 10 - fick frågan av vilka skäl man inte är intresserad. Av bild 11 framgår att familjeskäl och annat dominerar skälen. Under annat anges nästan uteslutande åldern, att man närmar sig pensioneringen. Institutionens och lärosätets arbete med internationellt utbyte. Inledningsvis ställdes till samtliga lärare några s.k. påståendefrågor/instämmandefrågor om lärarnas utbyte (bild 12). Således anser 47, i högre utsträckning Umeå universitet, att lärarna på den egna institutionen uppmuntras delta i internationellt utbyte 71 att lärarutbyte ökar grundutbildningens kvalitet 43 att utlandserfarenhet är meriterande vid tjänstetillsättning på institutionen 83 att det inom det egna ämnesområdet är viktigt med internationellt samarbete och utbyte. KTH instämmer i något mindre utsträckning. 66 att fler utresande lärare leder till ökat deltagande i studentutbyte 92 att man själv har en positiv inställning till utbyte för lärare Härefter ställdes följande påstående-/instämmandefrågor om studenternas utbyte (bild 13). Därvid framkom att 69 anser att studenterna på det egna lärosätet uppmuntras till utbytesstudier 64 anser att studentutbyte ökar grundutbildningens kvalitet, Lärarutbildning i något högre utsträckning 6

6 61 anser att institutionen arbetar aktivt med studentutbyte, Stockholms universitet i något mindre utsträckning 94 anser att man själv har en positiv inställning till utbyte för studenter 62 av lärarna (bild 14) anger att den egna institutionen har en plan/strategi/målsättning när det gäller internationellt utbyte, Naturvetenskap/teknik i synnerhet Lantbruksuniversitetet - och Humaniora/konst i något mindre utsträckning, mindre lärosäten i högre utsträckning än större. Lärarnas benägenhet att uppmuntra studenterna till utbyte är måttlig. 44 gör det ofta, 53 gör det sällan eller aldrig. Naturvetenskap/teknik gör det mer sällan liksom de yngsta lärarna (bild 15). Tre fjärdedelar av lärarna vet vem man ska vända sig till för att få information om lärarutbyte (bild 16). Lärare över 50 år samt inom Lärarutbildningen vet man det i högre grad, Naturvetenskap/teknik i synnerhet Chalmers och Uppsala universitet i mindre utsträckning. Av dessa som känner till vart man ska vända sig nämner drygt hälften speciell ansvarig för internationella frågor på institutionen (bild 16), i betydligt mindre utsträckning dock på Stockholms universitet. Humaniora/konst och Lunds universitet anger oftare centrala internationella sekretariatet på lärosätet. Under rubriken annat anges kollegor, närmaste chef, studierektor, prefekten och ytterligare funktioner i en varierande omfattning. Om Erasmus 96 av alla lärare har i arbetet kommit i kontakt med eller hört talas om Erasmus (bild17). Dessa fick frågan om institutionen har något utbytesavtal med andra europeiska lärosäten inom Erasmus. 71 svarar ja, 8 nej medan 21 inte känner till (bild 18). Okunskapen är högre inom Natur/teknik och bland de yngre lärarna. Av de som känner till att utbytesavtal finns säger sig 54 känna till vilka lärosäten institutionen har avtal med (bild 19). Även här är okunskapen högre inom Natur/teknik och bland de yngre lärarna. Bland lärosätena är kunskapen något högre inom Stockholms universitet, något lägre inom Lantbruksuniversitetet. De som hört talas om Erasmus dvs nästan alla fick frågan om de kände till att det finns EU-finansiering för att genomföra lärarutbyte. 72 svarar ja, 26 nej. Kunskapen är högre inom Lärarutbildning och på Göteborgs universitet, lägre bland de yngre lärarna och på Uppsala universitet. De som hört talas om Erasmus har gjort det genom många olika kanaler (bild 20). Främst kommer informationen från Erasmusansvarig/Internationaliseringsansvarig och från andra lärare. Hälften av lärarna får sin information därifrån. Erasmusansvarig är en vanligare källa inom medicin/hälsa, något mindre vanlig inom Naturvetenskap/teknik. Bland lärosätena är Erasmusansvarig vanligare på Linköpings 7

