Nybörjarenkät År 2004

Transkript

1 Nybörjarenkät År 24 En enkätstudie om nybörjarstudenterna vid, deras bakgrund, val av utbildning, behov och förväntningar inför studiestarten Kalle Wahlin MAI Studievägledningen

2 Sammanfattning För att ytterligare utveckla och förbättra studiestarten för de nyantagna studenterna vid delades en enkät ut till alla nybörjare på tekniska högskolan i samband med uppropet. Det huvudsakliga syftet med studien är att redan i samband med studiestarten identifiera eventuella problem på både individ- och gruppnivå så att nödvändiga åtgärder kan vidtas för att förebygga och ge studenterna bättre förutsättningar till framgångsrika studier. Enkäten är utarbetad så att frågorna kan delas upp i de fyra olika kategorierna bakgrund, val av utbildning, information samt förväntningar. Bakgrund Könsfördelningen på har historiskt sett varit sned, med en övervikt av manliga studenter. Så är också fallet i år. Studenterna är i huvudsak mellan 2 och 21 år gamla. Merparten av studenterna vid är bördiga från Östergötland, följt av Västra Götaland och Stockholm. Andelen studenter med hemmavarande barn är låg. På som helhet är det endast 2, procent som har hemmavarande barn men bland de äldre studenterna på över 26 år är siffran 24 procent. Av de 986 av 1384 studenter som inte tog examen från gymnasiet våren 24 har 44 procent huvudsakligen arbetat, 27 procent gjort militärtjänst och 2 procent studerat. Val av utbildning Gemensamt för alla utbildningsområdena är att det främst var :s goda rykte som var orsaken till att man valde tekniska högskolan i Linköping. Studenterna har i omkring procent av fallen valt sin utbildning eftersom de anser att det är ett intressant program. Över 7 procent av studenterna har inte planerat att göra något uppehåll i studierna. De övriga ca 3 procenten har bland annat planer på att studera utomlands och resa. Marknadsföring och information Det sätt som flest studenter hört talas om på är genom universitetskatalogen, följt av kamrater, föräldrar/anhöriga samt internet. Förväntningar och behov Större delen av studenterna har använt det övningsmaterial i matematik som sändes ut innan studiestarten och 89 procent anser sig ha tillräckligt goda kunskaper i ämnet för att klara sina studier. Trots detta utgör matematikkunskaperna ett av de främsta orosmomenten bland nybörjarstudenterna, och många anser sig i behov av extra stöd i ämnet. Planering och studieteknik är andra faktorer som oroar studenterna. Andelen kvinnor som känner oro är större än andelen män och kvinnor har i högre grad uppgett sig vara i behov av stöd. Årets enkät 24 års nybörjarenkät är i mångt och mycket lik den från förra året, både vad gäller frågornas konstruktion och nybörjarstudenternas svar. Den främsta skillnaden som framkommer är att studenterna i år är något mer nöjda med den information man fått om sin utbildning jämfört med föregående år. 2

3 Innehåll 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD METODBESKRIVNING URVAL, POPULATION OCH BORTFALL... 3 RESULTAT OCH ANALYS BAKGRUND BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA Populationsstatistik Hemförhållanden Sysselsättning sedan gymnasiet VAL AV UTBILDNING Varför studenterna valt det program de kom in på Hur studenterna prioriterade programmet de kom in på Vad planerar studenterna att göra under och efter utbildningen MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION Hur studenterna hört talas om Hur väl studenterna har blivit informerade FÖRVÄNTNINGAR OCH BEHOV BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA ÅRETS VERSION AV NYB ÖRJARENKÄTEN LIKHETER, SKILLNADER OCH FÖRFATTARENS KOMMENTARER...22 BILAGOR BAKGRUND BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA VAL AV UTBILDNING MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION FÖRVÄNTNINGAR OCH BEHOV BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA FRÅGA

4 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Den första tiden på universitet/högskola innebär en stor omställning för de flesta nyblivna studenter. Större krav och nya levnadsförhållanden är något de nya studenterna snabbt måste anpassa sig till. Kurserna omfattar ett mycket större material än de gjorde på gymnasiet och kraven på eget ansvar för inlärning och strukturering av tiden är också större. Förhållningssättet till studierna formas mycket under den första tiden och vilka studievanor som anammas påverkar i hög grad hur väl studenterna lyckas med sina studier. För att ytterligare utveckla och förbättra studiestarten för de nyantagna studenterna vid utformade studievägledningen hösten 21 en enkät som delades ut till alla årskurs 1 studenter på civil- och högskoleingenjörsprogrammen i samband med uppropet. Inför studiestarten år 22 delades samma enkät ut till alla nybörjare på, dvs. även till nybörjarstudenter på de matematisk-naturvetenskapliga programmen, och likaså delades en något omarbetade versioner ut till nybörjarstudenterna 23 och 24. Detta är således fjärde året som enkäten delas ut bland :s nybörjarstudenter. 1.2 SYFTE Det huvudsakliga syftet med studien är att redan i samband med studiestarten identifiera eventuella problem på både individ- och gruppnivå så att nödvändiga åtgärder kan vidtas för att förebygga och ge studenterna bättre förutsättningar till lyckosamma studier. Vidare är också avsikten att undersöka hur olika informationsinsatser påverkar studenternas val av utbildning samt om det finns ytterligare åtgärder som kan förbättra arbetet med mottagningen och introduktionen av de nyantagna. Enkäten är också tänkt att användas vid uppföljning av studieresultaten bland studenterna senare under utbildningen. 1.3 AVGRÄNSNINGAR Den population som undersökts är de studenter som börjat första året på något program på Linköpings tekniska högskola hösten 24. 4

