NYBÖRJARE VID LiTH HÖSTEN 2003

Transkript

1 NYBÖRJARE VID HÖSTEN 2003 En enkätstudie om nybörjarstudenterna vid - bakgrund, val av utbildning, behov och förväntningar inför studiestarten Erik Löfving MAI Studievägledningen TFK

2 Sammanfattning För att utveckla och förbättra studiestarten för nyantagna studenterna vid delas en enkät ut till nybörjare på tekniska högskolan i samband med uppropet. Det huvudsakliga syftet med studien är att redan i samband med studiestarten identifiera eventuella problem på både individ- och gruppnivå så att nödvändiga åtgärder kan vidtas för att förebygga och ge studenterna bättre förutsättningar till lyckosamma studier. Enkäten är utarbetad så att frågorna kan delas upp i de fyra olika kategorierna: bakgrund, val av utbildning, information och förväntningar. Bakgrund Som tidigare kan vi se att män är överrepresenterade på de tekniska utbildningarna även om det förekommer variationer mellan programmen. Studenterna är i huvudsak mellan 20 och 21 år gamla och rekryteras främst från Östergötland, följt av Västra Götaland och Stockholm. Andelen studenter med hemmavarande barn är låg. På som helhet är det endast 3 procent men bland studenterna över 25 år är siffran 29 procent. 26 procent av studenterna slutade gymnasiet våren Övriga har huvudsakligen arbetat (40 procent), gjort militärtjänst (30 procent) och studerat (19 procent) efter gymnasiet. Val av utbildning Gemensamt för alla utbildningsområdena är att det främst var :s goda rykte avgjorde valet av tekniska högskolan i Linköping. Studenterna har också i omkring 50 procent av fallen valt sin utbildning eftersom de anser att det är ett intressant program. Över 70 procent av studenterna har inte planerat att göra något uppehåll i studierna. De övriga (ca 30 procenten) har bland annat planer på att studera utomlands och resa. Marknadsföring och information De flesta studenter hört talas om genom universitetskatalogen, vilket 41 procent av studenterna angivit. På andra plats, kamrater med 36 procent och tredje internet med 31 procent. Generellt kan sägas att studenterna, oavsett utbildningsområde, främst vill ha mer information om arbetsuppgifter efter examen och om innehållet i utbildningarna. Förväntningar och behov Nästan 90 procent av studenterna på kemi, KB, och biologi har använt det övningshäfte i kemi som skickades ut till dem under sommaren och ungefär lika stor andel av studenterna på Mat/Nat-programmen anser att deras kunskaper i kemi är tillräckliga för studierna. Större delen av :s studenter har använt övningsmaterialet i matematik som de fick innan studiestarten och 90 procent anser sig ha tillräckligt goda kunskaper i ämnet för att klara sina studier. Trots det är många oroliga för matematiken och 18 procent anser sig i behov av extra stöd i ämnet. Planering och studieteknik är andra faktorer som oroar studenterna. Andelen kvinnor som känner oro är större än andelen män och de anser sig också i mer behov av stöd. Nybörjarenkäten år 2003 visar inte några större förändringar från föregående år vad gäller de nyantagna studenternas bakgrund, val av utbildning eller förväntningar och behov. Däremot bekräftar den tidigare resultat om förväntningar inför studierna. I rapporten presenteras :s mottagningsarbete och pågående och planerade aktiviteter som ska möta studenternas behov av stöd inför studiestarten och under den första tiden på universitetet. 2

3 Innehåll 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD METODBESKRIVNING URVAL, POPULATION OCH BORT FALL RESULTAT OCH ANALYS BAKGRUND BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA Populationsstatistik Hemförhållanden Sysselsättning sedan gymnasiet VAL AV UTBILDNING Varför studenterna valt det program de kom in på Hur studenterna prioriterade programmet de kom in på Vad planerar studenterna att göra under och efter utbildningen MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION Hur studenterna hört talas om Önskemål om information gällande utbildningarna FÖRVÄNTINGAR OCH BEHOV BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA MOTTAGNINGEN VID LITH...20 REDOVISNING AV ENKÄTSVAREN I TABELLFORM FINNS I SEPARAT BILAGA 3

