Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund

Transkript

1 Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund Rapport Psykosocial enkät Under mars månad 2015 genomförde Medicinska Föreningen en enkätundersökning bland studenter med fokus på psykosocial studiemiljö. Detta initiativ föranleddes av att kåren tidigare under verksamhetsåret fått indikationer från bland annat Studenthälsan om att framförallt läkarstudenter var överrepresenterade bland de som sökte hjälp och stöd för stress och annan psykisk ohälsa. Förhoppningen är att resultaten ska kunna användas för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön, bland annat som underlag till psykosociala skyddsronder för studenter på de program som föreningen representerar. I många fall är det svårt att dra klara slutsatser om vad resultaten beror på. Avsikten är därför snarare att kartlägga situationen än att förklara orsaker till varför det ser ut som det gör. Nästa steg i processen bör därför vara att djupare analysera vad som gör att vissa resultat sticker ut och utifrån detta presentera åtgärder, något som ligger i fakultetens ansvarsområde. Enkäten vände sig till studenter på utbildningarna audionomprogrammet, logopedprogrammet, biomedicinprogrammet, läkarprogrammet och Master of Public Health. Studenter vid alla program utom Master of Public Health svarade på enkäten. Totalt svarade 554 personer varav 215 var män och 328 kvinnor, och 11 som inte vill uppge könstillhörighet. Enkäten distribuerades i pappersform i kurserna av kursombuden vilket svarar för hög svarsfrekvens från enskilda terminer, men också förklarar varför det helt saknas svar från vissa terminer. Enkäten baserades på Studentombudets psykosociala enkät, samt ytterligare några frågor, och finns i sin helhet som bilaga, sist i rapporten. Frågorna behandlar olika aspekter av psykosocial hälsa, såsom sömn, stressrelaterade symptom, avkoppling och upplevd arbetsbelastning. Studenterna tillfrågades även huruvida de får information om tidigare kursutvärderingar. Nedan redovisas en statistisk sammanställning av enkätsvaren, samt kommentarer till dessa resultat. Eftersom frågorna som berör psykosocial hälsa var av störst intresse har dessa valts ut i denna rapport. Svaren har grupperats i följande kategorier: skillnader utifrån kön, ålder, utbildningsprogram och terminer på de olika programmen, samt utefter studieort på läkarprogrammet. Denna rapport ersätter den preliminära rapport som utkom i våras. 1

2 Innehållsförteckning Kön s 3 Åldersgrupper s 6 Program s 9 Terminer Läkarprogrammet s 12 Biomedicinprogrammet s 13 Logopedprogrammet s 14 Audionomprogrammet s 15 Studieort, kliniska terminer s 16 Avslutande kommentarer s 17 Psykosociala enkäten Bilaga 1 2

3 Skillnader mellan kön I detta avsnitt ingår de personer, oavsett program, som uppgett att de identifierar sig som män eller kvinnor, totalt 543 personer. Då de studenter som inte uppgett könstillhörighet endast var 11 personer till antalet har dessa utelämnats på grund av bristande underlag. 75% av männen och 59% av kvinnorna uppger att de oftast känner sig trygga i att aktivt delta i diskussioner på föreläsningar eller i studiegrupper. Överlag är det dock positivt att så stor andel som 96% män och 91% kvinnor har svarat jakande på frågan. Skillnaderna mellan kvinnor och män är inte stora när det gäller sömnsvårigheter. Här uppger 17% av männen och 17% av kvinnorna att de sällan eller aldrig sover bra. 3

4 Upplevd arbetsbelastning skiljer sig mellan kvinnor och män. 62% av kvinnorna svarade att de ibland eller oftast tycker att arbetsbelastningen är för stor, medan motsvarande siffra för männen är 40%. Dessutom anser hela 12% av männen att den aldrig är för stor, medan endast 2% av kvinnorna tycker så. Även rörande frågan om studierna påverkar hälsan negativt återfinns skillnader mellan könen. Här tycker 46% av de studerande kvinnorna att de ibland eller oftast gör så, medan motsvarande siffra för studerande män är 26%. 4