5 2 METOD 2.1 METODBESKRIVNING Undersökningen är en årligt återkommande enkätundersökning gjord av tekniska fakultetskansliet, där studenterna som besvarar enkäten ej är anonyma. Enkäten är utarbetad så att frågorna kan delas upp i de fyra olika kategorierna bakgrund, val av utbildning, information och förväntningar. De enskilda frågorna redovisas främst uppdelat på utbildningsområde samt för totalt men uppdelning på kön, utbildningsort och ålderskategorier har också gjorts där detta har ansetts relevant. En nyhet för i år är utbildningskategorin yrkeshögskoleutbildningar, betecknat, under vilken Industriell elteknik och elektronik samt Driftteknik faller. Analyser av hur svaren fördelas på de olika programmen analyseras inte men ett antal tabeller som ansetts intressanta bifogas som bilagor. 2.2 URVAL, POPULATION OCH BORTFALL Målpopulationen i undersökningen är de studenter som började första året på något program på Linköpings tekniska högskola hösten 24. Det totala antalet individer i populationen är 1384 personer och avsikten var att dela ut enkäten till samtliga av dessa. Eftersom en del personer inte var närvarande vid utdelningstillfället har det blivit ett visst bortfall och all statistik i rapporten bygger därav på svaren från de 133 personer som besvarade enkäten. Ett visst partiellt bortfall finns också på enskilda frågor eftersom studenterna av olika anledningar inte besvarat alla frågor på korrekt sätt. Vid stort partiellt bortfall så kommer detta indikeras i anslutning till diagram och tabeller i resten av rapporten för att klargöra hur stor andel av populationen som undersökts i den aktuella frågan. Vid utdelning av enkäten var klassföreståndarna ombedda att informera om hur fråga 1 skulle fyllas i på korrekt sätt, då denna fråga vid fjolårsenkäter missuppfattats av många studenter.

6 3 RESULTAT OCH ANALYS 3.1 BAKGRUND BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA I detta avsnitt studerar vi grundläggande beskrivande statistik, som ålders- och könsfördelning, för att få bakgrundsfakta om studenterna. Fakta om hemförhållande och studiebakgrund studeras också POPULATIONSSTATISTIK För att undersöka om åldersfördelningen skiljer sig åt mellan de olika utbildningsområdena gjordes en tabell uppdelat på utbildningsområde och åldersgrupper. Diagram 1: Åldersgrupper uppdelat på utbildningsområde Diagrammet visar tydligt att majoriteten av de nya studenterna på tekniska högskolan är upp till 2 år gamla och att det blir färre och färre i de högre åldersgrupperna. Det utbildningsområde som skiljer sig mest från de övriga är högskoleingenjörerna där hela 64 procent är 21 år eller äldre, medan samma siffra för som helhet är 42 procent. Ett annat utbildningsområde som utmärker sig är yrkeshögskoleutbildningar, där hela 38 procent av nybörjarstudenterna är 26 år eller äldre. Könsfördelningen på har historiskt sett varit sned, med en övervikt av manliga studenter. 6

7 Diagram 2: Kön uppdelat på utbildningsområde Kvinnor Män Civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna har en stor övervikt av män trots att det på enskilda utbildningar finns undantag, tex Teknisk biologi där 6 procent är kvinnor. På MatNat-utbildningarna är det däremot en liten övervikt av kvinnliga studenter vilket framförallt härrör från kemi- och biologiutbildningarna. Precis som tidigare år visar enkäten att huvudsakligt rekryteringsområde är Östergötland, följt av Västra Götaland och Stockholm. Diagram 3: Hemlän uppdelat på utbildningsområde Östergötland Stockholm Västra Götaland Övriga Län Det mest markanta som kan urskiljas ur diagrammet är att procent av högskoleingenjörerna och hela 79 procent av nybörjarstudenterna på yrkeshögskola har sin hemort i Östergötland. Andra grupper med speciellt hög andel östgötar är åldersgruppen äldre än 26 år med 76 procent. 7

8 3.1.2 HEMFÖRHÅLLANDEN Majoriteten av studenterna har svenska som sitt modersmål. Varken kön eller ålder verkar ha någon större betydelse utan andelen med svenska som modersmål ligger på ca 93 procent oavsett grupp. Diagram 4: Hemmavarande barn uppdelat på utbildningsområde och ålder 14 Studenter över 2 år Barn Ej barn 4 2 Andel med barn Andelen studenter med hemmavarande barn är låg. På som helhet är det endast 2, procent som har hemmavarande barn men bland studenter äldre än 2 år är siffran 24 procent. På frågan om studenterna är nöjda med sin bostad har 81 procent svarat att de är det. Här finns det en viss skillnad mellan Linköping och Norrköping. 88 procent av Norrköpingsstudenterna och 79 procent av studenterna i Linköping har indikerat att de är nöjda. Inga större skillnader framkommer vid jämförelse mellan åldersgrupperna. Minst nöjda är man i åldersgruppen 21-2 år, där 8 procent är nöjda med sin bostad, och mest nöjda är åldersgruppen över 2 år där 89 procent är nöjda med sin bostad SYSSELSÄTTNING SEDAN GYMNASIET Studenterna som inte gått ut gymnasiet våren 24 fick svara på frågan vad de huvudsakligen gjort sedan studenten vilket resulterade i följande diagram. Diagram : Huvudsaklig sysselsättning sedan gymnasieexamen uppdelat på utbildningsområde annat arbetat militärtjänst rest studerat 8

