Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Transkript

1 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund genomförde på uppdrag av regeringen under hösten 2009 en landsomfattande kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa. Resultatet av kartläggningen är tänkt att ligga till grund för lokal diskussion på den enskilda skolan eller i den enskilda kommunen. Syfte Kartläggningen syftar till att vara ett verktyg för skolors och kommuners uppföljningsoch kvalitetsarbete. Metod Alla elever i grundskolans årskurser 6 och 9 har under lektionstid fått svara på en enkät om hur man upplever sin hälsa. Enkäten bestod av 42 frågor som är utformade för att skapa indikatorer som i sin tur bygger på det samlade resultatet från flera frågor. Resultaten presenteras för fem indikatorer av psykisk hälsa och ohälsa: psykosomatiska besvär (huvudvärk, magont) nedstämdhet koncentrationssvårigheter bristande välbefinnande problemens påverkan på vardagslivet. Den femte indikatorn anger svårigheternas tyngd, det vill säga graden som eleverna uppfattar att besvären påverkar deras eller närståendes vardagsliv. Utöver dessa indikatorer presenteras uppgifter om mobbning samt för årskurs 9 även om bruk av tobak och alkohol. För varje indikator anges om situationen på skolan eller i kommunen, i relation till övriga skolor och kommuner, bedöms som god, genomsnittlig eller mer problematisk. De 25 procent av skolorna/kommunerna med bäst resultat hamnar i det gröna området, medan de 25 procent som har mest problem i en indikator hamnar i det röda fältet. Skolor/kommuner däremellan markeras med gul färg. En rapport med resultat på nationell nivå från hela studien kommer att färdigställas under Där kommer skillnader efter bl.a. ålder, kön, födelseland och familjesituation att framgå. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX BANKGIRO UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1 E-POST kommunledningskontoret@uddevalla.se

2 2 (7) Resultat Uddevalla kommun åk 6 Resultatet för åk 6 redovisas endast med ett samlat diagram med snittet för alla skolor då varje skola är en för liten enhet för att ge säkra jämförelser. Utöver de fem sammansatta indikatorerna redovisas för åk 6 resultatet för frågor kring mobbing. Det genomsnittliga resultatet visar att eleverna i Uddevalla kommuns skolor åk 6 uppger en hälsa som ungefär motsvarar rikets snitt. Den pik som finns för indikatorn Koncentrationssvårigheter är värd att notera. Vid en jämförelse med Trollhättans, Skövdes och Vänersborgs resultat kan man se att Vänersborg har röda resultat för Mobbing och Psykosomatiska besvär, ligger nära den röda gränsen för Nedstämdhet och i övrigt ligger inom det gula området. Trollhättans resultat är genomgående gult för åk 6. Skövde har grönt för indikatorn Koncentrationssvårigheter, rött för Psykosomatiska besvär men i övrigt gult med några indikatorer som ligger nära grönt (Nedstämdhet och Bristande välbefinnande).

3 3 (7) Resultat Uddevalla kommun åk 9 Resultatet för åk 9 redovisas både med ett samlat diagram med snittet för alla skolor och enskilda diagram för respektive skola. Utöver de fem sammansatta indikatorerna redovisas för åk 9 resultatet för frågor kring mobbing, tobaks- och alkoholbruk. Det genomsnittliga resultatet för Uddevallas åk 9 visar grönt, mycket positivt resultat för indikatorerna Psykosomatiska besvär, Bristande välbefinnande och Alkoholbruk. Även resultaten för Problemens påverkan i vardagen och Tobaksbruk är positiva och ligger nära gränsen för grönt. Uddevalla har en röd indikator, Koncentrationssvårigheter, och en indikator som är gul men ligger nära gränsen till rött, Mobbing. Vänersborg har rött resultat för Nedstämdhet, Koncentrationssvårigheter, Problemens påverkan i vardagslivet samt Tobaksbruk, i övrigt har de gult resultat. Trollhättans resultat för åk 9 visar rött för indikatorerna Psykosomatiska besvär, Nedstämdhet, Bristande välbefinnande, Mobbing och Tobaksbruk medan resultatet för Alkoholbruk, Problemens påverkan i vardagslivet och Koncentrationssvårigheter är gult. Även i åk 9 har Skövde en grön indikator, Psykosomatiska besvär, och är i övrigt gul.