4 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Den första tiden på universitet/högskola innebär en stor omställning för de flesta nyblivna studenter. Högre krav och nya levnadsförhållanden är något de nya studenterna snabbt måste anpassa sig till. Kurserna omfattar ett mycket större material än de gjorde på gymnasiet och kraven på eget ansvar för inlärning och strukturering av tiden är också större. Förhållningssättet till studierna formas mycket under den första tiden och vilka studievanor som anammas påverkar i hög grad hur väl studenterna lyckas med sina studier. För att ytterligare utveckla och förbättra studiestarten för de nyantagna studenterna vid utformade studievägledningen hösten 2001 en enkät som delades ut till alla årskurs 1 studenter på civil- och högskoleingenjörsprogrammen, inklusive Datavetenskapliga programmet, i samband med uppropet. Hösten 2002 och hösten 2003 har enkäten delats ut till alla nybörjarstudenterna på civilingenjörs-, högskoleingenjörs samt -programmen. Enkäten är en del av det kvalitetsarbete som utförs av studievägledningen vid. Erik Löfving, MAI har på uppdrag av TFK gjort statistisk bearbetning av materialet och skrivit rapporten. Studievägledningen, TFK, ansvarar för avsnittet om mottagningsarbetet vid samt slutredigering. 1.2 SYFTE Det huvudsakliga syftet med studien är att redan i samband med studiestarten identifiera eventuella problem på både individ- och gruppnivå så att nödvändiga åtgärder kan vidtas för att förebygga och ge studenterna bättre förutsättningar till lyckosamma studier. Vidare är också avsikten att undersöka hur olika informationsinsatser påverkar studenternas val av utbildning samt om det finns ytterligare åtgärder som kan förbättra arbetet med mottagningen och introduktionen av de nyantagna. Enkäten är också tänkt att användas vid uppföljning av studieresultaten bland studenterna senare under utbildningen. 1.3 AVGRÄNSNINGAR Den population som undersökts är de studenter som börjat första året på något civilingenjör-, högskoleingenjörs- eller -program på Linköpings tekniska högskola hösten I gruppen ingår även det Datavetenskapliga programmet. 2 METOD 2.1 METODBESKRIVNING Undersökningen är en årligt återkommande enkätundersökning gjord av tekniska fakultetskansliet. För att möjliggöra uppföljningar är studenterna som besvarar enkäten ej är anonyma. Enkäten är utarbetad så att frågorna kan delas upp i de fyra olika kategorierna: bakgrund, val av utbildning, information och förväntningar. De enskilda frågorna redovisas främst uppdelat på utbildningsområde samt för totalt men uppdelning på kön, utbildningsort och ålderskategorier görs också då detta anses relevant. Vilka program som hör till respektive utbildningsort samt utbildningsområde redovisas som bilagor till rapporten och kommer inte vidare diskuteras i texten. Analyser av hur svaren fördelas på de olika programmen analyseras heller inte men ett antal intressanta tabeller uppdelade på program bifogas som bilagor. 4

5 2.2 URVAL, POPULATION OCH BORTFALL Målpopulationen i undersökningen är de studenter som började första året på något program på hösten Det totala antalet individer i populationen är 1485 personer och avsikten var att dela ut enkäten till samtliga av dessa. Eftersom en del personer inte var närvarande vid utdelningstillfället har det blivit ett visst bortfall och all statistik i rapporten bygger därav på svaren från de 1361 personer som besvarade enkäten. Ett visst partiellt bortfall finns också på enskilda frågor eftersom studenterna av olika anledningar inte besvarat alla frågor på korrekt sätt. Vid stort partiellt bortfall så kommer detta indikeras i anslutning till diagram och tabeller i resten av rapporten för att klargöra hur stor andel av populationen som undersökts i den aktuella frågan. 3 RESULTAT OCH ANALYS 3.1 BAKGRUND BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA I detta avsnitt finns grundläggande beskrivande statistik, som ålders- och könsfördelning, för att få bakgrundsfakta om studenterna. Fakta om bland annat hemförhållande och studiebakgrund redovisas också POPULATIONSSTATISTIK För att undersöka om åldersfördelningen skiljer sig åt mellan de olika utbildningsområdena gjordes en tabell uppdelat på utbildningsområde och åldersgrupper. Diagram 1 : Åldersgrupper uppdelat på utbildningsområde Åldersgrupp Diagrammet visar tydligt att majoriteten av de nya studenterna på tekniska högskolan är mellan år och att antalet nybörjarstudenter avtar i de högre åldersgrupperna. Det utbildningsområde som skiljer sig mest från de övriga är högskoleingenjörerna där hela 53 procent är 21 år eller äldre, medan samma siffra för som helhet är 38 procent. Könsfördelningen på har historiskt sett varit sned, med en övervikt av manliga studenter. Andelen kvinnor har dock varit på stadig uppgång men tycks i år ha avstannat. Årets resultat framgår av nedanstående diagram. 5