9 Av de 986 studenter som inte kommer direkt från gymnasiet har ca 44 procent angett att de arbetat, 27 procent att de gjort militärtjänst och 2 procent att de studerat. Det finns här en viss skillnad mellan de olika utbildningsområdena. Skillnaderna kan främst härledas till åldersoch könstillhörighet. Civilingenjörerna har till exempel i större utsträckning än övriga utbildningsområden angett militärtjänstgöring som huvudsaklig sysselsättning. En uppdelning på kön visar att det även här finns skillnader. 34 procent av männen och endast 1, procent av kvinnorna har gjort militärtjänstgöring. Kvinnorna har i högre grad arbetat, rest och studerat innan studiernas påbörjan. Diagram 6: Sysselsättning sedan gymnasieexamen uppdelat på kön Kvinnor Män annat arbetat militärtjänst rest studerat Av dem som inte gick ut gymnasiet vårterminen 24 och som angett att de huvudsakligen hade studerat fick i enkäten uppge vad de främst studerat. Denna fråga besvarades dock av 27 personer trots att det endast var 2 som uppgett sig ha studerat i enkäten. Eftersom det kan anses troligt att de som svarat verkligen har studerat även om detta inte var deras huvudsakliga sysselsättning sedan gymnasieexamen så bygger följande diagram på samtliga svarande på frågan. Diagram 7: Vad man studerat sedan gymnasieexamen uppdelat på utbildningsområde annat basår behörighet betyg högskola/univ 9

10 Det alternativ de flesta angett är andra högskolestudier/universitetsstudier. Detta åtföljs av tekniskt/naturvetenskapligt basår, komplettering av studier för behörighet samt studier för att höja betygsmedelvärdena. Vid en uppdelning på utbildningsområde så följer de olika områdena samma mönster som för totalt, med undantag för nybörjarstudenter på yrkeshögskola som i mycket hög grad angett alternativet annat. 3.2 VAL AV UTBILDNING I detta avsnitt studerar vi varför studenterna valt just Linköping och det program de kom in på. Vi studerar även hur de prioriterade sitt program och vad de eventuellt sökt före den utbildning de slutligen började. Vi undersöker också om de planerat att göra studieuppehåll och vad de har planerat att göra efter avslutade studier VARFÖR STUDENTERNA VALT DET PROGRAM DE KOM IN PÅ I följande diagram redovisas när studenterna bestämde sig för att söka sin utbildning. Diagram 8: Tidpunkt för beslut att söka utbildningen uppdelat på utbildningsområde ansökningstillfället efter före under Det finns viss skillnad mellan de olika utbildningsområdena med avseende på när man bestämde sig för att söka programmen. Bland civilingenjörerna är det vanligast att ha bestämt sig under gymnasiet medan det för MatNat och högskoleingenjörerna är vanligast efter gymnasiet. Bland studerande på yrkeshögskola är det vanligast att man bestämde sig för sitt utbildningsprogram vid ansökningstillfället. För som helhet är det dock vanligast att man bestämde sig under gymnasiet.

11 Varför valde då studenterna att läsa just på? Diagram 9: Skäl att söka uppdelat på utbildningsområde Annat skäl Gott rykte Nära hem Trevlig stad Gemensamt för alla utbildningsområden är att det främst var :s goda rykte som gjorde att man valde tekniska högskolan i Linköping. Övriga alternativ har fått betydligt lägre andel svarande. Värt att notera är att framförallt studerande på yrkeshögskola men även högskoleingenjörer och MatNat-studenter har indikerat nära hem i betydligt högre utsträckning än civilingenjörer. Uppdelning på kön, åldersgrupp och stad ger i princip samma resultat och sammanfattningsvis kan sägas att väljs tack vare dess goda rykte. Vad kom det sig då att man valde det program man gjorde? Diagram : Skäl till att välja programmet uppdelat på utbildningsområde annat bredd framtidsuppg inriktning intressant lön rykte Det visar sig i diagrammet att studenterna i omkring procent av fallen valt sin utbildning eftersom de anser att det är ett intressant program. Civilingenjörerna anger i strax över 2 procent av fallen att utbildningens bredd är viktig. Studerande på yrkeshögskolan har i över 4 procent av fallen valt sin utbildning för framtida arbetsuppgifters skull. 11