7 universitet medan studievägledaren har en större roll på Lunds universitet. Det handlar dock inte om några stora skillnader. Svaren under annat varierar kraftigt med undantag för E-post från olika håll som är ett vanligt återkommande svar. 61 av de lärare som känner till Erasmus tycker att lärosätet informerar mycket eller ganska bra om Erasmus (bild 21). Inga nämnvärda skillnader mellan undergrupper. Andelen positiva ökar med stigande ålder och inom Chalmers är missnöjet något högre. Av bild 22 framgår hur lärarna helst vill ha information kring Erasmus. E-post, muntlig information från studievägledare och webbsida är de tre främsta kanalerna som anges. Svarsmönstret går igen i alla undergrupper utom inom Lantbruksuniversitetet där studievägledaren ges en underordnad roll medan information till hemadressen anges som viktigare. Under annat nämns många olika kanaler. Gemensamt för många svar är önskemål om mer organiserad/gemensam informationsspridning t.ex i form av möten av olika slag. Det låga deltagandet i Erasmus från Sveriges sida kommenteras av 71 av lärarna. Av svaren (jfr bilaga 3) framgår inledningsvis att det stora flertalet av kommentarerna gäller studenternas situation. Vad gäller lärarna anges huvudsakligen arbetsbelastning/tidsbrist som skäl för lågt deltagande. När det gäller studenterna återfinns skäl som vi fann i studentundersökningen såsom familjeskäl, ekonomiska skäl, ej meriterande och krångligt. Utmärkande för lärarnas synpunkter är att dålig information/okunskap hos studenterna genomsyrar svaren. Lärarna synes också i hög utsträckning betona språkets roll. Många studenter uppfattas dra sig för länder där undervisning inte sker på engelska. Ofta nämns också att studenterna är för bekväma, har det bra hemma, har en bra utbildning. Se vidare bilaga av lärarna anser att utbyte mellan lärosäten inom Europa generellt sett är viktigt. Stor samstämmighet mellan undergrupperna även om lärarna inom Humaniora/konst uttrycker sig något starkare (bild 23). Om Internationella programkontoret (IPK) 34 av lärarna har hört talas om Internationella programkontoret, Naturvetenskap/teknik i mindre utsträckning, Samhällsvetenskap och Lärarutbildning i högre utsträckning (bild 24). Kännedomen ökar med stigande ålder. Mindre lärosäten har en större kännedom än större lärosäten. På Chalmers och Lantbruksuniversitetet är det mycket få som hört talas om IPK. De som hört talas om IPK har enligt bild 25 gjort det framför allt på annat sätt. Av de öppna svaren (bilaga 3) framgår att många själva varit i kontakt med IPK, att man hört från kollegor och andra funktioner inom Lärosätet samt att man fått e-post från olika håll. Svaren är därutöver mycket varierande. 8