6 Diagram 2 : Kön uppdelat på utbildningsområde Kvinna Man KÖN Civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna har en stor övervikt av män trots att det på enskilda utbildningar finns undantag, tex Teknisk biologi där hela 67 procent är kvinnor. På -utbildningarna är det däremot en liten övervikt av kvinnliga studenter vilket framförallt härrör från kemi- och biologiutbildningarna. Precis som tidigare år visar enkäten att huvudsakligt rekryteringsområde är Östergötland, följt av Västra Götaland och Stockholm. Diagram 3 : Hemlän uppdelat på utbildningsområde Östergötland Stockholm Västra Götaland Övriga LÄN Det mest markanta som kan urskiljas ur diagrammet är att hela 46 procent av högskoleingenjörerna har sin hemort i Östergötland. Andra grupper med speciellt hög andel östgötar är åldersgruppen äldre än 25 år med hela 66 procent och studenter på utbildningsprogrammen i Norrköping med 44 procent. Andelen studenter från närområdena Jönköping, Kalmar, Södermanland och Örebro varierar mellan 5-7 procent för hela. Övriga län ligger i genomsnitt under fyra procent HEMFÖRHÅLLANDEN Majoriteten av studenterna anger att de har svenska som sitt modersmål. Varken kön eller ålder verkar ha någon större betydelse utan andelen med svenska som modersmål ligger på ca 6

7 93 procent oavsett grupp. Bland studenterna som kommit in på program i Norrköping är det däremot en andel på strax över 10 procent som har annat modersmål än svenska. Diagram 4 : Hemmavarande barn uppdelat på utbildningsområde och ålder Andel med barn (%) Studenter över över 25 år Totalt Civing H ing Mat/Nat Barn Ej barn Andelen studenter med hemmavarande barn är låg. På som helhet är det endast 3 procent, men bland studenter äldre än 25 år är siffran 29 procent. På frågan om studenterna är nöjda med sin bostad har 81 procent svarat att de är det. Här finns det en viss skillnad mellan Linköping och Norrköping. 87 procent av Norrköpingsstudenterna och 80 procent av de i Linköping har indikerat att de är nöjda. I gruppen studenter över 25 år är hela 92 procent nöjda SYSSELSÄTTNING SEDAN GYMNASIET Studenterna gick ut gymnasiet tidigare än 2003 fick svara på frågan vad de huvudsakligen gjort sedan studenten vilket resulterade i följande diagram. Diagram 5 : Huvudsaklig sysselsättning sedan gymnasieexamen uppdelat på utbildningsområde annat arbetat militärtjänst rest studerat Fråga 9 26 procent av studenterna kommer direkt från gymnasiet. Av övriga 1003 studenter har ca 40 procent angett att de i huvudsak har arbetat, 30 procent att de gjort militärtjänst och 19 procent att de studerat. Det finns här en viss skillnad mellan de olika utbildningsområdena vilket främst beror på ålders- och könstillhörighet. Civilingenjörerna har till exempel i större ut- 7

8 sträckning än övriga utbildningsområden, angett militärtjänstgöring som huvudsaklig sysselsättning. En uppdelning på kön visar att det även här finns skillnader. 39 procent av männen har gjort militärtjänstgöring medan endast 2 procent av kvinnorna. Kvinnorna har i högre grad rest och studerat innan vilket syns i diagrammet nedan. Diagram 6 : Sysselsättning sedan gymnasieexamen uppdelat på kön annat arbetat militärtjänst rest studerat Kvinna Man Fråga 9 De som inte gick ut gymnasiet 2003 och som angett att de huvudsakligen hade studerat, fick i enkäten uppge vad de främst studerat. Denna fråga besvarades dock av 227 personer trots att det endast var 186 som uppgett sig ha studerat i enkäten. Eftersom det kan anses troligt att de som svarat verkligen har studerat även om detta inte var deras huvudsakliga sysselsättning sedan gymnasieexamen så bygger följande diagram på samtliga svarande på frågan. Diagram 7 : Vad man studerat sedan gymnasieexamen uppdelat på utbildningsområde annat basår behörighet betyg Fråga 10 Det alternativ de flesta angett är annat, följt av Tekniskt/naturvetenskapligt basår, behörighet och läst upp betygen. Vid en uppdelning på utbildningsområde så följer de olika områdena samma mönster som för totalt. Enda skillnaden är att högskoleingenjörerna har en större 8