12 3.2.2 HUR STUDENTERNA PRIORITERADE PROGRAMMET DE KOM IN PÅ Andelen av studenterna på som kom in på sina förstahandsval är 76 procent enligt statistik från VHS. Det finns som synes i diagrammet viss skillnad mellan de olika utbildningsområdena. Diagram 11: Andel studenter som kom in på förstahandsvalet uppdelat på utbildningsområde MatNat är det utbildningsområde vid vilket flest studenter, 84 procent, kommit in på sitt förstahandsval. För som helhet har ungefär 82 procent av studenterna kommit in på sitt förstahandsval. Det något paradoxala i att en högre andel studenter angett att de kommit in på sitt förstahandsval än vad den faktiska statistiken från VHS säger kan sannolikt förklaras med att studenterna inte minns i vilken rangordning de sökte olika utbildningsprogram. I nedanstående diagram redovisas svaren från 27 studenter som inte kommit in på sina förstahandsval och som besvarat frågan om vad de hade sökt i förstahandsval. Diagram 12: Förstahandsval av utbildning uppdelat på utbildningsområde annan högskola annat civing lith ekonom högskoleing lith mat/nat lith läkare Bland civilingenjörerna som inte kom in på sina förstahandsval så har man främst valt utbildningsprogram vid andra högskolor, medan högskoleingenjörerna främst valt olika 12

13 civilingenjörsutbildningar vid. Studerande vid har varit mer intresserade av läkarutbildningar. När samma fråga analyserades med avseende på kön erhölls följande resultat. Diagram 13: Förstahandsval av utbildning uppdelat på kön Kvinnor Män annan högskola annat civing lith ekonom högskoleing lith läkare Det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor, främst att män i större utsträckning har valt andra civilingenjörsprogram på medan kvinnor valt annat. Det är också en större andel kvinnor som valt läkare som förstahandsval VAD PLANERAR STUDENTERNA ATT GÖRA UNDER OCH EFTER UTBILDNINGEN Studenterna fick frågan om de redan nu vet om de kommer att göra studieuppehåll i utbildningen. Diagram 14: Studieuppehållsorsak uppdelat på utbildningsområde nej militärtjänst resor andra studier arbeta studera utomlands annat Över 7 procent tror inte att de kommer att göra något uppehåll i studierna. De övriga ca 3 procenten fördelar sig ganska jämt över resten av alternativen. Civilingenjör är det 13

14 utbildningsområde där störst andel personer svarat att de planerar ett uppehåll, och att studera utomlands samt resa är då de vanligaste orsakerna. Studenterna tillfrågades också om vad de har planerat efter examen. Diagram 1: Vad studenterna planerar efter examen uppdelat på utbildningsområde Annat Starta eget Forska Läsa vidare Sverige Läsa vidare utomlands Arbeta i Sverige Arbeta utomlands En klart övervägande majoritet av de svarande vill arbeta i Sverige när de är klara med examen. Därefter kommer alternativet att arbeta utomlands. Om hänsyn tas till de olika utbildningsområdena så är det intressant att ungefär 1 procent av studenterna på MatNat vill söka till forskarutbildning när de är klara med utbildningen, medan motsvarande siffra för civilingenjörerna endast är procent. 3.3 MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION HUR STUDENTERNA HÖRT TALAS OM LITH Studenterna fick ange i vilken grad de informationskällor angående som de kommit i kontakt med påverkat deras val av den utbildning de påbörjat. Betydelsen av respektive informationskälla graderades i fem kategorier, där 1 betyder ingen betydelse och betyder avgörande betydelse. Frågan sammanfattas nedan i text, medan diagrammen som texten baserats på har placerats i bilaga 6.. Information om genom lärare på gymnasiet och komvux har haft relativt liten betydelse för nybörjarstudenterna vid. Omkring 2 procent anser att denna information inte har haft någon betydelse alls, och samma mönster framgår även vid en uppdelning på utbildningsområden. Enda undantaget är studenter vid yrkeshögskola, där omkring 1 procent markerat grad 4, dvs att lärare vid gymnasiet och komvux haft nästan avgörande betydelse för deras utbildningsval. Inga markanta skillnader framgår mellan utbildningsområdena på frågan om i vilken grad man erhållit betydelsefull information om genom kamrater. Omkring procent av nybörjarstudenterna vid anger att kamrater haft avgörande betydelse för deras utbildningsval. 14