8 Sammanfattning Nästan samtliga lärare har en positiv inställning till såväl lärarutbyte som studentutbyte och nästan samtliga lärare anser det generellt viktigt med lärarutbyten mellan lärosäten inom Europa. 40 av lärarna har undervisat utomlands tidigare, i genomsnitt ca 2 veckor. Skälen till att man undervisat utomlands varierar kraftigt. Inte minst projekt- /forskningssamarbete tycks vara en vanlig orsak. 40 av utlandsundervisningen har skett inom ramen för ett etablerat utbytesprogram. Undervisning utomlands förväntas ge en rad positiva effekter. Bl.a. anser två tredjedelar av dem som varit utomlands att de blivit bättre lärare och lärarna tror i övrigt på att grundutbildningens kvalitet ökar liksom att lärarutbyte leder till ökat studentutbyte. Tre fjärdedelar av alla lärare är intresserade att i framtiden undervisa utomlands, framför allt pga personlig utveckling eller för att ta del av annan kultur. 97 av alla intresserade lärare har Europa som ett intressant alternativ. Potentialen för utbyte är således god. De hinder som funnits för att lärarna hittills inte kommit iväg är framför allt familjeskäl och tidsbrist (arbetsbelastning). Det kan också konstateras att lärarna i beskedlig utsträckning blivit uppmuntrade att delta. 60 av institutionerna har en strategi för internationalisering. Kunskapen om vart man vänder sig för att få information om lärarutbyte är också god. 75 känner till det och skulle i första hand vända sig till speciell ansvarig på institutionen eller till lärosätets internationella sekretariat. Lärosätena uppfattas vara bättre på att uppmuntra studenterna till utbyte än att uppmuntra lärarna. Lärarna å sin sida är dock inte särskilt bra på att själva uppmuntra studenterna. Endast drygt 40 gör det mycket eller ganska ofta. I stort samtliga har hört talas om Erasmus. En stor majoritet känner också till att utbytes avtal finns men bara hälften av dessa känner till med vilka länder avtal knutits. 60 anser att lärosätet informerar bra om Erasmus. På denna punkt finns således en informationspotential. 9

9 10

10 Lärare inom ämnesområde Naturvet. / teknik 33 Medicin / Hälsa 21 Humaniora / konst 17 Samhällsvet. 26 Lärarutbildning 14 Annat IPK Undersökning bland lärare 1

11 Har undervisat utomlands Totalt 41 Naturvet. / teknik 36 Medicin / Hälsa 42 Humaniora / konst 40 Samhällsvet. 46 Lärarutbildning IPK Undersökning bland lärare 2

12 Hur länge var man borta senast? Bas: Undervisat utomlands (41) < 1 vecka 19 1 vecka 25 2 veckor veckor 20 > 6 veckor IPK Undersökning bland lärare 3

13 Främsta skälet till att man deltog i lärarutbyte Bas: Undervisat utomlands Personlig utv. 21 Ta del av annan kultur 10 Förbättra språkkunskaper 3 Meriterande 10 Knyta egna int. kontakter 14 Förstärka inst:s int. kontakter 17 Marknadsföra det egna lärosätet 5 Annat IPK Undersökning bland lärare 4

14 Har utbytet lett till att man blivit en bättre lärare? Bas: Undervisat utomlands Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Nej Ja, mycket Ja, något IPK Undersökning bland lärare 5

15 Gjordes utbytet inom ett etablerat utbytesprogram? Bas: Undervisat utomlands Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Nej Ja IPK Undersökning bland lärare 6

16 Intresset för att i framtiden undervisa utomlands Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Inte alls intresserad Mycket intresserad Lite intresserad Ganska intresserad IPK Undersökning bland lärare 7

17 Orsaker till att man vill undervisa utomlands Bas: Intresserade som ej tidigare har undervisat utomlands Personlig utv. 50 Ta del av annan kultur 35 Förbättra språkkunskaper 12 Meriterande 20 Knyta egna int. kontakter 27 Förstärka inst:s int. kontakter 13 Marknadsföra det egna lärosätet 6 Annat IPK Undersökning bland lärare 8

18 Världsdel man helst undervisar i Bas: Intresserade Europa 36 Nordamerika 15 Asien 14 Australien 9 Central- och Sydamerika 4 Afrika 7 Annan 3 Tveksam IPK Undersökning bland lärare 9

19 Hinder för att delta i utbyte hittills Bas: Intresserade som ej tidigare undervisat utomlands Tidsbrist 29 Familjeskäl 30 Ej meriterande 4 Krångligt/ jobbigt att söka 3 Dålig info om möjligh. 8 Kostnadsskäl 5 Motstånd från arb.givare / instit.ledn. 2 Finns ingen partner / instit. som passar mig 4 Bristande språk- kunskaper 3 Annat IPK Undersökning bland lärare 10