4 4 (7) Förslag till förbättringsåtgärder En enskild elevs hälsotillstånd påverkas av många faktorer, för eleverna i en hel skola eller en hel kommun har dock dessa förhållanden underordnad betydelse. Därför är det angeläget att fokus i diskussionerna om resultaten läggs på situationen i skolan och kommunen som helhet, och inte på enskilda elever. Skillnaderna i resultat mellan Uddevalla och andra kommuner är stora. En första fråga är därför om den bild som framkommer är den förväntade och om det finns rimliga förklaringar till de skillnader som framkommit. Finns det kommuner som är jämförbara och som har hittat bra metoder och arbetssätt som lett till ett bra resultat? Hur förstärker och vidmakthåller vi de områden där vi har ett gott resultat? Skillnaderna mellan Uddevallas olika skolor är också stora. Även här kan man fråga sig om det är förväntade resultat och ifall man kan lära av skolor som har bra resultat. Ibland kan en enskild indikator sticka ut på grund av tillfälligheter så det är viktigt att titta på helheten och även väga in/diskutera annan information som t.ex. elevunderlag och skolresultat. De personer som själva befinner sig i verksamheten kan ofta ge förslag till förklaringar och förbättringar, därför är det viktigt att resultaten diskuteras i olika sammanhang i rektorsgrupper och personalgrupper på de enskilda skolorna. Med sannolika förklaringar till grund kan sedan åtgärder utformas. Mer information om undersökningen, resultatet och psykisk hälsa/ohälsa hos barn och ungdom finns på folkhälsoinstitutets hemsida: KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ylva Bryngelsson Folkhälsoutvecklare Bilaga Om psykisk ohälsa och möjligheter att främja psykisk hälsa (FHI)

5 5 (7) Bilaga Allmänna insatser för god psykisk hälsa De fyra viktigaste faktorerna för välbefinnandet under uppväxten är miljön i hemmet, förskolan, skolan och övergången från skola till vuxenliv. Hemmet och föräldrar När det gäller hemmiljön finns det goda möjligheter att främja goda relationer mellan föräldrar och barn med hjälp av olika metoder för föräldrastöd. I arbetet med att främja den psykiska hälsan för skolbarn är föräldrarna också en viktig del. Studier har visat att ökat föräldrainflytande gynnar elevernas hälsa och skolprestationer. Skolan kan också bidra till att föräldrar får tillgång till insatser såsom föräldrastödsprogram som kan stötta relationen mellan barn och föräldrar. Förskola/Skola Det finns starkt vetenskapligt bevis för att en god mental förmåga under barndomen främjar god psykisk hälsa. Skolan har som främsta uppgift är att främja barnens utveckling. Detta innebär att en väl fungerade skola, där barnen presterar väl, också är en miljö som främjar god psykisk hälsa. Eftersom den vetenskapliga litteraturen visar att psykiska problem också kan föregå skolmisslyckanden är det väl motiverat att använda metoder som förebygger psykiska problem, både för att främja goda skolprestationer och för att främja barn och ungas hälsa Lärarens ledarskap i klassrummet är viktigt för att främja elevernas skolprestationer och förebygga problembeteenden. Det är svårt att bedriva en bra undervisning om det är stökigt och oroligt i klassrummet. Arbetsron är därför central i skolan, inte minst för de elever som har svårt att klara skolans mål. Viktiga nycklar för framgång i lärarens ledarskap är enligt forskningen att; läraren sytematiskt arbetar med att utveckla sig själv som ledare, tillämpar insatser som minskar störande beteenden i klasrummet, är tydlig i sin undervisning, ger feed back till sina elever, tillämpar principer för ömsesidig undervisning (vilket innebär att läraren lär eleven att ställa frågor, klargöra otydligheter och summerar) samt bygger upp goda relationer till sina elever. Övergång från skola till vuxenliv Hur tiden efter att man har gått ut skolan ser ut påverkar ungdomar när de blivit så gamla att de kan skapa sig en bild av framtiden. Omkring 10 procent klarar inte grundskolan och omkring 30 procent går ut från gymnasiet utan godkända betyg. Framtidsutsikterna för dessa grupper är problematiska eftersom att de får svårt att få arbete så att de kan försörja sig. En utredning (SOU 2006:77) av ungdomars psykiska ohälsa pekar på att