15 Besök från har haft liten eller ingen betydelse bland nybörjarstudenterna. Även universitetsdagar (öppet hus vid ) har haft liten betydelse för studenternas val av utbildningsprogram. Bland de omkring 2 procent av studenterna som fått information om genom minikurs för kvinnor, Quintek, har nästan alla angett att det inte haft någon betydelse för deras val av utbildningsprogram Internet verkar vara en viktig informationskälla för. Särskilt bland studerande på yrkeshögskola har internet haft avgörande betydelse för valet av utbildningsprogram. Studiebesök vid har haft avgörande betydelse för omkring 4 procent av studenterna vid. Även universitetskatalogen är en viktig informationskälla för de flesta studenter. Speciellt bland civilingenjörer har universitetskatalogen haft hög eller till och med avgörande betydelse för deras val av utbildningsprogram. Likaså VHS anmälningsmaterial har varit en viktig informationskälla. Studenter vid MatNat utmärker sig dock genom att en relativt hög andel jämfört med övriga studenter vid inte anser att VHS anmälningsmaterial haft någon betydelse för deras val av utbildningsprogram. Annonser verkar ha haft liten betydelse för nybörjarstudenternas val av utbildningsprogram. Dock uppger omkring procent av studenterna vid yrkeshögskolan att annonser har haft avgörande betydelse för deras val av utbildningsprogram. Utbildningsmässor verkar vara en viktig informationskälla för studenter vid civilingenjörsutbildningarna. Studie- och yrkesvägledare vid gymnasiet, komvux och AF har haft liten eller ingen betydelse för de flesta studenters val av utbildningsprogram. Inte heller studievägledare vid verkar ha haft någon betydelse för studenternas val av utbildningsprogram. Studenter vid verkar vara en viktig informationskälla för nybörjarstudenter. Minst betydelse har det dock haft för studenter vid yrkeshögskolan, där nästan 2 procent uppgett att det inte haft någon betydelse. Även föräldrar/anhöriga är en viktig informationskälla. Inga markanta skillnader framgår vid en uppdelning på utbildningsprogram. Nästan alla studenter som kommit i kontakt med :s infocd har uppgett att denna inte haft någon betydelse för deras val av utbildningsprogram. Programmets egen broschyr är en viktig informationskälla för nybörjarstudenterna. Studenter vid yrkeshögskolan har i betydligt högre grad än övriga angett annat som avgörande för deras val av utbildningsprogram. Det alternativ som flest studenter hört talas om på är genom universitetskatalogen. Skillnaden mellan utbildningsområdena är främst att högskoleingenjörerna kommit i kontakt med färre informationskällor än övriga områden, vilket troligen beror på att denna grupp har en något högre snittålder och arbetat innan de sökte till universitetet, vilket gör att de inte har kommit i kontakt med lika mycket direkt riktade informationsinsatser. 1

16 3.3.2 HUR VÄL STUDENTERNA HAR BLIVIT INFORMERADE Studenterna fick också svara på om de hade velat ha mer information om några olika områden. Resultatet redovisas i följande diagram. Observera att staplarna inte summeras till eftersom det fanns möjlighet att indikera mer än ett svarsalternativ. Diagram 16: Vad studenterna velat ha mer information om uppdelat på utbildningsområde utbinr utbinnehåll undervisn utlandsstudier arbetsuppg bostad studentliv Norr/Link nöjd Generellt kan sägas att studenterna, oavsett utbildningsområde, främst vill ha mer information om arbetsuppgifter efter examen, om hur undervisningen går till samt om innehållet i utbildningarna. Det är annars ganska små skillnader mellan områdena. Värt att notera är att högskoleingenjörerna verkar något mindre intresserade av utlandsstudier än övriga studenter. Detta mönster framgick även vid fjolårets enkät. Studerande på yrkeshögskolan efterfrågar i mycket hög grad information om utbildningens innehåll. Hela 93 procent av de nya studenterna var nöjda med det välkomstmaterial de fick inför studiestarten. Varken kön, ålder, utbildningsområde eller utbildningsort verkar ha någon betydelse för svaret, vilket tyder på att materialet faller alla studentgrupper i smaken. 3.4 FÖRVÄNTNINGAR OCH BEHOV BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA På frågan om studenterna förberett sig genom att gå igenom övningsmaterialet i matematik som de fick hemskickat innan terminsstarten svarade de på följande sätt. 16

17 Diagram 17: Hur studenterna använt övningsmaterialet i matematik uppdelat på utbildningsområde % 9% 8% 7% 6% % 4% 3% Nej Skummat Räknat Läst Noga 2% % % Det svarsalternativ som har störst andel svarande är läst men inte räknat så mycket, följt av läst och räknat de flesta uppgifter och skummat igenom materialet. Noterbart är att högskoleingenjörerna i mindre utsträckning än övriga har räknat. Inga påtagliga skillnader framkommer vid en jämförelse mellan könen. Diagram 18: Bedömning av matematikkunskaper uppdelat på utbildningsområde % 9% 8% 7% 6% % 4% 3% tillräckliga svaga mkt goda goda 2% % % På frågan hur studenterna bedömer sina matematikkunskaper så har 89 procent bedömt sina matematikkunskaper som tillräckliga eller bättre (tillräckliga, goda eller mycket goda). Den största skillnaden mellan utbildningsområdena är att högskoleingenjörerna bedömer sina matematikkunskaper som något sämre än de övriga. Studenterna på Kemi, KB och Biologi fick frågan om de har förberett sig inför studierna genom att gå igenom övningsmaterialet i kemi som de fick hemskickat innan terminsstarten. 17

18 Diagram 19: Hur studenterna på kemi, KB och biologi använt övningsmaterialet i kemi Biologi KB Kemi 2 Läst Nej Räknat Skummat Diagrammet visar att även att övningsmaterialet i kemi använts av studenterna då 92 procent av studenterna vid kemi, KB och biologi uppgett att de använt det. Studenterna fick också bedöma sina kemikunskaper vilket redovisas i följande diagram. Diagram 2: Bedömning av kemikunskaper uppdelat på utbildningsområde % 9% 8% 7% 6% % 4% 3% tillräckliga svaga mkt goda goda 2% % % Här visar det sig att studenterna på MatNat bedömer sina kunskaper i kemi som något bättre än övriga utbildningsområden, vilket inte är så förvånande eftersom kemi utgör en viktig del i dessa utbildningsprogram. Totalt sett så bedömer 6 procent av studenterna vid sina kunskaper i kemi som tillräckliga eller bättre. Studenterna fick också svara på om det var några faktorer som de trodde skulle påverka deras studiesituation negativt. De hade på denna fråga möjlighet att ange flera olika alternativ vilket gör att staplarna i varje grupp inte summeras till procent. 18