20 Orsaker till ointresse för att undervisa utomlands Bas: Ej intresserade Tidsbrist 9 Familjeskäl 23 Ej meriterande Dålig info om möjligh. Kostnadsskäl 1 Motstånd från arb.givare / instit.ledn. 1 Finns ingen partner / instit. som passar mig 4 Bristande språkkunskaper 5 Har redan undervisat utomlands Annat 55 Inget särskilt skäl IPK Undersökning bland lärare 11

21 Påståenden/Instämmanden om lärarnas utbyte Bas: Samtliga Lärarna på inst. uppmuntras att delta Lärarutbyte ökar grundutbildningens kvalitet Utlandserfarenhet är meriterande på instit Viktigt med int. samarbete inom ämnesområdet Fler intresserade lärare leder till ökat studentutbyte Har själv positiv inställn. till lärarutbyte Instämmer inte alls (1) (2) Instämmer helt (5) (4) (3) IPK Undersökning bland lärare 12

22 Påståenden/Instämmanden om studenternas utbyte Bas: Samtliga På lärosätet uppmuntras studenterna till utbyte Studentutbyte ökar grundutbildningens kvalitet Instit. arbetar aktivt med studentutbyte Har själv positiv inställn. till studentutbyte Instämmer inte alls (1) (2) Instämmer helt (5) (4) (3) IPK Undersökning bland lärare 13

23 Instit. har strategi för internationalisering Totalt 62 Naturvet. / teknik 51 Medicin / Hälsa 69 Humaniora / konst 54 Samhällsvet. 70 Lärarutbildning IPK Undersökning bland lärare 14

24 Hur ofta uppmuntrar man studenter till utbyte Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Sällan/aldrig Mycket ofta Någon gång Ganska ofta IPK Undersökning bland lärare 15

25 Vart vänder man sig för att få info om lärarutbyte? Bas: Vet vem man vänder sig till (75) Programansvarig Studievägledaren 8 4 Speciell ansvarig på instit. 52 Lärosätets centrala int. sekr. 27 Annan IPK Undersökning bland lärare 16

26 Hört talas om ERASMUS Bas: Samtliga Totalt 96 Naturvet. / teknik 96 Medicin / Hälsa 95 Humaniora / konst 95 Samhällsvet. 97 Lärarutbildning IPK Undersökning bland lärare 17

27 Utbytesavtal med europeiska länder finns Bas: Hört talas om Erasmus Totalt 71 Naturvet. / teknik 65 Medicin / Hälsa 69 Humaniora / konst 71 Samhällsvet. 76 Lärarutbildning IPK Undersökning bland lärare 18

28 Känner till vilka lärosäten man har avtal med Bas: Har utbytesavtal Totalt 54 Naturvet. / teknik 46 Medicin / Hälsa 60 Humaniora / konst 57 Samhällsvet. 58 Lärarutbildning IPK Undersökning bland lärare 19

29 Tagit del av information om Erasmus genom Bas: Hört talas om Erasmus info.dagar 10 Erasmusansvarig studievägledaren 8 studenter 12 broschyr/ affisch 6 andra lärare 22 webbsida sett anslag 5 annat 20 deltagit själv 9 Kommer inte ihåg IPK Undersökning bland lärare 20

30 Hur informerar lärosätet om Erasmus? Bas: Hört talas om Erasmus Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Mycket dåligt Mycket bra Ganska dåligt Ganska bra IPK Undersökning bland lärare 21

31 Vill få information om Erasmus genom följande kanaler Bas: Samtliga Muntligt från studievägledare 28 E-post 35 Webbsida 25 Broschyr 11 Till hemadressen 6 Anslagstavla 4 Annat 16 Vill ej ha info IPK Undersökning bland lärare 22

32 Betydelsen generellt sett av utbyte mellan lärosäten inom Europa Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Inte alls viktigt Mycket viktigt Inte särskilt viktigt Ganska viktigt IPK Undersökning bland lärare 23

