Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Transkript

1 Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011

2 Många undersökningar görs idag om barn och ungdomars hälsa (1). Sett över tid har ohälsan bland barn och unga i grundskoleålder förskjutits från fysiska besvär och sjukdomar till psykiska och psykosociala besvär (2). Att veta hur barn och ungdomar mår är viktigt både då vi planerar för en friskare framtid och för att försöka förbättra den aktuella hälsan i de yngre generationerna. Ansvaret att följa barns och ungas hälsoutveckling finns också förankrat i Barnkonventionen där det bland annat står att varje barn har rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard samt rätt att nå bästa möjliga hälsa och ha tillgång till bästa möjliga sjuk- och hälsovård. Barn har också rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör dem och de ska komma i främsta rummet i alla beslut som rör barn (3). För att kunna gå barn och unga till mötes och planera framtida interventioner på ett effektivt sätt behöver vi veta att resultaten från undersökningar som rör barn och unga är tillförlitliga samt att de mäter det som är avsett att mätas. Detta är viktigt eftersom mätningarna fungerar som planeringsunderlag då statliga och kommunala pengar fördelas. Genom noggranna mätningar och en metod som är anpassad för målgruppen kan alltså barn och ungas behov bättre tillgodoses och samhälleliga besparingar göras. Grodan och Stockholmsenkäten är två enkätundersökningar som genomförts på bland annat niondeklassare i Stockholms län under hösten 2009 respektive våren 2010 (6). Under hösten 2009 genomförde Statens folkhälsoinstitut en nationell kartläggning om barns och ungas psykiska hälsa, även kallad Grodan. Alla grundskoleelever i årskurs sex och nio fick då, under lektionstid, svara på en enkätundersökning om hur de upplevde sin psykiska hälsa. Fem olika indikatorer användes för att presentera resultatet kring psykisk hälsa och ohälsa: psykosomatiska besvär, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, bristande välbefinnande och problemens inverkan på vardagslivet (4). I denna rapport har endast svaren från niondeklassarna i Stockholms län beaktats. Stockholmsenkäten genomförs vart annat år i alla kommunala skolor i deltagande kommuner i Stockholms län (friskolor får delta om de vill) av Preventionscentrum Stockholms stad på uppdrag av Socialtjänsten och Arbetsmarknadsförvaltningen. I 2010 års undersökning deltog 18 kommuner. Studien undersöker ungdomars normbrott och avvikande beteende. Senast genomfördes den efter sportlovsveckan år Resultatet ska kunna användas som underlag för forskning och kunskapsutveckling samt vid planering av preventionsinsatser på övergripande och lokal nivå i Stockholms län. Liksom vid den nationella mätningen fylldes enkäten i under lektionstid (5). De två undersökningarna skiljer sig från varandra i och med att Grodan fokuserar på den upplevda psykiska hälsan medan Stockholmsenkäten frågar om hälsa i vidare bemärkelse (fysisk hälsa, psykisk hälsa, livsstil, etc.). De är genomförda på samma population, under samma läsår, men Grodan är genomförd på hösten och Stockholmsenkäten på våren. Avsikten med denna rapport är att med utgångspunkt i jämförelse av svar från snarlika frågor från de två enkätundersökningarna problematisera vad vi får reda på när vi frågar barn och unga om deras psykiska hälsa. Hur ska vi fråga för att få ett så sant resultat som möjligt och hur stor roll spelar tidsperspektivet i frågan?

3 Snarlika frågor från de två enkäterna som rör psykiska eller psykosomatiska besvär har valts ut och svaren från niondeklassarna har sammanställts i cirkeldiagram. Resultaten har studerats med hjälp av cirkeldiagrammen och eventuella skillnader har lyfts fram och kommenterats. Framför allt har skillnader i ytterligheterna, det vill säga högst respektive lägst förekomst, belysts. I vissa av diagrammen har två svarsalternativ slagits samman, detta för att lättare kunna göra jämförelser mellan de två olika mätningarna. Frågorna från de två enkäterna är inte identiska, inte heller svarsalternativen, vilket har beaktats vid jämförelsen. Nedan presenteras resultatet från fem av frågorna i de två mätningarna i cirkeldiagram. Skillnader i resultatet lyfts fram för att sedan kommenteras. Figur 1a. Resultat från Grodan - huvudvärk Figur 1b. Resultat från Stockholmsenkäten - huvudvärk I Figur 1a och 1b syns en stor skillnad mellan de två mätningarna hos de som aldrig haft huvudvärk. Närapå dubbla andelen respondenter har aldrig haft huvudvärk i resultatet från Grodan jämfört med Stockholmsenkäten. Också bland de högsta svarsalternativen går det att urskilja en stor skillnad där siffran nästan dubblerats från mätningen på hösten till mätningen på våren. De olika tidsperspektiven skulle kunna förklara den stora skillnaden i svarsfrekvensen för aldrig. Sannolikheten att någon gång ha haft huvudvärk under ett läsår borde vara ungefär dubbelt så stor som under sex månader. Bland de högsta svarsfrekvenserna har ökningen också näsan dubblerats, men samma resonemang kring sannolikhet kan inte användas här. Troligt är att respondenten snarare refererar till den senaste tiden snarare än till sex månader respektive ett läsår. Att elever har huvudvärk oftare strax efter sportlovet skulle kunna förklaras av mörkare dagar och högre studiepress på våren på grund av stundande slutbetyg. Viktigt att påpeka är att huvudvärk inte behöver vara ett symptom på psykisk ohälsa utan också kan vara ett resultat av en förkylning, vätskebrist eller andra fysiska faktorer.