19 Diagram 21: Faktorer som kan påverka studiesituationen negativt uppdelat på utbildningsområde nej klara pengar vänner stöd ensam ansvar pers passa_in tid annat Strax över 4 procent har angett att de inte tror att något kommer påverka deras studiesituation negativt. Omkring 2 procent har angett oro för att de inte kommer att klara studierna kommer att påverka studiesituationen negativt. Inga större skillnader syns mellan de olika utbildningsområdena, förutom för studerande på yrkeshögskolan som i högre grad är oroliga för att pengar (eller brist på dem) kan komma att påverka studiesituationen negativt. I följande diagram redovisas resultatet på frågan om känsla inför studierna. Diagram 22: Känsla inför studierna uppdelat på utbildningsområde ser_fram säker slutföra arbete vet ej önskvärt ann_prog Diagrammet visar på att de flesta studenterna ser fram emot att börja studera och anser sig veta vad de ger sig in på. De är också ganska säkra på att lyckas med studierna på utsatt tid och ser därefter fram emot ett intressant arbete. De anser inte att de hellre skulle vilja läsa något annat program utan är ganska säkra på att det är just att läsa programmet de egentligen vill göra. Inga anmärkningsvärda skillnader framgår vid en uppdelning mellan utbildningsområdena. 19

20 Diagram 23: Orosfaktorer uppdelat på utbildningsområde nej läs skriv muntlig matte fysik kemi biologi kritiskt studieteknik planera engelska dator inlärning grupparb motivation yrkesrollen studentakt annat På frågan om studenterna känner någon oro inför studiestarten svarade en mycket stor andel av studenterna att de är oroliga för sina matematikkunskaper. Särskilt stor verkar oron vara hos högskoleingenjörerna, ett mönster som också gick att se vid fjolårets undersökning. Många studenter är också oroliga för att de inte har tillräckligt bra studieteknik eller förmåga att planera. MatNat-studenterna är aningen mer oroliga för sina engelska- och kemikunskaper än övriga studenter. Om uppdelning på kön görs på samma fråga fås följande resultat. Diagram 24: Orosfaktorer uppdelat på kön nej läs skriv muntlig matte fysik kemi biologi kritiskt studieteknik planera engelska dator inlärning grupparb motivation yrkesrollen studentakt annat Kvinnor Män Andelen kvinnor som känner oro är större än andelen män i alla kategorier utom vad gäller läsförmåga, matematikkunskaper, studieteknik samt motivation. Enda kategorin där kvinnor känner markant större oro än män är vad gäller datorkunskaper. På frågan om studenterna redan nu tror sig behöva hjälp med något speciellt område, vilket visas i nedanstående diagram, så har 39 procent av studenterna på svarat att de inte tror sig behöva hjälp med något. 2

21 Diagram 2: Behov av stöd i olika ämnen uppdelat på utbildningsområde nej skriv matte engelska kemi studtekn stvl läs muntlig fysik biologi dator planerin annat Den största skillnaden mellan de olika utbildningsområdena är att högskoleingenjörerna har en större andel studenter som anser sig i mer behov av stöd i matematik än övriga utbildningar. Om samma diagram görs uppdelat på kön fås följande resultat. Diagram 26: Behov av stöd i olika ämnen uppdelat på kön Kvinnor Män nej skriv matte engelska kemi studieteknik stvl läs muntlig fysik biologi dator planering annat En betydligt större andel män än kvinnor anser sig inte vara i behov av stöd. Framförallt känner sig kvinnor vara i behov av extra stöd i kemi, muntlig framställning, fysik samt datoranvändning. 21