33 Hört talas om IPK Bas: Samtliga Totalt 34 Naturvet. / teknik 23 Medicin / Hälsa 28 Humaniora / konst 36 Samhällsvet. 43 Lärarutbildning IPK Undersökning bland lärare 24

34 Hört talas om IPK genom: Bas: Hört talas om IPK Sett annons 3 Hemsidan 15 Sett anslag 4 Sett broschyr 5 Annat 64 Kommer ej ihåg IPK Undersökning bland lärare 25

35 Kön Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Man Kvinna IPK Undersökning bland lärare 26

36 Ålder Totalt Naturvet. / Tekn Medicin / hälsa Human. / konst Samhällsvet Lärarutbildning > IPK Undersökning bland lärare 27

37 Orsaker till ointresse för att undervisa utomlands Bas: Ej intresserade Tidsbrist 9 Familjeskäl 23 För gammal 35 Ej meriterande Dålig info om möjligh. Kostnadsskäl 1 Motstånd från arb.givare / instit.ledn. Finns ingen partner / instit. som passar mig 1 4 Bristande språkkunskaper 5 Har redan undervisat utomlands Annat 20 Inget särskilt skäl IPK Undersökning bland lärare 11x

38 Hur ofta uppmuntrar man studenter till utbyte Totalt Har undervisat utomlands Intresserade av utlandsundervisning Sällan/aldrig Mycket ofta Någon gång Ganska ofta IPK Undersökning bland lärare 15x

39 På institutionen uppmuntras lärarna till att delta i internationellt utbyte OBS! Angivna värden har i många fall en stor statistisk felmarginal pga litet antal observationer inom resp. lärosäte. Chalmers Göteborg Karlstad Karolinska KTH Linköping Luleå Lund Malmö Sthlm univ Sv. lantbr Umeå Uppsala Instämmer inte alls (1) (2) Instämmer helt (5) (4) (3) IPK Undersökning bland lärare 12x

40 Lärarutbyte ökar grundutbildningens kvalitet OBS! Angivna värden har i många fall en stor statistisk felmarginal pga litet antal observationer inom resp. lärosäte. Chalmers Göteborg Karlstad Karolinska KTH Linköping Luleå Lund Malmö Sthlm univ Sv. lantbr Umeå Uppsala Instämmer inte alls (1) (2) Instämmer helt (5) (4) (3) IPK Undersökning bland lärare 12x

41 Utlandserfarenhet är meriterande vid tjänstetillsättning på din institution OBS! Angivna värden har i många fall en stor statistisk felmarginal pga litet antal observationer inom resp. lärosäte. Chalmers Göteborg Karlstad Karolinska KTH Linköping Luleå Lund Malmö Sthlm univ Sv. lantbr Umeå Uppsala Instämmer inte alls (1) (2) Instämmer helt (5) (4) (3) IPK Undersökning bland lärare 12x

42 Inom ditt ämnesområde är det viktigt med internationellt samarbete och utbyte OBS! Angivna värden har i många fall en stor statistisk felmarginal pga litet antal observationer inom resp. lärosäte. Chalmers Göteborg Karlstad Karolinska KTH Linköping Luleå Lund Malmö Sthlm univ Sv. lantbr Umeå Uppsala Instämmer inte alls (1) (2) Instämmer helt (5) (4) (3) IPK Undersökning bland lärare 12x

43 Fler utresande lärare leder till ökat deltagande i studentutbyte OBS! Angivna värden har i många fall en stor statistisk felmarginal pga litet antal observationer inom resp. lärosäte. Chalmers Göteborg Karlstad Karolinska KTH Linköping Luleå Lund Malmö Sthlm univ Sv. lantbr Umeå Uppsala Instämmer inte alls (1) (2) Instämmer helt (5) (4) (3) IPK Undersökning bland lärare 12x

44 Du själv har en positiv inställning till utbyte för lärare OBS! Angivna värden har i många fall en stor statistisk felmarginal pga litet antal observationer inom resp. lärosäte. Chalmers Göteborg Karlstad Karolinska KTH Linköping Luleå Lund Malmö Sthlm univ Sv. lantbr Umeå Uppsala Instämmer inte alls (1) (2) Instämmer helt (5) (4) (3) IPK Undersökning bland lärare 12x