9 andel studenter som läst Tekniskt/naturvetenskapligt basår än som läst annat. Som annat har studenterna angivit t ex folkhögskola, högskolestudier, musikskola. 3.2 VAL AV UTBILDNING I detta avsnitt redovisas skälen till att studenterna valt just och det program de har påbörjat. Dessutom visas hur studenterna prioriterade sitt program och vad de eventuellt sökt före den utbildning de slutligen började. Planer på studieuppehåll och vad de tänkt göra efter avslutade studier framkommer också VARFÖR STUDENTERNA VALT DET PROGRAM DE KOM IN PÅ I följande diagram redovisas när studenterna bestämde sig för att söka sin utbildning. Diagram 8 : Tidpunkt för beslut att söka utbildningen uppdelat på utbildningsområde 5 45,0 4 35,0 3 25,0 2 15,0 1 5,0 Procent Ansökningstillfället Efter gymn. Före gymn. Under gymn. Fråga 16 Det finns viss skillnad mellan de olika utbildningsområdena med avseende på när de bestämde sig för att söka programmen. Bland civilingenjörerna är det vanligast att de bestämde sig under gymnasiet medan det för och högskoleingenjörerna är vanligast efter gymnasiet. Totalt sett är det dock vanligast att bestämma sig under gymnasiet vilket beror på att civilingenjörerna är den största gruppen. 9

10 Varför valde då studenterna att läsa just på? I följande diagram redovisas svaret på den frågan. Diagram 9 : Skäl att söka uppdelat på utbildningsområde Annat skäl Gott rykte Nära hem Trevlig stad Fråga 4 Gemensamt för alla utbildningsområdena är att det främst var :s goda rykte som var orsaken till att de valde Linköpings tekniska högskola. Övriga alternativ har fått betydligt lägre andel svarande. Värt att nämna är att högskoleingenjörerna och -studenterna har indikerat Nära hem i 20 procent av fallen och även alternativet Trevlig stad har fått samma värde. Uppdelning på kön, åldersgrupp och stad ger i princip samma resultat och sammanfattningsvis kan sägas att väljs tack vare dess goda rykte. Hur kom det sig då att man valde det program man gjorde? Diagram 10 : Skäl till att välja programmet uppdelat på utbildningsområde annat bredd framtidsuppg inriktning intressant lön rykte Fråga 8 Det visar sig i diagrammet att studenterna i omkring 50 procent av fallen valt sin utbildning eftersom de anser att det är ett intressant program. Civilingenjörerna anger i strax över 20 procent av fallen att utbildningens bredd är viktig medan högskoleingenjörerna anger framtidsuppgifter i 20 procent av fallen. På dominerar intressant utbildning totalt då detta alternativ fått 80 procent. 10

11 3.2.2 HUR STUDENTERNA PRIORITERADE PROGRAMMET DE KOM IN PÅ Andelen av studenterna på som kom in på sina förstahandsval är 76 procent enligt statistik från VHS. Det finns som synes i diagrammet viss skillnad mellan de olika utbildningsområdena. Diagram 11 : Andel studenter som kom in på förstahandsvalet uppdelat på utbildningsområde Civilingenjörerna är de som har störst andel studenter som kommit in på sina förstahandsval med 79 procent. Därefter följer med 72 procent och Högskoleingenjörerna med 68 procent. I nedanstående diagram redovisas svaren från 317 studenter som inte kommit in på sina förstahandsval och som besvarat frågan om vad de hade sökt i förstahandsval. Diagram 12 : Förstahandsval av utbildning uppdelat på utbildningsområde 45,0 4 35,0 3 25,0 2 15,0 1 5,0 annan teknisk hs civing lith ekonom högskoleing lith läkare matnat lith Fråga 13 De civilingenjörerna som inte kom in på sina förstahandsval har främst haft utbildningsprogram vid andra högskolor i första hand, medan högskoleingenjörerna främst valt olika civilingenjörsutbildningar vid. -studenterna har däremot varit mer intresserade av ekonom- och läkarutbildningar. Om samma fråga analyseras med avseende på kön fås följande resultat. 11

12 Diagram 13 : Förstahandsval av utbildning uppdelat på kön 4 35,0 3 25,0 2 15,0 1 Kvinnor Män 5,0 annan teknisk hs civing lith ekonom högskoleing lith läkare matnat lith Det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor. Främsta skillnaderna är att män i större utsträckning har valt andra civilingenjörsprogram på medan kvinnor valt program på andra tekniska högskolor. Det är också en större andel kvinnor som valt läkare som förstahandsval än andel män som valt samma alternativ VAD PLANERAR STUDENTERNA ATT GÖRA UNDER OCH EFTER UTBILDNINGEN Studenterna fick frågan om de redan nu vet om de kommer att göra studieuppehåll i utbildningen och resultatet redovisas nedan. Diagram 14 : Vanligaste orsaker till studieuppehåll uppdelat på utbildningsområde Ej tänkt ta studieuppehåll resor studera utomlands Fråga 21 Över 70 procent vet inte om de kommer att göra något uppehåll i studierna. De övriga ca 30 procenten fördelar sig ganska jämt över resten av alternativen. Civilingenjörerna är det utbildningsområde där störst andel personer svarat att de kommer göra uppehåll, och att studera utomlands och resa är då de vanligaste orsakerna. 12