22 4 ÅRETS VERSION AV NYBÖRJARENKÄTEN LIKHETER, SKILLNADER OCH FÖRFATTARENS KOMMENTARER I årets sammanställning av nybörjarenkäten har det rapportunderlag som togs fram för förra årets enkätresultat använts. Texten har heller inte ändrats i de fall så inte varit nödvändigt. Istället för att använda fyra kategorier i åldersgrupperna har i år endast använts tre. Anledningen till detta var att gruppen -18 var så pass liten att det inte kunde anses befogat att tilldela den en egen kategori. Utbildningsområdena har delats upp i fyra kategorier istället för fjolårets tre: nytillkommen är kategorin yrkeshögskola, genomgående betecknad. Såväl ålders- som könsfördelningen bland nybörjarstudenterna är mycket lik den från föregående år. Samma sak gäller studenternas hemlän. Vad gäller hemförhållanden bland nybörjarstudenterna kunde det konstateras att andelen studenter över 2 år med hemmavarande barn är något lägre än föregående år, 24 procent jämfört med 29. Huvudsaklig sysselsättning sedan gymnasieexamen, bland de studenter som inte tog gymnasieexamen våren 24, är även i år arbete. Även i år är det bland kvinnor vanligast att ha arbetat, rest eller studerat medan männen i de flesta fall har gjort militärtjänst. Fråga, vad man har studerat tidigare, har i år kompletterats med ytterligare ett svarsalternativ: högskolestudier/universitetsstudier. Tack vare detta kan vi i diagram 7 se att alternativet annat är mycket lägre i år till förmån för den nya kategorin. Tidpunkten för att söka utbildningen är mycket lik den för föregående år. Likaså fördelar sig svarsalternativen till skäl att söka som förra året: fortfarande betraktas det goda ryktet som ett viktigt skäl, även om närheten hem har fått ett litet uppsving i år. Majoriteten av studenterna väljer i år liksom föregående år sitt utbildningsprogram främst för att det verkar intressant. Andelen studenter som kom in på sitt förstahandsval är i år genomgående högre än förra året. Fråga 13, om det program man kommit in på inte var ens förstahandsval, har i år kompletterats med alternativet annat. Detta svarsalternativ gjorde verkligen nytta då nästan 3 procent av nybörjarstudenterna vid markerat annat som den utbildning de hade som förstahandsval. Vid en uppdelning på kön framgår att det främst är kvinnor som markerat alternativet annat, men i övrigt fördelar sig svaren mycket lika föregående år på denna fråga. Andelen studenter som inte planerar något studieuppehåll är ungefär lika stor som föregående år och svaren fördelar sig lika: främsta anledningen att ta studieuppehåll är för att studera utomlands. Nybörjarstudenterna i år verkar ha samma planer för framtiden som de svarande förra året. En klar majoritet planerar att arbeta i Sverige efter examen. Svaren på frågan om hur studenterna hört talas om och i vilken grad respektive informationskälla har påverkat deras val av utbildningsprogram (fråga 1) är inte direkt jämförbar med förra året, då frågan på grund av felaktigheter i fjolårets enkät formulerats om. Vad som kan konstateras från årets enkät är i varje fall att universitetskatalogen är den mest betydelsefulla informationskällan. Såvida det går att lita på resultatet från fjolårets enkät i denna fråga, erhölls samma resultat då. 22

23 Liksom föregående år skulle studenterna främst velat ha mer information om utbildningens innehåll. Andelen som är nöjda med informationen är dock något högre i år. Studenterna verkar ha förberett sig genom övningsmaterial i matematik och kemi i ungefär samma utsträckning som förra året: majoriteten har läst materialet men inte räknat så mycket. Man har också bedömt sina förkunskaper i de bägge ämnena som ungefär desamma som föregående år. Fråga 22, faktorer som kan påverka studiesituationen negativt, har i år kompletterats med svarsalternativet annat vilket cirka procent av nybörjarstudenterna vid markerat. I övrigt fördelar sig svaren mycket likt så som de gjorde föregående år. I årets enkät har svaren på frågan om känsla inför studierna delats upp på utbildningsområde (diagram 22). Värt att notera är att skillnaderna är mycket små mellan utbildningsprogrammen. Främsta orosmomentet inför studiestarten är om matematikkunskaperna ska räcka till. Detta resultat erhölls även förra året även om frågorna och svarsalternativen ser något olika ut på denna fråga. Även en uppdelning på kön ger samma resultat. Även det förväntade behovet av stöd är mycket lika det från föregående år: omkring 4 procent förväntar sig inte vara i behov av stöd och bland övriga är det främst stöd i matematik som efterfrågas. 23

24 BILAGOR Nedan återfinns de tabeller som använts för att konstruera respektive diagram. I alla diagram utom de som baserats på flervalsalternativ återfinns dessutom det totala antalet svarande på varje fråga. Där inte annat anges skall tabellerna läsas kolumnvis, där varje siffra anger andelen studenter i procent som indikerat ett visst alternativ. Tabellernas nummer korresponderar med numret på motsvarande diagram i huvudrapporten..1 BAKGRUND BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA Tabell 1: Åldersgrupper uppdelat på utbildningsområde Åldersgrupp Antal svarande Tabell 2: Kön uppdelat på utbildningsområde Kön Kvinnor Män Antal svarande Tabell 3: Hemlän uppdelat på utbildningsområde Fråga 1 Blekinge Dalarna Gävleborg Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Örebro Östergötland Skåne Södermanland Stockholm Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Antal svarande

25 Tabell 4.1: Hemmavarande barn uppdelat på utbildningsområde Fråga 3 Ja Nej Antal svarande Tabell 4.2: Hemmavarande barn uppdelat på åldersgrupp Fråga 3 Ja Nej Antal svarande Tabell : Huvudsaklig sysselsättning sedan gymnasieexamen uppdelat på utbildningsområde Fråga 9 annat arbetat militärtjänst rest studerat Antal svarande Tabell 6: Huvudsaklig sysselsättning sedan gymnasieexamen uppdelat på kön Kvinnor Män Fråga 9 annat arbetat militärtjänst rest studerat Antal svarande VAL AV UTBILDNING Tabell 8: Tidpunkt för beslut att söka utbildningen uppdelat på utbildningsområde Fråga 16 ansökningstillfället efter före under Antal svarande