45 Känner till vilka lärosäten man har avtal med Bas: Har utbytesavtal OBS! Angivna värden har i många fall en stor statistisk felmarginal pga litet antal observationer inom resp. lärosäte. Total 54 Chalmers 47 Göteborg 60 Karlstad 28 Karolinska 66 KTH 60 Linköping 44 Luleå 53 Lund 48 Malmö 52 Sthlm univ 72 Sv. lantbr. 35 Umeå 59 Uppsala IPK Undersökning bland lärare 19x

46 SIFO RESEARCH INTERNATIONAL Lärare - Frågeformulär A. Bakgrundsvariabler Läggs sist i formuläret Kön Ålder Lärosäte (från urvalsfilen) 1. Inom vilket eller vilka av följande ämnesområden är du lärare? LÄS UPP! naturvetenskap/teknik medicin/hälsovård humaniora/konst samhällsvetenskap lärarutbildning annat, nämligen.open B. Intresset för utbyte 2. Har du någon gång undervisat utomlands på högskole-/universitetsnivå? - Ja - Nej 3. OM JA: I vilket land har du undervisat senast? 4. OM JA PÅ FRÅGA 2: Hur länge var du borta senast? - mindre än en vecka - 1 vecka - 2 veckor veckor - Mer än 6 veckor 5. OM JA PÅ FRÅGA 2: Vilket var det främsta skälet till att du deltog i lärarutbyte? - personlig utveckling, - ta del av annan kultur, - förbättra språkkunskaper, - karriärutvecklande/meriterande, - knyta egna internationella kontakter, - förstärka institutionens internationella kontakter, - marknadsföra det egna lärosätet - annat, nämligen

47 6. OM JA PÅ FRÅGA 2: Upplever du att utbytet har gjort dig till en bättre lärare? - Ja, mycket bättre - Ja, något bättre - Nej - Vet ej 7. OM JA PÅ FRÅGA 2: Gjorde du utbytet inom ett etablerat utbytesprogram? - ja - nej - vet ej 8. TILL ALLA (oavsett svar på fråga 2): Hur intresserad är du av att i framtiden delta i lärarutbyte eller undervisa utomlands? Är du. - Mycket intresserad - Ganska intresserad - Något lite intresserad - Inte alls intresserad 9. OM (8:1-3 och 2:2) Vad ser du som de främsta anledningarna till att du skulle vilja undervisa utomlands? - personlig utveckling, - ta del av annan kultur, - förbättra språkkunskaper, - karriärutvecklande/meriterande, - knyta egna internationella kontakter, - förstärka institutionens internationella kontakter, - marknadsföra det egna lärosätet - annat, nämligen - Tveksam/vet ej 10. OM 8:1-3 Till vilken världsdel skulle du helst åka? - Europa - Nordamerika - Central- och Sydamerika - Asien - Afrika - Australien - Annan 11. OM EJ EUROPA i fråga 10: Är utbyte inom Europa ett intressant alternativ för dig? - Ja - Nej - Vet ej