13 Studenterna tillfrågades också om vad de hade tänkt att göra efter examen och detta redovisas nedan. Diagram 15 : Vad studenterna planerar efter examen uppdelat på utbildningsområde annat arb sverige arb utomlands eget företag forska kurser sverige kurser utomlands Fråga 14 Större delen av de svarande vill arbeta i Sverige när de är klara med examen. Därefter kommer alternativet att arbeta utomlands. Om hänsyn tas till de olika utbildningsområdena så är det intressant att strax över 20 procent av studenterna på vill söka till forskarutbildning när de är klara med utbildningen, medan motsvarande siffra för civil- och högskoleingenjörerna är 4,9 respektive 0,4 procent. 3.3 MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION HUR STUDENTERNA HÖRT TALAS OM LITH Eftersom flertalet av studenterna besvarat Fråga 15 i enkäten felaktigt, analyseras bara den del av frågan där studenterna fick ange på vilket sätt de hört talas om. Denna fråga sammanfattas i nedanstående diagram där staplarna i respektive grupp inte summeras till 100 eftersom studenterna fick indikera flera alternativ på frågan. Diagram 16 : Hur studenterna hört talas om uppdelat på utbildningsområde 5 45,0 4 35,0 3 25,0 2 15,0 1 5,0 kamrater internet universitetskatalog Fråga 15 13

14 Det alternativ som flest studenter hört talas om på, är genom universitetskatalogen, vilket 41 procent av studenterna angivit. På andra plats, kamrater med 36 procent och tredje Internet med 31 procent. Skillnaden mellan utbildningsområdena är främst att högskoleingenjörerna kommit i kontakt med färre informationskällor än övriga områden, vilket troligen beror på att denna grupp har en något högre snittålder och arbetat innan de sökte till universitetet, vilket gör att de inte omfattas av lika mycket direkt riktade informationsinsatser ÖNSKEMÅL OM INFORMATION GÄLLANDE UTBILDNINGARNA Studenterna fick också en fråga om de hade velat ha mer information om några olika områden och resultatet redovisas i följande diagram som även det är gjort så att staplarna inte summeras till 100 eftersom det fanns möjlighet att indikera mer än ett svarsalternativ. Diagram 17 : Vad studenterna velat ha mer information om uppdelat på utbildningsområde 45,0 4 35,0 3 25,0 2 15,0 1 5,0 utbinr utbinnehåll undervisn utlandsstudier arbetsuppg bostad studentliv Norr/Link nöjd Fråga 17 Generellt kan sägas att studenterna, oavsett utbildningsområde, främst vill ha mer information om arbetsuppgifter efter examen och om innehållet i utbildningarna. Det är annars ganska små skillnader mellan områdena. Att lägga märke till är att högskoleingenjörerna verkar något mindre intresserade av utlandsstudier än övriga. Det ser också ut som om studenterna på är mer benägna att vilja ha mer information om kommande arbetsuppgifter än övriga områden. 3.4 FÖRVÄNTNINGAR OCH BEHOV BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA Hela 93 procent av de nya studenterna var nöjda med det välkomstmaterial de fick inför studiestarten. Varken kön, ålder, utbildningsområde eller utbildningsort verkar ha någon betydelse för svaret, vilket tyder på att materialet passar bra för alla studentgrupper. På frågan om studenterna förberett sig genom att gå igenom övningsmaterialet i matematik som de fick hemskickat innan terminsstarten svarade de på följande sätt. 14