26 Tabell 9: Skäl att söka uppdelat på utbildningsområde Fråga 4 Annat skäl Gott rykte Nära hem Trevlig stad Antal svarande Tabell : Skäl till att välja programmet uppdelat på utbildningsområde Fråga annat bredd framtidsuppg inriktning intressant lön rykte Antal svarande Tabell 12: Förstahandsval av utbildning uppdelat på utbildningsområde Fråga 13 annan högskola annat civing lith ekonom högskoleing lith läkare Antal svarande Tabell 13: Förstahandsval av utbildning uppdelat på kön Kvinnor Män Fråga 13 annan högskola annat civing lith ekonom högskoleing lith läkare Antal svarande

27 Tabell 14: Studieuppehållsorsak uppdelat på utbildningsområde Fråga 22 nej militärtjänst resor andra studier arbeta studera utomlands annat Tabell 1: Vad studenterna planerar efter examen uppdelat på utbildningsområde Fråga 14 Annat Starta eget Forska Läsa vidare Sverige Läsa vidare utomlands Arbeta i Sverige Arbeta utomlands Antal svarande MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION Tabell 17: Vad studenterna velat ha mer information om uppdelat på utbildningsområde Fråga 7 utbinr utbinnehåll undervisn utlandsstudier arbetsuppg bostad studentliv Norr/Link nöjd

28 .4 FÖRVÄNTNINGAR OCH BEHOV BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA Tabell 18: Hur studenterna använt övningsmaterialet i matematik uppdelat på utbildningsområde Fråga 2 Läst Nej Noga Räknat Skummat Antal svarande Tabell 19: Bedömning av matematikkunskaper uppdelat på utbildningsområde Fråga 18 goda mkt_goda svaga tillräck Antal svarande Tabell 2: Hur studenterna på kemi, KB och biologi använt övningsmaterialet i kemi Fråga 21 Läst Nej Noga Räknat Skummat Antal svarande Tabell 21: Bedömning av kemikunskaper uppdelat på ämnesområde Fråga 19 goda mkt_goda svaga tillräck Antal svarande

29 Tabell 22: Faktorer som kan påverka studiesituationen negativt uppdelat på utbildningsområde Fråga 23 nej klara pengar vänner stöd ensam ansvar pers passa_in tid annat Tabell 23: Känsla inför studierna uppdelat på utbildningsområde och redovisat i medelbetyg Fråga 24 ser_fram säker slutföra arbete vet ej önskvärt ann_prog Tabell 24: Orosfaktorer uppdelat på utbildningsområde Fråga 2 nej läs skriv muntlig matte fysik kemi biologi kritiskt studieteknik planera engelska dator inlärning grupparb motivation yrkesrollen studentakt annat

30 Tabell 2: Orosfaktorer uppdelat på kön Kvinnor Män Fråga 2 nej läs skriv muntlig matte fysik kemi biologi kritiskt studieteknik planera engelska dator inlärning grupparb motivation yrkesrollen studentakt annat Tabell 26: Behov av stöd i olika ämnen uppdelat på utbildningsområde Fråga 26 nej skriv matte engelska kemi studtekn stvl läs muntlig fysik biologi dator planerin annat

31 Tabell 2: Behov av stöd i olika ämnen uppdelat på kön Kvinnor Män Fråga 26 nej skriv matte engelska.. kemi studieteknik stvl läs muntlig fysik biologi dator planering annat FRÅGA 1 Nedan presenteras diagrammen från fråga 1: I vilken grad de informationskällor som nybörjarstudenterna kommit i kontakt med påverkat valet av den utbildning som de påbörjat. Svaren har kodats 1- där 1 betyder ingen betydelse och betyder avgörande betydelse. Observera att staplarna inte summerar till procent eftersom studenterna tilläts markera flera svarsalternativ. Det första diagrammet visar procentandelen svarande på varje svarsalternativ. Andelen svarande på respektive svarsalternativ Lärare Kamrater Besök Öppet hus Quintek Internet Studiebesök Univ.katalog VHS Annonser Utb.mässor Studiev. Komv Studiev. Studenter Anhöriga InfoCD Prog.broschyr Annat 31

32 I vilken grad studenterna fått information om genom lärare på gymnasiet, komvux mm I vilken grad studenterna fått information om genom kamrater I vilken grad studenterna fått information om genom besök från

33 I vilken grad studenterna fått information om genom universitetsdag/öppet hus vid I vilken grad studenterna fått information om genom minikurs för kvinnor vid (Quintek)

34 I vilken grad studenterna fått information om genom internet I vilken grad studenterna fått information om genom eget studiebesök vid I vilken grad studenterna fått information om genom universitetets katalog

35 I vilken grad studenterna fått information om genom VHS anmälningsmaterial I vilken grad studenterna fått information om genom annonser I vilken grad studenterna fått information om genom utbildningsmässor

36 I vilken grad studenterna fått information om genom studie- och yrkesvägledare vid gymnasiet, komvux, AF mm I vilken grad studenterna fått information om genom studievägledare vid

37 I vilken grad studenterna fått information om genom studenter vid I vilken grad studenterna fått information om genom föräldrar/anhörig I vilken grad studenterna fått information om genom infocd från

38 I vilken grad studenterna fått information om genom programmets egen broschyr I vilken grad studenterna fått information om på annat sätt