4 Figur 2a. Resultat från Grodan - sömn Figur 2b. Resultat från Stockholmsenkäten - sömn Figur 2a och 2b visar att det i frågan om sömn finns stora skillnader i de två resultaten bland de högsta svarsalternativen samt en liten skillnad i frekvensen för aldrig. I frågan om sömn råder samma tidsperspektiv som i frågan om huvudvärk i respektive undersökning. Om utgångspunkten är att sömnsvårigheter, liksom huvudvärk, är fördelade jämnt över året borde alltså frekvensen vara dubbelt så hög sett över ett läsår än över sex månader. Istället har frekvensen minskat med sex procentenheter när hela läsåret inkluderas. De högre svarsalternativen är inte helt jämförbara i de två undersökningarna men resultatet för de högsta alternativen har så mycket som dubblerats från höstens mätning till vårens mätning. Även här är det troligt att respondenten snarare refererar till den senaste tiden vad det gäller tidsperspektiv. Figur 3a. Resultat från Grodan - aptit Figur 3b. Resultat från Stockholmsenkäten - aptit I figur 3a och 3b kan en stor skillnad utläsas bland de högsta svarsalternativen. För svarsalternativet aldrig är skillnaden bara sex procentenheter. Frågan har i Stockholmsenkäten inget tidsperspektiv, kanske förväntas svaret utgå ifrån nuläget hos respondenten. Om så är fallet borde frekvensen för aldrig dock vara lägre i

5 Grodan än i Stockholmsenkäten eftersom sannolikheten att någon gång ha haft dålig aptit ökar med tiden. Också här skulle den sämre aptiten under våren kunna förklaras av högre studiepress. Figur 4a. Resultat från Grodan - utseende Figur 4b. Resultat från Stockholmsenkäten - utseende I figur 4b är svarsalternativen i omvänd ordning mot hur det ser ut i med enkäten. Detta för att svaren ska vara lättare att jämföra. Frågorna är ganska lika varandra både i svarsalternativ och i tidsperspektiv, om perspektivet väntas vara en ögonblicksbild i Stockholmsenkäten. Även de två resultaten liknar varandra. Den största skillnaden ligger i svarsalternativet att alltid vara nöjd och aldrig vara missnöjd med sitt utseende där skillnaden är åtta procentenheter. Även om det finns skillnader i resultatet om utseende och hänsyn tas till att svarsalternativen inte är identiska så är skillnaderna mindre än bland de föregående frågorna. Den största skillnaden, att oftast vara nöjd eller aldrig vara missnöjd med sitt utseende kan förklaras av att aldrig är mer definitivt än oftast och att alternativet oftast därför är lättare att välja.