15 Diagram 18 : Hur studenterna använt övningsmaterialet i matematik uppdelat på utbildningsområde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fråga 5 Noga Räknat Läst Skummat Nej Det svarsalternativ som har störst andel svarande är läst men inte räknat så mycket, följt av läst och räknat de flesta uppgifter och skummat igenom materialet. Noterbart är att högskoleingenjörerna i mindre utsträckning än övriga har räknat i häftet. Något som också kan uppmärksammas är att 36 procent av kvinnorna jämfört med 27 procent av männen läst och räknat de flesta uppgifterna. Diagram 19 : Bedömning av matematikkunskaper uppdelat på utbildningsområde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fråga 19 mkt goda goda tillräckliga svaga På frågan hur studenterna bedömer sina matematikkunskaper så har 90 procent bedömt sina matematikkunskaper som tillräckliga eller bättre. Den största skillnaden mellan utbildningsområdena är att högskoleingenjörerna bedömer sina matematikkunskaper som något sämre än de övriga. Studenterna på Kemi, KB och Biologi fick frågan om de förberett sig genom att gå igenom övningsmaterialet i kemi som de fick hemskickat innan terminsstarten och svaren fördelade sig på följande sätt. 15

16 Diagram 20 : Hur studenterna på kemi, KB och biologi använt övningsmaterialet i kemi kemi, KB och biologi Har ej fått materialet Ej läst Skummat Läst Läst noga Diagrammet visar att även att övningsmaterialet i kemi utnyttjats av studenterna då 88 procent angett att de använt det. Studenterna fick också bedöma sina kemikunskaper vilket redovisas i följande diagram. Diagram 21 : Bedömning av kemikunskaper uppdelat på utbildningsområde 100% 80% 60% 40% 20% mkt goda goda tillräckliga svaga 0% Fråga 20 Här visar det sig att studenterna på bedömer sina kunskaper i kemi som något bättre än övriga områden, vilket inte är så förvånande eftersom en stor andel av dessa utbildningar har kemi som ett viktigt ämne i utbildningen. Totalt sett på så bedömer 67 procent av studenterna sina kunskaper som tillräckliga eller bättre. Studenterna fick också svara på om det var några faktorer som de trodde skulle påverka deras studiesituation negativt. De hade på denna fråga möjlighet att ange flera olika alternativ vilket gör att staplarna i varje grupp inte summeras till 100 procent. 16

17 Diagram 22 : Faktorer som kan påverka studiesituationen negativt uppdelat på utbildningsområde 45,0 4 35,0 3 25,0 2 15,0 1 5,0 nej klara pengar vänner stöd ensam ansvar personligt passa in tid Fråga 22 Strax över 40 procent har angett att de inte tror att något kommer påverka deras studiesituation negativt. Omkring 20 procent har angett skäl som att tiden inte kommer att räcka eller att de inte ska klara studierna. Inga större skillnader syns mellan de olika utbildningsområdena. Det finns dock en viss tendens att studenterna på känner större oro för att inte få vänner, bli ensamma eller att personliga faktorer skall påverka studierna negativt. Studenterna fick också gradera hur de känner för ett antal påstående i skalan 1-5 där 1 indikerar inte alls och 5 indikerar helt. I följande diagram redovisas resultatet i form av medelvärdet av svaren på varje fråga. Resultatet skall tolkas så att om medelvärdet ligger nära 5 så instämmer majoriteten av studenterna med påståendet och då medelvärdet är nära 1 instämmer de inte alls. Diagram 23 : Känsla inför studierna uppdelat på utbildningsområde 5,0 Medelbetyg 4,0 3,0 2,0 1,0 Ser fram emot studierna Säker på att lyckas Inställd på att slutföra Ser fram emot arbete Vet ej vad man ger sig in på Inte vad man vill göra Vill läsa annat program Fråga 23 17

18 Diagrammet visar på att de flesta studenterna ser fram emot att börja studera och anser sig veta vad de ger sig in på. De är också ganska säkra på att lyckas med studierna på utsatt tid och ser därefter fram emot ett intressant arbete. De anser inte att de hellre skulle vilja läsa något annat program utan är ganska säkra på att de vill läsa det program de har påbörjat. Diagram 24 : Orosfaktorer uppdelat på utbildningsområde matte kemi studieteknik planera engelska motivation Fråga 24 På frågan om studenterna känner någon oro inför studiestarten svarar 36 procent att de är oroliga för sina matematikkunskaper. 30 procent av studenterna är också oroliga för att de inte har tillräckligt bra studieteknik eller förmåga att planera. Av de olika utbildningsområdena är det tydligt att högskoleingenjörerna är mest oroliga för sina matematikkunskaper eftersom hela 52 procent angett detta alternativ bland de studenterna. Denna grupp är också mer oroliga för alternativen planering och studieteknik och motivation än övriga studenter. studenterna är aningen mer oroliga för sina engelska- och kemikunskaper än övriga studenter. Om uppdelning på kön görs på samma fråga fås följande intressanta resultat. Diagram 25 : Orosfaktorer uppdelat på kön 4 35,0 3 25,0 2 15,0 1 5,0 Kvinna Man läs skriv muntlig matte fysik kemi biologi kritiskt studieteknik planera engelska dator inlärning grupparb motivation yrkesrollen studentakt nej annat Andelen kvinnor som känner oro är större än andelen män i alla kategorier utom läs, skriv, 18