5 Mer än hälften av de tillfrågade upplever att de oftast eller ibland kan koppla av tankar på studierna när de är lediga, där män i högre utsträckning tycker så, än kvinnor. 7% av såväl kvinnor som män upplever att de aldrig kan koppla av tankarna på studierna. Vi frågade deltagarna om de anser att de drabbas av stressrelaterade symptom, där 28% av männen ibland eller oftast finner det så, medan 57% av kvinnorna ibland eller oftast drabbas. 5

6 Skillnader mellan åldersgrupper Något arbiträrt valde vi att dela in studenterna i åldersgrupper för att jämföra enkätsvaren. De indikeras på x-axeln. Anledning till den avvikande storleken på den första samt de två senare grupperna är att det endast var en 18-årig student, och det var få studenter över 27 för att bilda mindre grupper. I respektive grupp ingick 58, 174, 151, 77 och 41 studenter. Det är tydligt att de yngsta studenterna i minst utsträckning har svarat ja, oftast på frågan. Det tycks vara så att de yngsta studenterna är också de som i högst utsträckning svarat nekande på frågan om de sover bra. Nästan 3 av 10 svarar att de sällan eller aldrig sover bra. 6

7 Gruppen åriga studenter uttrycker i störst utsträckning att det oftast är för stor arbetsbelastning. Samtidigt är det den grupp där störst andel svarat nej, sällan på frågan. Flest jakande svar (oftast, ibland) gav gruppen år - över 64%. Anledningen skulle kunna vara att de i större utsträckning har barn, deltidsarbete för att finansiera studierna, men också att ju äldre man är, desto större är chansen att gå en högre termin som skulle kunna innebära större arbetsbelastning. Gruppen åringar sticker ut med störst andel ja, oftast, såväl som störst andel nej, aldrig. I gruppen år svarar ingen ja, oftast på frågan om studierna påverkar hälsan negativt. Över alla grupper är de jakande svaren mellan 34% och 43%. 7

8 Gruppen åriga studenter finner det svårast att koppla av tankar på studierna när de är lediga. 49% i denna grupp svarar nekande på frågan. Av den yngsta kategorin upplever 16% att de oftast drabbas av stressrelaterade symptom, till skillnad från åringar som till 5% svarat ja, oftast. Det är dock gruppen som svarat nej, aldrig i minst utsträckning. 8

9 Skillnader mellan program I denna jämförelse delade vi upp studenterna i grupper om programtillhörighet, där läkarprogrammets grupp innehåller 420 enkätsvar, biomedicinprogrammet 53, logopedprogrammet 41 och audionomprogrammet 40 studenter. Vid närmare analys av denna specifika fråga uppstod bekymret att den kan tolkas på två olika sätt. Får du information om tidigare kursutvärderingar på dina kurser som faktiskt visar resultaten? eller Får du information om tidigare kursutvärderingar på dina kurser med hänvisning att de finns på hemsidan?. Det är första tolkningen vi ville fråga om, och som vi anser står över en enkel hänvisning till hemsidan. Trots det, så är det, oavsett tolkning, anmärkningsvärd skillnad mellan de olika programmen. Här är det framför allt läkarprogrammet som utmärker sig med 8% som svarar nej, sällan. Överlag svarar mer än 90% av studenterna jakande på frågan. 9

10 Logopedstudenterna svarar nej, aldrig i minst utsträckning, medan läkarstudenter i störst utsträckning svarar ja, oftast på frågan om arbetsbelastningen är för stor. Studenter vid logopedprogrammet svarar till 51% jakande på frågan, och är också det program där störst andel svarat ja, oftast. Oavsett program svarar mellan 42 och 51% jakande. 10