48 12. OM JA PÅ FRÅGA 11 eller Europa på fråga 10: Varför är Europa intressant?. 13. OM NEJ PÅ FRÅGA 11: Varför är Europa inte intressant? 14. OM (10:1-3 och 2:2) Vad har hindrat dig från att delta i utbyte hittills? - Tidsbrist - Ej meriterande - För dålig information om vilka möjligheter som finns - Familjeskäl - Kostnadsskäl - Motstånd från arbetsgivare/institutionsledning - Finns ingen partner/institution som passar mig - Bristande språkkunskaper - Krångligt/för jobbigt (att söka) - Annat..(open) - Tveksam/vet ej 15. OM EJ INTRESSERAD ENLIGT FRÅGA (8:4): Av vilket eller vilka skäl är du tveksam eller inte intresserad? - tidsbrist, - ej meriterande, - för dålig information om vilka möjligheter som finns, - familjeskäl, - kostnadsskäl - bristande språkkunskaper, - motstånd från arbetsgivare/institutionsledning, - det finns ingen partner/institution som passar mig - har redan undervisat utomlands - annat, nämligen. Open - vet ej, inget särskilt skäl C. Institutionens och lärosätets arbete med internationellt utbyte 16. I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden om lärarnas utbyte? Vi ber dig svara på en skala 1-5 där 1 betyder instämmer inte alls och 5 betyder instämmer helt. a) På din institution uppmuntras lärarna till att delta i internationellt utbyte b) Lärarutbyte ökar grundutbildningens kvalitet c) Utlandserfarenhet är meriterande vid tjänstetillsättning på din institution d) Inom ditt ämnesområde är det viktigt med internationellt samarbete och utbyte e) Fler utresande lärare leder till ökat deltagande i studentutbyte f) Du själv har en positiv inställning till utbyte för lärare

49 17. I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden om studenternas utbyte. Svara liksom tidigare på en 5-gradig skala. a) På mitt lärosäte uppmuntras studenterna till utbytesstudier b) Studentutbyte ökar grundutbildningens kvalitet c) Din institution arbetar aktivt med studentutbyte d) Du själv har en positiv inställning till utbyte för studenter 18. Har din institution en plan/strategi/målsättning när det gäller internationellt utbyte? - Ja - Nej - Vet ej 19. Hur ofta uppmuntrar du dina studenter att delta i studentutbyte? Gör du det - mycket ofta - ganska ofta - någon gång - sällan eller aldrig 20. Vet du vem du ska vända dig till för att få information om lärarutbyte? - ja - nej 21. OM JA: Vart vänder du dig? - Studievägledaren - Programansvarig - Speciell ansvarig för internationella frågor på institutionen - Centrala internationella sekretariatet på lärosätet - Annan.(open) - Vet ej D. Erasmus 22. Har du i ditt arbete kommit i kontakt med eller hört talas om Erasmusprogrammet? - ja - nej OM JA: Har din institution något utbytesavtal med andra europeiska lärosäten inom Erasmus? - ja - nej - vet ej

50 24. OM JA PÅ FRÅGA 23:Känner du till vilka lärosäten din institution har avtal med? - ja - nej 25. OM JA PÅ FRÅGA 24:Känner du till att det finns EU-finansiering för att genomföra lärarutbyte? - ja - nej 26. OM JA PÅ FRÅGA 22: På vilket sätt har du fått information om Erasmus? - Genom Info-dagar - Genom ERASMUS-ansvarig/Internationaliseringsansvarig - Genom studievägledaren - Sett anslag - Hört från andra lärare - Hört från studenter - Deltagit själv - Sett webbsida - Broschyr/affisch - Annat (open) - Kommer inte ihåg 27. OM JA PÅ FRÅGA 24: Hur tycker du att ditt lärosäte informerar om Erasmus? Gör de det - mycket bra - ganska bra - ganska dåligt - mycket dåligt - vet ej 28. Hur skulle du vilja få information om Erasmus? - Muntlig information från studievägledare - Broschyr - E-post - Anslagstavla - Information till hemadressen - Webbsida - Annat (open). - Vill ej ha information - Tveksam/vet ej 29. Varför tror du att deltagandet i Erasmus är relativt lågt i Sverige?

51 30. Hur ser du generellt på vikten av utbyte mellan lärosäten inom Europa? Är det - mycket viktigt - ganska viktigt - inte särskilt viktigt - inte alls viktigt - vet ej F. Övrigt 31. Har du hört talas om Internationella programkontoret? - ja - nej 32. OM JA: På vilket sätt då? - Sett annons - Sett anslag - Sett broschyr - Från hemsidan - Annat (open) - Kommer inte ihåg 33. Hur gammal är du? år år - Över 50 år 34. Markera kön Tack!