19 planering och motivation. På frågan om studenterna redan nu tror sig behöva hjälp med något speciellt område, vilket visas i nedanstående diagram, så har 47 procent svarat att de inte tror sig behöva hjälp med något. Diagram 26 : Behov av stöd i olika ämnen uppdelat på utbildningsområde läs muntlig fysik biologi dator planering stvl skriv matte engelska kemi studieteknik nej annat Fråga 25 Den största skillnaden mellan de olika utbildningsområdena är att högskoleingenjörerna med sina 29 procent har en större andel studenter som anser sig i mer behov av stöd i matematik än övriga utbildningar. Om samma diagram görs uppdelat på kön fås följande resultat. Diagram 27 : Behov av stöd i olika ämnen uppdelat på kön Kvinna Man läs muntlig fysik biologi dator planering stvl skriv matte engelska kemi studieteknik nej annat Resultatet visar tydligt att andelen kvinnor som anser sig i behov av stöd är större än andelen för män i alla kategorier utom planering och läsfärdighet vilket stämmer väl överens med resultatet för män och kvinnor i frågan om de känner oro inför studiestarten. 19

20 4 MOTTAGNINGSARBETET VID LITH satsar sedan länge på att skapa så bra förutsättningar för de nya studenterna som möjligt och underlätta anpassningen till högskolan. Studievägledarna driver och ansvarar för mottagning och introduktion av nyantagna studenter under deras första läsår. Arbetet sker i samverkan med många andra aktörer inom universitetet och inte minst med studenterna inom. Nybörjarenkäten är ett viktigt redskap för att ytterligare kunna utveckla och förbättra mottagningsarbetet. Nedan presenteras centrala delar av :s mottagning med både pågående och planerade aktiviteter. Informationsinsatser om innehållet i utbildningarna och arbetsuppgifter efter examen Som tidigare år efterfrågar de nyantagna studenterna mer information om innehållet i utbildningarna samt arbetsuppgifter efter examen. Det vore önskvärt med en tydligare beskrivning av vad utbildningen innehåller och kanske fler exempel på vad en utbildning kan leda fram till i informationsmaterialet. I utbildningskatalogerna bör därför www sidorna lyftas fram där en mer utförlig information om utbildningarna kan anges. Internet och utbildningskatalogen är de informationskällor som studenterna använder sig mest av. Under termin 1 ges på flera program vid tillfälle för de nyantagna studenterna att möta utexaminerade studenter från det utbildningsprogram man är antagen till. Det är en möjlighet för de nyantagna studenterna att få en större kunskap om vad för slags arbetsuppgifter programmet kan leda till efter examen. Förberedande matematik- och kemihäfte Det är angeläget att fortsätta med att skicka ut ett matematik- respektive kemihäfte under sommaren till de nyantagna. Enkätresultatet visar att nuvarande matematikhäfte används i mycket större utsträckning än tidigare versioner. Matematik är den faktor som de nyantagna uttrycker störst oro för. Ett sätt att förebygga den oron inför studiestarten är att få studenterna att känna sig bättre förberedda och ha kunskap om vad som förväntas av dem. Samverkan För att skapa en så bra mottagning som möjligt för de nyantagna studenterna vid har det under flera år pågått ett samarbete mellan studievägledningen, matematiklärare, studenthälsan och studentkåren. Enkätresultatet är viktigt att förmedla till alla medverkande parter för att arbetet inför kommande mottagning på bästa sätt ska kunna möta studenternas frågor eller oro inför studiestarten. Klassföreståndare Under den första tiden på tas studenterna emot av en klassföreståndare som introducerar dem till universitetet och studierna. Klassföreståndaren är en student från högre årskurs. Hon/han förmedlar viktigt information till studenterna och kan vara behjälplig med praktiska frågor. Klassföreståndaren kan även ge perspektiv på utbildningen och motivera studenterna. Klassföreståndarnas kan tidigt fånga upp frågor och problem i klassen eller för enskilda studenter och förmedla dessa till studievägledarna för åtgärd. 20