11 Hela enkäten bygger på en självskattningsskala, och på frågan om schemalagd tid och total studietid är det också fråga om en uppskattning. Det skiljer sig stort från termin till termin, där de kliniska terminerna på läkarprogrammet enligt enkätsvaren har mellan 30 och 50 schemalagda timmar i veckan. Det var dessutom många som svarat på enkäten som missuppfattat frågan om total studietid, inkl lärarledd undervisning. 11

12 Skillnader mellan olika terminer Läkarprogrammet Vi fick tyvärr inte in enkätsvar från terminerna 2 och 10 på läkarprogrammet. Här är det två terminer som sticker ut: termin 3 och termin 8, där många studenter svarat att arbetsbelastningen oftast är för stor. Även termin 5 har många studenter som tycker att arbetsbelastningen är för stor ibland eller oftast. Terminerna 1 och 8 har störst andel studenter som svarat ja, oftast. Resultaten i arbetsbelastning och stress korrelerar ganska väl, bortsett från termin 1 som känner sig mest stressade, men inte upplever stor arbetsbelastning i samma utsträckning. Det är också värt att notera att eftersom enkäten genomfördes i mars är det terminerna 1, 5 och 11 som möjligen har en annalkande tentamen. Sådana faktorer kan vara en bidragande förklaring till både arbetsbelastning och stress. 12

13 Biomedicinprogrammet Biomedicinprogrammet har intag en gång per läsår, varför terminerna 2, 4 och 6 är representerade. Svaren på termin 10 bedömdes vara för få (4 st) för att ge en rättvis bild. På termin 2 svarar över 80% jakande på frågan, medan trenden är den motsatta termin 4. Termin 6 har den upplevda arbetsbelastningen gått upp igen. Här korrelerar arbetsbelastning och stressrelaterade symptom relativt väl, där det något anmärkningsvärda är att 25% i termin 2 svarat nej, aldrig. 13

14 Logopedprogrammet Även logopedprogrammet har intag en gång per läsår, varför terminerna 2, 4 och 6 är representerade. Vi saknar svar från termin 8. Arbetsbelastningen upplevs som sällan för stor i högst utsträckning på termin 2, medan termin 4 till 80% svarar jakande. Termin 6 är mer jämn. Hög arbetsbelastning verkar korrelera med stressrelaterade symptom för alla terminer på logopedprogrammet. 14

15 Audionomprogrammet Audionomprogrammet har intag en gång per läsår, varför terminerna 2, 4 och 6 är representerade. Arbetsbelastningen upplevs som störst för studenterna på termin 2 och 6. Termin 4 svarar 80% nej, sällan. Termin 6 upplever mer stress än termin 4 och 2. Anmärkningsvärt är över 30% på termin 2 som svarat att de aldrig drabbas av stressrelaterade symptom. 15

16 Studieorter, kliniska terminer Här jämförs arbetsbelastning, upplevda stressrelaterade symptom och sömn mellan de olika studieorterna på de kliniska terminerna på läkarprogrammet. Det rör sig alltså om studenter på terminerna 6 till 9 i Lund, Malmö och Helsingborg. I respektive grupp finns 54, 54 och 64 studenter. Här har studenter i Malmö och Helsingborg svarat i princip jämbördigt, medan kurserna i Lund sticker ut med 70% jakande svar, och inga nej, aldrig - som dock 13-16% i Malmö och Helsingborg har svarat. Kurserna i de tre studieorterna kan tänkas korrelera till arbetsbelastningen, där flest andel i Lund svarat ja, oftast på frågan om stressrelaterade symptom. Det är helsingborgskurserna som i minst utsträckning aldrig drabbas av stressrelaterade symptom. 16

