Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

Transkript

1 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia Engqvist socionom Version: [1.0] Dokumentdatum: Reviderad:

2 Faktorer som påverkar skolnärvaron Det finns ett behov av konkret vägledning i arbetet med skolfrånvaro då det är ett komplext fenomen. Dokumentet Faktorer som påverkar skolnärvaron är ett komplement till dokumentet Arbetsmetoder. Dokumentet är tänkt att användas som ett kartläggningsinstrument, i elevärenden där det finns en oro för skolfrånvaro som ökar. Det ska fungera som ett stöd för personal i skolan och andra aktörer. Syftet med dokumentet är att på ett enkelt sätt uppmärksamma signaler, arbeta förebyggande, identifiera problemområden och vidga perspektivet i arbetet med eleverna. Målet är att sätta in rätt stöd i ett tidigt skede och inte enbart fokusera på den enskilde, utan även titta på omgivningsfaktorer. För att lyckas i arbetet med elever med skolfrånvaro behövs flera olika kompetenser för att se saker från olika perspektiv och hjälpas åt att vända på alla stenar för att hitta lösningar. Faktorer som påverkar skolnärvaron är kortfattat, överskådligt och utformat som en checklista. Dokumentet är indelat i följande områden: Tidiga tecken Skolfaktorer Individfaktorer Familjefaktorer Sociala faktorer 1

3 Tidiga tecken Dokumentet är avsett att användas för att observera tidiga tecken och se mönster hos elever som riskerar att få ökad skolfrånvaro. Följande faktorer har starkt samband med ökad skolfrånvaro. En förhoppning är att man med hjälp av en tidig upptäckt, snabbt kan sätta in åtgärder och öka skolnärvaron. Ströfrånvaro som ökar i vissa ämnen. Frånvaro som ökar. Drar sig undan från vardagliga aktiviteter. Överdrivet skärmanvändande (dator, telefon, tv, surfplatta) som går ut över skolarbetet. Oregelbundna sömnvanor vrider på dygnet Sömnsvårigheter. Svårt med övergångar och förändringar. Svårigheter i samarbetet mellan skola, föräldrar och elev. Ogrundade sjukanmälningar. Elever som ofta har magont och/eller huvudvärk. Svårt med återgång till skolan efter sjukdom. Sjukfrånvaro i samband med lov. Eleven har svårt att hinna med skolarbetet. Negativ upplevelse av skolan. Ökad social oro. Frånvaro på idrottslektioner. Svårigheter med lunchsituationen i skolan. 2

4 Problembeskrivning När enskilda elever har en ökad skolfrånvaro måste insatser ske på flera nivåer; miljö, grupp och individ. Detta dokument ska användas för att undersöka om det finns eller saknas faktorer i skolmiljön som kan påverka skolnärvaron. Viktigt att se helheten och inte bara ha fokus på den enskilda eleven. Skolfaktorer Förekommer det kränkande särbehandling? Hur är relationerna och klimatet inom elevgruppen? Finns kontinuitet avseende lärare och övrig personal? ( t.ex personalomsättning) Förutsägbarhet? tydligt schema? Schemats utformning, finns t.ex håltimmar? Tydlighet och struktur i undervisningen? Är det en lämplig nivå på undervisningen för eleven? Hur fungerar kontakten mellan mentor- elev? Hur ser klassrumsmiljön ut? (anpassningar, elevantal, ljudnivå, avskildhet etc) Kamratklimatet i klassen och på skolan i stort? Hur är relationen och kommunikationen mellan skolan, eleven och föräldrarna? Är handlingsplanen för skolnärvaro förankrad hos all skolpersonal? Följer man befintliga rutiner gällande skolfrånvaro och var i handlingsplanen befinner man sig? Vad finns det för resurser i skolan? (möjlighet till anpassningar, hjälpmedel, lokaler och kunskap om elever med behov av särskilt stöd). 3

