Uppföljning frånvaro september-oktober 2018

Transkript

1 Utbildningsnämnden UBN..204 Uppföljning frånvaro september-oktober Alla skolor har rutiner för att följa frånvaron. I rektorernas redovisningar är det tydligt att de har god kännedom om hur det ser ut på enheten avseende frånvaro samt att det finns pågående insatser av olika karaktär i de fall där det finns en oro. Det sociala investeringsprojektet NÄTA har påbörjat samarbete med 7-9 skolorna främst på individnivå. Där finns det flera goda exempel på elever som fått ökad skolnärvaro, det är dock initialt och går inte än att dra slutsatser av insatserna. Det har däremot varit svårare för NÄTA att tillsammans med 7-9-skolorna komma igång med den delen av uppdraget som är av mer förebyggande karaktär, använda Näta på ett konsultativt sätt, och skapa bättre rutiner och strukturer i det främjande och förebyggande arbete med närvaro. Genom kommunikation och samverkan med vårdnadshavare behövs budskapet stärkas om vikten av närvaro. Detta kommer också prägla beslut om t.ex. ledigheter utöver loven, generellt så beskriver rektorerna en utveckling mot ökad restriktivitet gällande beviljande av ledighet. Skolfrånvaro kan ha många olika orsaker. Nationellt och därmed med största sannolikhet lokalt, har den psykiska ohälsan för unga ökat vilket för många individer påverkar skolgången negativt. Det är viktigt att reagera på frånvaro som väcker oro och frågor kring varför ett barn inte är i skolan. Genom att reagera tillräckligt tidigt och våga ta upp frågan om den oroväckande frånvaron kan skolpersonal, elever och vårdnadshavare tillsammans hitta lösningsmodeller. Rektorerna beskriver i sina uppföljningar på vilket sätt som detta säkerställs på enheten. Det finns lite olika modeller och nedan beskrivs en av dem, Nolskolans. Den frånvaro som är sanktionerad av vårdnadshavare beskrivs som ett bekymmer på flera enheter och är svår att komma åt och därmed allvarlig. Exempel på arbetsstruktur från Nolskolan HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO NOLSKOLANÅRSKURS 1-6 Skolfrånvaro kan ha många olika orsaker. Det är viktigt att reagera på frånvaro som väcker oro och frågor kring varför ett barn inte är i skolan. Genom att reagera tillräckligt tidigt och våga ta upp frågan om den oroväckande frånvaron kan skolpersonal, elever och vårdnadshavare tillsammans hitta lösningsmodeller.

2 Mål för handlingsplanen: Att utveckla skolans förebyggande arbete kring skolfrånvaron Att ingripa tidigt för att främja en positiv utveckling Att erbjuda ett enhetligt system för elev, vårdnadshavare och personal vid ingripande i skolfrånvaro Att erbjuda en tydlig struktur och ansvarsfördelning i ärenden som rör oroväckande skolfrånvaro Förebyggande arbete kring skolfrånvaro - Syftet med förebyggande arbete kring skolfrånvaro är dels att skapa en skolmiljö där alla elever trivs och känner sig delaktiga, dels att bygga in kontrollfunktioner i skolans vardag och på ett stödjande sätt uppmärksamma de elever som är frånvarande från skolan. Dessa riktlinjer följs när det gäller förebyggande arbete: Skolan har tydliga, dagliga rutiner för närvarokontroll. I alla ämnen och på alla lektioner ska eventuell frånvaro antecknas. Vårdnadshavaren ska sjuk-/frånvaroanmäla sitt barn via skola 24 samma morgon som eleven är frånvarande. Denna anmälan ska ske innan skolan börjar kl Om anmälan saknas, men eleven är frånvarande, kontaktar klassläraren vårdnadshavaren samma förmiddag. Att upptäcka oroväckande frånvaro Exempel på oroväckande frånvaro är: Ströfrånvaro enstaka dagar som sammantaget blir cirka 10-15% Återkommande frånvaro vissa lektioner Frånvaro som återkommer exempelvis en viss veckodag Sjukfrånvaro som överstiger ca 15-20% Olovlig frånvaro (ej beviljad ledighet) Ansvarig pedagog tar första kontakt med vårdnadshavare vid oro kring frånvaro eller sena ankomster. Om frånvaron fyra veckor efter kontakt med vårdnadshavare inte har förbättrats bokar ansvarig lärare tid med EHT för konsultation kring vidare möte med vårdnadshavare. Minst fyra gånger per läsår, i samband med unikum uppdateringar, ska varje ansvarig lärare meddela rektorer skriftligt om elever har en hög frånvaro utifrån definitionerna ovan. Fyra veckor efter varje avstämningstillfälle finns särskilda tider för lärare att vid behov boka med EHT för att komma överens om hur vi tillsammans går vidare. Rektorer ansvarar för att frånvaron läggs in i PMO.