6 Figur 5a. Grodan - oro/osäkerhet Figur 5b. Stockholmsenkäten - oro/osäkerhet I Figur 5a och 5b går det att tyda en stor skillnad för stämmer inte i Grodan och stämmer mycket dåligt i Stockholmsenkäten. Tidsperspektiven är olika då det i Grodan är sex månader medan det i Stockholmsenkäten inte finns något angivet tidsperspektiv. Skillnaderna är stora i båda av de yttersta svarsalternativen. Svarsalternativen i figur 5a och 5b är svåra att jämföra, framför allt eftersom antalet svarsalternativ är olika, men de stora skillnaderna verkar ändå värda att kommentera. Stämmer inte kan tolkas som ett mer definitivt svarsalternativ än stämmer mycket dåligt, ändå har detta alternativ en högre svarsfrekvens. Också stämmer helt kan tolkas som mer definitivt än stämmer mycket bra, och ändå är svarsfrekvensen högre för stämmer helt. Anledningen till detta skulle kunna vara att det i Stockholmsenkäten erbjuds flera svarsalternativ. Det vill säga, en respondent som i Stockholmsenkäten skulle svara stämmer ganska dåligt/bra i Grodan eventuellt svarar stämmer inte/helt. Resultatet från svaren på frågorna från Grodan och Stockholmsenkäten varierar mycket vid jämförelse. En förklaring till det kan vara att undersökningarna genomförts vid olika årstider och tillfällen under studietiden. En annan förklaring kan vara att frågorna är något olika ställda och att tidsperspektiven är olika. Avsikten med jämförelsen är inte att kullkasta resultaten utan snarare att problematisera vad det egentligen är vi får reda på när vi ställer frågor på olika sätt till barn och unga, och hur ställer vi frågor på bästa sätt. Att mäta barn och ungas psykiska hälsa är inte lätt och jämförelserna ovan visar att hur och när vi frågar påverkar vad vi får för svar. Dessutom bör vi fundera över om det verkligen går att räkna hur ofta en känsla eller ett symptom yttras. Hur ledsen ska man vara för att det ska räknas som ledsen? Är det kanske bättre att uttrycka att man ofta eller aldrig känner sig ledsen, snarare än antalet gånger? Och någon gång då och då är vi väl alla ledsna, eller? Vidare kan man ställa sig frågan om tidsperspektivet. Kan man komma ihåg hur ofta huvudvärken molade för ett halvår sedan, eller refereras det egentligen bara till den senaste veckan eller hur det känns just nu? Vad det gäller tidsperspektivet och hur långt det bör vara så kan det tänkas att ett kort perspektiv ger ett sannare svar. Att minnas hur ofta man hade huvudvärk i oktober vid ifyllning av en enkät i april kan verka som ett omöjligt uppdrag. Att ha ett för långt

7 tidsperspektiv kan också ge respondenten onödiga problem när den svarar. Kanske hade respondenten sömnsvårigheter varje natt för tre månader sedan men de senaste två månaderna fungerar sömnen utan problem. Ska respondenten då använda sig av nuläget? Hur det var när det var som värst? Eller ett genomsnitt? En veckas perspektiv verkar rimligt och överskådligt, medan ett längre perspektiv ger större utrymme för minnesfel och kan ge respondenten onödiga problem vid ifyllandet. En stor del av skillnaderna i svaren kan troligen förklaras av att undersökningarna är genomförda vid olika tillfällen under året. Under olika tider på året är studiepressen olika hög, solens upp- och nedgång kan påverka sinnesstämningen och kanske är det lättare att se ljust på livet inför kommande lov? Fast för vissa råder kanske det motsatta förhållandet? För att resultatet ska vara så rättvisande som möjligt är det viktigt att ställa sig dessa frågor och förhålla sig till dem och att framför allt redovisa när under året undersökningen är genomförd. Att plocka ut och jämföra resultatet från enstaka frågor är kanske inte helt rättvisande och ger inte heller tillräckligt underlag för att bedöma värdet av en undersökning. Mätningarnas resultat blir framför allt intressant då det presenteras i sin helhet. Däremot ger jämförelserna av utvalda frågor en fingervisning om hur elevers svar varierar beroende på hur vi frågar. Det är också svårt att utifrån svaret på en viss fråga bestämma vilken sorts satsningar som behöver göras för barn och unga och hur stor del av budgeten det får lov att ta i anspråk. Utvecklingen över tid kan dock visa på hur barn och ungas psykiska hälsa förändras och därmed hur satsningar kan och bör planeras. Viktigt att komma ihåg är också att satsningar helst bör göras innan de syns i statistiken Genusperspektivet i dessa två enkätundersökningar är något som är värt vidare diskussion. Undersökningar har visat att flickor har sämre psykisk hälsa än pojkar (2), men det beror kanske snarare på vilken typ av frågor vi ställer. Det kan tänkas att flickors och pojkars psykiska hälsa visar sig olika. Det som hos flickor uttrycks i ängslan och oro kanske hos pojkar snarare ges i uttryck i form av aggressioner och utåtagerande. Denna fråga behöver problematiseras och perspektivet psykisk hälsa bör vidgas för att fånga in alla våra barn och ungdomar, inte bara de som passar in i mallen om vad psykisk hälsa är. Barn och unga bör i större utsträckning tillfrågas själva involveras både i hur frågor ställs och svaren analyseras.

8 1. Karolinska institutet (2009). Frågebanken för frågor om barns och ungdomars hälsa och livsstil. Stockholm: Karolinska Institutets folkhälsoakademi Danielsson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 3. Regeringskansliet (2006). Mänskliga rättigheter konventionen om barns rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementets INFO 4. Statens folkhälsoinstituts hemsida, Stockholm stads hemsida, Hur frågar vi om barn och ungdomars hälsa, Måttmarknaden om barn på Folkhälsoguiden Anna Carlgren. Praktikant på Karolinska Institutets folkhälsoakademi. Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete. E-post: 2. Kontaktperson på Måttmarknad för barn