5 Kartläggning Det som menas med kartläggning i detta sammanhang är att gå vidare när svårigheterna kvarstår och vidtagna åtgärder inte fått avsedd effekt. Syftet med en kartläggning är att se på samtliga faktorer som har stor betydelse för skolnärvaron (familj, individ, socialt). Skolan vänder på alla stenar en gång till och behöver då ta hjälp av elevhälsans olika yrkeskategorier för ett helhetsperspektiv. Rektorn ansvarar för att kartläggningen sker, samt får återkoppling och tar därefter beslut om vilka insatser som skall sättas in. Individfaktorer Detta dokument är avsett att användas som stöd i samtal med föräldrar och elev vid fördjupad kartläggning på individnivå. Finns hälsoproblem fysiskt eller psykiskt? Alkohol eller andra droger? Självskadebeteende? Skolnärvaro över tid? Elevens syn på sin egen skolförmåga? Skolmotivation? Elevens upplevelse av att gå i skolan? När fungerar det bra? Vilka skolnärvarofaktorer kan förstärkas? Elevens styrkor och utvecklingsområden? Upplevs skolfrånvaron som ett bekymmer för eleven? Finns det aktiviteter som konkurrerar med skolan t.ex spel, skärmberoende? andra stödinsatser? 4

6 Vad gör eleven på fritiden, har för många eller få fritidsaktiviteter? Finns social oro? (att tala inför grupp eller helklass, på rasterna, äta i matsalen). Elevens förmåga att ta till sig instruktioner; visuellt och auditivt? På vilket sätt föredrar eleven att få information och instruktioner? Elevens förmåga att påbörja, genomföra och avsluta aktiviteter/skolarbete? Svårigheter att anpassa sig till omgivningen? (lärare, föräldrar, klasskamrater) Kravkänslighet? 5

7 Familjefaktorer Detta dokument avser att kartlägga de familjefaktorer som kan påverka elevens skolgång och mående. Tänk på att värna om alliansen med familjen i samtalen och att inte ställa frågor på ett värderande sätt. För att skapa ett förtroende och få en bild av familjens situation, krävs det flera möten med föräldrarna. Syftet med kartläggningen är att förstå situationen utifrån ett familjeperspektiv och få förståelse för barnet och föräldrarnas situation. Det är en förutsättning för att kunna sätta in rätt åtgärder och stöd Bakgrund ( beskrivning av föräldraskapet, barnets uppväxt, uppfostran etc.) Kulturkrock av något slag mellan barn- familj- skola? Fungerar kommunikationen med skolan och mentor? (Finns allians och tillit?) Hur ser regler och rutiner ut i familjen? ( sömn, mat, skärmtider) Skolmisslyckanden eller skolfrånvaro hos föräldrar eller syskon? Hur ser föräldrarna på skolfrånvaro? Vad gör barnet när det är hemma från skolan? Orsaker till barnets skolfrånvaro? (föräldrarnas förklaring) Har något hänt den senaste tiden som kan ha betydelse för barnets mående? Familjens förväntningar och krav på barnet? (hemma och i skolan) Föräldrarnas intresse och engagemang i barnets skolgång? Föräldrarnas tolkning av barnets signaler på sjukdom? (låter man barnet stanna hemma från skolan vid minsta tecken på sjukdom?) Föräldrarnas mående? (utmattade, sjukdomar, psykisk ohälsa, missbruk eller annat?) Vilka resurser finns i familjen och det övriga nätverket? (Vem/vilka kan hjälpa till?) 6

8 Sociala faktorer Detta dokument kan användas för att kartlägga elevens sociala situation. Undersök om det finns faktorer som kan försvåra skolnärvaron. Vid jakande svar på vissa av dessa frågor behöver socialtjänsten få kännedom om situationen. Kränkande särbehandling Vänner som har hög skolfrånvaro, skolkar eller har andra destruktiva beteenden? Grupptillhörighet med normbrytande/kriminellt beteende? Få eller för många fritidssysselsättningar? Alkohol/droganvändning bland vänner? Finns det resurser i kamratkretsen som kan främja skolnärvaro? 7