17 Det finns stora skillnader mellan studieorterna även när det kommer till frågan om sömn. Lund och Malmö är relativt jämbördiga, medan Helsingborgskurserna sticker ut med nära hälften som svarat att de sällan eller aldrig sover bra. Avslutande kommentarer Det finns skillnader i arbetsbelastning och stress mellan programmen, vars studenter vi representerar. Det finns också skillnader inom programmen, det vill säga mellan terminer. Vid analys av datan från alla enkätsvar, oavsett program, upptäcktes stora skillnader mellan kvinnor och män i upplevd arbetsbelastning, stressrelaterade symptom och frågan om att kunna koppla av tankarna på studierna. Kvinnor svarade i betydligt större utsträckning att arbetsbelastningen är för hög och att de drabbas av stressrelaterade symptom. En viss del kan eventuellt förklaras av självskattningen, där män möjligen i mindre utsträckning erkänner (både för sig själva och för andra) att de mår dåligt, även om enkäten var anonym. Materialet som vi har tagit fram visar både stort (könsskillnader) och smått (terminsvis) var det är angeläget om hjälpande och stöttande insatser för att förbättra den psykosociala hälsan. I enkäten som vi skickade ut frågade vi inte om alkoholvanor, användande av droger, spelmissbruk, ekonomisk stress, socioekonomisk bakgrund/klass, funktionalitet, ätstörning, ortorexi, huruvida de har minderåriga barn, är ensamstående föräldrar, prokrastineringsbeteende, och, för de studenter det vidrör, hur pendlingen påverkar dem. Detta är också viktiga parametrar och variabler som utgör helheten i ett psykiskt välbefinnande. 17

18 Bilaga 1 Studiemiljö och mående - frågor till Medicinska Föreningens medlemmar Medicinska Föreningen vill veta hur studenternas psykosociala studiemiljö ser ut - så att vi på ett bättre sätt kan påverka beslutsfattare att ta rätt beslut Denna enkät vänder sig till studenter på utbildningarna audionomprogrammet, logopedprogrammet, biomedicinprogrammet, läkarprogrammet och Master of Public Health. Välj alternativet som stämmer bäst in på dig Man Kvinna Vill ej uppge/annat Ålder: Program: 1. Tycker du att du har tillräckliga förkunskaper för dina kurser? Termin: 2. Får du tillräckligt med information om dina kursers krav och målsättningar? 3. Tar lärarna ansvar för gruppindelningar på dina kurser? (t ex PBL, grupparbete) 4. Får du information om tidigare kursutvärderingar på dina kurser? 5. Känner du dig trygg i att aktivt delta i diskussionerna på föreläsningar/grupper? 6. Tycker du att du får tillräckligt med stöd/respons från dina lärare/handledare? 7. Sover du bra? 8. Upplever du att arbetsbelastningen är för stor? Ja, oftast Ja, ibland Nej, sällan Nej, aldrig Var god vänd 9. Anser du att studierna påverkar din hälsa negativt? 10.Kan du koppla av tankarna på studierna när du är ledig? 11.Drabbas du av stressrelaterade symptom, t ex sömnsvårigheter, huvudvärk, magbesvär, som du relaterar till studiesituationen? 12.Vet du hur institutionen/fakulteten följer upp studiemisslyckanden? 13.Vet du vart du ska vända dig om du blir utsatt för sexuella trakasserier eller annan form av kränkning? 14.Vet du vem som är studerandeskyddsombud på din utbildning? 15.Har du fått information om olika former av studentstöd? (Om ja, stryk under vilken/vilka) 16.Hur mycket schemalagd tid har du i veckan? 17.Hur mycket tid lägger du totalt på att studera? (inkl lärarledd undervisning) Medicinska Föreningen kommer under våren att sammanställa enkätsvaren i en rapport som kommer att finnas tillgänglig på mfskane.se. Tack för din medverkan Vill du veta mer eller har frågor om enkäten och/eller det arbete Medicinska Föreningen bedriver? Kontakta oss på ordf@mfskane.se eller studenthalsa@mfskane.se. Ja, oftast Ja, ibland Nej, sällan Nej, aldrig Ja Nej Studenthälsan, Studieverkstaden, Pedagogiskt stöd, International Desk, Centrala studievägledningen, Studentprästerna Ca timmar/vecka Ca timmar/vecka 18