21 Stöd till kvinnliga studenter och ökad rekrytering av kvinnor Andelen kvinnor som antagits till har minskat något jämfört med förra året. Enkätresultatet visar också att kvinnorna som påbörjat studierna i högre grad än männen oroar sig för framförallt datakunskaper. På utbildningarna Y, D, C och IT arbetar en grupp kvinnliga studenter från årskurs 2, 3 och 4 (Gracegruppen) med att bl a introducera de nya kvinnliga studenterna på programmen i respektive utbildning. De anordnar en träff för de nyantagna kvinnliga studenterna helgen innan uppropet. Syftet med den träffen är att få de nya kvinnliga studenterna att lära känna varandra, lära känna andra kvinnliga studenter i högre årskurs samt introducera dem till universitetets datorer och dess program. Ett annat syfte med Grace är att komma med förslag till och genomföra projekt som ska medverka till kompetensutveckling inom teknikområdet för kvinnliga studenter på D, C, IT, Y och Yi. För att minska kvinnors oro inom dataområdet är det positivt om nämnderna på de aktuella utbildningarna kan fortsätta stödja den verksamhet som Grace bedriver. Det kan också vara angeläget att stödja liknande insatser på de program som har motsvarande föreningar för kvinnliga studenter. En annan insats för att öka rekryteringen av kvinnliga studenter är Quintek som är en minikurs för kvinnliga gymnasieelever. De får under tre dagar besöka för att lära sig mer om hur det är att studera vid en teknisk högskola genom att delta på laborationer, göra studiebesök och få utbildningsinformation. Under kursen bor gymnasieeleverna hos kvinnliga teknologer. Satsningen på Quintek har pågått under flera år vid. Ämnesmentorer och planeringsmentorer Många av de nya studenterna har uttryckt en oro för matematiken. För att stötta studenterna i denna oro och för att underlätta deras övergång från gymnasiet till universitet har ett flertal program på fr o m höstterminen 2003 mentorer i matematik (även i kemi för dem som börjar med kemi). Ämnesmentorerna arbetar under höstterminen och deras arbete utgår från den pedagogiska metoden SI (Supplemental Instruction). Syftet är framförallt att de nya studenterna ska förstå matematiken alternativt kemin och att de ska lära sig studieteknik för att öka förutsättningarna till framgångsrika studier. Många av studenterna, 30 procent, har angett att de känner oro för att de inte hittar en bra studieteknik eller att de inte har förmåga att planera sin tid. För att stötta de nya studenterna med detta finns sedan höstterminen 2003 planeringsmentorer på ett flertal program. Det är studenter i högre årskurser som hjälper de nya studenterna med att lära sig hitta verktyg och metoder för att planera och strukturera upp sin tid på bästa sätt. Planeringsmentorn träffar sin grupp av studenter fyra gånger under första terminen. Målsättningen är att fortsätta arbetet med både ämnesmentorer och planeringsmentorer inför höstterminen Utvärdering av projekten pågår och kommer att presenteras under vårterminen

22 Seminarieserie Under vårterminen ges en seminarieserie som berör ämnena studieteknik, stress, motivation, kost, motion och studier i grupp. Här bemöts ett antal faktorer som studenterna uttrycker mest oro inför som t ex, studieteknik och tidsplanering. Seminarieserien är ett samarbete mellan studievägledningen, studenthälsan och LinTek. Seminarieserien har pågått några år i Linköping och kommer fr o m vårterminen 2004 även erbjudas i Norrköping. Studieguide För att stödja studenterna i deras förberedelser inför studiestarten och för att ge dem bättre förutsättningar till framgångsrika studier planerar studievägledningen att inför studiestarten höstterminen 2004 ge ut en studieguide till de nyantagna studenterna. Studieguiden ska ge de nyantagna studenterna större möjligheter att förstå och snabbt kunna sätta sig in i de krav som ställs på en student vid. Innehållet i studieguiden är tänkt att innefatta information kring hur undervisningen är upplagd på, hur man hittar information samt bl a texter kring problemlösning och kritiskt tänkande. Avslutande kommentar Det finns idag ett flertal åtgärder som bemöter studenterna och deras oro inför studiestarten. Det är viktigt att även fortsättningsvis tar fasta på de behov som finns och fortsätter att arbeta med förbättringar. Ett problem är att studenternas pressade situation många gånger gör det svår att nå ut med de stödinsatser som finns. Många prioriterar bort de aktiviteterna. Situationen med mycket schemalagd tid, läsning av flera kurser parallellt mm gör att studenterna ofta har svårt att se hur de långsiktigt kan använda stödåtgärderna för att förbättra studiesituationen. Hur vi ska nå ut med det stöd som finns och möta det behov, den oro och de funderingar som finns inför studierna, är viktigt att arbeta vidare med. 22