6 6 (7) dessa svårigheter kan vara en huvudförklaring till den ökade förekomsten av psykisk ohälsa bland unga i Sverige. Detta talar ytterligare för att det är angeläget att minska andelen skolmisslyckanden och att kommunen bidrar till att underlätta ungdomars övergång från skola till egen försörjning. Att främja psykisk hälsa Precis som att kunna läsa, skriva eller räkna är det grundläggande att kunna fungera bra tillsammans med andra människor. Därför är det viktigt att känna igen sina egna och andra andras känslor och att kunna tolka och hantera dem. Kartläggningen om barns och ungdomars psykiska hälsa visar bl.a. på indikatorer för psykosomatiska problem och nedstämdhet. Men olika former av psykiska problem överlappar ofta varandra. Nedstämdhet I dag finns utvärderade pedagogiska program för socialt och emotionellt lärande där alla elever i skolan får möjlighet att förstå och hantera egna och andras känslor på ett bra sätt. Effekterna på psykiska problem är betydande. I dessa program arbetar läraren metodiskt med att bland annat främja en vänlig stämning i klassrummet och stärka elevernas samspelsförmåga. Eleverna får utveckla sin förmåga att lösa problem och konflikter. De får också redskap att fatta vettiga beslut och träning i att överblicka konsekvenserna av olika handlingar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en av de främsta metoderna för behandling av depression. En central tanke är att känslor utlöses av tankar och föreställningar. Vid depression leder olika vanföreställningar till negativa känslor. Med hjälp av KBT kan en individ lära sig att tänka i nya banor och bete sig på nya sätt. En systematisk forskningsöversikt visar starkt vetenskapliga stöd för att KBT-metoder även har förebyggande effekt på riskgrupper av barn och ungdom. DISA är ett exempel på ett svenskt program som har gynnsamma effekter. Förebyggande program som bygger på mindfulness har också visat sig ha positiv effekt. Koncentrationssvårigheter Utagerade problem yttrar sig inte sällan i aggression och mobbning. Dessa problem hänger även nära samman med koncentrationssvårigheter. En omfattande studie har visat att det finns flera möjligheter att reducera förekomsten av dessa typer av problem. Insatserna ökar dessutom elevernas engagemang i skolan och reducerar förekomsten av inåtvända problem såsom oro och nedstämdhet. Effekterna var mest påtagliga om de genomfördes i hela klasser, vilket innebar att de riktades både till elever med och utan problem. Program som var direkt inriktade på elevernas beteende var mest effektiva. Individuell rådgivning, som är en metod som ofta används i svenska skolor, visade sig

7 7 (7) däremot ha tveksam effekt. Mobbning Mobbning i skolan kan ses som ett tecken på att skolan som helhet behöver utveckla sitt arbetsklimat. Forskning visar att arbetet mot mobbning, för att ha en långsiktig effekt, måste involvera samtliga nivåer i skolan; skolledning, lärare, elevhälsans personal, elever och föräldrar. Reglerna mot mobbning måste vara glasklara och väl förankrade. Hela skolan bör gemensamt och tydligt ta avstånd från mobbning. Det finns flera utvärderade metoder som förebygger mobbning och som även har visat sig ha effekt när det gäller att förbättra klimatet i klassrummet, minska riskbeteenden och öka skolnärvaron. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har publicerat en systematisk översikt där effekten av olika mobbningsförebyggande program har analyserats. Den visar att insatser i genomsnitt reducerar mobbning med omkring 20 procent. Programmen är effektiva om de bygger på vissa vetenskapligt studerade principer. De tre viktigaste programkomponenterna, som är förknippade med en minskning av antalet mobbare, är: föräldrautbildning, ökad tillsyn av skolgårdar och disciplinära åtgärder. Program som innefattar fler komponenter och pågår under lång tid ger bättre effekt. En metod som i utvärderingar (inkluderas i BRÅs systematiska översikt) visat sig förebygga mobbning på ett effektivt sätt är Olweus mobbningsförebyggande program. Skolverket har också i uppdrag att kartlägga utvärderade mobbningsförebyggande program, att genomföra en utbildningssatsning riktad till kommuner och skolor samt att utvärdera befintliga program som används i skolor. Elevhälsans roll Elevhälsans personal är viktig i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Eftersom elevhälsans personal har en särskild närhet till eleverna, och även sakkunskap när det gäller barns och tonåringars sociala utveckling och hälsa, har dessa personer en viktig roll i arbetet att skapa en trygg arbetsmiljö i skolan. Att känna igen tecken på psykisk ohälsa och elevers behov av stöd innan mer omfattande problem utvecklas är en uppgift för alla som arbetar i skolan, men särskilt en uppgift för skolhälsovården menar Socialstyrelsen. Enligt skollagen ska elever i grundskolan erbjudas minst tre hälsobesök och elever i gymnasiet minst ett hälsobesök hos skolhälsovården. Förutom det mer traditionella syftet med hälsobesöken att hitta oupptäckta funktionssvårigheter, sjukdomar och andra hälsoproblem kan och bör hälsobesöken också ses som en särskild arbetsform med hälsofrämjande inriktning. I samband med hälsobesöken får eleverna ofta fylla i en elevhälsoenkät. Liksom data från den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa kan resultaten från elevhälsoenkäten användas i skolans systematiska arbete med förbättring av skolmiljön.