3 Statistik Mått Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 mer Årskurs 1 mer Årskurs 2 mer Årskurs 3 mer Årskurs 4 mer Årskurs 5 mer Årskurs 6 mer Årskurs 7 mer Årskurs 8 mer Årskurs 9 Utfall flickor sep-okt Utfall pojkar sep-okt Utfall totalt sep-okt

4 Andelen flickor och pojkar är relativt jämt fördelat avseende frånvaro. Den 20% frånvaron är störst i åk 8 och 9 men även åk 5 har ett högt antal. Även den 10% frånvaron är anmärkningsvärt hög i åk 5 och åk 6. Generellt är frånvaron på 20% eller mer konsekvens av beviljas ledighet eller sjukdom. De fall som handlar om otillåten frånvaro finns det tydligt arbete kring även om en del ärenden är mycket komplexa. Jämförelse med samma period under förra året redovisas nedan. Frånvaro perioder årskurs 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% sep-okt sep-okt % -20% mer än 20% Det är marginella skillnader mellan perioderna och det är svårt att dra några slutsatser av jämförelsen. Frånvaro per skola under perioden Andel elever per skola med frånvaro över 10% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 10% -20% mer än 20%

5 Det finns skillader mellan enheterna där andelen med hög frånvaro (mer än 20%) är högst på Arosenius och Da Vinci. Behovet av djupare analys avseende frånvaron lyfts av rektorerna. Nedan utdrag från Da Vinciskolans redovisning: Frånvaro på Da Vinciskolan är orimligt hög. Det finns en alldeles för stor del elever som har problematisk skolfrånvaro med 20% eller mer. Det har en direkt koppling till individers resultat, och påverkar även skolans totala resultat. Skolan har startat samarbetet med verksamheten Näta, både på individnivå, men även använda Näta på ett konsultativt sätt, och skapa bättre rutiner och strukturer i vårt främjande och förebyggande arbete med närvaro. Detta arbete har pågått för kort tid, för att resultat skall kunna synas ännu. Arbetet kommer att fortgå. Genom kommunikation och samverkan med vårdnadshavare behöver vi stärka budskapet om vikten av närvaro. Detta kommer också prägla våra beslut om t.ex ledigheter utöver loven, samt att skolan skall sträva efter nollvision för inställda lektioner. Begreppet anpassningar behöver vidgas, och fokus skall också riktas mot tillgängliga lärmiljöer som är ett mer inkluderande begrepp. Tillgänglig lärmiljö rymmer också en motivationsfaktor, om man tänker sig att det är mer motiverande att undervisningen i grund är ordnad för att alla på något sätt kan ta till sig, än att någon behöver göra ett undantag, sticka ut. Skolan behöver göra en mer detaljerad analys av frånvaron på skolan, vad den beror på och därefter vad som kan göras. Konklusion Rektorernas uppföljningar visar att inom detta område såväl som inom arbetet avseende kränkningar så har skolorna kommit olika långt. Generellt gäller dock att det finns tydliga strukturer och god kunskap om situationen avseende frånvaro likväl som det finns pågående insatser i de fall det finns oro kring frånvaro. Ett fortsatt utvecklingsarbete är naturligtvis nödvändigt dels utifrån att enheterna har kommit olika långt och dels utifrån att vi har elever med hög frånvaro.